5. Likhetsprincipen och generalklausulerna
5.4 Tolkning av generalklausulerna
5.4 Tolkning av generalklausulerna.
5.4.1 Generalklausulernas tillämpningsområde.
Syftet med införandet av generalklausulerna var att lagfästa likhetsprincipen men även att lagfästa densamma i vid mening för att förhindra att kringgåenden skedde av den snäva betydelsen.189Det torde vara svårt att fånga upp alla fall och typer av maktmissbruk som kan uppstå med hjälp av likhetsprincipen och andra regler som kräver viss majoritet för beslut. Dessutom är inte likhetsprincipen, i motsats till generalklausulen, tillämplig då bolaget ingår avtal med tredje man som inte är en aktieägare.190Tanken är således att generalklausulen ska fungera som ett komplement till likhetsprincipen och därmed också bidra till att upprätthålla grundsatsen om att aktieägarna är likställda.191
187 A.a., s. 144.
188 A.st.
189 Andersson & Pehrson, s. 114. 190 A.a., s. 133.
5.4.2 Otillbörlighet.
Bortsett från att generalklausulen kan bli tillämplig på avtal med tredje man finns ytterligare en skillnad vid jämförelse med likhetsprincipen. Det krävs att det uppkommit en otillbörlig fördel och en nackdel för bolaget eller andra aktieägare, inte endast att en fördel eller nackdel uppkommit i förhållande till andra aktieägare vilket är fallet rörande likhetsprincipen. Huruvida en nackdel har uppstått bedöms objektivt och kan avse såväl en relativ nackdel som en absolut nackdel. En relativ nackdel innebär till exempel att alla aktieägare har vunnit fördel av en händelse men vissa mer än andra vilket kan leda till en nackdel ekonomiskt eller vad gäller inflytande i bolaget.192Förutom att en nackdel, relativ eller absolut, uppstår för en aktieägare eller bolaget så måste en otillbörlig fördel uppstå för aktieägare eller annan. Ett avvikande från likhetsprincipen som har stöd i ABL eller bolagsordningen är inte otillbörligt, vilket egentligen säger sig självt.193I de fall lagen tillåter avvikelse från likhetsprincipen, exempelvis genom att ställa upp majoritetskrav såsom i 7:43 ABL, får det antas att minoriteten får finna sig i viss olägenhet, därmed inte sagt att generalklausulen inte kan tillämpas.194Det skulle kunna sägas att det finns en presumtion för att en åtgärd inte är otillbörligt om den grundar sig på i lag uppställda majoritetskrav eller andra i lag reglerade avvikelser från likhetsprincipen. Generalklausulen skall tillse att avvikelserna, trots att de är tillåtna enligt 4:1 ABL, inte är otillbörliga.195
Något som nämnts påverka intresseavvägningen, som används för att avgöra otillbörligheten, är företagsekonomiska skäl.196Otillbörlighetsprövningen torde således genomföras i en intresseavvägning där avvägningen sker mellan företagsnyttan och minoritetens behov av en reell likabehandling.197Det är förutsättningarna som rådde vid åtgärdens företagande som skall ligga till grund för bedömningen.198Om de kommersiella skälen, som skall bedömas med utgångspunkt från samtliga aktieägares intresse, vilket torde vara synonymt med bolagets intresse många gånger, väger tillräckligt tungt får det således accepteras att en viss åtgärd gynnar viss aktieägare mer än andra. Detta kommersiella skäl kan, utan att för den skull vara 192 Nerep, s. 308. 193 Prop. 1973:93, s. 137. 194 Johansson, s. 161. 195 A.a., s. 160. 196 Prop. 1973:93, s. 137. 197 Sandström, s. 202. 198 Nerep, s. 301.
otillåtet, vara gynnande för bolaget på lång sikt och samtidigt gynna och missgynna aktieägare på kort sikt.199
Av praxis följer att prövningen bör vara allsidig och till exempel bör beakta om åtgärden ligger inom den vanliga verksamheten och om maktmissbruk eller andra illojala tendenser kan urskiljas. Till exempel har HD, i ett fall från 2000, vid tillämpning av generalklausulen anfört att ett beslut stridit mot ett bolags verksamhetsföremål och dess bolagsordning när beslutet resulterat i att verksamheten överflyttats till ett av majoritetsaktieägaren ägt bolag.200Ett annat relativt nytt rättsfall, från 2013, handlar om ett beslut på bolagsstämman om att låta bolaget träda i likvidation, där samtliga aktieägare utom en röstade för förslaget.201Bolaget såldes på offentlig auktion till ett bolag vilkets ägarkrets bland andra utgjordes av samtliga aktieägare i det likviderade bolaget förutom den aktieägare som motsatt sig likvidationsbeslutet. HD konstaterar i fallet att majoritetskraven för ett beslut om frivillig likvidation var uppfyllt och att likhetsprincipen därmed inte satts åt sidan. Majoriteten hade vidare försökt uppnå en överenskommelse men då försöken inte ledde till framgång fanns inget intresse för majoriteten att driva verksamheten vidare. HD bedömde att beslutet inte var ägnat att bereda en otillbörlig fördel till aktieägare till nackdel för bolaget eller annan aktieägare och ansåg att majoriteten hade ett berättigat intresse av att likvidera bolaget.
