Det övergripande målet är att värdegrunden ska vara en naturlig del av
verksamheten. Därmed satsade organisationen på bred delaktighet för att göra medarbetare runt om i organisationen till medskapare vid utformandet av
värdegrunden. Informanterna framhåller delaktigheten under beredningsfasen som viktig, då det ger tyngd bakom om medarbetarna varit med i processen. Att den närmsta chefen är den som höll i dialogkartsövningen anser informanter från såväl den kvalitativa som kvantitativa undersökningen har betydelse.
Under hela processen har det bedrivits aktiv kommunikationen för att på så sätt bibehålla intresset för värdegrunden.
Utifrån informanterna framhålls i olika grad att beredningsfasens utförande är avgörande för implementeringen.
Däremot finns det en risk att värdegrunden vattnas ut eftersom antalet anställda är många. Slutprodukten utgår därmed utifrån ett representativt urval.
141 Lundquist, L (1992) Förvaltning, stat och samhälle, Lund: Studentlitteratur s 24-25 142
French, W & Bell, C H (1999) Organization Development – Behavioral science interventions
for organization improvement. New Jersey: Prentice- Hall, s 118
6 SLUTDISKUSSION OCH SLUTSATSER
Redan inledningsvis beslutades att samtliga medarbetare inom organisationen skulle göras till ”delaktighetsmål”. För att nå dem har förankring ut i
organisationen sedan skett kontinuerligt från det att värdegrundsprojektet initierats. Utifrån undersökningen kan konstateras att medarbetare på samtliga nivåer varit med om att förankringen har skett genom olika aktiva strategier, dialogkartsövning, intranät, samt tidningen ”Polis”. Medarbetare på samtliga nivåer har även varit medvetna om att information om processen kontinuerligt förmedlats via intranät och tidningen ”Polis” under processens gång. Medan den konkreta delaktigheten skedde genom övningen med dialogkartan. Övningen genomfördes under tre timmar vid ett APT – tillfälle under våren till och med hösten 2008. I enighet med Granberg kan därmed konstateras att
kommunikationen under värdegrundsprocessen har skett via flera kanaler.
Enligt vår mening har vissa strategier som dialogkartorna och stafettfrågorna, som gått runt inom organisationen haft till syfte att göra medarbetarna delaktiga. Medan andra strategier genom Intrapolis och tidningen ”Polis” snarare har haft till syfte att delge information. Information om projektet gjordes därigenom
tillgängligt för samtliga inom organisationen. Information via dessa kanaler har, som tidigare nämnts, funnits fortlöpande under hela processen.
Även om informationen fanns tillgänglig för samtliga inom organisationen framkommer av undersökningen att det inte var alla som tog del av den. En slutsats är att det är svårt att stimulera alla i en myndighet. Dels utifrån
organisationens omfång men även för att alla individer inte har samma intresse av informationen. Däremot anser vi att information är viktig för att stimulera till samtal och därigenom delaktighet inom en organisation. Eftersom information är ett redskap som, inom större myndigheter, är ett viktigt sätt att bibehålla intresset och vetskapen om processer och projekt inom myndigheten.
Värdegrundssamordnaren och cheferna som deltagit i den kvalitativa
undersökningen beskriver värdegrundsprocessen som väl genomförd. Enligt dem har processen varit detaljerat planerad och personer inom organisationen har på sina olika positioner inom verksamheten haft olika funktioner för processen. Inför dialogkartsövningen har cheferna och värdegrundssamordnare tilldelats
PowerPoint presentationer och processledarmanus. Medarbetarna på lokalnivå har sedan i övningen haft möjligheten att välja bland färdiga förslag på ord eller att skriva ner andra alternativ. Även om de från högre instans inbjudit till delaktighet i processen kan konstateras att det skett utifrån relativt styrda former.
Organisationens grundstruktur har därmed inte frångåtts nämnvärt. Däremot skulle delaktighet under mer fria former vara svårt att genomföra med tanke på organisationens omfång.
