Naturvårdsverkets årsredovisning 2013

Å R S

R E D

V I S

Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning

Grundvatten av god kvalitet

Ett rikt växt- och djurliv

Levande sjöar och vattendrag

Hav i balans samt levande kust

och skärgård

Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se ISBN 978-91-620-8692-3. TRYCK: Arkitektkopia AB, Stockholm, 14-02. PRODUKTION: Naturvårdsverket. BILDER OMSLAG FRAMSIDA: Martin Holmer (fjäril), Camilla Sjödin Lindqvist/Johnér (prästkragar), Johan Ödmann/Johnér (fötter), Kentaroo Tryman/Folio (husfasad), Anna H Gustavsson/ Folio (man med cykelhjälm) BILDER INLAGA: sid 16–17: Annika af Klercker/XP/TT, sid 20–21: Tore Hagman/Naturfotograferna/IBL (bokskog), Olle Höjer (tallskog), sid 30–31: Håkan Pettersson/Matton (landskap), Hanna Dittrich Söderman (Valdemarsvik), sid 50–51: Fredrik Ottosson/Folio (hund), Nature Picture Library (lo), Hans Berggren/Johnér (man med kikare), sid 54–55: Henrik Trygg/Johnér, sid 82–83: Janerik Henriksson/TT, sid 92–93: Mark Marissink (orkidéer), Martin Holmer (fjäril), sid 119: Mattias Ahlm (Stockholm), Tommy Andersson (Östersund), REDAKTÖR Hans Hellberg, ORIGINALPRODUKTION, DIAGRAM, NYHETSGRAFIK/ILLUSTRATIONER: BNG Communication AB, MILJÖMÅLSILLUSTRATIONER: Tobias Flygar.

Naturvårdsverkets

årsredovisning 2013

Innehåll

Resultatredovisning

Tabell- och fi gurförteckning . . . 3

Generaldirektören har ordet . . . 4

En modernare myndighet . . . 6

Naturvårdsverket och miljökvalitetsmålen . . . 9

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN . . . 16

BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN . . . 54

TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG. . . 82

Våra insatser för miljökvalitetsmålen . . . 109

Organisation och kompetensförsörjning . . . 116

Vi minskar vår miljöpåverkan . . . 121

Redovisade regeringsuppdrag under 2013 . . . 122

Regleringsbrevet och instruktionen . . . 125

Ekonomisk översikt . . . 129

Avgiftsfi nansierad verksamhet . . . 132

Finansiell redovisning

Tabell/ Figur

Namn Sida

Figur 1 Naturvårdsverkets styrmodell 6 Figur 2 Naturvårdsverkets

kärnverksamhets-områden och de nationella miljö-kvalitetsmålen

11

Figur 3 Fördelningen av personal-kostnader 2013

12

Tabell 1 Utfall i verksamhetsområden 2013 14 Tabell 2 Utfall i verksamhetsområden 2012 14 Tabell 3 Utfall i verksamhetsområden 2011 15 Tabell 4 Prestation Skydd av värdefull natur 19 Tabell 5 Samråd naturreservat, antal 22 Tabell 6 Fördelning av anslaget Åtgärder

för värdefull natur

23

Tabell 7 Prestation Life+ 24 Tabell 8 Antal besök till Naturum 25 Tabell 9 Åtgärdsprogram för hotade arter 27 Tabell 10 Prestation Efterbehandling resultat

2010–2012

29

Tabell 11 Prestation Efterbehandling medelsfördelning 2011–2013

32

Figur 4 Utfall åtgärder 2000–2012 33 Tabell 12 Några viktiga insatser när det

gäller vägledning

35

Tabell 13 Exempel på åtgärder för att minska den administrativa bördan

41

Tabell 14 Prestation Föreskrifter och allmänna råd

43

Tabell 15 Prestation Deltagande i mål och ärenden

44

Tabell 16 Prestation Ärenden som rör gräns-överskridande transporter

49

Tabell 17 Ansökningar om jakt på varg, björn, järv och lodjur

49

Tabell 18 Arbetet med operativ tillsyn över producentansvaret för elektriska produkter och batterier

52

Tabell 19 Granskade kväveoxiddeklarationer och kväveoxidrevisioner samt handläggningskostnad

53

Tabell 20 Prestation Vårt arbete i EU 56 Tabell 21 Lagförslag och andra viktiga icke

lagligen bindande instrument på miljöområdet

61

Tabell 22 Prestation Bilateralt samarbete, inklusive utvecklingssamarbete

63

Tabell 23 Prestation Multilateralt samarbete 68 Tabell 24 Naturvårdsverkets deltagande i olika

multilaterala processer

68

Tabell 25 Prestation Redovisade regerings-uppdrag, antal och kostnad

70

Tabell/ Figur

Namn Sida

Tabell 26 Kostnader för arbetet med handel med utsläppsrätter

73

Tabell 27 Prestation Samhällsekonomiska analyser

75

Figur 5 Samordningsarbete för miljö-informationsförsörjning för förvaltning av lodjur

84

Tabell 28 Prestation Uppföljning och utvärdering av miljömålen inklusive den årliga uppföljningen

