För de mått som visar sig ha Cpk<1,33 kontrolleras mätsystemets duglighet. Detta sker med hjälp av mätsystemanalyser i statistikprogrammet MiniTab (Minitab® 15.1.0.0.), i
Kundfokuserat förbättringsarbete inom produktionsunderhåll 6 Measure
detta program kallade för Gage R&R-analyser. Då HT Svarv själva genomför MSA-studier på sina mätsystem används redan befintlig mätdata, sekundärdata, i största möjliga mån. Orsaken till detta är att mängden arbete bör minimeras för att behålla engagemanget hos operatörerna och för att inte tidsåtgången ska bli för stor.
Även styrdiagram studeras. En tumregel är att upplösningen i mätdatat ska vara sådant att det i ett moving range- eller rangediagram ska kunna anta minst sex olika värden inom styrgränserna (Gustavsson, 2007).
Kundfokuserat förbättringsarbete inom produktionsunderhåll 7 Analyze
-- - -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- - 7 7 A A
NNAALLYYZZEE-- - -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -
7
7 .1 . 1 S Si ig gn n if i fi ik ka a nt n ta a g gr ru u nd n d or o rs sa ak ke e r r
Av de faktorer som misstänks påverka detaljens mått och som inkluderas i mätstudierna i detta examensarbete går det genom detta arbete inte att påvisa någon signifikant påverkan från tidigare processteg, den temperatur detaljerna har innan de slipas, eller skärpning av slipskivan.
Den temperatur detaljerna har efter slipning har en signifikant påverkan på 20-måttet (med en förklaringsgrad på cirka 40%) men inte på något annat mått. Här finns det en möjlighet att en påverkan finns på fler mått om temperaturen skulle variera mer än den gjorde under dessa mätstudier.
Kylvätskans temperatur har en signifikant påverkan på längden och konvinkeln (20-, 60- och 92-måtten), med en förklaringsgrad på cirka 15%. Kylvätskans temperatur har även en signifikant påverkan på detaljernas temperatur efter slipning (med en förklaringsgrad på cirka 50%). Det kan vara mer relevant att studera kylvätskans temperatur än detaljernas eftersom denna påverkar detaljernas mått i större utsträckning och dessutom påverkar detaljernas temperatur. Påverkan är dock inte så stor, förutsatt att temperaturen inte varierar mer än den gjorde under mätstudierna, vilket gör att det kan misstänkas att det finns andra, mer relevanta, faktorer som är bättre att titta på.
När det gäller grannmaskinen och huruvida körning i denna maskin påverkar måtten eller inte så visade resultaten ingen signifikant påverkan på måttens medelvärden. Däremot finns en signifikant skillnad i variationen hos 40-diametern, men endast hos detta mått.
Variationen är större för 40-diametern då grannmaskinen inte körs än när den körs.
Grannmaskinen kommer dock att flyttas på grund av omstruktureringar av maskinerna i fabriken. Detta är planerat att genomföras innan semestern 2008. Slipmaskinen och dess grannmaskin kommer då inte längre att dela vattentank, vilket har antagits varit orsak till den misstänkta påverkan, vilket gör att problemet inte längre är relevant att undersöka.
Det finns en signifikant skillnad mellan operatörerna. Dessa har en förklaringsgrad på runt 10% för de flesta måtten. För 60-måttet kunde dock ingen signifikant påverkan påvisas.
Då maskindugligheten är bra för samtliga mått förutom konvinkeln kan det inte påvisas att den variation som kommer från vibrationer och annat i själva maskinen har någon avgörande betydelse för dugligheten på själva måtten. Hur fallet är med konvinkeln är svårt att säga utifrån denna studie då mätprocessen är alldeles för dålig för både 20- och 92-måttet. En mätsystemanalys (MSA) finns genomförd på 92-måttet av HT Svarvs
Kundfokuserat förbättringsarbete inom produktionsunderhåll 7 Analyze
mättekniker sedan tidigare. Enligt data från denna analys står variationen i mätsystemet för 27% av variationen i mätdata. Drygt en fjärdedel av den uppmätta variationen kommer med andra ord från variationer i mätprocessen istället för från själva detaljen.
Enligt statistikprogrammet Minitabs hjälpfunktion (Guidelines for Measurement System Acceptability, 2008) är en mätprocess helt oduglig och ska tas bort om den står för mer än 30% av den uppmätta variationen. En annan tumregel är att det i ett styrdiagram bör vara minst mellan sex till tio steg i moving range- eller range-diagrammet (Gustavsson, 2007). Studeras styrdiagrammet för 20-måttet då 52 detaljer på rad mättes finns endast fyra steg. Upplösningen är med andra ord för dålig. Detta är dock något som HT Svarv är medvetna om och 20-måttet är inte ett mått som leder till kassation.
