Precis som Boström (2004) påvisar, har även denna studie påvisat att grammatik i regel brukar väcka negativa känslor hos elever, präglat av rådande brist på motiveringar som förespråkar grammatikundervisningens nytta. Langacker (2011) menar att en central aspekt av motivation är upplevd nytta, och det har samtidigt påvisat att det är just detta nyttoperspektiv som ofta är en perifer del av just grammatikundervisningen. Boström (2004) har uttryckt missnöje mot den självskrivna rollen grammatiken har i klassrummet, och menar därför att ett
tydligare nyttoperspektiv behöver implementeras i undervisningen. Detta nyttoperspektiv bör, som tidigare nämnt, vara förankrat i idén om att grammatikens funktion är att agera som ett analytiskt verktyg för att förstå ens språkbruk i såväl modersmålet som i andra språk (Teleman 1987).
Även om ett nyttoperspektiv är centralt för att uppnå en stark grad av motivation hos elever som studerar grammatik, är detta långt ifrån den enda aspekten som präglar en elevs motivationsnivå. Den motivationsmodellen som har legat grund för denna studie, inspirerad av förväntan-värdeteorier (Cook & Artino 2016), påvisar att bland annat intresse också skapar motivation hos elever. Resultaten från föreliggande studie har dock anmärkt på att upplevd nytta ej behöver innebära att ämnet upplevs som intressant eller motiverande. Denna anmärkning kan utrönas från resultaten presenterade under kapitel 6.2, som indikerar att lärsekvensen upplevdes lärorik (och således meningsfull) men inte motiverande i samma utsträckning. Detta resultat stärks av det från fokusgruppsintervjun, där informanterna påpekade att de hade stundvis svårt att fokusera på lektionsinnehållet på grund av tristess, men de påpekade samtidigt att de ansåg undervisningen som viktig. De generella motivationsnivåerna var således inte lika starka som den upplevda meningsfullheten i lektionsinnehållet.
Ovanstående paragraf presenterar värdefulla insikter relevanta för framtida studier inom forskningsområden rörande motivationsteori. Även om meningsfullhet präglar motivation i viss mån, har denna studie påvisat att de två begreppen inte nödvändigtvis är relaterade. Detta, i sin tur, innebär att framtida studier bör ta hänsyn till att en motivationsmodell bör vara mångfacetterad, och inte bara innefatta meningsfullhet som kriterium för upplevd motivation. Då dessa begrepp ibland används som synonyma, bör denna studies resultat tas i hänsyn och se dessa två begrepp som skilda fenomen som inte nödvändigtvis alltid är relaterade.
Vidare, har denna studie påvisat att det kan finnas åtskilliga vinningar i implementeringen av en funktionell grammatik i en didaktisk design i klassrummet. Detta kohererar väl med tidigare forskning inom området rörande dels design-based research, dels funktionell grammatik. Även om resultaten från föreliggande studie är långt ifrån generaliserbara, indikerar resultaten att lärsekvenser i likhet med den som har skapats i föreliggande studie kan
upplevas motiverande, meningsfulla och lärorika. Det krävs dock mer forskning inom området för att fastställa huruvida detta är ett faktum, eller bara ett sammanträffande.
8 Konkluderande kommentarer
Det som uppmanade mig, författaren och forskaren bakom föreliggande studie, till att bedriva forskning inom områdena funktionell grammatik och design-based research, var faktumet att många elever ofta har en väldigt negativ inställning gentemot grammatik. En explicit inlärning av grammatik inom just modersmålsundervisning upplevs ofta onödig, överflödig och allmänt omotiverad, just eftersom majoriteten av en individs grammatiska färdigheter anskaffas implicit vid inlärningen av ett modersmål. Enligt mina egna erfarenheter brukar både lärare och elever ofta beskriva grammatiken som ett ”evigt tragglande”, på så vis att det handlar om att systematiskt nötande av olika grammatiska begrepp, enda tills eleven behärskar begreppen. Min egna gymnasiala skolgång präglades av denna traditionella grammatikundervisning, och även om man visserligen lärde sig peka ut och identifiera olika grammatiska begrepp i olika meningar, visste man inte vad den grammatiska funktionen var: Man kunde exempelvis identifiera ett predikat, men man visste inte vad predikatets funktion i sammanhanget var. Denna typ av inlärning upplevdes, för min del, som slentrianmässig, ointressant och onödig.
Den funktionella grammatikern arbetar, som tidigare nämnt, med att ta avstånd från det slentrianmässiga och det omotiverade. Rent ideologiskt anser jag att det finns stora vinningar med att applicera (eller åtminstone bli inspirerad av) det funktionella i modersmålsundervisningen, eftersom det är möjligt att detta kan leda till att grammatiken upplevs som mer motiverande – och följaktligen mer meningsfullt, för gemene elev. Denna studies motivationsmodell tog fäste vid förväntan-värdeteorier, och en aspekt som fastslogs som central för att uppnå en hög grad motivation är att en individ upplever ett värde i att utföra ett arbete. Detta upplevda värde kan aldrig bli särskilt starkt om en individ varken ser ett nyttoperspektiv i sitt arbete, eller om ämnet helt enkelt inte är särskilt intressant. Då den funktionella grammatiken lägger en stor vikt i att förklara grammatikens funktion i olika diskurser, är det möjligt att detta kan bidra till att fler elever ser en större praktisk nytta i att behärska grammatiken – och att detta i sin tur kan leda till att fler elever får en mer positiv relation till grammatikundervisningen.
Studiens resultat indikerar att en funktionell grammatikundervisning tillsammans med en didaktisk design kan bidra till en mer motiverande och intressant undervisning. Även om
studiens resultat är alldeles för knapphändigt för att vara generaliserbart på hela populationen, indikerar det ändock att det kan finnas vinningar i att applicera dessa metoder i svenskundervisningen.