86

Tabell 29 Prestation Internationella rapporteringar

91

Tabell 30 Prestation Miljöövervakningen 94 Tabell 31 Miljöövervakning, detaljerad

fördelning av utfall

95

Tabell 32 Prestation Inventeringar, Art- och habitatdirektivet

97

Tabell 33 Prestation Förvaltningsunderlag rovdjur

97

Tabell 34 Prestation Miljöforskningsanslaget 99 Tabell 35 Översikt forskningsprogram, budget,

inriktning och förväntade resultat

100

Tabell 36 Kunskapsförsörjning genom forskningssamarbete med andra myndigheter

102

Tabell 37 Nätverk för forskning 103 Tabell 38 Prestation Viltforskningsmedel 103 Tabell 39 Nyckeltal miljöinformationsförsörjning 106 Tabell 40 IT-system och vilken nytta de levererar 108 Tabell 41 Åldersfördelning per kön, totalt

anställda (per 31 december 2013)

116

Tabell 42 Anställda, medeltal 116 Tabell 43 Anställda per kompetenskategori,

medeltal

117

Tabell 44 Sjukfrånvaro i procent 117 Tabell 45 Redovisade regeringsuppdrag

under 2013

122

Tabell 46 Förteckning med samtliga återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet

125

Tabell 47 Naturvårdsverkets instruktion (2012:989) med hänvisning till var det tas upp i årsredovisningen

127

Figur 6 Anslag – disponibelt belopp jämfört med utfall

129

Figur 7 Verksamhetens kostnader 2011–2013 130 Tabell 48 Avgiftsbelagd verksamhet där

intäkterna disponeras

132

Tabell 49 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

133

Generaldirektören har ordet

Också i Sverige ökar konkurrensen om mark och naturresurser. Ytterst är använd-ningen av landets tillgångar en demokrati-fråga. Det handlar både om hur resurser fördelas i dag och om hur fördelningen sker i ett längre perspektiv, mellan nu levande och framtida generationer.

Naturvårdsverket agerar ofta i ett spän-ningsfält mellan bevarande och brukande. Utvinningen av mineraler är viktig för Sverige. Samtidigt innebär gruvetablering påfrestningar på miljön. Behovet av transporter är stort, samtidigt ska koldioxid-utsläppen minska. Skogen och viltet ska nyttjas samtidigt som den biologiska mångfalden behöver värnas. När Naturvårdsverket fattar beslut och ger väg-ledning, när vi yttrar oss och i särskilt angelägna fall väljer att driva ett ärende i domstol är värdegrunden ett viktigt verktyg. Dialogen kring orden lyhörd, professionell och offensiv är ett stöd vid svåra avvägningar.

Jag och mina kollegor på myndigheten har lyckats när det vi gör kommer till nytta i andras miljöarbete. Därför är vi extra glada över intresset för vårt underlag till Färdplan 2050 – ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Vi har mött ett stort intresse när vi, i många olika sammanhang, berättat om hur färdplanen kan se ut. Det fi nns exempel på aktörer som har påbörjat arbetet med egna färdplaner. Det är just engagemang hos många som behövs för att vi ska lyckas med att skapa det koldioxidneutrala samhället. Då kan innovationer skapas och samhällsplaneringen få ett fokus på att bygga ett hållbart samhälle. Jag hoppas att vi får samma genomslag för det nya avfallsförebyggande

program-met med fokus på avfallsströmmarna textil, mat, elektronik samt bygg- och riv-ningsavfall. Scenarier visar att avfallsmängderna kommer att vara fyra gånger så stora 2050 om vi fortsätter med ”business as usual”. Naturvårdsverket kommer att bygga fl er allianser för att få olika aktörer att dra åt samma håll. Nya affärs-modeller behövs för att göra det mer lönsamt att konsumera smartare och slänga mindre. Återvinning kan bli mer fördelaktigt än utvinning.

Det är i städerna som de riktigt resurs- och kostnadseffektiva lösningarna kan skapas. Här fi nns många goda exempel på kommuner som har ett stort engagemang och gärna vill gå före och visa på möjligheter.

Under året har vi arbetat med fl era uppdrag kring ekosystemtjänster. Genom att sätta ett värde på de tjänster naturen levererar blir värdet synliggjort och får sin rättmätiga plats bland det som bedöms som värdefullt för människan. Meto-der behöver utvecklas och komplexa modeller behöver kunna förklaras. Här ser jag stora möjligheter för Naturvårdverket att göra nytta så att begreppet eko-systemtjänster omsätts i praktiken för en bättre miljö.

När du läser vidare i denna årsredovisning hoppas jag att du ska få en god bild av vad Naturvårdsverket åstadkommit under det gånga året. Vi har under 2013 fullföljt vårt uppdrag med ekonomin i balans. Här fi nns exempel på framgång men också på komplexitet och knivigheter där vår roll som professionell myn-dighet är att balansera och leverera det som skapar vägar framåt i riktning mot Sveriges miljömål.