Sammanfattningsvis gällande intresseavvägningen kan sägas att det borde stå klart att bolagsekonomiska faktorer, såsom affärsmässiga skäl och företagsekonomiska överväganden skall vägas mot värdet av såväl en reell som indirekt likabehandling, minoritetsskyddshänsyn samt allmänetiska synpunkter.202Det senast beskrivna fallet ovan skulle kunna tolkas som att majoritetens intresse har betydelse i den mån att om det finns ett befogat intresse så ligger det närmare till hands att vid intresseavvägningen låta minoriteten tåla ett visst gynnande av majoriteten. Ett subjektivt moment torde inte finnas i generalklausulen203varför det ligger närmare till hands att anta att HD bedömde intresset rent objektivt, även om det är svårt att helt förstå hur. Å andra sidan har det angetts i doktrin att om ett uppsåt kan påvisas kan det ha betydelse i otillbörlighetsprövningen på så vis att de kommersiella skälens värde som talar för
199 Andersson & Pehrson, s. 137. 200 NJA 2000 s. 404.
201 NJA 2013 s. 1250. 202 Nerep, s. 306. 203 A.a., s. 307.
en åtgärd reduceras.204Det är av vikt att generalklausulen inte tillämpas alltför snävt eftersom det är svårt att förutspå vilka effekter en åtgärd kan få och om alltför många åtgärder riskerar att klassas som otillbörliga hämmas bolagsledningens handlingsfrihet och även omsättningsintresset.
5.4.3 Rekvisitet ägnad att.
Orden ’’är ägnad ’’ kräver att det skall finnas en viss sannolikhet för att åtgärden skall ge någon en otillbörlig fördel. Med uttrycket ’’ som kan ge’’, vilket infördes med en proposition 1997205, har det endast ansetts krävas att en teoretisk möjlighet funnits för en otillbörlig fördel. Eftersom en saklig ändring inte var avsedd då det nya uttrycket infördes återinfördes ’’är ägnad ’’ med ABL. Enligt gällande rätt är alltså en åtgärd inte tillåten om den är ägnad att ge en otillbörlig fördel på bekostnad av bolaget eller aktieägare.206
5.4.4 Överträdelse av generalklausulen.
Ett bolagsstämmobeslut som strider mot generalklausulen kan, liksom är fallet med andra skyddsregler, klandras enligt 7:50-52 ABL och får inte verkställas enligt 8:41 2 st. ABL och om så ändå sker är beslutet ogiltigt.207
Avtal som är stridande mot generalklausulen blir inte bindande om tredje man är i ond tro enligt 8:42 2 st. 1 men. ABL.208I förarbeten har skrivits att om rättshandlingen måste betecknas som otillbörlig, objektivt sätt, får tredje mans möjligheter att vara i god tro många gånger anses utesluten. 209 Överträdelser av generalklausulen kan aktualisera skadeståndsansvar på samma sätt som vid överträdelse av likhetsprincipen210, se avsnitt 5.3.1. För att skadeståndsskyldighet skall inträda vid överträdelse av generalklausulen bör det dock inte vara tillräckligt att visa att en åtgärd varit ägnad att ge aktieägare eller bolaget nackdel utan det torde krävas att skada på grund av överträdelsen visas.211Samtliga aktieägares
204A.st.
205 Prop. 1997/98:99, s. 18, 28. 206 Andersson & Pehrson, s. 116. 207 Lehrberg, s. 143.
208 A.a., s. 144.
209 Prop. 1973:93, s. 137 f. 210 Lehrberg, s. 144.
samtyckes inverkan på styrelsens och VD:s möjlighet att ingå bindande avtal samt förhållandet till sanktionerna i detta avseende bör vara desamma som beskrivits under avsnitt 5.3.1.