Vi kan se att vår teoretiska referensram styrker stora delar av vår studies resultat där samtliga teorier behandlas i någon utsträckning och tillför förståelse kring den inhämtade empirin.
Nedan presenteras en sammanställning av de identifierade motiven följt av de nya insikter kring motiv vi erhållit under studiens gång.
7.6.1 Sammanställning av motiven
Något som vi har förstått att det är vanligt att företag och inte minst de godstransportföretag vi intervjuat, drivs av en blandning av motiv där det ena inte utesluter det andra. Speciellt svårt ansåg vi var att urskilja mellan vad som är genuint engagemang och vad som görs för affärsmässig vinning i något slag. Dessa kan rimligtvis kombineras, dock har vi valt att klassa miljöarbetet som direkt kan kopplas till ett starkare varumärke och ekonomisk vinning, till ett affärsmässigt motiv. Det var även en utmaning att skilja på vad som ovan är genuint
engagemang och vad som görs för att skapa legitimitet på marknaden. Detta har vi försökt avgöra genom att undersöka vad för sorts krav som intressenter ställer på marknaden och vad de förväntar sig av godstransportföretagen.
Figuren nedan har skapats för att ge en överblick på de motiv som i studien framkommit.
Detta går i linje med studiens syfte, vilket är att skapa och öka förståelse för vad som är motiven till att godstransportföretag inom detaljhandeln implementerar ett miljöarbete.
Den översta gröna raden i figuren skapar förståelse kring vilka motiv som finns bland godstransportföretag inom detaljhandeln och de gröna prickarna ökar förståelsen kring hur mycket dessa motiv påverkar godstransportföretagen eftersom prickarna samt dess nyans i kolumner nedanför visar på om företaget har ett visst motiv samt hur starkt påverkan detta motiv har till en implementering av ett miljöarbete. Prickarnas nyans har baserats på de intervjuer som genomförts, godstransportföretagen benämns i den gröna kolumnen längst till vänster. Det är viktigt att påpeka att vikten i denna figur ligger på vilka motiv som har blivit uppfyllda, inte hur starkt dessa motiv är för respektive respondentföretag. Figuren ska alltså läsas av lodrätt.
Som ses nedan bekräftar figuren vårt resonemang kring att ett motiv inte behöver utesluta det andra, men även att det finns en grad av variation kring hur starkt motiv kan påverka
godtransportföretagen till en implementering av ett miljöarbete.
Figur 2: Sammanställning av identifierade motiv
7.6.2 Nya insikter kring motiv
Här nedan presenterar vi med hjälp av en uppdaterad referensram, de nya insikterna som studien har gett oss angående motiv till godstransportföretags implementering av ett
miljöarbete. Samtliga motiv som i återfanns i den ursprungliga teoretiska referensramen har i studien blivit bekräftade och analyserade i ovanstående analys, därav har de fått behålla sin plats. Dock har en ny insikt fått komplettera den och är därav erhållit en ljusgrön färg i figur 3.
Att godstransportföretagen kan drivas av flera olika motiv var något tidigare forskning tagit upp, vilket vi även i vår studie bekräftat. Dock såg vi att motiven kan styra i olika stor grad, vilket var en ny insikt som kom ganska omgående efter de genomförda intervjuerna. Detta var inte något vi sett tidigare forskning belyst i så stor utsträckning. Denna insikt skapar en nyansering av motiv som vi innan studien inte förväntat oss. Nyanseringen visar på att motiv inte behöver vara monotona utan kan variera och skifta i påverkan, detta bekräftas ytterligare i utformandet av figur 2. Detta motiv har vi valt att inte ta med i den uppdaterade teoretiska referensramen då vi anser att den kräver en figur likt ovan (figur 2) för att kunna
representeras på korrekt sätt.
Vi har också kunnat se att ett ytterligare motiv till ett miljöarbete skulle kunna vara att godstransporföretag implementerar ett miljöarbete för att vara en föregångare och inspirera andra att implementera ett, detta motiv har markerats i en ljusare box i figur 3 nedan. Detta
motiv såg vi främst genom Företag C, Företag D och Företag E, då dessa
godstransportföretag är ägda av den offentliga sektorn. Detta innebär att de representerar och förhåller sig till en högre instans vars förväntningar samt regleringar kan vara högre och hårdare. Företag C belyste detta genom att berätta att kundnöjdheten är en viktig faktor i deras miljöarbete, men tryckte på att det fortfarande måste vara en öppen föregångare till andra då de är ett offentligt ägt företag. Detta förklarade även företag D då de har en stark ägare i den offentliga sektorn, som i sin tur har väldigt höga miljömål, detta gör att Företag D i sin tur måste leva upp till dessa mål då de representerar dem. Ett liknande resonemang sågs hos företag E då de beskrev att även de är offentligt ägda vilket för dem innebär att de måste förhålla sig till de regelverk som den offentliga sektorn har, samt att förhålla sig till sunda villkor på marknaden, såsom att inte prisdumpa.
Detta påvisar att ett ytterligare motiv till att implementera ett miljöarbete skulle kunna vara att godstransportföretag vill/behöver vara en föregångare och inspirera andra.
Figur 3 - Uppdaterad teoretisk referensramen med ny insikt
8. Slutsatser
Detta kapitel kommer att besvara studiens syfte och forskningsfråga baserat på det som har betonats på i tidigare kapitlet. Därav börjar kapitlet med studiens slutsats och sedan kommer studiens teoretiska samt praktiska bidrag kommer att beskrivas. Sedan diskuteras studiens begränsningar. Vidare diskuteras studiens samhälleliga och etiska implikationer för att sedan avsluta med forskarnas förslag till forskning i framtiden inom detta område.