Utbildningsnämnden

Ordförande Bodil Hansen (M) 1:e vice ordförande Claes Lindahl (C) 2:e vice ordförande Mayken Nilsson (S)

1. VERKSAMHETSBESKRIVNING

Utbildningsnämndens ansvarsområde är förskola med 19 en- heter, pedagogisk omsorg, fritidshem och grundskola med 10 enheter, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning inklusive arbetsmarknadsåtgärder. Öppen förskola driver utbildningsnämnden inom Familjecentralen i Älmhult, där nämnden också har samordningsansvaret. Nämn- den har också ansvar för vårdnadsbidrag. Verksamheterna styrs till stora delar av skollag, grundskoleförordning och lä-roplaner, Lpfö 98, Lpo 94, Lpf 94 vilka är beslutade av riks-dag och regering. Som ansvarig huvudman tog kommunen fram en ny skolplan 2008 där de prioriterade målen är Kun-skap, Elevdemokrati, Lärmiljöer och Alternativa och flexibla vägar till utveckling. Skolplanen gäller till och med 2011.

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER

Förskolan har ett ökande barnantal. Detta gäller framförallt de yngre barnen i åldern 1-2 år och i tätorten. Under hösten 2010 påbörjades arbetet med att iordningställa moduler som extra avdelningar vid Bokhultets, Vitsippans och Skogens för- skolor. Vid halvårsskiftet tog Virestads friskola över även för-skolan och har numera hand om all barnomsorg och skol-verksamhet i Virestad.

I den nya skollagen benämns förskolan som en egen skol-form. Det innebär att förskolan nu ännu tydligare är en del av utbildningsväsendet i Sverige. Läroplanen för förskolan är förtydligad och utvecklad med ökad betoning på barns lä-rande. Alla förändringar i skollagen och läroplanen ska ses som en ambition till att höja kvaliteten i förskolan.

Beslut har tagits om nya riktlinjer för ökad servicegrad inom förskolan.

Ny grundskoleorganisation beslutades under 2010 och kom-mer att införas med start under 2011. Grundskolan står inför en utmaning att klara den ekonomiska ram som finns till för-fogande. Karl-Oskarskolan AB har fått beslut om att få starta grundskola i Älmhults centralort. Inom grundskolan har elev-talen sjunkit under ett antal år. Denna utveckling verkar nu dock plana ut. Måluppfyllelsen på grundskolan har sjunkit.

Älmhults kommun har fått 440 tkr i bidrag av Skolverket till utvecklingsarbete för att främja och integrera jämställd-het i undervisningen. Projektet har skapat tid till diskussioner kring genusvetenskap. Projektet har förlängts och pågår även under vårterminen 2011.

Det pågår ett samarbete mellan högskolorna i Kristianstad och Malmö samt Nationellt centrum för fysik i Lund. Skol-verket beviljade Älmhults kommun 1,7 mkr i projektpengar.

Syftet är att lärare ska lära sig nya arbetssätt som utvecklar alla elever matematiskt. Projektet pågår till och med vårter-minen 2012.

Under 2010 har en stor ombyggnation startat på Haganäs-skolan. Ombyggnationen kommer att pågå fram till och med sommaren 2011. Ombyggnationen föranleds av anpassning till nya gymnasieskolan, GY 11, samt att internationella sko-lan flyttar till nya lokaler på Haganässkosko-lan.

EKONOMISK SAMMANFATTNING (tkr)

TOTALT, DRIFT 273 497 280 064 278 438 277 039 1 399

varav intäkter 46 568 47 678 42 220 48 598 6 378

varav kostnader 320 065 327 742 320 658 325 637 -4 979

Oförutsett 0 0 3 348 0 3 348

Nämnden 295 369 399 289 110

Central administration 5 600 6 809 6 784 6 852 -68

Förskola/fritidshem 71 451 73 819 72 494 73 602 -1 108

Pedagogisk omsorg 2 278 2 672 2 915 2 665 250

Grundskola 125 569 126 537 123 784 125 741 -1 957

LSS 1 538 2 175 0 0 0

Gymnasieskola 62 416 63 367 62 579 63 441 -862

- därav Haganässkolan och centralt 53 760 52 758 52 813 51 738 1 074

- därav interkommunal ersättning och

inackordringsbidrag 7 241 7 829 6 640 9 396 -2 756

- därav gymnasiesärskola 1 415 2 780 3 126 2 307 819

Komvux inklusive arbetsmarknadsåtgärder och KY 4 350 4 316 6 135 4 449 1 686

Specifikation av drift

Personalkostnad 215 926 222 469 218 988 219 661 -972

Antal årsarbetare 550 553 530 535 -2

Kapitaltjänstkostnad 3 017 2 580 2 290 2 088 202

INVESTERINGAR 2 522 2 311 2 755 2 755 0

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010

-- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -

58

Alla ska, från förskola till vuxenut-bildning, ges möjlighet att få tillgo-dogöra sig kunskaper utifrån sina förutsättningar samt aktivt stimuleras till ytterligare kunskapsinhämtning efter intresse och förmåga.