Den dåliga dugligheten på de diametrar som ingår i konvinkeln och det faktum att mätprocessen är för dålig ökar risken för överstyrning. Med överstyrning menas att detaljer hamnar nära eller utanför toleransgränser av ren slump, vilket gör att operatörerna reagerar med att försöka kompensera processen trots att ingenting faktiskt har hänt i processen. Då operatörerna reagerar utan att något faktiskt har hänt kommer deras åtgärder att bidra till en ökad variation i processen. Dugligheten blir följaktligen ännu sämre, varför överstyrning alltid bör undvikas i största möjliga mån.
Den faktor som visade sig ha absolut störst inverkan på detaljerna, med både signifikansnivåer på promillenivå och med förklaringsgrader på ofta över 90%, är korrektionsparametrarna i styrprogrammet för skärpning av slipskivan. Att korrektionsparametrarna har en avgörande betydelse är att vänta, dock överensstämmer inte den påverkan som parametrarna är tänkta att ha med den påverkan de visade sig ha då detta studerades under ett skift. Detta gör att processen blir mycket svår att styra då de förändringar operatörerna gör i parametrarna inte bara har fler effekter än väntat, utan då även den väntade effekten i vissa fall helt uteblir. Korrigering av till exempel någon av de ingående diametrarna i konvinkeln leder enligt analysen till påverkan på samtliga studerade mått. Att korrektionsparametrarna inte har den påverkan som väntat leder bland annat till långa inkörningstider efter till exempel artikelbyte och svårigheter för nya operatörer att lära sig processen. Det innebär också att eftersom diametrarna i konvinkeln inte har en godkänd maskinduglighet och operatörerna då reagerar på slumpvariation genom att kompensera i korrektionsparametrarna, så blir samtliga måtts variation och duglighet på längre sikt försämrad. Detta visar sig också i studien av måttens processduglighet där samtliga mått, även de som har en godkänd maskinduglighet, är underkända.
Figur 27 är en grafisk sammanställning av vilka identifierade orsaker som har identifierats som signifikanta och relevanta påverkande faktorer (röda cirklar i figuren) och vilka som bör undersökas vidare om intresse finns (markerade med frågetecken).
Kundfokuserat förbättringsarbete inom produktionsunderhåll 7 Analyze
Figur 27. Identifierade signifikanta och relevanta påverkande faktorer markeras med röd text och cirkel i figuren. De faktorer som kan undersökas vidare om intresse finns är markerade med frågetecken.
Sammanfattningsvis är det två huvudområden som bör förbättras.
• Mätprocessen för konvinkeln
• Styrningen av detaljernas samtliga mått
Efter att dessa två punkter har förbättrats bör det undersökas igen vilken påverkan det faktum att det är olika operatörer som kör maskinen har. Denna faktors inverkan på processen kan förändras jämfört med nuläget om mätprocessen och processens styrbarhet förbättras.
För att sedan kunna stabilisera processen ytterligare bör kylvätskans temperatur ses över.
Denna bör vara så konstant som möjligt för att minska risken för att operatörerna ska reagera på alltför stora slumpmässiga förändringar i kylvätsketemperaturen genom att exempelvis börja ändra i korrektionsparametrarna i styrprogrammet.
7
7 .2 . 2 A An n al a ly ys sr re e su s u lt l ta at t
Om dugligheten är dålig på något mått är risken stor att operatörerna överstyr eftersom måttet bara på grund av processens naturliga variation då ofta hamnar nära eller utanför tolerans. Överstyrning leder till ökad spridning. Denna effekt förstärks om mätprocessen dessutom inte är duglig. Om korrektionsparametrarna påverkar andra mått än de tänkta leder detta inte bara till ökad spridning för ett mått, utan för flera (Figur 28).
VaVarriiaattiioonn ii
Kundfokuserat förbättringsarbete inom produktionsunderhåll 7 Analyze
Maskindugligheten kan alltså förväntas vara mycket bättre för samtliga mått än processdugligheten, vilket också visade sig vara fallet.
Figur 28. Konsekvens av mått med dålig duglighet och mätprocesser med för stor spridning.
Vissa mått har dålig duglighet
Dessa mått har också odugliga mätprocesser
Stor risk för överstyrning
Korrigering av ett mått i NC-program påverkar många andra mått
Överstyrning leder till en försämring av samtliga måtts duglighet
Kundfokuserat förbättringsarbete inom produktionsunderhåll 8 Improve
-- - -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- - 8 8 I I
MPMPRROOVVEE-- - -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -
Resultaten från analyserna i förbättringsprojektet presenteras för berörda parter;
produktionsteknik, beredning, produktionsledning, operatörer och ledning. Tillsammans med dessa diskuteras möjliga och lämpliga kortsiktiga och långsiktiga lösningar.
8 8 .1 . 1 F Fr ra am mt ta a gn g n a a l lö ö sn s n in i n ga g a r r
Nedan presenteras framtagna tänkbara åtgärder, vilka lösningar som genomförs, ska genomföras eller förkastas.