Genom studien har nya frågor aktualiserats och med utgångspunkt från Skolveckohem hade det varit intressant att studera vad det tycks vara otillräckligt och vilka metoder som måste utvecklas i övergångarna från Svh till den reguljära grundskolan eller gymnasieskolan.
Det hade också varit intressant att fortsätta tankarna om att växa genom relationer, där det hade varit spännande att undersöka vem det egentligen är som äger ett problem? Är eleven ett problem för sig själv eller för den befintliga kontexten?
55
Referenser
Ahlberg, Ann. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber AB.
Alexander, Robin. (2008). Towards Dialogic Teaching: rethinking classroom talk (4th edition), Dialogos.
Arvidsson, Alf. (1998). Livet som berättelse: studier i levnadshistoriska intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, Jonas. & Persson, Sven. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerup. Aspelin, Jonas. (2013). Vad är relationell pedagogik? I Jonas Aspelin, red: Relationell
specialpedagogik: i teori och praktik, s 13-25. Kristianstad: Kristianstad University
Press.
Bell, Judith. (1999). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Göran. & Boréus, Kristina (red). (2012). Textens mening och makt –
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Berridge, David, Dance, Cherilyn, Beecham, Jeni. & Field, Sarah. (2008). Educating
Difficult Adolescents. Effective education for Children in Public Care or with Emotional and Behavioural Difficulties. London: Jessica Kingsley Publishers.
Blomberg, Helena. (2010). Mobbning, intriger, offerskap- att tala om sig själv som
mobbad i arbetslivet, Örebro: Örebro universitet.
Blomberg, Helena & Börjesson, Mats. (2013). The chronological I – The use of time as a rhetorical resource when doing identity in bullying narratives. Narrative Inquiry, 23(2), 244-260.
Bruner, Jerome. (1975). From communication to language: A psychological
perspective. Cognition, 3, 255–287.
Bryman, Alan. (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB. Denzin, Norman. (1989). Interpretive Biography. London: SAGE.
Eriksson- Barajas, Katarina, Forsberg Kristina, & Wengström, Yvonne. (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
56
Flynn Robert , Tessier Nicholas, Coulombe Daniel. (2013). Placement, protective and risk factors in the educational success of young people in care: Cross-sectional and longitudinal analyses. European Journal of Social Work 2013;16:70-87.
Frønes Ivar, Strømme Halvor. (2010). Risiko og marginalisering: Norske barns levekår i kunnskapssamfunnet. Oslo: Gyldendal.
Gau, Susan Shur-Fen, Shang Chi-Yung, Merikangas Kathleen, Chiu Yen-Nan, et al. (2007). Association between morningness-eveningness and behavioral/emotional problems among adolescents. Journal of Biological Rhythms, Jun;22(3):268–274. Gjems, Liv. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Goodson, Ivor & Sikes, Pat. (2001). Life history research in educational settings –
learning from lives. Buckingham: Open University Press.
Goodson, Ivor. & Numan, Ulf. (2003). Livshistoria och professionsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, Jenny. (2008). Transitioner från ett skoldaghem till gymnasiet. (Magisteruppsats), Malmö högskola, Specialpedagogiska institutionen.
Hattie, John. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. London, UK: Routledge.
Heimann, Mikael. & Tjus, Tomas. (1997). Datorer och barn med autism. Stockholm: Natur och Kultur.
Hejlskov Elvén, Bo. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga
funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik. Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hugo, Martin. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och
lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program.
(Diss., School of Education and Communiction. Jönköping University, No 2). Jönköping. University press.
Håkansson, Jan. & Sundberg, Daniel. (2012). Utmärkt undervisning – Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur och
Kultur.
Ihrskog, Maud. (2006). Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för
relationsskapande i vardagen. Acta Wexionensia, Nr 90/2006 Pedagogik. Växjö:
57 Illeris, Knud. (2007). Lärande Lund: Studentlitteratur.
Jackson, Sonia. (1994). Educating Children in Residential and Foster Care. Oxford
Review of Education, 3, 267-279.
Jakobsson, Inga-Lill., & Nilsson, Inger. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder.
Att möta barn med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm:
Natur & Kultur.
