Yttrandefrihet och Föreningsfrihet i svensk rätt

Yttrandefriheten finns fastslagen i 2 kap 1 § första punkten RF. Yttrandefriheten har i svensk rätt definierats som frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. I bestämmelsen 2 kap 1 § RF slås de så kallade positiva opinionsfriheterna fast.²⁹² Yttrandefriheten, anses likt i folkrätten, vara en av de viktigaste fri- och rättigheterna.²⁹³ Det råder därför stor restriktivitet när det kommer till att begränsa denna frihet.²⁹⁴

Föreningsfriheten finns fastlagen i 2 kap. 1 § femte punkten RF. Föreningsfriheten har definierats som frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. Den anses dock inte bara omfatta friheten att bilda en förening utan även frihet att verka gemensamt inom ramen för föreningen.²⁹⁵ Föreningsfriheten är grundläggande för all politisk verksamhet eftersom de politiska partierna är att anse som föreningar. Även arbetsgivare- och

290 Prop. 1993/94:101, sid 24f.

291 Prop. 1986/87: 151, sid. 104.

292 Jermsten, 2016, Regeringsform (1974:152) 2 kap. 1 §.

293 Jermsten, 2016, Regeringsform (1974:152) 2 kap. 1 §.

294 Jermsten, 2016, Regeringsform (1974:152)2 kap. 1 §.

295 Prop. 1975/76:209 sid. 144.

arbetstagarorganisationer, bolag, konsument- och lantbrukskooperationer har i förarbeten ansetts vara föreningar skyddade av föreningsfrihet.²⁹⁶

Yttrandefriheten och föreningsfriheten är i svensk rätt relativa rättigheter, vilket innebär att de kan begränsas, 2 kap. 20 § punkten 1 RF. Begränsning av rättigheter kan enligt bestämmelsen endast ske genom lag. 2 kap. 20 § väcker frågan om vad som anses vara en begränsning av fri- och rättigheter. I förarbeten har angetts att det endast är fråga om en rättighetsbegränsning om det framgår, uttryckligen eller underförstått, av föreskriften att en begränsning är åsyftad eller ingår som ett naturligt led i regleringen.²⁹⁷ De lagar som ställer upp formkrav för vissa typer av föreningar, det vill säga lagar som reglerar ekonomiska föreningar eller aktiebolag, är inte att anse som inskränkningar i föreningsfriheten.²⁹⁸

Tidigare fanns även, när det kommer till begränsningar i rättigheter, en hänvisning till diskrimineringsförbuden i 2 kap. 12 § RF och 2 kap. 13 § RF. Det togs dock bort eftersom diskrimineringsförbuden, även utan en speciell hänvisning, är tillämpliga vid all normgivning.²⁹⁹

2 kap. 20 § RF kompletteras av 2 kap. 21 § RF som tar upp de allmänna materiella förutsättningarna för begränsningen av fri- och rättigheter samt 2 kap. 23-24 §§ som tar upp särskilda materiella förutsättningar för vissa särskilda rättigheter.³⁰⁰ I 2 kap. 21 § RF ställs upp ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att rättigheter ska kunna begränsas enligt 2 kap. 20 § RF. En begränsning av rättigheterna får enligt bestämmelsen endast göras för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Vidare får begränsningen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och den får inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Begränsningen får inte heller göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. 2 kap. 21 RF anses mot bakgrund av detta innehålla en proportionalitetsprincip.³⁰¹ Bestämmelsen kan sägas syfta till att lagstiftaren, när en fri- och rättighetsinskränkande lag beslutas, får ett krav på sig att noga redovisa sina syften med

296 Prop. 1973:90 sid. 240.

297 Prop. 1975/76:209, sid. 154.

298 Prop. 1975/76:209 sid. 112f.

299 Prop. 2009/10:80 sid. 255

300 Jermsten, Regeringsform (1974:152)2 kap. 20 §.

301 Jermsten, Regeringsform (1974:152)2 kap. 21 §.

begräsningen.³⁰² De avvägningar som lagstiftaren ska göra enligt bestämmelsen är till stor del beroende av värderingar, vad som anses nödvändigt eller angeläget är givetvis något som kan förändras över tid. Kraven på begränsningarna i 2 kap. 21 § RF tar dock sikte på tiden för antagandet av lagen.³⁰³

I bestämmelsen anges ett förbud mot åsiktsdiskriminering. Det är dock inte meningen att detta ska förhindra att föreskrifter om ingrepp mot handlingar som inte beskrivs med hjälp av hänvisning till åsikter, men som i särskilda fall kan drabba en viss åskådning. Exempelvis kan nämnas just hets mot folkgrupp, det strider inte mot grundlagen för att det kan användas mot personer som har en politisk åskådning som bygger på rasöverlägsenhet.³⁰⁴

I 2 kap. 23 § anges de särskilda materiella förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en begräsning av yttrande- och informationsfriheten ska vara tillåten. Dessa friheter får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Även friheten att yttra sig i näringsverksamhet får begränsas. I övrigt får begränsningar i friheterna göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det. Vid bedömningen av vilka begräsningar som får göras ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.

