9.2 Alternativa kriterier
9.2.1. Trovärdighet
När det kommer till att säkerställa studiens trovärdighet och kvalitet menar Bryman & Bell (2017, s. 380) att det utöver de ovanstående kriterierna finns fyra andra. Dessa fyra
sanningskriterier som forskarna tar upp, som ska påvisa studiens trovärdighet är;
tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering/bekräftelse. Tillsammans bildar dessa fyra kriterier paraplybegreppet trovärdighet. Vi har valt att presentera samtliga kriterier under paraplybegreppet separat kopplat till den utförda studien.
Tillförlitlighet, syftar till att undersöka om studiens resultat kan ses som sannolika eller troliga (Bryman & Bell, 2017, s. 70). Vi har gjort detta genom respondentvalidering, vilket innebär att vårt empirikapitel presenterats för våra respondenter vilka i sin tur får bekräfta om resultatet matchar med deras verklighet (Bryman & Bell, 2017, s. 381). I denna studie har vi samlat in data och sedan har vi skickat den sammanställda empirin till våra respondent företag innan publicering av studien. Detta gjordes för att ge dem chansen till att se över om data stämmer överens med verkligheten samt att få chansen att förändra sina svar för att de på ett bättre sätt ska representera deras verklighet. Vi fick efter detta redigera en del av empirin då den eventuellt ansågs kunna avslöja de medverkandes identitet. Nackdelen med
respondentvalidering är att respondenterna kan efter att de har läst sina svar, väljer att vara anonyma (Bryman & Bell, 2011, s. 396). I denna studie valde vi, efter att vi utförde tre av intervjuerna, att alla respondenter kommer förbli anonyma. Detta beslut grundar sig i att två av godstransportföretagen redan i början belyste att de önskar vara anonyma i sitt
medverkande och en av respondenterna önskade efter intervjun att vara anonym i sitt medverkande. Därav, är det enbart forskarna samt respondenterna som kan koppla ihop insamlade data med rätt respondent.
Överförbarhet har som syfte att undersöka om resultatet går att applicera i andra kontexter än den som undersöks just i studien. Detta kriterium är jämförbart med den externa validiteten.
Vår studie har haft som avsikt att ge en förståelse till vad som är motiven till att
godstransportföretag implementerar ett miljöarbete och därav anser vi att resultatet vi har kommit fram till i denna studie kan till en viss del appliceras på andra godstransportföretag som befinner sig i likartade kontexter och inför liknande förutsättningar. Detta grundar sig att resultatet kan bidra till en större förståelse kring motiv och miljöarbete vilket i sin tur kan bidra till en helhetsbild på hur företag kan agera och i vissa fall måste agera.
Pålitlighet handlar om vi kan få samma resultat om studien utförs vid ett nytt tillfälle. För att lyckas med detta krävs det att hela forskningsprocessen fullständigt redovisas (Bryman &
Bell, 2017, s. 382). Detta har vi gjort i bland annat metodkapitlet då vi tydlig redovisar hur data har samlats in och bearbetats samt att detta gjorts på ett hederligt och systematiskt sätt.
Målet med denna studie har varit att försöka tydliggöra de val som har tagits och varför för läsaren. Med detta som bas har vi genomgående under uppsatsen motiverat och resonerat varför vi har tagit de beslut vi har tagit samt vad som ligger till grund till dessa beslut.
Konfirmering
Konfirmering syftar till att se att till att forskaren och dess värderingar inte har haft en avgörande påverkan på studien (Bryman & Bell, 2017, s. 70). Detta är något vi tagit med oss genom studien, vi har även tydliggjort vårt förhållande till det valda forskningsområdet under
kapitel 2.1. Med detta som grund har vårt mål varit att vara så objektiva som möjligt under studiens gång. Dock bör vi belysa att vid en kvalitativ forskning, krävs det att tolkningar utförs av exempelvis intervjuer där objektiviteten kan ifrågasättas. Vi anser dock att vår tidigare erfarenhet och förståelse kring främst miljö skapat ett djup i vår studie och bidragit till större förståelse vad som motiverar godstransportföretag till ett miljöarbete.
