Staters ansvar gentemot flyktingar .1. Allmänt

I vissa fall kan man argumentera för att stater har ett specifikt ansvar att ta emot flyktingar. Det gäller fall där staten själv orsakat eller bidragit till flyktingströmmen. Som Michael Dummet för fram har stater ett ansvar gentemot andra stater exempelvis i att inte invadera dem utan provokation, inte avverka skog som leder till katastrofala översvämningar i grannlandet, inte förorena luften med giftiga gaser och så vidare. 232 Att det finns ett ansvar för skada som åsamkats är en erkänd moralisk princip. 233

Se FN:s rapport: Report of the detailed findings of the Independent International

Fact-229

Finding Mission on Myanmar.

Jmf Shapcott s. 114 med vidare hänvisningar.

230 Carens 2013 s. 21. 231 Dummet, M, s. 26. 232 Gibney s. 49. 233

Principen har många rättsliga uttryck men ett tydligt exempel är skadeståndsrätten som visar på att den som orsakat skada kan utkrävas ansvar. Barry menar att skadeprincipen gäller även mellan stater som exempelvis vid utsläpp av föroreningar av en stat som drabbar en annan stat. Mark Gibney har även applicerat principen på flyktingar. 234 Staters ansvar för skada kan således gå över landsgränser. Ett uppenbart fall är om en stat har orsakat skada och tvingat människor på flykt genom militära ingrepp. Efter 235 Vietnamkriget erkände USA att de hade ett ansvar för de skador som skett och tog emot hundratusentals flyktingar från Vietnam och omkringliggande länder. Ett ansvar för 236 skada skulle också kunna påvisas i de fall som ett land sålt vapen som bidragit till oroligheter och flyktingströmmar. Gibney nämner som exempel Sydafrikas försäljning av vapen till Hutumajoriteten i Rwanda. Vapen som sedan användes i folkmordet. 237 Ansvaret kan med andra ord antingen vara direkt eller indirekt.

I flera fall ligger dock ett stort ansvar på länderna som flyktingar flyr ifrån och som kanske brister i att uppehålla mänskliga rättigheter. Detta utesluter enligt Gibney inte att andra länder också kan ha haft en bidragande roll. Den globala ekonomin och klyftan mellan första och tredjevärldens länder påverkar ofta stabiliteten i ett land. Ett 238 samband mellan fattigdom och oroligheter som kan ge upphov till flyktingströmmar verkar således finnas. Det kan vara oerhört svårt att reda ut hur stor del av ett sådant ansvar som olika stater bär. Vad som dock är viktigt att lyfta fram är att även de stater som inte själva ”producerar” flyktingsströmmar ändå kan ha ett ansvar för att människor tvingas på flykt. Gibney föreslår därför att flyktingstatus och rätt till asyl kan ses som 239 en reparation för att ha gjorts till flykting. Ett sådant specifikt ansvar är också något 240 som behöver beaktas.

Gibney s. 49 med vidare hänvisningar.

234 Gibney s. 52. 235 Shapcott s. 115, Carens 2013 s. 195. 236 Gibney s. 52. 237 Gibney s. 51 ff. 238 Gibney s. 54. 239 Gibney s. 448, 460. 240

4.6.2 Klimatförändringar

Förändringar av klimatet som orsakats av människor tvingar också många människor på flykt. Som en följd av global uppvärmning uppstår torka, översvämmningar, förhöjda havsnivåer, erosion, sinande vattenresurser, ökenområden och den stigande temperaturen försvårar jordbruket. I FN:s klimatpanel kom man efter en omfattande 241 undersökning av etisk och rättsvetenskaplig litteratur om ansvar för klimatförändringar fram till att både etik och rättslig praxis påvisar ett ansvar för skada eller risker som medvetet tagits eller rimligtvis kunde ha förutsetts. En skyldighet att inte orsaka 242 klimatförändringar som drabbar områden utanför den egna staten kommer också till uttryck i inledningen till FN:s klimatkonvention. Alla länder som orsakar 243 klimatförändringar har alltså en moralisk skyldighet att skydda de som kan skadas av dessa. Carens håller med om att ett sådant ansvar finns. Framför allt de länder som 244 bär majoriteten av ansvaret för klimatförändringar har därför en skyldighet att ta emot dem som behöver lämna sina hem på grund av detta. Flera av de stater som tar emot 245 flyktingar kan alltså vara ansvariga för att de tvingats fly i första taget. Detta förändrar bilden av flyktingar som besvärande supplikanter till skadade parter, som Westra uttrycker det. Ansvar för klimatförändringar orsakade av människor är med andra ord 246 också en etisk aspekt att ta hänsyn till.

4.6.3 Ett allmänt ansvar att hjälpa?

En intressant fråga som i detta sammanhang skulle kunna diskuteras är om det finns ett ansvar att hjälpa flyktingar i allmänhet. Med andra ord även i fall där det inte finns något orsakssamband mellan mottagarlandet och orsaken som tvingat människorna på flykt. Carens skriver att även i sådana situationer finns ett humanitärt ansvar att hjälpa människor i nöd eftersom de har ett trängande behov av en trygg plats och stater i allmänhet har möjlighet att erbjuda det. Det finns både sekulära och religiösa källor till

Brown s. 43.

241

IPCC 2014b: AR5, WG III, ch. 4 s. 49.

242

Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar från 1992.

243

Brown s. 56.

244

Carens 2013 s. 195.

245

Westra, L, After the flight: International law and the rights of asylum seekers today s. 131.

en sådant humanitärt ansvar. Till exempel kommer ett sådant ansvar till uttryck i 247 principen ”Responsibility to protect” som berörs mer nedan. Principen ger folkrättsligt stöd åt att alla stater, åtminstone i de allvarligaste fallen har ett ansvar att gripa in och hjälpa människor i nöd, även i andra länder. En religiös grund till ett humanitärt ansvar att hjälpa människor i nöd är också den gyllene regeln eftersom de flesta kan antas vilja bli hjälpta om de skulle tvingas på flykt. Den gyllene regeln finns i alla stora religioner i världen. UNHCR har också använt sig av religion som grund för att att skydda 248 människor. Inom filosofin anser många filosofer att det finns ett ansvar att hjälpa 249 människor i nöd. Bland annat filosofer som Kant, Rawls, Bentham, Mill och Sigwick. 250 Kant för dock fram en viktig poäng. Det är att ställa oerhört höga krav om det finns ett ansvar att rädda alla. Han menar därför att det måste finnas någon gräns för vad man kan kräva. Mathew och Harley anser på samma linje att det finns ett problem med det 251 Carens skriver eftersom det ger upphov till enorma skyldigheter som är omöjliga att genomföra. Självfallet är det närmast omöjligt för ett ensamt land att hjälpa alla 252 flyktingar i hela världen. Att ansvaret måste ha någon typ av gräns eller fördelas verkar därför rimligt. Exakt var denna gräns går är svårt att säga. Något som däremot är viktigt att ta hänsyn till är att det utifrån en humanitär synvinkel finns mycket som tyder på att det finns ett etiskt ansvar att hjälp människor i nöd och då inte minst flyktingar.