L

Varje skola ökar varje år sin andel av godkända elever i svenska, matema-tik och engelska.

Målet är inte uppfyllt. Procentuell andel godkända i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk (åk 9, grundskolan):

2010 87,9 procent 2009 89, 9 procent 2008 92,3 procent 2007 89,9 procent

J

Varje skola utvecklar former och ruti-ner för elevernas övergångar mellan skolformer.

Handlingsplaner har tagits fram för res-pektive övergång. Uppföljning har gjorts i rektorsgruppen

K

ELEVDEMOKRATI Alla ska lära sig vad demokrati, ansvar, rättigheter och skyldigheter innebär för dem själva och eras omgivning.

K

Eleverna har möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll. I sin planering och i sitt genomförande utgår pedagogen från elevens och gruppens behov.

Varje enhet beskriver i sin kvalitetsredovis-ning hur de arbetar med barns och elevers inflytande.

K

Utveckla likabehandlingsarbetet. Varje enhet gör i sin kvalitetsredovisning en uppföljning av likabehandlingsarbetet.

K

LÄRMILJÖER Skolornas miljö ska präglas av läro- planernas grundläggande etiska och moraliska värderingar i syfte att skapa en trygg miljö.

K

Varje skola har en acceptabel tillgång till bibliotek, IT och andra moderna läromedel för att eleven ska kunna hämta information i sitt lärande.

Det ser olika ut mellan olika enheter. Skol-bibliotekssamordnaren bedömer att de fyra skolor som bedriver undervisning från förskoleklass till årskurs 9 och gymnasiet alla har välutvecklade skolbibliotek med fackutbildade bibliotekarier. Skolinspek-tionen har lyft frågan om läromedel i en kvalitetsgranskning av läromedel i kemi där Bråthults skola ingick. Skolinspektio-nens bedömning var att eleverna inte hade tillgång till tidsenliga läromedel.

K

ALTERNATIVA OCH FLEXIBLA

VÄGAR TILL UTVECKLING OCH LÄRANDE Kommunens skolor ska vara likvär-diga i sin kvalitet med det innebär inte att alla skolor ska vara lika.

Mångfald skapar en styrka för kom-munen.

K

Varje skola uppmuntras att, inom ra-men för de nationella målen,utveckla egna specifika områden som pedago-ger, elever och föräldrar har ett stort engagemang och intresse för.

Enheterna beskriver i sina kvalitetsutred-ningar hur de arbetar med målet. Under 2010 har beslut tagits om att två skolor till att börja med ingår i projektet entreprenör-skap i grundskolan.

J

^{= Uppfyllt}

K

= Delvis uppfyllt

L

⁼ Ej uppfyllt

3. MÅLUPPFYLLELSE

En administrationsöversyn har gjorts under 2010 på utbild-ningsförvaltningen. Två ekonomihandläggare, med 1,6 tjänst, har lokaliserats till utbildningskontoret och kommer

fram-över arbeta mot vardera förskola och grundskola/fritidshem tillsammans respektive verksamhetschef.

4. VERKSAMHETENS RESULTAT

VERKSAMHETENS RESULTAT, TKR

Bokslut 2010

Avvikelse gentemot budget 1 399

Anslag till oförutsett 3 348

Avvikelse efter oförutsett - 1 949

Utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 1 399 tkr i jämförelse med budget 2010. Efter avdrag för oförutsett blir dock resultatet ett underskott på 1 949 tkr.

Nämndens konto har ett överskott på 110 tkr främst bero-ende på lägre kostnader än budget för sammanträden.

Central administration redovisar ett underskott på 68 tkr.

Verksamheterna förskola och fritidshem har ett nettounder-skott på 1 108 tkr. Förskolans del är 500 tkr och finns inom både personal och övriga kostnader, medan 600 tkr finns inom fritidshem och består till största delen av personalkost-nader.

Resultatet för pedagogisk omsorg är ett nettoöverskott på 250 tkr. Detta beror främst på föräldraledighet delar av året som inte besatts med vikarie.

