I kapitel 4, 5, 6 och 7 presenteras studiens resultat och analys. Ob- servationsutdrag och intervjucitat från pedagogerna redovisas, uppdelade utifrån förskolans olika kontexter. I kapitel 6 redovisas de planerade smågruppsaktiviteterna, omsorgssituationerna och den fria leken.
Smågruppsaktiviteter
Pedagogernas styrning och därmed även innehållet i smågruppsak- tiviteterna varierar mer än i samlingar och sagoläsningar. Det är dock aktiviteter som är planerade och styrda av de vuxna. I inter- vjuerna med pedagogerna beskrivs arbetet i smågrupper som bety- delsefullt. Pedagogerna beskriver inte dessa som språkutvecklande utan syftet med smågrupperna är enligt pedagogerna att skapa trygghet för barnen.
Sara: … vi jobbar med mindre grupper framförallt, vi delar barnen i små grupper så barnen kan känna sig trygga och vara med i gruppen. Smågrupper har funkat bra. … det gäller till ex- empel att måla en bild, vi provar olika material varje månad.
Smågruppsaktiviteterna omnämns utifrån den skapande verksam- heten som bedrivs där, att barnen skulle få prova på olika skapan- de former. I det första utdraget, har en pedagog och två barn gått till ateljén för att måla en månadstavla. Det är en tavelram där man varje månad byter ut sin bild.
Observationsutdrag 19. Namn med fet text markerar pedagoger.
Valentino: Nu ska ni måla tulpa- ner, det är en blomma som finns nu när det är vår. Vilken färg vill ni ha?
Matilda: Gul.
Valentino: Vilken färg vill du ha? Matilda: Rosa
Valentino: Men denna är väl inte rosa.
Matilda: (skrattar) Gul. Kemal: Den.
Valentino: Javisst. Ni ska måla så här och sedan trycka på papp- ret med handen.
Valentino pekar på ett antal flas- kor färg som han ställt på bordet. Kemal pekar på den gröna. Va- lentino slår upp färgerna på var- sitt fat.
Valentino håller fram den gula färgen.
Pekar på fatet med grön färg. Valentino visar med en pensel utan färg hur de ska måla sin handflata och sedan trycka på pappret.
En kort stund senare:
Observationsutdrag 20. Namn med fet text markerar pedagoger.
Matilda: Jag är färdig.
Valentino: Vänta jag kommer. O vad gulligt.
Vänta nu ska jag göra stjälkar. Matilda: Jag kan själv.
Valentino: Nu ska det ligga och torka.
Kemal: Jag ska visa mamma. Valentino: Ja ni ska få visa mamma när de torkat och vi hängt upp dem.
Nu kan du måla vad du vill så länge.
Valentino hjälper Matilda att trycka.
Valentino hämtar grön färg och hjälper Matilda att måla stjälkar under handtrycken. De håller i samma pensel.
Valentino lägger bort pappret på bordet.
Valentino hämtar ett nytt papper och ger Matilda.
Det planerade innehållet i detta fall är att måla en tavla och att en pedagog kan vara tillsammans med två barn under en lång aktivitet med syfte att vara trygghetsskapande för barnen. Pedagogen
genomför aktiviteten utifrån det planerade. Pedagogen ger en mycket kort introduktion som inte sätter in tulpaner i något rele- vant sammanhang, utan verkar utgå ifrån att barnen vet vad tulpan och blomma är. Språkstöd i form av bilder eller riktiga tulpaner används inte för att underlätta förståelsen Likaså tycks pedagogen utgå ifrån att barnen känner till begreppet vår. Slutresultatet av ak- tiviteten, nämligen att producera en bild tar överhanden framför möjligheten att kombinera det med språkutveckling. Bildskapande genom tryck, blir det centrala i denna situation.
Anna, Mohanned (arabisktalande) och Kemal (turkisk- svensktalande) är själva inne medan resten av barngruppen är ute på gården. De två barnen får leka med en overheadapparat som projekteras på en filmduk. Anna sätter fram en låda med plastdjur. De börjar undersöka djuren och apparatens funktioner. Anna är passiv och filmar. Detta är en del i ett projekt för att analysera hur barnen kommunicerar med varandra utan att de har ett gemensamt förstaspråk.
Observationsutdrag 21. Namn med fet text markerar pedagoger.
Anna: Kom fram ska ni få leka med djuren och lampan.
Kemal: Aaahh. Mohanned: Pssss.
Mohanned: Pssss, putkaputka (språkligt uttryck).
Mohanned: Pssss.
Anna pekar på overheaden och sätter fram några plastdjur. Båda pojkarna går fram och börjar plocka med djuren som står på overheaden.
De upptäcker båda en låda under som de börjar ta fram fler djur ifrån.
Håller upp en dinosaurie i luften. Håller en dinosaurie mot de små- djuren som ligger på overheaden. Går med dinosaurien över over- headglaset.
Kemal plockar upp fler djur från lådan och hittar en duplostol som han håller i luften och får syn på skuggorna från ljuset på väggen. Mohanned puttar omkull flera djur på overheaden med dinosau-
Mohanned: Nä.
rien.
Kemal upptäcker att han med sina fingrar kan få skuggor på väggen. Mohanned plockar upp och ner olika djur från lådan, utan att titta på skuggorna på väggen, han tit- tar bara på overheadskivan som lyser.
Kemal hittar ljusknappen och stänger av ljuset men sätter direkt på det igen. Mohanned reagerar inte på det utan fortsätter studera sina olika djur.
Kemal släcker ljuset igen. Mohanned sätter på ljuset och puttar till Kemal.
En stund senare:
Observationsutdrag 22. Namn med fet text markerar pedagoger.
Anna: Du jag ska visa dig nå- gonting. Man kan flytta den ända upp i taket.
Kemal: Hej Anna. Kemal: Krrrrrrr.
Hon lägger en stor dinosaurie på overheadmaskinen och vrider skärmen uppåt.
Kemal tittar upp i taket och ner på dinosaurien. Anna vrider upp den igen och ner.
Pedagogen är i denna aktivitet passiv och studerar mestadels vad barnen gör. Detta är ett exempel hur upplevelsen är det väsentliga. Denna aktivitet är inte språkutvecklande för barnen eftersom inte den vuxne deltar och stöttar barnens dialog. De gånger som peda- gogen är aktiv sker något som kan leda till samtal om nya begrepp och företeelser, men det kräver pedagogens aktivitet.