Av såväl den kvalitativa som kvantitativa undersökningen framkommer att medarbetare på lokal nivå anser sig ha varit delvis delaktiga i processen men upplever sig inte varit rakt igenom delaktiga. En slutsats tordes kunna vara att den hierarkiska struktur som präglar organisationen leder till att medarbetarna inte frångår den ordningen och därför präglar det deras uppfattning och upplevelse av sin delaktighet. Vad gäller medarbetarnas upplevda delaktighet anser de
anställda skulle vara delaktiga, anser några av informanterna, att det istället kunde ha gjorts utifrån ett representativt urval inom organisationen. En anledning till det är att representativt urval hade varit mer kostnadseffektivt. Dock anser vi att det finns en styrka med att samtliga cirka 26 000 anställda gjorts delaktiga, inte bara vad gäller slutprodukten utan snarare utifrån de diskussioner som förts som de framtida.
Några medarbetare på lokal nivå inom organisationen uttrycker en viss skepsis till denna typ av förändringar. Dessa medarbetares skepsis grundas utifrån tidigare erfarenheter där det har kostat organisationen både tid och pengar men någon förändring har inte kommit till stånd i slutänden. Informanter från både den kvalitativa och kvantitativa undersökningen anser att det är bortkastade resurser. En annan anledning till medarbetarnas skepsis kan handla om värdegrundens både interna och externa ambition. Polisens värdegrund tar såväl interna som externa aspekter i anspråk, det leder till att dokumentet kan upplevas som väldigt allmänt hållet och därmed riskerar den att uppfattas som vag och generell.
En anledning till att informanterna anser att projektets omfång är bortkastade resurser kan sökas i en aspekt som framkommit av den kvalitativa och kvantitativa undersökningen. Utifrån vad som framkommit vid både den kvalitativa samt den kvantitativa undersökningen kan även konstateras att en majoritet av
informanterna redan anser sig vara det som värdegrunden uttalar.
Värdegrundsprocessen har därmed satt ord på någonting som för många redan har funnits.
Några av informanterna på lokal nivå poängterar även vikten av tidsaspekten. Värdegrundsarbetet måste hela tiden ställas mot den dagliga verksamheten och synliggör på så sätt ett moment 22 eftersom värdegrunden har till syfte att vägleda och utgöra en del av den dagliga verksamheten men i uppbyggnadsskedet tar den tid från den i anspråk. Därav är och kommer alltid en process av denna karaktär att ha avgränsningar vad gäller resurser som tid och intresse.
Uppsatsens främsta fokus har varit förankringen av förändringsprocessen. Vad som ska implementeras har varit sekundärt. Trots det är det viktigt att beakta vad organisationen försöker implementera. Eftersom det är skillnad på exempelvis ett nytt datorsystem eller införandet utav en värdegrund. Medan ett datorsystem är en formell förändring som räcker att informera och utbilda om appellerar en
värdegrund mot organisationens mer informella struktur. En värdegrund stannar, likt en del av informanterna uttrycker en farhåga för, som en hyllvärmare om den ej införlivas hos organisationens medlemmar. På så sätt är det en förändring som kräver större insatser i form av diskussion, tid och äkta engagemang.
Uppsatsens huvudfrågeställning var om delaktighet under ett förändringsarbetes beredningsfas påverkar den vidare implementeringen. Samtliga informanter som deltagit i undersökningen anser att delaktighet under beredningsprocessen i någon grad är en förutsättning för förankring och därigenom införlivande förändringar vid implementering. Ansträngningarna i samband med värdegrundsprocessen i syfte at nå en bred delaktighet kan därmed tänkas leda till mer positiva resultat än utan. Dock återstår det att se vilka faktiska resultat värdegrundsprocessen kan komma att leda till.
