Forskningsproblemet
Hälso- och sjukvården är till för att hjälpa människor som behöver vård och omsorg. Dess mål är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolk-ningen. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ställer krav på såväl tillgäng-lighet, vårdkvalitet, patientsäkerhet, som respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Samtidigt är resurserna i hälso- och sjukvården begränsade vilket ställer krav på avvägningar och prioriteringar på olika nivåer; från den politiska till den kliniska. Priorite-ringar görs hela tiden mellan olika patienter och deras vårdbehov, medicins-ka insatser, arbetsuppgifter och verksamheter. Ibland rör det sig om förhål-landevis triviala prioriteringar, ibland om svåra och komplexa intressekon-flikter och dilemman där etiska värden som liv, hälsa, livskvalitet och mänsklig värdighet står på spel. Det råder inget tvivel om att kraven på prio-riteringar, hantering av intressekonflikter och etiska dilemman kommer att öka ytterligare. Enligt beräkningar antas kostnadsgapet i Stockholms läns landsting att uppgå till 23 miljarder kronor år 2025 (SLL 2009). Detta reser rimligtvis krav på vårdgivarens etiska kompetens: Vad fordras t.ex. för att kunna identifiera och hantera intressekonflikter på ett etiskt godtagbart sätt?
Det finns såväl svenska riktlinjer för prioriteringar, värdegrunder och etiska koder, som internationellt etablerade etiska principer som är avsedda att vägleda den medicinska praktiken (se t.ex. Beauchamp & Childress 2009). Därtill studerar läkare och sjuksköterskor och andra professioner etik inom ramen för sina yrkesutbildningar. Frågan är dock om principer, värde-grunder och den utbildning som ges utgör nödvändiga och tillräckliga förut-sättningar för att kunna identifiera och hantera dagens och framtidens intres-sekonflikter och etiska dilemman. Intresintres-sekonflikter och etiska dilemman uppstår i komplexa organisatoriska sammanhang där etiska principer och riktlinjer behöver förstås, tolkas, avvägas, prioriteras och tillämpas på ett omdömesfullt sätt.
Skälet till att jag har valt att studera just verksamhetschefens etiska kom-petens är att det är verksamhetschefen som bär det yttersta ansvaret för pati-entsäkerhet, vårdpersonalens arbetsmiljö och arbetsvillkor, samt ekonomi inom respektive verksamhet – även om visst patientansvar vilar på en medi-cinskt ansvarig. Ett antagande som jag gör är att verksamhetschefens etiska kompetens bestämmer med vilken kvalitet verksamhetschefen kan ta ansvar
5. Syfte och forskningsfrågor
Forskningsproblemet
Hälso- och sjukvården är till för att hjälpa människor som behöver vård och omsorg. Dess mål är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolk-ningen. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ställer krav på såväl tillgäng-lighet, vårdkvalitet, patientsäkerhet, som respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Samtidigt är resurserna i hälso- och sjukvården begränsade vilket ställer krav på avvägningar och prioriteringar på olika nivåer; från den politiska till den kliniska. Priorite-ringar görs hela tiden mellan olika patienter och deras vårdbehov, medicins-ka insatser, arbetsuppgifter och verksamheter. Ibland rör det sig om förhål-landevis triviala prioriteringar, ibland om svåra och komplexa intressekon-flikter och dilemman där etiska värden som liv, hälsa, livskvalitet och mänsklig värdighet står på spel. Det råder inget tvivel om att kraven på prio-riteringar, hantering av intressekonflikter och etiska dilemman kommer att öka ytterligare. Enligt beräkningar antas kostnadsgapet i Stockholms läns landsting att uppgå till 23 miljarder kronor år 2025 (SLL 2009). Detta reser rimligtvis krav på vårdgivarens etiska kompetens: Vad fordras t.ex. för att kunna identifiera och hantera intressekonflikter på ett etiskt godtagbart sätt?
Det finns såväl svenska riktlinjer för prioriteringar, värdegrunder och etiska koder, som internationellt etablerade etiska principer som är avsedda att vägleda den medicinska praktiken (se t.ex. Beauchamp & Childress 2009). Därtill studerar läkare och sjuksköterskor och andra professioner etik inom ramen för sina yrkesutbildningar. Frågan är dock om principer, värde-grunder och den utbildning som ges utgör nödvändiga och tillräckliga förut-sättningar för att kunna identifiera och hantera dagens och framtidens intres-sekonflikter och etiska dilemman. Intresintres-sekonflikter och etiska dilemman uppstår i komplexa organisatoriska sammanhang där etiska principer och riktlinjer behöver förstås, tolkas, avvägas, prioriteras och tillämpas på ett omdömesfullt sätt.
