Tema - planprogram

istället för att förtäta befintliga områden. Den första närboende förstår inte vara kommunen inte kan “släppa ut” staden norrut.

Den andra närboende menar att det finns ett behov av att rusta upp centrum. Även den första närboende menar att centrum borde rustas upp. Hen menar att centrum borde glasas in och att det borde vara uppvärmt året runt för att få ett mer levande centrum med cafeér och restauranger. Hen menar att det också, eventuellt, hade varit en idé att bygga på bostäder ovanpå de byggnaderna som bildar centrumdelen. Hen menar att det dock inte ska byggas för högt. Den andra närboende ser främst ett behov av att förbättra trafiksituationen på Petersbergsgatan. Hen menar att trafiksituationen på den gatan har försämrats under en lång tid och att det idag är direkt farligt på gatan.

Den första närboende ser ett behov av bättre dagvattenhantering då ett stort antal människor haft flertalet översvämningar i sina villor. Hen menar också att det finns ett behov av att återvinningscentralen sköts bättre. Både tjänstemännen och de närboende ser ett behov av en ny skola.

5.2.3 Tema - planprogram

Hur tillgodoser planprogrammet de behov som informanterna ser

Planarkitekten menar att planprogrammet tar hänsyn till vad Våxnäs behöver relativt bra. Hen menar dock att det beror på hur man ser på stadsutveckling. Hen beskriver att om man frågar en rättrogen byggnadsantikvarie så har de antagligen inte alls tagit hänsyn till de vad Våxnäs behöver. Planarkitekten beskriver att om man ser lite mer “nyktert” på det och ifrån mer än ett perspektiv så tillgodoses de behov som Våxnäs behöver. Dock beskriver hen att hen tycker att byggnaderna kanske kan bli lite väl höga och att frågan om dagvatten kan diskuteras. Hen beskriver att vatten- och avloppsenheten inte tycker att behovet uppfylls för dagvattenförsörjningen. Planarkitekten menar dock att funktionen går att uppnå men att det är en ekonomisk fråga. Stadsbyggnadsarkitekten menar också att frågan om dagvattenhantering kan diskuteras och att det är väldigt viktigt att det blir bra. Hen menar att det inte är ultimat att bygga bostäder på mark som fungerar som avrinningsområde och att det kan bli en väldigt dyr fråga och att det kan bli svårt att uppnå rätt bullervärden. Stadsbyggnadsarkitekten menar dock att det är bra att bygga där för att centrums långa baksida kan upplevas som en tryggare plats om man bygger bostäder där.

51

Hen beskriver också att det finns delade åsikter inom kommunen om hur mycket mark som ska tas i anspråk.

Stadsbyggnadsarkitekten beskriver också att grönytorna i planprogramsområdets södra del verkar användas mer än vad de tidigare trott. Hen beskriver också att det är relativt mycket mark som tas i anspråk men att det ändå finns potential att parken blir en bra vistelsepark. Stadsbyggnadsarkitekten beskriver dock att det finns en risk att parken upplevs som privat eller semiprivat då den kommer ligga så pass tätt intill de planerade punkthusen. Hen beskriver att kommunen generellt sett är trötta på punkthus och att det är svårt att få till en gräns mellan privat och offentligt när man bygger punkthus. Stadsbyggnadsarkitekten menar dock att inget är spikat än och att en arkitekt säkerligen kan få till det bra. Planarkitekten beskriver också att det är relativt mycket mark som tas i anspråk men att allt inte handlar om kvantitet. Genom god landskapsarkitektur så menar planarkitekten att parken istället kan få goda kvaliteter och därmed användas mer än den gör idag. Stadsbyggnadsarkitekten menar också att en ökad kvalitet kan innebära att parken används mer. Planarkitekten menar att man inte bara kan ta bort kvaliteter utan att tillföra några nya utan att det handlar om kompensationsåtgärder. Hen menar att det i slutändan dock handlar om budgetprioriteringar.