9.2.2 Äkthet
Äkthet handlar om att forskningen ger en rättvis bild av det studerade området, om det bidrar till att åstadkomma en förståelse för de som deltagit kring deras sociala situation och miljö, om det åstadkommer en förståelse för deltagarna hur andra deltagare uppfattar saker och ting, om studien har hjälpt deltagarna att ändra sin situation och om de hjälpt att åstadkomma bättre förutsättningar till att vidta åtgärder (Bryman & Bell, 2017, s. 383). Vi anser att vår studie har bidragit till en rättvis bild av de empiriska område som vi har studerat, på grund av att vi har skapat förståelse med hjälp av olika godstransportföretag som motiveras av olika anledningar till att implementera ett miljöarbete. Vi anser dock att en ännu mer rättfärdig bild hade skapats om vi eventuellt hade haft fler företag i studien, detta hade bidragit till en ännu tydligare bild av vårt valda forskningsområde och eventuellt kunnat bidragit med att göra en jämförelse med ännu fler företag. På så sätt hade vi kunnat skapa en bild ur flera perspektiv.
Vår studie tillför även med förståelse för de som har medverkat i hur andra företag resonerar kring vårt forskningsproblem, den bidrar också till att både företag utanför studien och
konsumenter får en eventuell förståelse till vårt valda ämne. Syftet med vår studie är att skapa förståelse till vad som är motiven till att godstransportföretag implementerar ett miljöarbete, därav tror vi att vår studie har bidragit med att respondenterna i studien har fått en förståelse för deras egna sociala situation och miljö. Vi tror också att vår studie har bidragit till att de respondenter som deltog fick en inblick på hur andra godstransportföretag resonerar kring vårt valda område och kan därefter eventuellt vidta åtgärder och åstadkomma bättre förutsättningar för sig själva.
Vi tror att vår kvalitativa studie, kan med hjälp av metodavsnittet, återskapas på ett trovärdigt sätt för att kunna genererar liknande resultat. För att godstransportföretag ska kunna ändra sin situation, tycker vi att det behövs mer konkreta verktyg till hur de ska gå tillväga, vår studie ger istället en uppfattning i godstransportföretagen synsätt och att andra företag kan inspireras av detta för att själva kunna åstadkomma en förändring.
Referenslista
Aaker, D.A. (2002). Building strong brands. 2:a uppl. London: Simon & Schuster.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 2:a uppl. Stockholm:
Liber.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 1:e uppl. Lund: Studentlitteratur
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur
Bansal, P., & Roth, K. (2000). Why companies go green: A model of ecological responsiveness. Academy of Management Journal, 43 (4), 717-736.
Baxter, P., & Jack, S. (2008). Qualitative case study methodology: Study design and implementation for novice researchers. The qualitative report, 13 (4), 544-559
Bergström, S., Catasús, B., & Ljungdahl, F. (2002). Miljöredovisning. 2:a uppl. Malmö:
Liber
Beskovnik, B. & Jakomin, L. Challenges of green logistics in southeast europe. Promet Traffic Transp, 22 (2), 147-155.
Blinge, M., & Svensson, Å. (2005). Miljöåtgärder för godstransporter. [Online].
https://www.lifecyclecenter.se/wp-content/uploads/2006_5-Miljo%CC%88a%CC%8Atga%CC%88rder-fo%CC%88r-godstransporter.pdf. [Hämtad 2021-03-11].
Bloemhof, J.M., van der Vorst, J.G.A.J., Bastl, M., & Allaoui, H. (2015). Sustainability assessment of food chain logistics. International journal of logistics, 18 (2), 101-117.
Boverket (2020, 14 februari). Godstransporter. Boverket. [Online].
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/godstransporter-i-fysisk-planering/godstransporter/. [Hämtad 2021-02-10].
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
Broadbent, J., Jacobs, K., & Laughlin, R. (2001). Organisational resistance strategies to unwanted accounting and finance changes: The case of general medical practice in the UK.
Accounting, Auditing & Accountability Journal, 14 (5), 565-586.
Brown, J., & Forster, W. (2012). CSR and Stakeholder Theory: A Tale of Adam Smith.
Journal of Business Ethics, 112 (2), 301-312.
Bruzelius, L. H., & Skärvad, P.H. (2011). Integrerad organisationslära. 10:e uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e uppl. Malmö: Liber.
