Trumps USA tvingade EU att tänka mer på sin militära roll i Sahel

USA:s Afrika politik har varit omtumlande i och med maktskiften från Obama till Trump till Biden. USA har haft en militär närvaro i Sahel sedan Pan-Sahel Initiative (PSI) startade i Mali 2002. Detta gjordes i samband med att USA inledde kriget mot terrorism i flera länder runt om i MENA området. Sahel ansågs då inte vara en lika viktig region som Afghanistan, Jemen och Pakistan. Operationen i Sahel var därför kapacitetsbyggande av lokala styrkor. USA:s operationer led av liknande problem som EU:s operationer i Sahel, de fungerade bättre i teorin än i praktiken.

I samband med Malis inbördeskrig avslutade USA sitt samarbete med Mali, då de var rädda att USA:s stöd skulle användas för att bekämpa rebeller och inte jihadister, vilket var USA:s intresse i Sahel. USA gick i stället över till att stödja med Frankrike och andra Sahel stater, särskilt Niger, i kampen mot jihadistiska terrorgrupper i Sahel. Franska operation Serval efterfrågade lufttankning och transport i stöd från USA som ännu inte var involverad i konflikten vid den tidpunkten. USA var oroliga för att bli för involverade i ännu en kostsam konflikt men gick med på att bistå den franska insatsen. USA anslöt även en mindre grupp specialförband och ett antal drönare vilket fortgick när

operation Barkhane ersatte Serval. USA:s intresse i Sahel var fortfarande tydligt att bekämpa terrorism som kunde hota USA och deras intressen. Genom samarbetet utvecklade Frankrike ett beroende av USA:s stöd, vilket började ifrågasättas av USA.282

Den fjärde oktober 2017 omkom fyra amerikanska och fyra nigeriska soldater i ett bakhåll i Niger.283

En händelse som fick många amerikaner att ifrågasätta den amerikanska närvaron i Sahel, vilken många amerikaner inte visste existerade.284

Trumps administration lanserade en ny strategi för Afrika som kastade om och fokuserade USA:s intressen på kontinenten vilket även påverkade Sahel. I strategin finns tre huvudintressen; utveckla amerikanska ekonomiska möjligheter över hela Afrika, bekämpa terrorism som hotar USA och amerikanska intressen, och konkurrera med Kina och Ryssland i en global maktkamp i Afrika för att behålla sin kraftprojektion285. USA skulle nu frångå vad de kallade oproduktiva, misslyckade, och oansvariga FN fredsbevarande insatser. I stället ska de fokusera på redan effektiva program och insatser med stater som ansågs vänligt inställda till USA. Detta gjordes i kombination med nedskärningar i stöd till länder som inte anses vara vänligt sinnade till USA eller där program inte har uppnått önskad effekt. De kapacitetsbyggande programmen lyftes fram som ett sätt för de afrikanska staterna att på sikt, själva hantera sin egen säkerhet.286

USA ska alltså välja sina samarbetspartners i en större uträckning. Dessa ska även bidrag till USA:s strategiska intressen vilket kan betyda ett större fokus på länder med strategisk betydelse i maktkampen med Kina. Maktkampen mot Kina beskrevs i USA:s nationella säkerhetsstrategi som det viktigaste området för USA:s framtid287. Strategins negativa inställning till FN-insatser speglade Trumps intresse för att ha mer bilaterala insatser samt dåvarande försvarsminister Boltons generellt negativa inställning till FN.288 _{I stället skulle USA gå över till bilaterala samarbeten med allierade}

och partnernationer som Frankrike och G5 Sahel för att bekämpa terrorism i Sahelregionen som fortfarande var en prioritering för USA.289 Sent 2019 kom rapporter att terrorgrupperna i Sahel inte längre var ett hot mot USA:s intressen eller fastland. Detta skulle då resultera i nedskärningar i

282 _{Stephen Tankel, ‘US Counterterrorism in the Sahel: From Indirect to Direct Intervention’ (2020) 96 International Affairs 875}

<https://doi.org/10.1093/ia/iiaa089>.

283 _{Department of Defense, ‘OCT 2017 NIGER AMBUSH SUMMARY OF INVESTIGATION’ (2017)}

<https://dod.defense.gov/news/special-reports/niger>.

284 _{David Litt, ‘Why Is the United States in Niger, Anyway? – Foreign Policy’ [2017] Foreign Policy}

<https://foreignpolicy.com/2017/10/25/why-is-the-united-states-in-niger-anyway/> accessed 14 May 2021.

