6. CERD Artikel 4 och förhållandet till yttrandefriheten och föreningsfriheten
6.1 Med vederbörligt beaktande
Ovan har innebörden av och syftet med CERD artikel 4 beskrivits, samt vilka förpliktelser som åläggs staterna i och med artikeln. Det är dock inte syftet med artikeln som har skapat svårigheter, utan artikelns förhållande till andra mänskliga rättigheter.139 De mänskliga rättigheter som främst blir aktuella i och med artikel 4 är yttrandefriheten samt föreningsfriheten.140 Artikel 4(a) aktualiserar främst en konflikt med yttrandefriheten medan artikel 4(b) aktualiserar både yttrandefriheten och föreningsfriheten.141 Fråga är om tillämpning av CERD artikel 4 kan utgöra en kränkning av dessa rättigheter.
I andra delen till öppningsparagrafen i artikel 4 stadgas att de förpliktelser som i och med artikeln åläggs staterna ska utföras med vederbörligt beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 5 i CERD. Skrivningen med vederbörligt beaktande togs in i artikeln för att bemöta kritiken från dem som ansåg att artikel 4 utgör en kränkning av yttrandefriheten och föreningsfriheten.142 Artikel 4 anses vara resultatet av en kompromiss.
För att en överenskommelse skulle nås blev det nödvändigt att förena de olika synsätt som fanns på artikeln. Det fanns de som såg artikeln som en av konventionens mer centrala artiklar i kampen mot rasdiskriminering, samtidigt som det fanns de som ansåg att den utgjorde ett hot
136 Mégret, F, Nature of Obligations, Moeckli, D, Shah, S & Sivakumaran, S (ed.), International Human Rights Law, Oxford: Oxford University Press, 2014, sid. 101.
137 Mégret, 2014, sid. 102.
138 Bryde, 2012, sid. 335.
139 Meron, 1985, sid. 296.
140 Jmf Meron, 1985, sid 302f. Meron väcker frågan om hur långt CERD artikel 4 sträcker sig när det gäller den privata sfären. Fråga är om konventionen gäller även för yttringar i det privata. I detta avseende finns även risk för en kollision med rätten till privatliv.
141 Meron, 1985, sid. 296.
142 Lerner, 2015, sid. 52.
mot yttrandefriheten och föreningsfriheten.143 Syftet med utformningen av artikeln var att konflikten mellan vad artikeln föreskriver, och yttrande- och föreningsfriheten skulle undvikas.144 Fråga är dock vad skrivningen med vederbörligt beaktande har för betydelse när det kommer till kollisionen mellan de förbud som konventionsstaterna enligt artikeln ska införa och mänskliga rättigheter som yttrande- och föreningsfriheten. De artiklar som specifikt aktualiseras i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna är artikel 19 åsikts- och yttrandefriheten samt artikel 20 mötes- och föreningsfriheten. Med dessa artiklar ska även beaktas artikel 29(2) som rör de begräsningar som kan göras i dessa rättigheter.145 6.2 Yttrandefriheten
Som ovan nämnts aktualiserar CERD artikel 4 en inskränkning i yttrandefriheten, i och med att artikeln stadgar ett förbud mot spridande av vissa idéer och uppmaningar. När det kommer till internationella instrument är yttrandefriheten främst fastslagen i UDHR artikel 19 och ICCPR artikel 19. Yttrandefriheten i ICCPR artikel 19 definierats som en rätt att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer av alla slag, i tal, i skrift och i tryck, i konstnärlig form eller genom annat valfritt uttrycksmedel. Definitionen i UDHR artikel 19 är snarlik och föreskriver att yttrande- och åsiktsfriheten innebär frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Yttrandefriheten har beskrivits som nödvändig för åtnjutandet av alla andra rättigheter.146 Yttrandefriheten anses även som en förutsättning för utveckling, en fungerande demokrati och dagens moderna ekonomier.147
Yttrandefriheten är inte en absolut rättighet utan en utav de rättigheter som kan inskränkas enligt vissa bestämda kriterier. Enligt ICCPR artikel 19(3) medför yttrandefriheten särskilda skyldigheter och ansvar. Artikeln tillåter inskränkningar om dessa är angivna i lag och nödvändiga för att respektera andra människors rättigheter eller anseende, eller för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen, folkhälsan eller sedligheten. Även i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillåts inskränkningar i fri- och rättigheter enligt artikel 29(2). Enligt artikeln får inskränkningar ske om dessa är fastställda i lag och för att trygga respekten för andras rättigheter och friheter och för att tillgodose ett
143 Lerner, 1992, sid. 4f.
144 Meron, 1985, sid. 299.
145 Lerner, 2015, sid. 52
146 Boyle, K & Shah, S, Thought, Expression, Association and Assembly, Moeckli, D, Shah, S & Sivakumaran, S (ed.), International Human Rights Law, Oxford: Oxford University Press, 2014, sid. 225.