Johansson, Anna. (2005). Narrativ teori och metod: Med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Charlotte. 2012. Inkludering – utopi eller verklighet? (Magisteruppsats). Umeå: Umeå universitet.
Kroksmark, Tomas. (2013). De stora frågorna inom skolan. Lund: Studentlitteratur. Kvale, Steinar. (1996). The social construction of validity. Publiserad i: Gottfries Ingrid
och Persson Bodil (1996) Humaniora och medicin. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Langemar, Pia. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi - att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber.
Lieblich, Amia. & Tuval-Mashiach, Rivka. & Zilber, Tamar. (1998). Narrative
research: reading, analysis and interpretation. London: SAGE Publications:
Applied Social Research Methods Series. Vol. 47.
Lindqvist, Gunilla. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´
Views on Special Needs. (Jönköping University, Dissertation Series No. 22.)
Jönköping: Jönköping Universitet.
Mark, Gloria, Gonzalez, Victor & Harris, Justin. (2005). No Task Left Behind? Examining the Nature of Fragmented Work. Proceedings of CHI’05, 113-120. Miller, Robert Lee. (2000). Researching life stories and family histories. London:
SAGE Publications Ltd.
Mishler Eliot. (1986). Research Interviewing. Context and Narrative. London: Harvard University Press.
Mishler, Eliot. (1999). Storylines. Craftartists’ Narratives of Identity. Cambridge: Harvard University Press.
Nilholm, Claes. (2006). Inkludering av elever ”I behov av särskilt stöd” – Vad betyder
58
Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes. & Göransson, Kerstin. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan
man lära av forskningen? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Normell, Margareta. (2010). Pedagog i en förändrad tid. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, Ia. (2002). Eleven och lärandemiljön – en studie av barns lärande med fokus
på läsning och skrivning. Växjö: Pedagogik nr 20/2002.
Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, Petri. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Pérez Prieto, Héctor. (2006). Historien om räven och andra berättelser: Om
klasskamrater och skolan på en liten ort – ur ett skol-och livsberättelseperspektiv.
Karlstad: Karlstads universitet.
Persson, Bengt. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken- Motiveringar,
genomförande och konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter nr. 11 . Göteborgs
universitet: Institution för specialpedagogik.
Rosen, Larry (2012). Disorder: Understanding Our Obsession with Technology and
Overcoming Its Hold on Us. New York: Palgrave Macmillan.
Salminen-Karlsson, Minna. (1994). Att berätta och tolka liv: metodologiska problem i
nyare life history-forskning. Linköping: Linköpings universitet.
Sandén, Ingrid. (2000). Skoldaghem. Ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. (Diss., Studia Psychologica et Pedagogica Series Altera CLI). Malmö: Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik.
Sethre-Hofstad, Lisa & Dahl, Tove. (2012). Arctic larks and owls: The effects of light on children's sleeping patterns north of the Arctic Circle. Individual Differences
Research, 10 (1), 1-18.
Severinsson, Susanne. (2010). Unga i normalitetens gränsland: Undervisning och
behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende. Diss.
59 Sherman, Jody, Rasmusen, Carmen & Baydala, Lola. (2008). The impact of teacher
factors on achievement and behavioural outcomes of children with Attention Deficit/ Hyperactivity Disorder (ADHD): a review of the literature. Educational
Research; Vol. 50, No. 4.
Skolinspektionen. (2010). Kvalitetsgranskning: Undervisning vid Hem för vård eller
boende, HVB. Elever får inte den undervisning de har rätt till. Skolinspektionens
rapport 2010:2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet 1994. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Stockholm: Skolverket
SOU 2012:76 Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning. Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Nordstedts förlagsgrupp
AB.
Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, Roger. (2015). Lärande- en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Van der Heijden Kristiaan, Smits Marcel, Van Someren Eus, et al. (2005). Idiopathic chronic sleep onset insomnia in attention-deficit/hyperactivity disorder: a circadian rhythm sleep disorder. Chronobiol. Int 22:559 –570.
Vetenskapsrådet. (2004). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vinnerljung, Bo & Sallnäs, Marie. (2008). Into adulthood: a follow-up study of 718 young people who were placed in out-of-home care during their teens. Child &
Family Social Work, 13, s.144-155.