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl. Stockholm:
Liber.
Carpenter, L.V., & Feroz, H.E. (2001). Institutional theory and accounting rule choice: an analysis of four US state governments’ decisions to adopt generally accepted accounting principles. Accounting, Organizations and Society, 26 (2001), 565 – 596.
Chen, J.C. & Roberts, R.W. (2010). Toward a more coherent understanding of the
organization-society relationship: A theoretical consideration for social and environmental accounting research. Journal of Business Ethics, 97 (4), 651-665.
Collis, J., & Hussey, J. (2014). Business Research - A Practical Guide for Undergraduate and Postgraduate Students. 4:a uppl. Basingstoke: Palgrave. E- bok.
CSR Sweden. (u.å.). Vad är CSR?. CSR Sweden, [Online] https://www.csrsweden.se/vad-ar-csr. [Hämtad 2021-03-01]
Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental
disclosures – a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15 (3), 282 – 311.
DHL (u.å). Miljövänlig logistik-bra för miljön bra för affären. DHL. [Online]. a https://www.dhl.com/se-sv/home/logistiklosningar/gron-logistik.html.
[Hämtad 2021-02-10].
DHL (u.å). Inga utsläpp år 2050. DHL. [Online]. b https://www.dhl.com/se-sv/home/om-oss/hallbarhet/mission-2050.html. [Hämtad 2021-02-10].
DiMaggio, J.P., & Powell, W.W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48 (2), 147 – 160.
Driscoll, C., & Starik, M. (2004). The Primordial Stakeholder. Advancing the Conceptual Cióncideration of Stakeholders status for the Natural Environment. Journal of business Ethics, 49 (1), 55-73.
Ellen, P., Webb, D., & Mohr, L. (2006). Building Corporate Associations: Consumer Attributions for Corporate Socially Responsible Programs. Journal of the Academy of Marketing Science, 34(2), 147-157
Eur-lex (u.å). Miljö och klimatförändring. Eur-lex. [Online].
https://eur-lex.europa.eu/summary/chapter/environment.html?locale=sv&root_default=SUM_1_CODE D%3D20. [Hämtad 2021-02-10].
Farquharson, K. (2013). Regulating sociology: Threshold learning outcomes and institutional isomorphism. The Australian Sociological Association, 49 (4), 486 – 500.
Graafland, J., & Mazereeuw-Van der Duijn Schouten, C. (2012). Motives for corporate social responsibility. De Economist (Netherlands), 160 (4), 377-396
Hildebrand, D., Sen, S., Bhattacharya, C-B., & Balmer, J.M.T. (2011). Corporate Social Responsibility: a corporate marketing perspective. European Journal of Marketing, 45 (9/10), 1353-1364.
Hägg, R (2015, 13 augusti). Hållbara logistiklösningar en samhällsvinst. NCC. [Personlig hemsida]. https://blog.ncc.se/framtidens-kontor/hallbara-logistiklosningar-en-samhallsvinst/.
[Hämtad 2021-02-10].
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen D. I. (2017). Hur genomför man undersökningar? 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Key, S. (1999). Toward a new theory of the firm: a critique of stakeholder “theory".
Management Decision, 37 (4), 317-328.
Konsumentverket (2020, 24 augusti). Konsumenterna och miljön 2020. Konsumentverket.
[Online].
https://www.konsumentverket.se/om-konsumentverket/analys-och- omvarldsbevakning/forskning-och-rapporter/konsumenterna-och-miljon/konsumenterna-och-miljon-2020/. [Hämtad 2021-02-24].
Laplume, A., Sonpar, K., & Litz, R. (2008). Stakeholder Theory: Reviewing A Theory That Moves Us. Journal of Management, 34(6), 1152-1189.
Lemke, F., & Petersen, H.L. (2013). Teaching reputational risk management in the supply chain. Supply chain management. 18 (4), 413–429.
Lieb, K.J., & Lieb, R.C. (2010). Environmental sustainability in the third-party logistics (3PL) industry. International journal of physical distribution & logistics management, 40 (7), 524-533.