285 _{Kraftprojektion är en term som används i militär- och statsvetenskap för att hänvisa till en stats kapacitet att distribuera och}

upprätthålla styrkor utanför dess territorium.

286 _{John R Bolton, ‘Remarks by National Security Advisor Ambassador John R. Bolton on the The Trump Administration’s New Africa}

Strategy | The White House’ (The White House, 2018) <https://www.whitehouse.gov/briefings-statements/remarks-national-security- advisor-ambassador-john-r-bolton-trump-administrations-new-africa-strategy/> accessed 24 April 2020.

287 _{Donald J Trump, ‘National Security Strategy the United States of America’ (2017).} 288 _{Tor Bengtsson, ‘Intervju 4 Maj 2020’.}

289

regionen efter den pågående översikten av pentagons resurser. I stället skulle dessa resurser fokuseras på maktkampen med Ryssland och Kina.290

Kritik kom från bägge Demokrater och Republikaner i amerikanska kongressen som vara oroade över den destabiliserande effekt som detta skulle ha.291 _{Frankrikes försvarsminister Florcens Parly, pratade}

med sin amerikanska motsvarighet Esper om vikten av USA:s stöd i Sahel. Parly lyfte att Frankrike håller med USA i att Europa måste ta mer ansvar för sin egen säkerhet.292 _{Frågan om att Europa ska}

ta mer ansvar har under senare delen av 10-talet fått större utrymme i amerikansk politik. Trump var många gånger tydlig med hans åsikter om att EU inte drar sitt strå till stacken gällande NATO.293 Men det var inte bara Trump som ansåg detta. Även den militära ledningen i pentagon ansåg att EU bör axla mer ansvar. Framför allt i vad de kallade för EU:s bakgård; Norra Afrika och Sahelregionen.294 Resultatet av nedskärningar var inte så dramatiska som kongressen och Frankrike först fruktade. Troligt var ett resultat av det hårda motstånd som Trump administrationen fick vid första antydan. AFRICOM fick i stället ökat anslag till Sahelregionen och trupper flyttades från Somalia till andra delar av Östafrika.295

Även om nedskärningarna inte resulterade i direkta problem i Sahel fick det Frankrike att inse behovet av att hitta annat stöd. Task Force Takuba och ökad press på EU att utöka i Sahel kan inte ses som annat än ett svar på USA:s tveksamma stöd. Parly var tydlig med den franska inställningen att EU bör ta mer ansvar för sin säkerhet. Detta innebär att spendera mer pengar, engagera mer trupper och strida mer.296 Frankrike pressar EU, på grund av och tillsammans med USA, att bli mer militaristiska och en mer aktiv säkerhetsaktör. EU:s mer policy- och nyttoinriktade strategiska kultur kan ge utrymme till detta. Men det råder fortfarande stora skillnader mellan vad USA och Frankrike vill att EU ska åstadkomma och vad EU kan och vill göra idag.

290 _{Helene Cooper and others, ‘Pentagon Eyes Africa Drawdown as First Step in Global Troop Shift - The New York Times’ (The New}

York Times , 24 December 2019) <https://www.nytimes.com/2019/12/24/world/africa/esper-troops-africa- china.html?te=1&nl=morning-

briefing&emc=edit_NN_p_20191224&section=topNews?campaign_id=9&instance_id=14781&segment_id=19848&user_id=7e881 804bdbb6c70fc879d696f8c8bdd&regi_id=77905747tion=t> accessed 11 May 2020.

291 _{Aaron Mehta and Joe Gould, ‘Esper’s Africa Drawdown Snags on Capitol Hill’ (Defence News, 16 January 2020)}

<https://www.defensenews.com/congress/2020/01/17/smith-thornberry-join-congressional-pushback-on-espers-africa-troop- drawdown-plan/> accessed 11 May 2020.

292 _{Mark T Esper and Parly Florence, ‘Joint Press Briefing by Secretary of Defense Esper and French Minister of Armed Forces Parly}

> U.S. DEPARTMENT OF DEFENSE > Transcript’ (Department of Defence , 27 January 2020) <https://www.defense.gov/Newsroom/Transcripts/Transcript/Article/2067176/joint-press-briefing-by-secretary-of-defense-esper- and-french-minister-of-armed/> accessed 11 May 2020.

293 _{NATO and Trump The Case for a New Transatlantic Bargain, ‘NATO and Trump The Case for a New Transatlantic Bargain’}

(Atlantic Council 2017) <http://www.jstor.org/stable/resrep03492.1>.