En modernare myndighet

Engagerade medarbetare är en viktig byggsten i en modern myndighet. Arbets-motivation är det område som skattas högst i Naturvårdsverkets medarbetar-enkät och 95 procent av oss känner att arbetet är meningsfullt. Att jobba för en bättre miljö ger oss energi och driv i verksamheten.

På frågan om målen för verksamheten är möjliga att uppnå instämmer 61 procent. I det resultatet kan man skönja en av Naturvårdsverkets utmaningar: att prioritera bland många för miljön angelägna uppgifter och att koordinera och fokusera verksamheten. Därför blir det extra viktigt att styrningen av myndig-heten får genomslag. På så sätt ökar förutsättningarna att såväl leverera resultat till uppdragsgivaren och ytterst skattebetalarna som att internt känna tillfreds-ställelse i att uppnå målen.

FÖRBÄTTRAD STYRNING

Under 2013 har modellen justerats för hur myndigheten styrs och verksamhet följs upp. Den förbättrade styrmodellen bygger liksom tidigare på balanserad styrning i olika utvecklingsperspektiv. Nytt är också att kärnverksamheten

NV Kund/kommunikation Medarbetare Process/ IT Kärnverksamhet Ekonomi Direkt miljöpåverkan

Mål & Strategier - tre års sikt

VP 2014 aktivitetsplan - ett års sikt

Verksamhetsidé inkl. värdegrund

Instruktion & regleringsbrev

Generationsmålet & miljökvalitetsmålen

Naturvårdsverkets Vision Målbild - tio års sikt

FIGUR 1. NATURVÅRDSVERKETS STYRMODELL

Naturvårdsverkets styrmodell med de olika utvecklingsperspektiven. Kärnverksamheten delas in i de tre områdena Klimat och luft, Biologisk mångfald och mark samt Kretslopp, avfall och förorenade

ansvarig chef som säkerställer att verksamheten utvecklas i riktning mot målen och föreslår omprioriteringar under året, när det behövs för att uppnå resultat. Genom att fokusera på kärnverksamheten kan en myndighet bli vassare och effektivare. Vi driver därför förändringen att stödverksamhet successivt ska föras över till externa leverantörer om det kan ske utan att viktiga värden går förlorade. Det gäller till exempel produktionen av IT som outsourcas samtidigt som den interna beställarkompetensen stärks.

På Naturvårdsverket fi nns en omfattande IT-verksamhet med IT-system och webbplatser för allt från förvaltning av skyddade områden, miljöövervakning och ekonomihantering till vägledning för länsstyrelser och kommuner. Under året har vi etablerat en tydlig modell för verksamhetsstyrd IT, baserad dels på förvaltningsmodellen pm3, dels på programstyrning av utveckling med krav på nyttoanalyser. Modellen ger ordning och reda i förvaltningen och ställer krav på att nyutveckling ska leda till såväl kund- som verksamhetsnytta för att klartecken ska ges för projektstart.

VÄRDEGRUNDEN GER VÄGLEDNING

Året inleddes med beslut om en gemensam värdegrund som nu är en del i Natur-vårdsverkets verksamhetsidé. I stället för att konkretisera värdegrunden ytterliga-re har vi valt att på en rad olika sätt stimulera dialogen kring vad det i praktiken innebär att vara lyhörd, professionell och offensiv. Genom att stanna upp i var-dagen och tillsammans refl ektera bygger vi den gemensamma värdegrunden. Det är de tre orden tillsammans, inte var för sig, som ger oss vägledning. Hur vet vi att vi lyckas? Svar: när kunderna uppfattar oss som just lyhörda, professionella och offensiva. I den årliga kundundersökningen får kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter och företag med fl era ge sitt omdöme om Naturvårdsver-ket. Resultatet bearbetas sedan för att förbättra verksamheten och för att stärka vårt kundfokus.

2013 års kundundersökning visar på ett något stigande betyg vad gäller sam-verkan med omvärlden och att Naturvårdsverket är pådrivande i miljöarbetet. Kundernas omdömen vad gäller effektivitet och lyhördhet pekar på förbättrings-behov. NKI (Nöjd kund-index) för Naturvårdsverket är 52, vilket är relativt lågt. Förtroendet hos allmänheten är dock fortsatt högt enligt TNS/Sifos anseende-index för svenska myndigheter 2013. Naturvårdsverket ligger på femte plats.

NY WEBBPLATS GER KUNDERNA STÖD

Vi har under 2013 lanserat en ny version av www.naturvardsverket.se som på ett bättre sätt än tidigare bidrar till att skapa miljönytta. Webbplatsen följer de krav på användbarhet och tillgänglighet som fi nns för myndighetswebbplatser och våra användare kan oavsett förutsättningar på ett effektivt sätt ta del av innehåll och funktion med mobil, surfplatta eller dator.

och allt innehållsarbete. Målen följs upp kontinuerligt med hjälp av ett antal nyckeltal. Under 2013 hade vi många nöjda användare bland våra närmare en miljon unika besökare. 62 procent av dem som svarat på webbenkäten är mycket nöjda eller nöjda med webbplatsen och 75 procent svarar att de lyckades utföra det de kom till webbplatsen för.