Lounsbury. M. (2008) Institutional rationality and practice variation: New directions in the institutional analysis of practice. Accounting, Organizations and Society, 33, 349-36
Lyon, T.P., & Maxwell, J.W. (2011). Greenwash: Corporate Environmental Disclosure under Threat of Audit. Journal of economics & management strategy, 20 (1), 3-41.
Meyer, J.W & Rowan, B (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83 (2) 40-363
Mitchell, T. R. (1982). Motivation: New Directions for Theory, Research, and Practice.
Academy of Management Review, 7(1), 80-88.
Mousa, G.A., & Hassan. N.T. (2015). Legitimacy Theory and Environmental Practices: Short Notes, International Journal of Business and Statistical Analysis, 2 (1), 42-53
Naturvårdsverket (2020, 15 december). Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter.
Naturvårdsverket. [Online]. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-AO/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/. [Hämtad 2021-02-03].
Naturvårdsverket (2021, 21 januari). Vad är Parisavtalet?. Naturvårdsverket. [Online].
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-
internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/Vad-ar-Parisavtalet/.
[Hämtad 2021-02-10].
NE (u.å). Motiv. NE. [Online]. a
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motiv. [Hämtad 2021-03-03].
NE (u.å). Motivation. NE. [Online]. b
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation.
[Hämtad 2021-03-31]
NE (u.å). NE som källa. NE. [Online]. c https://www.ne.se/info/hj%c3%a4lp/ne-som-k%c3%a4lla/. [Hämtad 2021-03-15]
NE (u.å). Dagligvaror. NE. [Online]. d
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dagligvaror. [Hämtad 2021-02-25].
NE (u.å). Sällanköpsvaror . NE. [Online]. e
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%A4llank%C3%B6psvaror.
[Hämtad 2021-02-25].
NE (u.å). E-handeln. NE. [Online]. f
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/e-handel. [Hämtad 2021-02-25].
NE (u.å). Godstransporter. NE. [Online]. g
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/godstransport. [Hämtad 2021-02-25].
Norden (2018, 6 december). Nordiskt samarbetsprogram för miljö och klimat 2019–2024.
Norden. [Online].
https://www.norden.org/sv/publication/nordiskt-samarbetsprogram-miljo-och-klimat-2019-2024. [Hämtad 2021-02-24].
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. 3:e uppl. Stockholm: Liber.
Pappu, R., Quester, P.G., & Cooksey, R.W. (2005). Consumer-based brand equity: improving the measurement - empirical evidence. Journal of Product & Brand Management, 14 (3), 143 – 154.
Peattie, K (1995). Environmental marketing management. Meeting the green challenge. 1:a uppl. London: Pittman.
Perotti, S., Micheli, G.J.L., & Cagno, E. (2015). Motivations and barriers to the adoption of green supply Chain practices among 3PLs. International Journal of Logistics Systems and Management, 20 (2), 179–198.
PostNord (2020, februari). E-barometern. PostNord. [Online].
https://www.postnord.se/vara-losningar/e-handel/e-handelsrapporter/e-barometern. [Hämtad 2021-03-28].
PostNord (u.å). Vårt miljöansvar. PostNord. [Online].
https://www.postnord.se/om-oss/hallbarhet/vart-miljoansvar. [Hämtad 2021-02-07].
Regeringen (2017, 12 juni). Det klimatpolitiska ramverket. Regeringen. [Online].
https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/. [Hämtad 2021-02-03].
Russo, A., & Perrini, F. (2010). Investigating Stakeholder Theory and Social Capital: CSR in Large Firms and SMEs. Journal of Business Ethics, 91(2), 207-221.
Salhieh, L., & Abushaikha, I. (2016). Assessing the driving forces for greening business practices: Empirical evidence from the United Arab Emirates ’ logistics service industry.
South African journal of business management, 47 (4), 59-69.
Savelsbergh, M., & Van Woensel, T. (2016). 50th Anniversary Invited Article—City Logistics: Challenges and Opportunities. Transportation science, 50 (2), 579-590.
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students. 5:e uppl. Harlow: Pearson.
Schuman, M. C. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches.
Academy of Management Review, 20 (3), 571-610.
Steffen, W., Broadgate, W., Deutsch, L., Gaffney, O., & Ludwig, C. (2015). The trajectory of the Anthropocene: The Great Acceleration. The Anthropocene Review, 2 (1), 81 – 98.