294 _{Townsend and J (n 16).}

295 _{Cara Anna, ‘“Why Now?” Dismay as US Considers Troop Pullout from Somalia’ Associated Press (26 November 2020)}

<https://apnews.com/article/islamic-state-group-elections-africa-somalia-kenya-6fad3fe2b14858274daf34a29a78dbe7> accessed 14 May 2021.

Biden administrationen ska ta fram en ny strategi för Afrika vilken ska totalt omvärdera och utvärdera alla aspekter av USA:s utrikespolitiska strategi för kontinenten. Denna ska inkludera ett ökat fokus på mjuka maktmedel inom ekonomiska relationer och humanitära insatser.297 Men kvar verkar finnas vilja för en reformering av förhållandet mellan USA och EU. Biden vill se EU som strategiskt självständig partner, inte en hjälplös underordnad. USA vill fortfarande att EU axlar mer av ansvaret för säkerheten i Afrika och på hemmafronten i Östeuropa. Efter åren med Trumps hårda ord har många EU stater tagit åt sig och börjat öka försvarsbudgetar.298 _{Dock för att EU verkligen ska}

genomgå den förändring som USA uppmanar till behövs mycket mer. Ett grundläggande skifte i EU:s strategiska kultur tillsammans med förändrat tankesätt hos européer att de själva är ytterst ansvariga för Europas säkerhet.

EU och USA har länge haft linkade långsiktiga mål för Afrika men tillvägagångssättet har skiljt sig åt. Bägge vill uppnå säkerhet och stabilitet, men synen på säkerhet och vad det innebär har länge skiljts sig mellan USA och EU. USA:s traditionella synsätt på säkerhet fokuserar på fysisk säkerhet och använder främst militära medel för att uppnå målen. EU:s mer holistiska strategi som tidigare diskuterats, inkluderar tillgång till mat och andra grundläggande förnödenheter som en del av säkerheten. USA har länge haft problem att omfamna detta synsätt, och mjuka medel i sina operationer vilket försvårat deras arbete i Afrika.299

Bidens strategi verkar kunna bli en vändning för USA i Afrika om de lyckas genomföra betydande förändringar. AFRICOM har tidigare försökt integrera mer mjuka medel men kritiker har sett detta som spel för kulisserna. EU har lyckats bättre att arbeta med inom dessa mjuka medel tack vare EU:s mer komplexa styrsystem, diplomatiska, och ekonomiskt orienterade traditioner.300 Direkt integrerade i EU:s strategiska kultur finns dessa värderingar vilket har underlättat samarbetet med afrikanska länder och däribland i Sahel under många års tid. Med EU:s skifte mot ett mer policy- och nyttofokuserade strategiska kultur skulle detta kunna förändras. Både Frankrikes och USA påtryckningar menar att EU i högre grad ska vara en militaristisk säkerhetsaktör kan, hämma EU:s framtida samarbeten med afrikanska stater. Detta skifte i EU:s strategiska kultur verkar vara en finjustering och EU kommer troligen hålla fast vid sina humanitära rötter även i framtiden. Även USA indikerar på ett skifte mot ökad fokus på humanitära intressen i Afrika vilket kan tyda på att EU och USA möts halvvägs.

297 _{Lynsey Chutrl, ‘Under Biden, There’s a New Africa Policy’ Foreign Policy (24 March 2021)}

<https://foreignpolicy.com/2021/03/24/biden-united-states-returns-to-africa/> accessed 14 May 2021.

298 _{Julien Barnes-dacey and others, ‘POLICY BRIEF A NEW TRANSATLANTIC BARGAIN : AN ACTION PLAN FOR}

TRANSFORMATION , NOT RESTORATION’ (2020) <https://ecfr.eu/publication/a-new-transatlantic-bargain-an-action-plan-for- transformation-not-restoration/>.

299 _{Raich (n 24).} 300 _ibid.

Utifrån neorealismen kan vi se hur USA:s intresse för Sahel vilar på bekämpandet av terrorister som kan hota USA och dess intressen. När kostanden för närvaron ökade och nyttan verkade minska, letade USA snabbt efter någon annan aktör som kunde ta på sig kostanden för Sahel. En likande bild kan vi se utifrån socialkonstruktivismen där USA inte anser sig ha det huvudsakliga ansvaret för Sahel och dess välstånd. Istället lyfter USA att det är Europa som bör ha ansvar för vad USA kallar; EU:s bakgård.