Grundskolan redovisar ett underskott på 1 957 tkr. Under-skottet beror på att personalkostnaderna beräknas bli högre än budget samt att kostnaderna för interkommunal ersätt-ning ökat. Grundsärskolans ökade elevantal har gjort att det varit tvunget att anställa mer personal, vilket medfört under-skott mot budget.

59

LSS-verksamheten har under året flyttats över till social-nämnden. All budget och redovisning finns numera under den nämnden.

Resultatet på gymnasieskolan är ett nettounderskott på 862 tkr.

Den stora anledningen till underskottet är de interkommu-nala posterna där nettounderskottet är 2 756 tkr. Gymnasie-särskolan redovisar ett överskott med 819 tkr medan Haga-nässkolan och de centrala kostnaderna för gymnasiet lämnar ett överskott med 1 074 tkr.

Komvux inklusive SFI och KY beräknas få ett nettoöverskott på 1 686 tkr. Det är främst intäkterna som ger ett stort över-skott.

Delar av anslaget för oförutsett har använts under 2010. Det är 2 327 tkr som har fördelats ut i verksamheternas budgetar under året enligt följande:

Lokaler förskola i Diö (barnomsorg) 220 tkr Virestads friskola omställningsbidrag

(skolbarnomsorg) 100 tkr

Datorer till gymnasiet (gymnasiet) 507 tkr Internationalisering (övergripande) 500 tkr Ökning bemanning förskola (barnomsorg) 550 tkr Utveckling uppdragsutbildning (komvux) 220 tkr Medel för svenska som andraspråk (grundskola) 230 tkr

Totalt 2 327 tkr Antal elever och kostnader

Antal barn 1 - 5 år 772 783 795

Bruttokostnad/barn kr/år 88 243 86 007 85 853 Antal grundskoleelever inklusive

förskoleklass 1 770 1 740 1 749

Bruttokostnad/elev kr/år 72 730 73 424 73 229 Antal elever i kommunens

gymnasieskola 580 600 582

- varav från andra kommuner 110 125 102

Bruttokostnad/elev kr/år 131 602 129 263 131 425 Antal deltagare (omräknat till

heltidsstudier) i gymnasial

vuxenutbildning 50 75 50

Bruttokostnad/deltagare kr/år 56 312 45 800 57 057 Elevers kunskaper

Andel elever som slutar grundsko-lan med godkända betyg i svenska/

svenska som andra språk, engelska

och matematik, % 89 92 88

Andel elever som når målen i de nationella proven för åk 5, %

- svenska/svenska som andra språk 88 94 Skolverkets statistik för både skol- och kom-munresultat är försenad

- engelska 88 88

- matematik 88 88

Genomsnittligt betygspoäng i

gymnasieskolan* 13,7 14,2 13,6

* Samtliga kursers poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20) dividerat med summa poäng för eleven totalt.

6. FRAMTIDEN

Ett stort och brett nationellt reformarbete genomförs nu i Sverige och det krävs ett omfattande implementeringsarbete för förskola, grundskola och gymnasium. Arbetet med pla-nering genomförande i Älmhults kommun är påbörjat. Från och med 1:a juli 2011 gäller den nya Skollagen som påver-kar verksamheterna. Betyg, kompetenskrav och behörigheter struktureras om och detta innebär omfattande förändringar.

Glädjande har Älmhult många små barn, vilket innebär att förskolan framförallt i tätorten, är i behov av utökning av avdelningar och en helt ny förskola.

Ny grundskoleorganisation beslutades 2010 med genomför-ande från år 2011.

En del anpassning av lokaler är under arbete med bland an-nat utbyggnad av förskolor och ombyggnad av grundskolor samt gymnasieskola. The International School flyttar till nya lokaler på Haganässkolan och utökar samtidigt förskolan med en avdelning för barn 1-3 år.

Vidare förväntas Älmhults kommunala grundskola få ett fri-stående komplement i centralorten vilket kommer att påverka organisationen framöver.

Reformeringen av gymnasieskolan kommer att innebära ett omfattande planerings- och förberedelsearbete under våren 2011. Under hösten skall detta implementeras vilket även det kommer att kräva mycket engagemang. Programutbuden och strukturen inom programmen kommer att förändras.

Fortsatt satsning kommer att ske på gymnasiets profilfrågor.

Dessa är internationalisering, hälsa och livsstil samt entrepre-nörskap.

Nämndens viktigaste utmaning inför framtiden är en ökad måluppfyllelse, kunskapsmässigt, organisatoriskt och ekono-miskt. Allt för att barn och unga ska lämna skolan med en positiv självbild och framtidstro!

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010

-- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -

60

In document Älmhults kommun 2010 Årsredovisning (Page 57-60)