Skälet till att jag har valt att studera just verksamhetschefens etiska kom-petens är att det är verksamhetschefen som bär det yttersta ansvaret för pati-entsäkerhet, vårdpersonalens arbetsmiljö och arbetsvillkor, samt ekonomi inom respektive verksamhet – även om visst patientansvar vilar på en medi-cinskt ansvarig. Ett antagande som jag gör är att verksamhetschefens etiska kompetens bestämmer med vilken kvalitet verksamhetschefen kan ta ansvar
för beslut med etiska konsekvenser, liksom för sin uppgift att skapa förut-sättningar för medarbetare att ge patientsäker vård på lika villkor till alla medborgare. Jag betraktar också verksamhetschefens etiska kompetens som ett problem för verksamhetschefen själv eftersom hon eller han etiskt sett riskerar att fatta illa genomtänkta beslut och drabbas av egen stressrelaterad ohälsa (samvetsstress) om kompetensen inte räcker för uppgiften.
Det faktum att verksamhetschefen befinner sig i organisationens nav gör verksamhetschefens uppgift till en alldeles särskild etisk utmaning. I detta nav möts nämligen de olika styrsystemen, hit riktar sig krav och förvänt-ningar från olika intressenter: politiker, administratörer, vårdpersonal, pati-enter och närstående. Verksamhetschefen förväntas kunna balansera mellan å ena sidan en värderationell hållning med inlevelse och medkänsla för pati-enter, närstående, medarbetare och medicinska intressen, å andra sidan en målrationell hållning med verksamhetens politiska, ekonomiska mål och medel i fokus. Denna förväntan ligger nedbäddad i själva uppdraget, i verk-samhetschefens uppgift. Det är rimligt att anta att bristfällig etisk kompetens att hantera intressekonflikter kan leda till beslut som får negativa konsekven-ser för såväl patienter, närstående, personal, arbetsmiljö, ekonomi som för verksamhetschefens egen hälsa. Det förefaller också rimligt att samhället ställer krav på erforderlig etisk kompetens för denna uppgift så att avväg-ningar och beslut inte blir illa genomtänkta, godtyckliga, inkonsistenta eller strider mot intentionen i svensk grundlag och hälso- och sjukvårdslagen.
Som framgår ovan har jag valt att betrakta verksamhetschefens identifie-ring och hanteidentifie-ring av intressekonflikter som ett kompetensproblem där jag ser verksamhetschefen som ett handlande subjekt. Av detta följer att förmå-gan att identifiera och hantera intressekonflikter varierar. Etisk kompetens utgör avhandlingens studieobjekt. Jag undersöker hantering av intressekon-flikter för att få veta någonting om denna etiska kompetens. Mer om detta skriver jag i avhandlingens metodkapitel.
Mot bakgrund av ovanstående framträder forskningsproblemet som peda-gogiskt intressant eftersom pedagogiken och närmare bestämt organisations-pedagogiken behandlar frågor om kompetens i relation till arbetsuppgifter och om kompetensens handlingsförutsättningar. Och eftersom innehållet i kompetensen rör etik, närmare bestämt hur verksamhetschefer identifierar och hanterar intressekonflikter i hälso- och sjukvårdens organisation blir forskningsproblemet också intressant för den empiriska etiken. Inte minst därför att jag beskriver och analyserar verksamhetschefers handlingar i an-slutning till en moraliskt relevant fråga, identifierar moraliska frågor i en viss kontext som tidigare kan ha förbisetts av moralfilosofer, beskriver mora-liska värderingar och etiska resonemang hos människor involverade i en viss praktik, samt beskriver och analyserar hur utövarna/aktörerna inom en viss praktik förstår och tolkar etiskt relevanta begrepp (Höglund 2005, Musschenga 2005).
för beslut med etiska konsekvenser, liksom för sin uppgift att skapa förut-sättningar för medarbetare att ge patientsäker vård på lika villkor till alla medborgare. Jag betraktar också verksamhetschefens etiska kompetens som ett problem för verksamhetschefen själv eftersom hon eller han etiskt sett riskerar att fatta illa genomtänkta beslut och drabbas av egen stressrelaterad ohälsa (samvetsstress) om kompetensen inte räcker för uppgiften.