Vinnerljung Bo, Berlin Marie & Hjern Anders. (2010). Skolbetyg, utbildning och risker
för ogynnsam utveckling hos barn. I Social rapport 2010. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2010:227-66.
von Wright, Moira. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H
60
Vygotskij, Lev. (1978). Mind in society. London: Harvard University Press. Vygotskij, Lev. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, Lev. (2007). Tänkandet och språket. Göteborg: Daidalos AB.
Wang, Qiao-lei, Bernas, Roman & Eberhard, Philippe. (2004). Engaging ADHD students in tasks with hand gestures: A pedagogical possibility for teachers.
Educational Studies, 30: 217–29.
Wood, David, Bruner, Jerome & Ross, Gail. (1976). Rollen av handledning i problemlösning. Journal of Child Psychology and Child Psychiatry, 17, 89-100. Zetlin, Andrea, Weinberg, Lois & Shea, Nancy. (2006). Seeing the whole picture:
Views from diverse participants on barriers to educating foster youth. Children and
61
Bilagor
Bilaga 1
Namn:___________________________________ Datum: _____________________ Avslutade grundskolan på Skolveckohemmet JA NEJ
Slutbetyg på Skolveckohemmet JA NEJ
Antal terminer på Skolveckohemmet: ________________ Framgångsrika arbetsmetoder
”Runt-omkring-frågor”
1. Hur påverkade placeringen din relation till dina föräldrar/syskon? 2. Hur påverkade placeringen din relation till kompisarna?
3. Hur gick inskrivningen till? Upplever du att du var delaktig i processen? Något vi kan göra annorlunda?
4. Ser din fritid annorlunda ut efter vistelsen på Hven? Hur?
5. Hur såg din utskrivning ut? Kände du dig delaktig i processen? Något vi kan göra annorlunda?
Vad anser eleverna varit betydelsefullt i den undervisning de mött på skolveckohemmet?
6. Vad upplevde du som positivt/betydelsefullt i dina relationer till klasskompisarna under din tid på Skolveckohemmet?
7. Vad upplevde du som positivt/betydelsefullt i klassrumsundervisningen under din tid på Skolveckohemmet?
8. Vad upplevde du som negativt kring sociala relationer? Vad kunde personalen ha gjort annorlunda?
9. Vad upplevde du som negativt kring klassrumsundervisningen? Vad kunde personalen ha gjort annorlunda?
10. Hur påverkades betygen? Ingångsvärde- utgångsvärde?
11. Vilket ämne tycker du så här i efterhand var det mest utvecklande?
12. Vad tänker du att sociala relationer kan få för betydelse i framtiden för din del?
På vilket/ vilka sätt upplever eleverna att tidigare undervisning på skolveckohemmet har haft betydelse för vidare studier?
13. Vilken sysselsättning har du valt efter avslutade studier på Skolveckohemmet?
14. Studier? Hur känner du att personal på Skolveckohemmet har följt upp dig i din sysselsättning? Skulle vi kunna ha gjort annorlunda?
15. Finns det någon arbetsmetod som du lärde dig på Skolveckohemmet, som du fortfarande använder dig av?
62
Bilaga 2
Hej!
Jag är nu igång att skriva min masteruppsats inom specialpedagogik på Malmö
Högskola. Mitt fokusområde är Skolveckohem/ HVB och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag skulle vilja träffa just dig för en intervju angående dina upplevelser av din placering på Skolveckohemmet. Hur har placeringen påverkat dig? osv.
Jag vill poängtera att det är helt frivilligt att delta samt att du när som helst kan avbryta. Du får själv bestämma var vi ska träffas. Eftersom att jag tänker göra intervjuerna till berättelser är det viktigt för mig att jag inte missat något när jag antecknar. Jag kommer därför att spela in intervjuerna, vilka enbart jag kommer att ha tillgång till. Jag kommer sedan att transkribera, alltså skriva av allt ni säger ordagrant. Även detta material kommer enbart jag ha tillgång till. All information som framkommit än enbart för studiens syfte och allt material kommer att raderas när masteruppsatsen är klar.
Ditt namn kommer inte heller att publiceras och allt du säger kommer att göras anonymt.
Jag skulle bli jätteglad ifall just du vill medverka i min studie.
Hälsar Jenny, som väntar på svar från just dig.
Tele: