Pedagogernas arbete med barnens alla språk samt deras föräldra- kontakter är rektorernas huvudmotivering till varför de rekom- menderat denna förskola som ett, i deras ögon, bra exempel på in- terkulturellt arbete. Pedagogerna betonar i intervjuerna genomgå- ende både språkutveckling och kontakterna med föräldrarna som viktiga. Det överensstämmer med rektorernas syn på förskolans arbete. Pedagogerna talar inte om detta som interkulturellt arbete. Pedagogerna lyfter fram de planerade storgruppsaktiviteterna, sam- ling och sagoläsning, när de talade om kommunikation och språk- utveckling.
Valentino: …teckenspråket som vi jobbar jättemycket med nu, det gör vi genom samlingen, och genom olika sagor som vi läser för barnen på varje samling, och varje vecka har vi olika sagor.
Valet av styrt språklärande ger troligen ledningen en större kun- skap om vad pedagogerna gör, eftersom pedagogerna själva genom de planerade aktiviteterna skapar en tydlighet att de verkligen ar-
betar med språkprioriteringen. Planerade aktiviteter är lättare att utvärdera än att de dagliga rutinsituationerna verkligen tas tillvara. De planerade språkutvecklande aktiviteterna kan också vara lättare att ta upp i pedagogiska diskussioner med andra, och de blir där- med kända av ledningen. Diskussionerna om de språkutvecklande pedagogiska aktiviteterna kan ha lett till en didaktisk kompetens kring språkutveckling i denna form av styrda aktiviteter. I styrdo- kumenten finns krav att arbeta med språkutveckling, det kan vara en anledning att välja en modell där språkutvecklingen sker i speci- ella planerade aktiviteter. Då synliggörs de språkutvecklande akti- viteterna inför både kollegor och ledning.
Föräldrarna
För att göra de didaktiska valen av innehåll och metoder behöver pedagogerna skaffa sig kunskap om vilka barn som finns i den ak- tuella barngruppen. För att kunna möta barnens behov behövs en kunskap om deras familjesituation, intressen och kunskaper. Peda- gogerna hade uppfattningen att utgångspunkten i relationerna till de små barnen går via goda relationer till föräldrarna. Föräldra- samarbetet underlättas om ett ömsesidigt förtroende skapas, så att relationen mellan förskolan och hemmet blir positiv. I förskolan är samarbetet med föräldrarna viktigt för den didaktiska vem-frågan, alltså vem som ska lära vad och hur i förskolan. Genom föräldrar- na kan pedagogerna få kunskap om barnens erfarenheter och bak- grund. Denna relation mellan förskolan, det offentliga, och hem- met, det privata, kan orsaka konflikter i form av skillnader i värde- ringar och olika uppfattning om vad som är bäst för barnen. Ett ömsesidigt lyssnande med utgångspunkten att förklara och förstå respektive synsätt, kan underlätta en god relation mellan förskolan och familjen. Det handlar om ett ständigt förhandlande utifrån barnens bästa (Gleichmann, 2004), där pedagogerna inte intar en förutfattad uppfattning om vad detta är. En av rektorerna uttryck- er att denna förskola inte är så uppfostrande mot föräldrarna som rektorn upplever att andra förskolors pedagoger kan vara.
Rektor: Den uppfostringstendens som jag ibland, alltför ofta ser, syns inte här.
Pedagogerna vill inte i första hand förändra föräldrarnas val, utan förstå dessa. De säger sig vara mycket måna om att förklara för föräldrarna vad de gör på förskolan. Detta för att föräldrarna ska känna sig delaktiga i verksamheten.
Lahdenperä (2004b) beskriver grunderna för interkulturella läran- demiljöer där mötet med föräldrarna sker utifrån ett komple- mentärt och inte kompensatorisk synsätt. Ett kompensatoriskt syn- sätt bygger på att föräldrarnas uppfostran och liv inte tillgodoser barnens behov utan behöver förändras och kompenseras. Skillna- den mellan komplementär och kompensatorisk är främst vilken värdering som läggs på skillnaderna. Pedagogerna i studien ut- trycker ett komplementärt synsätt, där de har en utgångspunkt i sina relationer med föräldrarna som bygger på en vilja att förstå deras varierande situation, inte förändra den. Förskolan blir då ett komplement till hemmet.
Vlora: Har man föräldrar från Irak så måste man förstå ibland kan de vara på dåligt humör eller inte vara mötande, man måste ändå förstå, man får vara i deras kläder, hur hade jag mått, man måste ha förståelse men också mycket kunskap om det de kommer ifrån.
Alla pedagogerna och arbetsledningen, lyfter fram att föräldrasam- arbetet är mycket positivt och öppet på denna förskola. Föräldrar- nas förtroende är en viktig faktor för att skapa delaktighet. Peda- gogerna säger sig sträva efter att involvera föräldrarna i förskolans verksamhet och att föräldrarna ska känna sig välkomna. Pedago- gerna tar ofta hjälp av föräldrarna för att öka inslagen av respekti- ve barns språk i skrift på förskolan.
Anna: De tycker om när de får vara med när vi inskolar barnen. Föräldrarna är med hela tiden första veckan och de äter med barnen och de vilar med barnen och under tiden barnen leker själva, brukar de sy dockor till barnen. Vi har ju de här dockorna som representerar barnen och det är föräldrarna som syr dem och gör dem hur de vill. … och de målar ramar till sina barn och vi sätter in foto och så blir
det lite prat och vi har kaffe. Det blir en otvungen stämning och man kan prata tillsammans och de öppnar sig. Föräld- rarna lär också känna varandra, för det tycker jag också är viktigt att man har människor man känner när man kom- mer till förskolan eller mitt barn vill leka med ditt barn, hur kan vi träffas.
Förskolan har ett system där de flerspråkiga pedagogerna läser sa- gor i tvärgrupper på respektive modersmål för barnen. De upp- muntrar också föräldrarna att läsa böcker för barnen på sitt mo- dersmål och på så sätt kan barnen få böckerna lästa både på svenska och på sitt modersmål.
Anna: Vi har ett helt bibliotek med böcker på olika språk som vi kan använda som vi har språkpåsar till. Föräldrarna kan låna hem och läsa för sina barn, på sitt modersmål.
Strävan efter en föräldradelaktighet i förskolan är en grund för att barnen ska känna en gemenskap och delaktighet på förskolan. Barnen påverkas av föräldrarnas inställning. En god relation mel- lan föräldrar och pedagoger kan ge en bättre relation mellan peda- goger och barn. Det är i sin tur en grund för barnens lärande på förskolan. Den sociala situationen beskrivs i intervjuerna som för- änderlig. För några år sedan var de flesta mammor hemma, men nu har fler börjat arbeta eller studera.
Anna: Jag tror ändå att det är viktigt att de känner en gemen- skap på barnets förskola och med de föräldrar och vuxna som finns här.
Förskolans medvetna föräldrasamarbete bygger på en vilja att ska- pa bästa möjliga lärandesituation för barnen. Syftet i studien är inte att studera föräldrasamarbetet men det framträder som väsent- ligt i intervjusvaren från såväl rektorer som pedagoger och kan ses som en viktig komponent både i en didaktisk diskussion och i en diskussion kring interkulturellt arbete.