Tema - utgångspunkter:

mindre torg med ett fåtal parkbänkar och diverse planteringar och träd. Stråket som löper genom handelsområdet är det enda området som det i planprogrammet specificeras varför det är otryggt. Hur området beskrivs i planprogramsdokumentet stämmer överens med hur vi uppfattade det. Platsen är sluten mellan två stora byggnader vilket gör att man får en lätt känsla av att vara instängd. Byggnadernas kvalitet bidrar också till att platsen känns otrevlig att vistas på.

I planområdets nordvästra del ligger två stora öppna grönytor som löper upp längs berget som ligger nordväst om planområdet. Grönytorna är stora och helt kala vilket gör att man även här ser väldigt långt ut över området. Ytorna användes inte för rekreation eller dylikt när vi var där vilket bidrog till att platsen kändes ödslig. I planprogrammet beskrivs det dock att den ytan som bildar en backe används som pulkabacke på vintern. I områdets nordostliga del ligger en parklek som användes flitigt under båda besöken. Parkleken hade ingen tydlig inramning vilket gjorde att det var svårt att urskilja vart parkleken egentligen började och tog slut. I områdets nordostliga hörn ligger en allé som gränsar till en grönyta och en mindre lekpark. Det geografiskt avgränsade området som är specificerat i planprogramsdokumentet för Våxnäs karaktäriseras i breda drag av att det är öppet och grönt. Trots att området har planerats efter ett zon-tänk så känns området däremot ganska ostrukturerat. Hela området genomkorsas av en mängd olika gång- och cykelstråk som, istället för att bidra till en tydlig avgränsning mellan olika delarna av området, bidrar till att området känns rörigt och ostrukturerat.

5.2 Intervjuer

Nedan följer en redovisning av resultatet från de fyra genomförda intervjuerna. Med utgångspunkt ifrån de fyra frågeställningarna som studien baserar sig på. Den huvudansvarige planarkitekten presenteras som planarkitekten, den andra informanten från kommunens sida presenteras som stadsbyggnadsarkitekten. Informanterna som representerar de närboende presenteras som närboende ett/den förste närboende samt närboende två/den andre närboende.

5.2.1 Tema - utgångspunkter:

Hur de olika parterna beskriver Våxnäs som det ser ut och är idag.

Båda informanterna från kommunen beskriver området som tidstypiskt från miljonprogrammets dagar. Stadsbyggnadssarkitekten beskriver det just som ett klassiskt miljonprogram med en lokalt centrum medan planarkitekten beskriver det som “ett gott exempel på 60- talets stadsbyggnadsideal med ABC staden i miniatyr”. Hen menar vidare att det är typiskt

46

bostadsområde med påkostat stadscentrum. Vidare menar hen dock att mycket av området håller låg kvalité när det kommer till de offentliga byggnaderna och den offentliga marken. Det har helt enkelt inte gjorts så mycket sedan det byggdes menar planarkitekten. Stadsbyggnadsarkitekten beskriver hur Våxnäs dels karaktäriseras av att det är mycket öppna gröna ytor och att det är väldigt grönt samtidigt som det finns en bild av området som grått med mycket höga hus. Närboende ett menar dock att bebyggelsen karaktäriseras av att det är en låg bebyggelse med endast tre högre hus och de ligger långt bort från själva planområdet och att de ligger på andra sidan av en upphöjning.

Angående centrumet beskriver informanterna det på ett någorlunda lika vis. Planarkitekten menar att sedan området byggdes så har nya handels- och konsumtionsmönster uppstått vilket lett till att det kanske inte är samma livliga mötesplats som det en gång var. Hen menar vidare att även om det finns vissa goda kvalitéer på området så kan det finnas en upplevelse av otrygghet på området. Stadsbyggnadsarkitekten menar liknande, att centrum inte är en tydlig samlingsplats. Hen beskriver vidare centrum som litet med låg bebyggelse. Även hen är inne på att det finns en otrygghetskänsla sammankopplat med centrum. Den långa baksidan mot parken intill menar hen skapar en känsla av otrygghet då det inte finns några bostäder som kan blicka in över baksidan av centrumet. Även om stadsbyggnadsarkitekten medger att hen inte har så bra koll på centrum så vill hen beskriva att “torget” i centrumet inte funkar så bra då hen upplever att folk inte rör sig där. De båda närboendes tankar går i planarkitektens linje med att centrum har förändrats och att det inte är samma livlighet och utbud som det var innan. Båda närboende menar vidare att denna förändring kom efter det att Bergviks köpcentrum byggdes. Närboende ett säger:

“Det är inte så bra när det blir thai butik, thai massage, atendo och det här humana. Det är liksom inte bra om man jämför med hur centrum var tidigare. Då var det sån variationsrikt innehåll av butikerna så det drog [människor]” (Närboende ett).

Dock beskriver närboende ett att det finns ett etablerat torg som kan funka som mötesplats och att det ibland är arrangemang där.