Webbplatsen www.naturvardsverket.se var en av fem nominerade till Internet Worlds utmärkelse Bästa myndighetssajt 2013.

819 928

62%

75%

Antal unika besökare under året 2013.

Andel besökare som svarat på webbenkät och uppgett att de är mycket nöjda eller nöjda.

Andel besökare som svarat på webb-enkät och uppgett att de lyckades utföra det de kom till webbplatsen för.

Naturvårdsverket och

miljökvalitetsmålen

De nationella miljökvalitetsmålen är styrande för miljöarbetet i Sverige. Tillsam-mans med Generationsmålet och etappmålen ger de anvisningar om vad vi ska uppnå samt hur och i vilken takt vi ska driva miljöarbetet för att det ska ske.

MILJÖKVALITETSMÅLEN STYR VÅRT ARBETE

Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för allt arbete på Naturvårdsverket och all verksamhet syftar till att uppnå dem. Det Natur-vårdsverket gör handlar ofta om att utveckla verktyg som exempelvis strategier, styrmedel, vägledningar och föreskrifter som ska bidra till att Sverige på ett kost-nadseffektivt sätt når miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket är en central länk i miljöarbetet med ett särskilt ansvar för uppföljning och utvärdering för 7 av de 16 miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har också i uppdrag att samordna, förvalta och utveckla miljömålssystemet. Varje år gör vi en uppföljning av miljö-kvalitetsmålen och en fördjupad utvärdering görs med några års mellanrum.

Våra insatser och prestationer har ofta sin tyngdpunkt i ett miljökvalitetsmål, men ger vanligtvis även positiva effekter för fl er mål. En lista med ett urval av insatser under året som vi bedömer bidrar till de nationella miljökvalitetsmålen fi nns på sidan 109.

VÅR VERKSAMHETSIDÉ OCH MILJÖKVALITETSMÅLEN

De olika delarna i vår verksamhetsidé, ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan”, ”Bidra till att utveckla miljöpolitiken” samt ”Ta fram kunskap och underlag”, är liksom tidigare utgångspunkt för årsredovisningen.

I avsnittet ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan” beskrivs hur Naturvårds-verket medverkar till att den miljöpolitik som beslutas av riksdag och regering genomförs. Naturvårdsverket har en uttalad roll genom att effektivt fördela anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur samt för efterbehandling av förorenade områden. De beslut som fattas om dessa medel är ett uttryck för vår prestation inom området. Vi arbetar också med miljöbalksärenden och vårt en-gagemang i mål och ärenden är en av prestationerna. Genom vägledning ökar vi kunskapen om regler och hur de ska tillämpas. Ytterligare delar av vår verksam-het för att genomföra miljöpolitiken är system för avfall och resursutnyttjande, viltförvaltning och allemansrätt. De olika verksamheterna kan knytas till ett visst miljökvalitetsmål och bidrar främst till miljökvalitetsmålen: Begränsad klimat-påverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv.

i EU och internationellt. Vi bidrar med underlag och expertkunskap, deltar i möten och rapporterar. Rapporterna från dessa möten är ett uttryck för våra prestationer inom området. Ett annat viktigt bidrag till utvecklingen av miljö-politiken är arbetet med regeringsuppdrag och styrmedel.

I kapitlet som handlar om att ta fram kunskap och underlag redovisar vi hur vi följer upp och utvärderar miljöpolitiken och miljöarbetet i samhället, samt vårt arbete med att tillhandahålla efterfrågad och lättillgänglig kunskap. En stor del av våra prestationer handlar om hur vi får anslagsmedel att omsättas i effektiv miljöövervakning och ändamålsenlig miljöforskning.

Naturvårdsverket har ett nationellt samordningsansvar inom områdena miljömålsuppföljning, miljöövervakning, miljöinformationsförsörjning, miljö-balkssystemet, samhällsekonomiska analyser inom miljömålssystemet samt upp-följning av friluftslivsmålen. Samordningen syftar till att berörda aktörer i Sverige aktivt ska delta i det gemensamma miljöarbetet. Arbetet riktas mot många miljökvalitetsmål samtidigt.

Vilket miljökvalitetsmål som är fokus för utvecklingsarbete eller forskning kan variera och beror på vilket område som har mest aktualitet.

Omvärlds-händelser och internationella processer har ofta en styrande roll. Verksamheten inom dessa områden redovisas i huvudsak under avsnitten ”Bidra till att utveckla miljöpolitiken” samt ”Ta fram kunskap och underlag” och här bidrar vi till samt-liga miljökvalitetsmål.

De strategier och åtgärdspaket vi tar fram ger effekter som gagnar fl era miljö-kvalitetsmål samtidigt. För att på bästa sätt utnyttja sådana synergier har vi valt att sortera kärnverksamheten inom i huvudsak tre områden: Klimat och luft, Biologisk mångfald och mark samt Kretslopp, avfall och förorenade områden.

De 16 miljökvalitetsmålen faller i huvudsak naturligt in under dessa tre kärn-områden, (se fi gur på nästa sida). Bilden visar vilka miljökvalitetsmål som är huvudfokus för respektive kärnområde, exempel på viktiga insatsområden inom dessa och vilken del av verksamheten som arbetat med respektive insats.

