Social önskvärdhet

En av de risker som finns i enkät- och intervjustudier är sociala önskvärdhet (eng. social desirability bias, SDB), vilket innebär att deltagare uttrycker sig så att de framhåller sig själva på ett så bra sätt som möjligt utifrån sociala normer och andra påverkade sociala faktorer (King & Bruner, 2000). Samtliga deltagare, både i förstudien och workshoparna, var bekanta till studieledaren och rekryterades med ett bekvämlighetsurval vilket innebär att SDB kan ha påverkat dem till att uttrycka sig mer positivt för att bevara en positiv social relation. Risken är då att de undvikt att uttrycka sig kritiskt och berätta om de saker de inte tyckte om och att de istället enbart berättade om de saker de tyckte om. Det är även möjligt att de uttryckte sig positivt om något fastän att de egentligen inte var så positivt inställda. Denna risk gäller både för intervjuerna men också UES där deltagarna kan ha svarat mer positivt än de egentligen upplevde workshopen. Detta kan vara en potentiell förklaring till varför resultatet från UES var såpass likt mellan försöks- och kontrollgruppen, deltagarna i båda grupperna kan ha svarat så som de antog att det skulle uppskattas att svara för att bevara en god social relation. Det kan således eventuellt ha funnits en större skillnad mellan de två grupperna som inte blev upptäckt på grund av denna effekt. För att undvika denna risk hade det varit fördelaktigt att inte ha deltagare som inte kände studieledaren. Det hade även kunnat användas en separat enkät för att mäta SDB och på så vis utvärdera ifall resultatet i UES är tillförlitligt eller inte (King & Bruner, 2000).

SDB upplevdes i intervjuerna då vissa av deltagarna drog sig för att uttrycka sig kritiskt och negativt. För att ändå få del av dessa åsikter ställde studieledaren flera följdfrågor för att

bättre förstå deras resonemang och få ta del av deras kritik, ett tydligt exempel på detta var en av deltagarna som inte verkade ha någon stor nytta av inspirationskorten men ändå sa att de var bra. Genom att ställa följdfrågor framgick det dock att hon inte hade särskilt stor nytta av dem och utgick ifrån sina egna erfarenheter för att ta fram lösningar på problemet i uppgiften.

6.5.2 Konfirmeringsbias

När resultatet analyseras och diskuteras är det viktigt att fråga ifall det bekräftar ens ursprungliga idéer och förhoppningar i designarbetet eller ifall de går emot dem. Det är lätt att man söker efter information som bekräftar ens existerande tankar och inte uppmärksammar den information som kontrasterar den, detta kallas för konfirmeringsbias (Nickerson, 1998). En fara med konfirmeringsbias är att det sker omedvetet, vi plockar olika fakta och fogar samman dem till att bekräfta det vi redan tänker (Nickerson, 1998), därför är det särskilt viktigt att ifrågasätta sitt resultat och jämföra det med ens förväntningar och förhoppningar i designarbetet. Konfirmationsbias orsakas ofta av att personen lägger sitt fokus på de aspekter som bekräftar deras existerande uppfattning medan andra aspekter inte får samma uppmärksamhet. Av denna anledning är det viktigt i den tematiska analysen att allt material får samma uppmärksamhet (Braun & Clarke, 2006), då ökar sannolikheten att man observerar det som motsäger ens förväntningar. Dock är det inte bara i analysen som konfirmeringsbias spelar roll, även under intervjuer och datainsamling är det viktigt att skapa utrymme för information som går emot det man tänkt sig.

För att motverka konfirmationsbias har intentionen varit att analysera intervjumaterialet med samma uppmärksamhet åt alla delar av materialet för att på så vis inte missa information som motsäger förväntningarna eller förhoppningarna. Ett sådant exempel är inspirationskorten i workshop-kitet där flera deltagare uttryckte sig negativt eller endast delvis positivt, förhoppningen var att få positiva kommentarer på det men intervjuerna gav en annan bild. Ett annat exempel är jämförelsen av UES för försöks- och kontrollgruppen där resultatet inte visade på någon signifikant skillnad. Förhoppningen var att försöksgruppen skulle ha signifikant högre engagemang men sådant var inte fallet. Detta skulle kunna bortförklaras på olika vis för att på så vis lyfta fram workshop-kitet som mer enastående än det är, men istället för detta diskuteras det vad som bidrar till engagemanget i båda workshoparna och som är viktigt att tänka på oavsett ifall man har ett workshop-kit eller inte.

6.5.3 Intervjuareffekt

Det är viktigt att vara medveten om att intervjuaren kan påverka och snedvrida intervjun och resultatet ifrån den. Detta kallas för intervjuareffekt och innefattar många olika faktorer hos intervjuaren som kan påverka resultatet från intervjun (Salazar, 1990). Faktorer som kan påverka resultatet är bland annat intervjuarens personlighet, hur trevlig den är, intervjuarens kroppsspråk, dess tonläge och melodi i talet och ifall intervjuaren själv har förutfattade

meningar som format frågorna i intervjun. Intervjuareffekten blir påtaglig i semistrukturerade intervjuer då stora delar av intervjun inte är förutbestämd utan formas under intervjuns gång. Hur tillförlitligt resultatet blir och ifall resultatet är meningsfullt för studien påverkas av intervjuarens erfarenhet och förmåga att ställa rätt frågor och lyssna på deltagaren. Risken då blir att en oerfaren intervjuare ställer frågor som syftar till att bekräfta de förväntningar och förhoppningar den har, konfirmeringsbias. Ett exempel på detta är ifall intervjuaren ställer ledande frågor där deltagaren upplever att det förväntas av den att svara på ett specifikt sätt (Salazar, 1990). Riskens finns således att resultatet inte med säkerhet speglar deltagarnas åsikter och upplevelser då intervjuaren kan ha påverkat hur de svarade i intervjuerna. Detta kan ha lett till ett falsk positivt resultat när deltagarna egentligen inte hade en positiv upplevelse av att delta workshoparna och inte heller fann workshop-kitet meningsfullt. Eftersom intervjuaren kan påverka deltagarna och deras tankar genomfördes intervjuerna efter att deltagarna svarat på UES för att undvika att intervjuerna färgade resultatet på UES.