6. Diskussion 107
6.6 Vidare forskning 113
Några som varit tysta genom hela uppsatsen är eleverna. I bästa fall kan de beskrivas i tredje person eller som en typ, generaliserbar att gälla för alla de individer som befinner sig i utbildning. Undervisningen kommer till stånd utifrån elevernas vilja att studera musik och jag uppfattar det som klargörande att undersöka hur deras perspektiv tas tillvara och förstås i musikundervisningen. En tanke som har vuxit sig allt starkare under uppsatsens gång är att fortsätta undersöka hur val av undervisningens innehåll och elevernas musikaliska lärande relaterar till varandra – men isåfall utifrån elevernas eget perspektiv.
Referenser
Alerby, Eva; Kansanen, Pertti & Kroksmark, Tomas (red.) (2000) Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Andra upplagan.
Barlebo-‐Wenneberg, Søren (2010) Socialkonstruktivism: positioner, problem och
perspektiv. Malmö: Liber.
Berger, P. L. and T. Luckmann (1966), The Social Construction of Reality: A Treatise in the
Sociology of Knowledge, Garden City, NY: Anchor Books.
Berger, P. L. & Luckmann, T. (1979). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och
formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bladh, Stephan (2002) Musiklärare – i utbildning och yrke. En longitudinell studie av
musiklärare i Sverige. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för
Musikvetenskap.
Bouij, Christer (1998) ”Musik – mitt liv och kommande levebröd”: en studie i musiklärares
yrkessocialisation. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för
Musikvetenskap
Burr, Vivien (2003) Social constructionism. London: Routledge.
Bryman, Alan (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Brändström, Sture & Wiklund, Christer (1995) Två musikpedagogiska fält: en studie om
kommunal musikskola och musiklärarutbildning. Diss. Umeå: Umeå Universitet.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2007) Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
Christophersen, Olsen Bergensen Schei (red.) (2010) Flyt og form. Oslo: Norges musikkhøgskola.
Campbell, Patricia (2008) Musician and teacher: an orientation to music education. New York: W.w. Norton.
Dyndahl, Petter & Weider Ellefsen, Live (2009) Didaktiska identiteter
Nordisk musikkpedagogisk forskning. NMH-‐publikationer 2009. Oslo: Norges musikhögskola.
Ericsson, Claes (2006) Terapi, upplysning, kamp och likhet till varje pris:
undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstuderande i musik. Malmö:
Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2010) Musikklassrummet i blickfånget:
vardagskultur, identitet, styrning och kunskapsbildning.
Folkestad, Göran (1996) Computer based creative music making: young people's music in
the digital age. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1996.
Foucault, Michel (1972) The Archeology of Knowledge and the Discourse on Language. New York: Pantheon Books.
Foucault, M. (1987). Övervakning och straff: fängelsets födelse. Lund: Arkiv.
Froehlich, Hildegard (2007) Sociology for music teachers: perspectives for practice. New Jersey: Pearson Prentice Hall.
Gilbert, Nigel & Mulkay, Michael (1984) Opening Pandora’s box: A sociological analysis of
Scientists’ discourse. Cambridge: Cambridge Universal Press.
Georgii-‐Hemming, Eva & Westvall, Maria (2010) Music education – a personal matter? Examining the current discourses of music education in Sweden. British Journal of Music Education, 27(1), 21-‐33.
Green, Lucy (2002) How Popular Musicians Learn: A Way Ahead for Music
Education. Aldershot: Ashgate.
Gustafsson, Jonas (2000) Så ska det låta! Studier av det musikpedagogiska fältets framväxt 1900-‐1965. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.
Hacking, Ian (2000) Social konstruktion av vad? Thales, Stockholm.
Hanken, Ingrid Maria. & Johansen, Geir (1998) Musikkundervisningens didaktikk. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.
Heiling, Gunnar (2000) Spela snyggt och ha kul: gemenskap sammanhållning och
musikalisk utveckling i en amatörorkester. Diss. Malmö: Malmö Academy of Music.
Holmberg, Kristina (2010) Musik– och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller
marknad. Diss. Malmö: Malmö Academy of Music.
Johansen, Geir (2003) Musikkfag, lærer og læreplan: en intervjuundersøkelse av læreres
fagopfatning i musikk og en ny læreplans påvirkning på denne. Diss. Oslo: Norges
musikkhøgskole. NMH–publikasjoner.
Johansen, G. (2007) Didaktik and the selection of content as points of departure for
studying the quality of teaching and learning. Quality in Higher Education, 13(3), 249-‐
261.
Johansen, G. (2010) Educational Quality and the Selection of Content – the Views and
Education and Innovation. Festshcrift for Sture Brändström. Luleå: Luleå University of Technology, dept. of Music and Media. pp. 87-‐101.
Karlsson, Maria (2002) Musikelever på gymnasiets estetiska program: en studie av
elevernas bakgrund, studiegång och motivation. Diss. Malmö: Lunds universitet,
Musikhögskolan i Malmö.