Genomföra miljöpolitiken

i samverkan

Biologisk mångfald

och mark Kretslopp, avfall och förorenade områden

Klimat och luft

Bidra till att utveckla

miljöpolitiken

Kunskap och underlag

Exempel på åtgärder • Kväveoxidavgiften, • Handel med utsläppsrätter, • Miljöbalksärenden, t.ex.

prövningar av massabruk.

Exempel på åtgärder • Skydd av värdefull natur, • Skötsel av värdefull natur, • Miljöbalksärenden, t.ex. prövningar av vindkraft, • Viltförvaltning. Exempel på åtgärder • Vägledning om IED, • Efterbehandling av förorenade områden, • Miljöbalksärenden, t.ex. prövning av Rönnskärsverken, • Avfallsarbetet.

Miljömålsövergripande: Tillämpning av miljöbalken

Exempel på åtgärder • EU & Internationellt, t.ex.

deltagande i UNFCCC- arbetet, FN:s klimat- konvention, • Regeringsuppdrag, t.ex. informationsinsatser kring Färdplan 2050. Exempel på åtgärder • EU & Internationellt, t.ex.

förberedande vetenskapligt möte inför Konventionen om biologisk mångfald, SBSTA, CBD, • Regeringsuppdrag, t.ex. ekosystemtjänster. Exempel på åtgärder • EU & Internationellt,

partsmöten Basel- & Stockholmskonventionen, • Regeringsuppdrag, t.ex.

översyn av deponiskatten.

Miljömålsövergripande: Samhällsekonomiska analyser och styrmedelsfrågor

Exempel på åtgärder • Miljömålsuppföljning, miljöövervakning, • Internationell rapportering, t.ex. klimatrapporteringen. Exempel på åtgärder • Miljömålsuppföljning, miljöövervakning, • Internationell rapportering

t.ex. art- och habitat- rapporteringen. Exempel på åtgärder • Miljömålsuppföljning, miljöövervakning, • Internationell rapportering, t.ex. rapportering av avfallsmängder.

Miljömålsövergripande: Miljömålsuppföljning, Miljöinformationsförsörjning, Miljöövervakning, Miljöforskning.

Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, God bebyggd miljö

Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv

Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvali-tet, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö

FIGUR 2. NATURVÅRDSVERKETS KÄRNVERKSAMHETSOMRÅDEN OCH

Verksamheten har delats in i sex verksamhetsområden: • Genomförande av åtgärder

• Regelgivning, regeltillämpning och vägledning • EU och internationellt

• Utveckling av styrmedel och åtgärder

• Uppföljning och utvärdering inklusive internationell rapportering • Miljöforskning.

Figur 3 nedan visar fördelningen av personalkostnader 2013 inom respektive område:

FIGUR 3. FÖRDELNINGEN AV PERSONALKOSTNADER 2013

Inom verksamhetsområdena redovisar och kommenterar vi resultatet och när det är möjligt redovisar vi prestationer och kostnader. Resultatet redovisas i förhål-lande till uppgifterna i instruktionen och återrapporteringskraven i Naturvårds-verkets regleringsbrev.

I tabell- och fi gurförteckningen på sidan 3 går det att läsa var vi redovisar våra prestationer.

För att följa hur vi arbetat med våra återrapporteringskrav och efter vår instruktion fi nns tabeller med sidhänvisningar på sidorna 125–128.

MÖJLIGHETER ATT GÖRA JÄMFÖRELSER MELLAN ÅREN

Jämförelsesiffror för 2011 och 2012 anges där det har varit möjligt att få fram tillförlitliga utfall.

Uppgifter om vad Naturvårdsverkets bidragsmottagare utfört med de medel som vi betalat ut får vi först en bit in på det nya verksamhetsåret. Därför presenterar vi treårsjämförelser för åren 2010–2012, där siffror för 2013 saknas. Hur medel an-vänts som avser anslagen 1:16 Skydd av värdefull natur och 1:3 Åtgärder för värde-full natur redovisas den 31 mars 2014, enligt återrapporteringskrav i reglerings-brevet. Även fördelningen av medel från anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden redovisas separat den 15 april, enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande.

27 % 12 % 15 % 20 % 22 % 4%

Regelgivning, regeltillämpning och vägledning Genomförande av åtgärder

EU och internationellt

Utveckling av styrmedel och åtgärder Uppföljning och utvärdering inklusive internationell rapportering Miljöforskning

UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN

Diagrammet på föregående sida (fi gur 3) visar fördelningen av personalkostnad per verksamhetsområde, diagrammet ger en indikation på hur vi fördelar vårt förvaltningsanslag i verksamheten. Våra insatser inom regelgivning, regeltillämp-ning och vägledregeltillämp-ning är större än föregående år, vilket delvis beror på att vi gjort en förstärkning inom dessa områden. Vi har lagt ned mycket arbete inom EU och internationellt eftersom 2013 varit ett intensivt år med mycket möten och arbete i olika konventioner. Inom uppföljning, utvärdering inklusive internationell rap-portering beror ökningen delvis på att många medarbetare medverkat i de olika rapporteringar som gjorts under 2013.