Planarkitekten beskriver hur det finns goda möjligheter till rekreation på Våxnäs. Hen lyfter upp Våxnäs IP för fotboll, I2-skogen och elljusspår som exempel. För barn menar hen att det finns till exempel Himlabacken som kan användas som pulkabacke och att det även finns en parklek. Parkytorna beskriver planarkitekten dock har en kvalité som är nära noll, att det bara är gräs och

47

lite träd. Vidare beskriver hen att parkerna längst söderut i planområdet som bullerutsatta och att det “inte riktigt [är] picknickläge vid den där parken” Även stadsbyggnadsarkitekten beskriver att parkerna i södra delen av planområdet kan upplevas som bullerutsatta och även risiga. Hen beskriver även dessa parker som storskaliga och ödsliga vilket gör att de inte är så trevliga att vistas i. Hen menar dock att dessa grönytor, tillsammans med att det är en tydlig bilseparering, bidrar till att göra Våxnäs barnvänligt. Stadsbyggnadsarkitekten beskriver hur ödsligheten och storskaligheten bidrar till att skapa en otrygghet i parkerna då det är långa sträckor där ingen är och ser. Hen beskriver vidare hur det kan bli “hängområden” där ingen är vilket skapar otrygghet. Hen går i linje med planarkitekten som menar att parkerna i söder troligen inte är några parker man slår sig ned i eller fungerar som en mötesplats. Däremot beskriver hen att Himlabacken och parkleken är mer avskärmade och kan fungera som mötesplatser då de också är mer avskärmade, hen lyfter dock upp risken att hen upplever det så på grund av att det är med parkerna hen har arbetat mest med. Även multiarenan och skolan känns som naturliga mötesplatser menar stadsbyggnadsarkitekten.

Närboende ett menar dock att multiarenan är en förbjuden zon för barnen som kommer från villaområdet och att barnen från hyreshusen har första tjing. Hen citerar en kommentar från en förälder angående multiarenan “jag släpper aldrig dit mina barn utan att själv vara med och helst med en Securitasvakt”. Skolan menar närboende ett även är gammal och sliten. Annars beskriver hen att även parkdelarna i söder är frekvent använda med massa ungdomar som aktiverar sig där med till exempel fotboll, brännboll och freespee. Hen menar även att skolan använder den frekvent, att det är vanligt att folk rastar sina hundar där och att familjer har just picknick där men att det också är väldigt beroende på tid och väder. Delar av parken har en tendens att svämma över och att de har en viktig roll för dagvattenhanteringen, något även informanterna från kommunen lyfter att den har. Den närboende (första) menar att dagvattnet är ett stort problem när det kommer till delar av grönområdet och att det ibland är så dåligt att de fått översvämningar i sina villor (strax söder om planområdet och Våxnäs). Den andra informanten menar dock att hen håller med beskrivningen i planprogrammet att dessa parkdelar inte är så väl använda ändå men håller med den förste närboende på punkten att det är ett översvämningsområde.

Den andra närboende menar att trafiken som den är idag är oacceptabel på Petersbergsgatan, mellan hennes radhus och Pekås/centrumet. Hen menar att det är en farlig trafiklösning, farthindren är dumt utplacerade och utformningen av busshållplatserna och vägen gör att folk genar över vägen när de ska på bussen. Där kan det även bli väldigt halt på marken. Bussarna

48

blockerar hennes uppfart och skapar mycket buller när de stannar menar hen. Hen förklarar även att en tidigare flytt av posten längre norrut i centrumet har gjort att det blivit mycket mer transporter utanför henne och i området vilket hen beskriver som ohållbart. Även den förste närboende menar att bussarna är ett problem för deras villaområde (strax söder om planområdet) med det buller de skapar. Ett annat trafikproblem menar hen är att det blir avkörningar på Hagalundsvägen, även sådana som inte anmäls till myndigheterna.

Alla informanter menar att återvinningscentralen och intilliggande område inte funkar bra idag. det beskrivs som skräpigt, logistiskt krångel, stökigt och otryggt. Otrygghet är något alla informanter på ett eller annat sätt nämner som ett problem på något sätt rörande Våxnäs. Planarkitekten beskriver hur det finns folk som missbrukar samt att det blir otryggt borta vid skolan kvällstid då det ligger avskilt och stadsbyggnadsarkitekten nämnde otrygghet i de vidsträckta parkerna. Den förste närboende menar att det kan vara lite stök vid en av matbutikerna i centrum på helgkvällarna. Hen menar även att det är ett stråk mellan Gruvlyckan och hemvägen/Sixbacken där det är mycket oroligheter med fylla och skadegörelse som även påverkar deras villor en bit bort. Den andre närboende menar att hon sett inbrottsförsök, polisinsatser med mera och att det är mycket gängbildningar på vissa platser som till exempel runt vårdcentralen.

Planarkitekten ger uttryck för att det finns en obalans i området då det är lite splittrat då det inte finns något tydligt som “knyter ihop området”. Både planarkitekten och stadsbyggnadsarkitekten återkommer till att det inte finns några tydliga mötesplatser, i alla fall för vuxna. Planarkitekten beskriver hur hen tror att området var mer av ett socialt nav innan. Hen menar dock att invånarna verkar vara fästa i sitt område och att huvuddelen tycker om sitt område.