7 AVSLUTANDE REFLEKTIONER
Uppsatsens syfte är att undersöka om förankring och delaktighet under beredningsprocessen har betydelse för implementering, detta utifrån
frågeställningarna om hur medarbetare på olika nivåer inom organisationen upplevt sin delaktighet samt vad, när, hur och varför förankring ut i
organisationen har skett. Polisens värdegrundsprocess är inte avslutad utan som omskrivningen från projekt till process påpekar, pågående. Utifrån denna studie kan konstateras att de från ledningens håll har gjort ansträngningar för att nå delaktighet och ge informationsspridning om projektet. Dock har medarbetarna på lokal nivå, som utgjort ledningens delaktighetsmål, i varierande grad tagit del av informationen. Utifrån undersökningen kan även konstateras att medarbetare på samtliga nivåer inom organisationen ser ett samband mellan delaktighet under processens beredningsfas och den vidare implementeringen utav, i detta fall, värdegrunden.
Det skulle vara intressant att bedriva vidare forskning både i fråga om omfång av studien, som efter att processen pågått under en längre tid. Utifrån en större undersökning, skulle det vara möjligt att svara för mer generella antaganden och åsiktsbeskrivningar.
Polisens värdegrund fastställdes i februari i år, 2009, därmed är slutprodukten relativt ny. Därmed skulle det av intresse att om ett eller ett par år utvärdera vilka faktiska förändringar värdegrunden medfört till organisationen. Som exempelvis om det ger effekter för samarbete vid nationella insatser, i bemötande av
medborgare eller internt.
Det skulle även vara intressant att utvärdera processen med värdegrundsarbetet utifrån andra aspekter som exempelvis kostnadseffektivitet.
Vidare skulle det även vara intressant att genomföra en jämförande studie med andra organisationer som genomfört liknande förändringsarbete för att kunna se om det finns likheter respektive olikheter i förfarande.
Förhoppningen är att denna studie gett en inblick i förankringen under
beredningsfasen av värdegrundsprocessen och att detta kan vara ett bidrag till det större sammanhanget.
8 REFERENSER
Alvesson, M & Sköldberg, K (1994) Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitteratur
Alvesson, M & Svenningsson, S (2008) Förändringsarbete i
organisationer- om att utveckla företagskulturer, Malmö: Liber
Bryman, A (2007) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Davén, B & Nilsson, H (1996) Kommunerna och decentraliseringen – tre
fallstudier. Stockholm: Regeringskansliets offsetcentral
Denscombe, M (2000) Forskningshandboken – för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Dilschman, A & Falck, E & Krafft, C (2000) Lärandebok – Delaktighet,
lärande och förändringsarbete. Malmö: Liber
Dilschman, A Falck, E Krafft, C Eriksson-Zetterquist, U & Kalling, T & Styhre, A (2006) Organisation och organisering. Malmö: Liber Eriksson-Zetterquist, U Kalling, T Styhre, A. (2006) Organisation och
organisering, Malmö: Liber
French, W.L Bell, C.H (1999) Organization Development- Behavioral science interventions for organization improvemnet.
New Jersey: Prentice – Hall
Granberg, O (2003) Personaladministration och organisationsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur
Heide, M (2005) Kommunikation och organisation. Kristianstad: Liber Hasenfeld, Y (1983) Human Service Organisations. Englewood Cliffs: Prentice-Hall
Jacobsen, D I & Thorsvik, J (2002) Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur
Kotter, J P & Cohen D S (2002) The heart of change: real-life stories of
how people change their organizations, Boston Mass: Harvad Business
School Press
(Red) Larsson, S & Lilja, J & Mannheimer, K (2005) Forskningsmetoder i
socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Lima, C (2007) Kommunikation, organisation och ledarskarp. Malmö: Liber Lundquist, L (1992) Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur Rosengren, K E & Arvidson, P (2002) Sociologisk metodik. Malmö: Liber
Stenmark, H (2005) Polisens organisationskultur: en explorativ studie. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Svensson, P-G & Starrin, B (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Trollestad, C (2000) Etik och organisationskulturer, att skapa en
gemensam värdegrund. Stockholm: Svenska förlaget liv & ledarskap
Öyvind Bastöe, P & Dahl, K (1996) Organisationsutveckling i offentlig
verksamhet – teori och kunskap för skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Lund; Studentlitteratur