Av tabellerna på sidorna 14 och 15 framgår att fördelningen mellan posterna ”intäkter av anslag” och ”intäkter” skiljer sig avsevärt från föregående år. Detta beror på att Naturvårdsverket under året påbörjat bytesaffärerna med de marker vi övertagit från Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Dessa marker har haft låga bokförda värden, och försäljningen av markerna i samband med bytesaffä-rerna har genererat en reduktion i anslagsintäkten och en ökning av intäkter. Läs mer om detta under avsnittet ekonomisk översikt på sidan 129.

TABELL 1. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2013, tkr

PERSONAL- ÖVRIGA SUMMA INTÄKTER LÄMNADE

KOSTNADER KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan

Regelgivning, tillämpning och vägledning 83 507 20 718 104 225 17 388 5 964 14 020 789 008

Genomförande av åtgärder 36 775 876 589 913 363 651 549 343 998 0 929 345

Bidra till att utveckla miljöpolitiken

EU och internationellt arbete 45 777 21 488 67 265 25 125 -3 975 0 13 330

Utveckling av styrmedel och åtgärder 62 244 18 432 80 676 2 732 31 798 0 10 171 Ta fram kunskap och underlag

Uppföljning och utvärdering inkl.

internationell rapportering 66 858 186 885 253 743 25 525 310 936 0 84 141

Miljöforskning 12 507 12 858 25 364 5 696 14 831 0 93 580

Summa 2013 307 667 1 136 970 1 444 636 728 016 703 552 14 020 1 919 576

TABELL 2. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2012, tkr

PERSONAL- ÖVRIGA SUMMA INTÄKTER LÄMNADE

KOSTNADER KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan

Regelgivning, tillämpning och vägledning 72 494 3 618 76 112 13 357 -1 799 11 860 689 734

Genomförande av åtgärder 52 697 738 552 791 249 17 462 930 728 0 831 984

Bidra till att utveckla miljöpolitiken

EU och internationellt arbete 40 169 24 990 65 159 28 377 3 898 0 2 960

Utveckling av styrmedel och åtgärder 64 759 7 404 72 163 1 331 9 744 0 7 457

Ta fram kunskap och underlag Uppföljning och utvärdering inkl.

internationell rapportering 63 632 209 917 273 549 33 854 239 373 0 83 250

Miljöforskning 9 723 8 717 18 440 5 180 4 767 0 97 838

Summa 2012 303 474 993 198 1 296 672 99 561 1 186 710 11 860 1 713 224

Metoden för framtagande av tabellen återfi nns under Tilläggsupplysningar och noter. Uppgift om årsarbetskrafter redovisas under Väsentliga uppgifter.

TABELL 3. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2011, tkr

PERSONAL- ÖVRIGA SUMMA INTÄKTER LÄMNADE

KOSTNADER KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan

Regelgivning, tillämpning och vägledning 76 640 9 003 85 643 10 177 245 12 116 859 929

Genomförande av åtgärder 48 833 696 572 745 406 17 951 878 666 0 1 113 026

Bidra till att utveckla miljöpolitiken

EU och internationellt arbete 40 783 27 677 68 461 25 147 9 868 0 7 093

Utveckling av styrmedel och åtgärder 56 061 4 836 60 897 579 6 358 0 2 107

Ta fram kunskap och underlag Uppföljning och utvärdering inkl.

internationell rapportering 45 705 244 293 289 998 45 528 264 276 0 85 546

Miljöforskning 12 296 7 386 19 672 6 075 3 016 0 113 684

Hav och vatten 15 802 26 730 42 532 26 35 338 0 458 456

Summa 2011 296 111 1 016 498 1 312 609 105 484 1 197 768 12 116 2 639 741

Genomföra miljöpolitiken

i samverkan

Vi genomför den miljöpolitik som beslutats av riksdag och regering. I samverkan med många andra aktörer i samhället arbetar vi för att få saker att hända. Våra verktyg är i huvudsak regler, vägledning/information och pengar.

Det första handlar om vår uppgift att tillämpa och utveckla miljöbalken. Under 2013 har vi till exempel engagerat oss i fl era stora gruvärenden. Vi har också drivit ärenden för att klargöra praxis för Natura 2000-reglerna.

Genom vägledning och information ökar vi kunskapen om regler och deras tillämpning. Under året har vi lagt ned mycket arbete på vägledning om de nya industriutsläppsbestämmelserna.

Vi ansvarar också för de stora anslagen på miljöområdet som utgör basen för mycket av det miljöarbete som görs i landet. Huvudfokus är att skapa bästa möjliga miljönytta för medlen.

Prövning av miljöfarlig verksamhet

Naturvårdsverket bevakar att det allmänna miljövårdsintresset tas till vara i myndighetsbeslut och domstolsärenden. Under året har vi vunnit

framgång i en rad domstolsprövningar. Vi har bland annat medverkat till att några större gruvverksamheter bedrivs

på ett långsiktigt hållbart sätt. Det har betydelse för

fl era av miljömålen.