Steurer, R. (2006). Mapping stakeholder theory anew: from the ‘stakeholder theory of the firm’ to three perspectives on business–society relations. Business strategy and the environment, 15(1), 55–69.
Storhagen, N.G. (2003). Logistik : grunder och möjligheter. 1:e uppl. Malmö: Liber.
Strachal T., & Thurén T. (2011). Källa: Internet. Att bedöma information utifrån källkritiska principer. 1:e uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Svensk handel (2020, 17 december). Framtidstron i e-handeln når rekordnivåer. Svensk handel. [Online].
https://www.svenskhandel.se/rapporter/handelsbarometern/2020/framtidstron-i-e-handeln-nar-rekordnivaer/. [Hämtad 2021-02-03].
Svensson, P-G., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Swanson, D. (1995). Addressing a Theoretical Problem by Reorienting the Corporate Social Performance Model. The Acad emy of Management Review, 20(1), 43-64
Thomas, T., & Lamm, E. (2012). Legitimacy and Organizational Sustainability. Journal of Business Ethics, 110 (2), 191-203.
Tillväxtverket (2018, 26 oktober). Majoriteten av företagen arbetar med hållbarhet.
Tillväxtverket. [Online].
https://tillvaxtverket.se/statistik/vara-undersokningar/resultat-fovven-2017/2018-10-26-majoriteten-av-foretagen-arbetar-med-hallbarhet.html.
[Hämtad 2021-03-04]
Tiwari, M.K. (2010). Separation of Brand Equity and Brand Value. Global Business Review, 11, (3), 421-434.
Trafa (2015, 11 juni). Lastbilars klimateffektivitet och utsläpp. Trafa. [Online].
https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2010-2015/2015/rapport-2015_12-lastbilars-klimateffektivitet-och-utslapp.pdf.
[Hämtad 2021-02-10].
Trafa (2019, 2 december). Analys av e-handelns transportmönster. Trafa. [Online]. a
https://www.trafa.se/etiketter/transportovergripande/analys-av-e-handelns-transportmonster-8926/. [Hämtad 2021-02-24].
Trafa (2019, 2, december). Leder e-handeln till ökade transporter -delredovisning av ett regeringsuppdrag. Trafa. [Online]. b
https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2019/rapport-2019_13-leder-e-handel-till-okade-transporter---delredovisning-av-ett-regeringsuppdrag.pdf. [Hämtad 2021-03-13].
Trafikverket (u.å). Trafikverkets strategiska utmaningar. Trafikverket. [Online].
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10352/RelatedFiles/100535_trafikverkets_Strategiska%20utmaningar.pdf.[Hämtad 2021-02-03].
Trafikverket (2012). Godstransporter. Trafikverket. [Online]
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10770/RelatedFiles/2012_119_Godstransporter.pdf.
[Hämtad 2021-02-25].
Trafikverket (2020, 24 mars). Trafikverkets miljörapport 2019. Trafikverket. [Online]. a
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/76481/Ineko.Product.RelatedFiles/2020_077_trafikverkets_miljorapport_2019.pdf.
[Hämtad 2021-02-03].
Trafikverket (2020). Transportsektorns utsläpp. Trafikverket. [Online]. b
https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Transportsektorns-utslapp/. [Hämtad 2021-02-03].
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. [Online]
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska _principer_VR_2002.pdf. [Hämtad 2021-03-10].
Van Marrewijk, M. (2003). Concepts and Definitions of CSR and Corporate Sustainability:
Between Agency and Communion. Journal of Business Ethics, 44(2), 95-105.
Wong, L.T., & Fryxell, G.E. (2004). Stakeholder Influences on Environmental Management Practices: A Study of Fleet operations in Hong Kong (SAR). Transportation journal, 43 (4), 22-35.
Wolf, C., & Seuring, S. (2010). Environmental impacts as buying criteria for third party logistical services. International journal of physical distribution & logistics management, 40 (1/2), 84-102.
WWF (2020). Klimatförändringarna. WWF. [Online].
https://www.wwf.se/klimat/klimatforandringar/. [Hämtad 2021-02-03].
Yin, R. K. (2018). Case study research and applications : design and methods. Upplaga 6. Los Angeles: SAGE.