Rikets säkerhet innebär såväl yttre som inre säkerhet, skrivningen syftar framför allt på den typ av brott som ingår i 18, 19 och 22 kap. BrB, det vill säga exempelvis högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och landsförräderibrott.³⁰⁵ Uttrycket allmän ordning anses främst syfta på 16 kap. BrB, det vill säga bland annat hets mot folkgrupp.³⁰⁶Hänvisningen till att yttrandefriheten får begränsas om särskilt viktiga skäl föranleder detta har kritiserats, det har ansetts att det då står lagstiftaren alltför fritt att bedöma vad som utgör särskilt viktiga skäl vilket avsevärt skulle försvaga yttrandefrihetens grundlagsskydd.³⁰⁷

I 2 kap. 24 § andra stycket anges de särskilda materiella förutsättningar som måsta vara uppfyllda för att en inskränkning av föreningsfriheten ska vara godtagbar. I bestämmelsen anges att föreningsfriheten får begränsas när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet

302 Prop. 1975/76:209 sid. 153.

303 Jermsten, Regeringsform (1974:152) 2 kap. 21 §

304 Prop. 1975/76:209 sid. 40.

305 SOU 1975:75, sid. 203.

306 SOU 1975:75, sid. 286f.

307 Se prop. 1975/76:209, sid. 225–230.

är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. De tillåtna begränsningarna i föreningsfriheten anses vara så snävt avgränsade att föreningsfriheten framstår som i det närmaste som en absolut rättighet.³⁰⁸ Det bör uppmärksammas att även begräsningarna för yttrandefriheten har betydelse för vilken praktisk räckvidd föreningsfriheten får.³⁰⁹Sammanslutningar av militär natur syftar främst på bestämmelsen om olaglig kårverksamhet i 18 kap. 5 § BrB.³¹⁰

Undantaget för sammanslutningar som innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande har sin bakgrund i CERD. Det ansågs i förarbeten att den lagstining som införts inför ratifikationen av CERD, det vill säga utvidgningen av hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, var tillräckliga för Sverige i allt väsentligt skulle ha uppfyllt kravet enligt CERD. Det anges dock även i samma proposition att konventionstexten i CERD närmast tar sikte på en typ av lagstiftning som skulle innebära en inskränkning i föreningsfriheten. Denna inskränkning jämförs med den inskränkning i föreningsfriheten som förbudet mot olaglig kårverksamhet i 18 kap. 5 § BrB innebär.³¹¹ Det angavs att det bör undvikas att utforma grundlagen så att den skulle vara ett hinder för ett fullständigt uppfyllande av Sveriges konventionsåtaganden, varför ett uttryckligt undantag för rasistiska organisationer gjordes i föreningsfriheten.³¹² Det bör dock uppmärksammas att ett sådant undantag i föreningsfriheten inte i sig medför att Sverige uppfyller konventionens krav på förbud mot rasistiska organisationer,³¹³ då denna del av bestämmelsen inte har någon motsvarighet i lag.³¹⁴ 2 kap. 24 § andra stycket innebär endast att om föreskrifter meddelas i lag om en begräsning av föreningsfriheten för dessa organisationer, kommer en sådan begräsning inte att vara grundlagsstridig.³¹⁵ Det förslag som framfördes om att införa brottet organiserad rasism ansågs till viss del ta detta undantag i föreningsfriheten i anspråk.³¹⁶

308 Jermsten, Regeringsform (1974:152) 2 kap. 24 §.

309 Holmberg, E, Stjernquist, N, Isberg, M, Eliason, M & Regner, G, Grundlagarna: RF, SO, RO, Zeteo, 2015, kommentaren till 2 kap. 24 §.

310 Jermsten, Regeringsform (1974:152) 2 kap. 24 §.

311 Prop. 1975/76:209 sid. 113f.

312 Prop. 1975/76:209 sid. 114.

313 Prop. 2009/10:80 sid. 152.

314 Jermsten, Regeringsform (1974:152) 2 kap. 24 §.

315 Prop. 2009/10:80 sid. 152f.

316 SOU 1991:75, sid. 118.

Före grundlagsändringen år 2010 ingick även sammanslutningar som innebar förföljelse av folkgrupp av viss ras. En förutsättning för att ordet ras skulle tas bort från bestämmelsen var att det inte skulle minska möjligheten att genom lag inskränka föreningsfriheten för rasistiska organisationer.³¹⁷ Den lösning som valdes var den samma som i rättighetskatalogens diskrimineringsförbud, det vill säga att skrivningen ”eller annat liknande förhållande”

infördes. Med uttrycket ”eller annat liknande förhållande” kan avses föreställningar om ras.³¹⁸

7.5 CERD artikel 4:s förenlighet med yttrandefriheten och föreningsfriheten så som de