39%

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN

INNEHÅLL

N

O

MFÖ

R

A

M

IL

JÖ

P

O

LI

T

IK

E

N

I

S

A

M

V

E

R

K

A

N

Genomförande av åtgärder för miljön . . . .18

Värdefull natur bevaras för framtiden. . . .18

Grafi kuppslag: Områdesskydd . . . .20

Åtgärder bevarar naturen värdefull . . . .22

Bidrag till frilufts- och miljöorganisationer . . . .28

Efterbehandling – nu i åtgärdsfas . . . .28

Grafi kuppslag: Efterbehandling . . . .30

Vägledning, regelgivning och regeltillämpning . . . .34

Vägledning bidrar till att miljölagarna följs . . . .34

Vi sysslar med både regelgivning och regelförenkling . . . .40

Mål och ärenden . . . .43

Exempel på viktiga ärenden där vi haft framgång . . . .44

Långsiktigt hållbar gruvnäring . . . .45

Vindkraft där det blåser och är lämpligt i miljön . . . .46

Skyddsjakt som verktyg i viltförvaltningen . . . .47

Effektiv tillämpning av miljöbalken diskuteras . . . .48

Tillstånd och beslut . . . .48

Grafi kuppslag: Jakt och vilt . . . .50

GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER FÖR MILJÖN

Naturvårdsverket fördelade cirka två miljarder kronor i sakanslag och bidrag under 2013. En stor del har gått till att skydda och vårda värdefull natur samt till åtgärder för att efterbehandla förorenade områden.

VÄRDEFULL NATUR BEVARAS FÖR FRAMTIDEN

Att skydda värdefull natur som naturreservat, nationalpark eller genom natur-vårdsavtal bidrar till att uppfylla miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv.

Vårt arbete med områdesskydd innebär att områden av särskild betydelse för biologisk mångfald och friluftsliv bevaras långsiktigt. Skydd av natur är också ett åtagande i det internationella miljöarbetet. Arbetet med att säkra mark för områdesskydd är en av våra största insatser. Vi hanterar köp, byten, försäljning, intrångsersättning och naturvårdsavtal samt planerar och genomför arbetet med nationalparker. Områdesskyddet genomförs i samarbete med länsstyrelserna.

Vi köper, byter och säljer mark

Under 2013 har vi koncentrerat oss på att genomföra markbyten med hjälp av de områden vi förvärvade från ESAB, Ersättningsmark i Sverige AB, i slutet av 2012. Vi har förhandlat med de stora skogsbolagen SCA, Bergvik Skog, Holmen Skog samt Svenska kyrkan och Allmänningsskogar. Samtidigt har det ordinarie skyddsarbetet bedrivits med något större resurser än 2012 och nu fi nns samman-lagt drygt 4 000 naturreservat i landet. Parallellt har vi under året arbetat för bildande av nationalparken i Åsnen samt för att utvidga parkerna i Tiveden och Björnlandet. Även en förstudie för Vålådalen-Sylarna har gjorts.

Tabell 4 redovisar områdesskyddsarbetet som genomförs med anslag 1:16 för skydd av värdefull natur. Den sammanlagda arealen som skyddats inom ramen för det ordinarie arbetet med anslaget är cirka 18 600 hektar, varav cirka 10 300 utgör produktiv skogsmark.

Under 2013 har vi därutöver köpt, sålt och bytt ett antal områden inom ramen för ESAB-paketet. Mark till 47 blivande naturreservat har förvärvats och nio naturvårdsavtal upprättats inom ESAB-paket med en total areal på cirka 18 600 hektar, varav cirka 11 700 hektar utgör produktiv skogsmark. Prestationen inom ESAB-paketet redovisas inte i tabell 4, förutom vår hanteringskostnad.

INSTRUKTIONEN §3.15p. ÅTERRAPPORTERINGSKRAV bidragsverksamhet INSTRUKTIONEN §3.16p.

Våra ersättningar till markägare för skydd av värdefull natur uppgick till 685,5 miljoner kronor år 2013, det vill säga 69 miljoner kronor mer än 2012. Det beror på anslagsökningen 2013. Här ingår även bidrag till kommunerna för ersättningar för skydd av värdefulla naturområden.

Antalet beslut om intrångsersättningar till markägare för den inskränkning i markanvändningen som reservatsbildningen innebär har ökat (se tabell 4). Fastighetsägarna ges ett påslag med 25 procent på intrångsersättningen. Det är därmed oftast mer lönsamt för markägarna att få intrångsersättning än att sälja sin mark. Antalet naturvårdsavtal har ökat. Det beror bland annat på vår rekom-mendation att använda avtal i stället för interimistiska beslut enligt miljöbalken i avvaktan på naturreservatsbildning. Vi har också skrivit naturvårdsavtal med skogsbolag inom ramen för ESAB-paketet.

Prestationens volym och utveckling av resultat framgår av tabell 4. Natur-vårdsverket ska senast den 31 mars redovisa utvecklingen av områdesskyddet under året samt hur medlen inom anslaget 1:16 har använts.