Det faktum att verksamhetschefen befinner sig i organisationens nav gör verksamhetschefens uppgift till en alldeles särskild etisk utmaning. I detta nav möts nämligen de olika styrsystemen, hit riktar sig krav och förvänt-ningar från olika intressenter: politiker, administratörer, vårdpersonal, pati-enter och närstående. Verksamhetschefen förväntas kunna balansera mellan å ena sidan en värderationell hållning med inlevelse och medkänsla för pati-enter, närstående, medarbetare och medicinska intressen, å andra sidan en målrationell hållning med verksamhetens politiska, ekonomiska mål och medel i fokus. Denna förväntan ligger nedbäddad i själva uppdraget, i verk-samhetschefens uppgift. Det är rimligt att anta att bristfällig etisk kompetens att hantera intressekonflikter kan leda till beslut som får negativa konsekven-ser för såväl patienter, närstående, personal, arbetsmiljö, ekonomi som för verksamhetschefens egen hälsa. Det förefaller också rimligt att samhället ställer krav på erforderlig etisk kompetens för denna uppgift så att avväg-ningar och beslut inte blir illa genomtänkta, godtyckliga, inkonsistenta eller strider mot intentionen i svensk grundlag och hälso- och sjukvårdslagen.
Som framgår ovan har jag valt att betrakta verksamhetschefens identifie-ring och hanteidentifie-ring av intressekonflikter som ett kompetensproblem där jag ser verksamhetschefen som ett handlande subjekt. Av detta följer att förmå-gan att identifiera och hantera intressekonflikter varierar. Etisk kompetens utgör avhandlingens studieobjekt. Jag undersöker hantering av intressekon-flikter för att få veta någonting om denna etiska kompetens. Mer om detta skriver jag i avhandlingens metodkapitel.
Mot bakgrund av ovanstående framträder forskningsproblemet som peda-gogiskt intressant eftersom pedagogiken och närmare bestämt organisations-pedagogiken behandlar frågor om kompetens i relation till arbetsuppgifter och om kompetensens handlingsförutsättningar. Och eftersom innehållet i kompetensen rör etik, närmare bestämt hur verksamhetschefer identifierar och hanterar intressekonflikter i hälso- och sjukvårdens organisation blir forskningsproblemet också intressant för den empiriska etiken. Inte minst därför att jag beskriver och analyserar verksamhetschefers handlingar i an-slutning till en moraliskt relevant fråga, identifierar moraliska frågor i en viss kontext som tidigare kan ha förbisetts av moralfilosofer, beskriver mora-liska värderingar och etiska resonemang hos människor involverade i en viss praktik, samt beskriver och analyserar hur utövarna/aktörerna inom en viss praktik förstår och tolkar etiskt relevanta begrepp (Höglund 2005, Musschenga 2005).
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med avhandlingen är att skapa kunskap om etisk kompetens och om vilka handlingsförutsättningar som behövs för att utöva sådan kompetens.
Fokus ligger på verksamhetschefers identifiering och hantering av intresse-konflikter i hälso- och sjukvården. Jag avser också att diskutera vilken etisk kompetens verksamhetschefer behöver i relation till uppgiften att identifiera och hantera intressekonflikter, samt hur denna etiska kompetens kan utveck-las i organisationen.
Jag avser att besvara följande forskningsfrågor:
• Vad för slags intressekonflikter identifierar verksamhetscheferna?
• Hur identifierar och preciserar verksamhetscheferna intressekonflikter?
• Hur hanterar verksamhetscheferna intressekonflikter? Vilken kompetens kommer till uttryck?
• Vad underlättar respektive försvårar verksamhetschefens identifiering och hantering av intressekonflikter? Vilka handlingsförutsättningar förelig-ger?
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med avhandlingen är att skapa kunskap om etisk kompetens och om vilka handlingsförutsättningar som behövs för att utöva sådan kompetens.
Fokus ligger på verksamhetschefers identifiering och hantering av intresse-konflikter i hälso- och sjukvården. Jag avser också att diskutera vilken etisk kompetens verksamhetschefer behöver i relation till uppgiften att identifiera och hantera intressekonflikter, samt hur denna etiska kompetens kan utveck-las i organisationen.
Jag avser att besvara följande forskningsfrågor:
• Vad för slags intressekonflikter identifierar verksamhetscheferna?
• Hur identifierar och preciserar verksamhetscheferna intressekonflikter?
• Hur hanterar verksamhetscheferna intressekonflikter? Vilken kompetens kommer till uttryck?
• Vad underlättar respektive försvårar verksamhetschefens identifiering och hantering av intressekonflikter? Vilka handlingsförutsättningar förelig-ger?