Klafki, W. (2000) Didaktik analysis as the core of preparation of instruction. In I. Westbury, S. Hopmann & K. Riquarts (Eds.), Teaching as a reflective practice. The German Didaktik tradition (pp. 139-‐159). New Jersey: Erlbaum.
Kroksmark, Tomas (1989) Didaktiska strövtåg : didaktiska idéer från Comenius till
fenomenografisk didaktik Göteborg: Daidalos.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Nielsen, Klaus (2000) Mästarlära: Lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur.
Krüger, Thorolf (1998) Teacher practice, pedagogical discourses and the construction of
knowledge : two case studies of teachers at work. Diss. Bergen: Bergen University College.
Lilliestam, Lars (2006) Musikliv. Vad människor gör med musik – och musik med
människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag
Lundahl, Christian (2006) Viljan att veta vad andra vet: kunskapsbedömning i
tidigmodern, modern och senmodern skola. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet
McCall, George J. & Simmons, Jerry, L. (1978) Identities and interactions: an examination
of social interaction. New York: The Free Press cop.
Morgan, David L. (1998) The Focus Group Guidebook. London: Sage.
Nerland, Monica (2003) Instrumentalundervisning som kulturell praksis: en
diskursorientert studie av hovedinstrumentundervisning i høyere musikkutdanning. Diss. Oslo: Norges musikkhögskole.
Nielsen, Frede V. (1998). Almen Musikdidaktik. København: Akademisk Forlag.
Nielsen, Frede V. (2006) Didaktikkens indholdsbegrep og kriterier for valg af
undervisningsindhold. I: Hansen, B. Gorm & A. Tams (Eds.) Almen didaktik. Relationer mellem undervisning og læring. København: Danmarks Lærerhøjskole.
Olsson, Bengt. (1993) SÄMUS - musikutbildning i kulturpolitikens tjänst? En studie om en
musikutbildning på 1970-talet. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet,
Musikvetenskapliga institutionen.
Persson, Roland S. (1994) Concert musicians as teachers: On good intentions falling short. I: High Ability Studies, 5: 1, 79-‐91. London: Routledge.
Polanyi, Michael (1967) The Tacit Dimension London: Routledge.
Potter, Jonathan & Wetherell, Margaret (1987) Discourse and social psychology: beyond
attitudes and behaviour. London: Sage.
Puchta, Claudia & Potter, Jonathan (2004) Focus Group Practice. London: Sage.
Richardson, Gunnar (1999) Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 6:e reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Roberts, Brian Alan (1990) The social construction of "musician" identity in music
education students in Canadian Universities. Diss. Sterling: Sterling University.
Ryner, Birgitta (2004) Vad ska vi sjunga? En musikpedagogisk diskurs om tiden mellan två
världskrig. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Skrifter från Centrum för
musikpedagogisk forskning.
Sandberg, R. (1996) Musikundervisningens yttre villkor och inre liv: Några
variationer över ett läroplansteoretiskt tema. Stockholm: HLS förlag.
SFS 1985:1100 Skollag: Utbildningsdepartementet.
SKOLFS 1994:2. (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Stockholm: Fritzes.
SKOLFS 1999:12 (2000) Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program.
Sundin, Bertil (1988) Musiken i människan: om tradition och förnyelse inom det estetiska
områdets pedagogik. Stockholm. Natur & Kultur.
Törnquist, Els-‐Mari (2006) Att iscensätta lärande. Lärares reflektioner över det pe-
dagogiska arbetet i en konstnärlig kontext. Diss. Malmö: Lunds universitet, Mu-‐
sikhögskolan i Malmö.
Varkøy, Øivind (2001) Musikk for alt (og alle). Om musikksyn i norsk grunnskole. Diss. Oslo: Norges Musikkhøgskole, NMH-‐forlaget.
Varkøy, Øivind (2009) The role of music in music education research: Reflections on
musical experience. I: Nordisk musikkpedagogisk forskning. Årbok 11. Oslo: Norges
musikkhøgskole
Wetherell, Margaret & Potter, Jonathan (1992) Mapping the language of racism :
discourse and the legitimation of exploitation. Hempstead: Harvester Wheatsheaf
Wetherell, Margaret; Taylor, Stephanie & Yates, Simeon J. Ed. (2001) Discourse as Data. Sage, London
Wibeck, Victoria (2000) Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (1999) Diskursanalys som teori och metod.Lund: Studentlitteratur
Zandén, Olle. (2010). Samtal om samspel: kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger
om ensemblespel på gymnasiet. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.
Zimmerman Nilsson, Marie-‐Helene. (2009). Musiklärares val av undervisningsinnehåll:
En studie om undervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan
Diss. Göteborg: Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet. Hämtade internetsidor: http://www.fof.se/tidning/2011/3/diskurs Hämtad: 1/3-‐2011 http://www.lund.se/Gymnasieskolor/Spyken/Utbildningar/ES-‐programmet/ Hämtad: 4/3-‐2011 http://www.fryshuset.se/gymnasiet/gymnasiet/Musik.aspx Hämtad 4/5-‐2011 http://www.ne.se/esoterisk Hämtad 10/5-‐2011 http://www.codex.vr.se/ Hämtad 1/3 2010