Närboende ett menar att det inte stämmer att parkerna inte används. Hen förstår inte vart den informationen kommer ifrån. Hen menar att det är fullt av barn och ungdomar där jämt. Hen ifrågasätter också hur planarkitekten kan kalla en del av grönytan som park då den på en regnig dag är helt täckt av vatten. Den första närboende menar vidare att tjänstemännens beskrivning av olika platser som otrygga generellt sett är överdrivna. Vidare menar hen att det är fel väg att gå att försöka bygga bort otrygghet genom att placera höghus på parkmiljöerna. Hen menar att parkmiljöerna dessutom inte känns otrygga då man har en god runtomsikt som man exempelvis inte kan uppnå med massa byggnader som kan skapa dolda utrymmen. Även den andra närboende ifrågasätter att kommunen vill bygga höga hus. Den andra närboende menar att det är konstigt att de ska bygga höga punkthus på mark som tidigare inte ens kunnat fungera som fotbollsplan för att marken varit för mjuk. Hen menar vidare att det finns en risk att en del av byggnaderna runt omkring kommer uppfattas som dockhus om det byggs för högt. Men det tänket menar hen att kommunen inte planeras för alla. Den andra närboende menar istället att de borde utgå från den högsta befintliga punkten och bygga efter den. Vidare ifrågasätter hen att det ska byggas 700 bostäder. Hen menar att en svag förtätning är okej men att det är för mycket med 700 bostäder. Den första närboende menar att förtätning aldrig är bra. Hen menar att hög och tät

52

bebyggelse inte bidrar till en trevlig stad. Hen beskriver att det inte finns någon som vill ha höghus, framförallt inte barn. En blandad låg bebyggelse med mycket grönytor menar hen istället borde eftersträvas. Hen menar vidare att ett stort antal hyresrätter kan innebära sociala problem och att området kan bli mer otryggt. Hen menar att socialtjänsten har rätt till en viss mängd hyresrätter att det dessa människor kan innebära problem och att området istället blir otryggare.

Den andra närboende menar att Fredricelundsparken inte kommer bli en plats för alla. Hen ser gärna att de förfinar parken men att det är fel att rama in den mellan höga hus. Den andra närboende förstår inte varför de vill gömma en vacker park. Om de ramar in parken så menar hen att det kommer bli en liten park som bara är till för de som bor i de nya huse. Den första närboende menar att det är groteskt att kommunen vill ta så mycket av grönytorna i anspråk. Hen menar att det skickar signaler till människor att de inte ska komma dit. Den första närboende ifrågasätter att kommunen vill bygga bostäder på mark som fungerar som avrinningsområde. Hen menar att många boende i närområdet redan har haft upprepade problem med översvämningar p.g.a. att dagvattenhanteringen idag är bristfällig.

Båda närboende menar att den befintliga trafiksituationen i området är ohållbar. Den första närboende beskriver exempelvis att bussar redan får backa om de möts i området och att backande bussar inte är önskvärt i närheten av en förskola. Att de då vill ha mer trafik in i området menar den första närboende är helt fel. Hen ifrågasätter också hur de kan dra det nya busstråket rakt över huvudvattenledningen till Karlstad när marken är mjuk gammal sjöbotten. Den första närboende beskriver vidare att han hade pratat med en ingenjör på Trafikverket, som också medverkade på samrådsmötet, och att den personen ifrågasatte hur det nya busstråket hade planerats och hur trafiksäkert det faktiskt var. Den andra närboende ifrågasätter varför inte Petersbergsgatan är med i planprogrammet. Hen menar att gatan är en väsentlig del av Våxnäs. Hen beskriver att trafiksituationen på den gatan är direkt farlig. Båda de närboende beskriver att planprogrammet inte tar hänsyn till behovet av parkeringsplatser som finns. De båda menar att det i dagsläget är ont om parkeringsplatser och att 700 nya bostäder inte kommer förbättra den situationen. Den andra närboende menar att det är naivt att tro att det behövs minsta möjliga antalet parkeringsplatser då det är många som inte kan åka kommunalt av olika anledningar. Den första närboende beskriver att han tycker det är konstigt att de vill bygga ett grönt torg på en yta som idag är parkeringsplats då det redan är ont om parkeringsplatser och att det dessutom redan finns ett torg. Hen menar att de istället borde försöka påverka centrumföreningen att utveckla det befintliga torget.