147 Boyle & Shah, 2014, sid. 225.
demokratiskt samhälles krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd. Som synes från artiklarna är de krav som ställs på ett inskränkande av yttrandefriheten mycket lika i de båda instrumenten. Boyle och Shah pekar på vikten av hur inskränkningar i rättigheter används, om de används på ett felaktigt eller för ingripande sätt kan den aktuella rättigheten förlora sitt värde eller till och med avskaffas.148
”Hate speech” är som ovan nämnts en företeelse som omfattas av CERD artikel 4 och som även aktualiserar inskränkningar i yttrandefriheten. ICCPR innehåller likt CERD artikel 4 ett krav på en inskränkning i yttrandefriheten när det kommer till detta område. Enligt ICCPR artikel 20(2) ska det vara förbjudet i lag med allt främjande av nationalhat, rashat eller religiöst hat, som innebär uppvigling till diskriminering, fiendskap eller våld. Som ovan nämnts är dock CERD artikel 4 mer långtgående än stadgandet i ICCPR,149 exempelvis krävs enligt ICCPR bara ett förbud medan det enligt CERD artikel 4 krävs att handlingarna kriminaliseras.150
När UDHR tillämpas ska hänsyn även tas till UDHR artikel 30 som föreskriver att ingenting i förklaringen får tolkas som att det ger rätt för en stat, grupp eller enskild person att ägna sig åt verksamhet eller handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen. Denna artikel utgör inte ett hinder mot inskränkningar enligt artikel 29(2) så länge denna inskränkning inte har till syfte att omintetgöra någon av rättigheterna eller friheterna i förklaringen.151
Yttrandefriheten finns även fastslagen i många regionala konventioner, som exempelvis EKMR artikel 10, ACHPR artikel 9.2 och ACHR artikel 13.
6.3 Föreningsfriheten
Föreningsfriheten stadgas i UDHR artikel 20 samt i ICCPR artikel 22. Rätten till facklig organisation, som är en del av föreningsfriheten, har ett eget stadgande i UDHR artikel 23(4).
I föreningsfriheten ingår förutom rätten att tillhöra en fackförening även rätten att bilda politiska partier, vilket är en grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati.152
148 Boyle & Shah, 2014, sid. 228f.
149 Se avsnitt 2.3.
150 Thornberry, 2016, sid. 302.
151 Meron, 1985, sid 300.
152 Boyle & Shah, 2014, sid. 231.
Föreningsfriheten innebär också rätten för individer att skapa och delta i frivilligorganisationer och alla andra organisationer som utgör en del av civilsamhället.153 Boyle och Shah pekar på den betydelse föreningsfriheten har haft för arbetet med mänskliga rättigheter.154
När det kommer till inskränkning av föreningsfriheten så regleras denna i ICCPR artikel 22(2). Enligt denna artikel måste inskränkningar anges i lag och de ska vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den nationella säkerheten och den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen, skyddet av folkhälsan eller sedligheten eller skyddet av andra människors rättigheter och friheter. I UDHR är det, likt för yttrandefriheten, artikel 29(2) som reglerar inskränkningar av föreningsfriheten. Även UDHR artikel 30 ska beaktas när det är fråga om föreningsfriheten.
Frågan om tillåtna inskränkningar i föreningsfriheten aktualiseras särskilt när det kommer till upplösandet av politiska partier. Politiska partier är nödvändiga för en demokrati och på grund av detta även nödvändiga för att mänskliga rättigheter ska kunna garanteras i en stat. Det är därför av vikt att politiska partier garanteras föreningsfriheten och att när denna rätt inskränks, genom förbud eller upplösning av partiet, bör det finnas övertygande skäl därtill.155
Även föreningsfriheten återfinns i flera regionala konventioner, exempelvis EKMR artikel 11, ACHPR artikel 10 och ACHR artikel 16.
6.4 CERD-kommitténs tolkning av artikel 4