Skyddsvärda statliga skogar utpekade

Vi har redovisat den sista rapporten (av totalt 15) om skyddsvärda statliga skogar (NV-rapport 6577). Den omfattar kartläggning, dokumentation och samråd för skydd av urskogsartade skogar på Sveaskogs marker inom de så kallade fjällnära enklaverna i Norrbottens län. Totalt föreslår vi att 41 skogsområden på totalt 57 400 hektar skyddas som naturreservat, av detta utgörs 31 200 hektar av pro-duktiv skog. Flera av områdena utgörs av stora landskapsavsnitt med unikt höga natur- och upplevelsevärden i ett europeiskt perspektiv.

TABELL 4. PRESTATION SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR

2011 2012 2013

Omfattning på anslaget 1:16

Skydd av värdefull natur, ap.1, tkr 741 744 750 451 818 000

Förbrukade medel, tkr 741 548 750 352 807 394

Varav ersättning till markägare, tkr 616 000 616 100 685 500

Antal beslut Förvärv/byten/försäljning 190 128 117

Antal beslut Intrång 375 423 467

Antal beslut Bidrag 5 10 8

Antal beslut Naturvårdsavtal 20 38 44

Antal beslut totalt 590 599 636

Vår hanteringskostnad, tkr 9 510 9 579 13 015*

Säkrad areal, ha 15 062 14 951 18 600

*Hanteringskostnaden inkluderar även arbetet med ESAB-paketet.

Att skydda värdefull natur som natur-reservat, nationalpark

eller genom naturvårdsavtal bidrar

till att uppfylla miljö-kvalitetsmålen:

Hav i balans samt levande kust

och skärgård

Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap

Storslagen fjällmiljö

Ett rikt växt- och djurliv

Levande sjöar och vattendrag

Mer skog behöver skyddas

Skogen är den naturtyp i vårt land som har lägst andel skydd.

För att vi ska nå miljömålen och våra internationella åtaganden

till år 2020 behöver mer skog skyddas varje år.

Naturvårdsver-ket föreslår att mer ersättningsmark används för att öka takten.

OMRÅDESSKYDD

MÅL OCH RESULTAT

De 193 länder som antagit konventionen för biologisk mång-fald, däribland Sverige, beslutade 2010 om en plan med ett globalt mål för skydd av natur. Målet innebär bland annat att 17 procent av landytan ska ha ett ekologiskt representativt skydd till 2020. Målet ska omfatta sammanhängande nätverk av väl förvaltade skyddade områden för biologisk mångfald.

Totalt omfattas 13 procent av den svenska landarealen av skydd och målet är därmed inte uppnått. Nätverket av skyddade områden är inte tillräckligt

representativt eller samman-hängande. Med nuvarande takt i skyddet av natur kom-mer vi inte att uppnå målet om skydd till 2020.

Ytterligare insatser för att skydda natur behövs därför av både stat och kommun för att målet ska uppfyllas. Naturvårdsver-ket har i remissvar till Miljömålsberedningen bland annat föreslagit att mer ersättningsmark

behö-Mål till år 2020, landyta Nuläge 2013 Resultat 2020 Resultat 2020 Nuläge 2013 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

STOR AREAL OSKYDDADE SKOGAR

MED HÖGA NATURVÄRDEN

Våra sammanställningar omfattar cirka 880 000 hektar oskyddade värdekärnor i produktiv skog (områden med höga värden för djur och växtliv) enbart nedan fjällregionen. Den exakta arealen är okänd men vi bedömer att den oskyddade arealen

SÅ STOR ANDEL

SKOGSMARK

ÄR SKYDDAD

Kartan visar andelen skyddad skogsmark per region:

Fjäll och fjällnära Nordboreal Sydboreal Boreonemoral Nemoral 51,3% 3,5% 1,6% 2,7% 3,3%

25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1999 2006 2013

Areal (ha) produktiv skogsmark skyddad genom anslag.

PÅGÅENDE SKYDD MED ANSLAG

OCH ERSÄTTNINGSMARK

Vi arbetar med utgångspunkt från mål, planer och strategier för att skyddet ska bli så bra och kostnads-effektivt som möjligt. Vårt anslag för 2013 räckte till att skydda drygt 10 000 hektar produktiv skog och för 2014 är prognosen 8 000 hektar. Naturvårds-verket har regeringens uppdrag att skydda natur genom att erbjuda ersättningsmark till markägare där så är möjligt. Mer ersättningsmark efterfrågas av markägare och kan minska målkonfl ikter i skog och mark. Befi ntliga ersättningsmarker räcker till att skydda cirka 55 000 hektar produktiv skog.

HYGGEN OCH UNGSKOG

DOMINERAR SKOGSMARK

Andel (%) hyggen och ungskog av areal skog inom 5x5 kilometer stora rutor.

0–1 2–10 11–20 21–30 31–50 51–100

OMRÅDESSKYDD PÅVERKAR FÖLJANDE MILJÖKVALITETSMÅL:

Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv.

Åtgärder för att skydda natur pågår på många platser. Köp, intrångsersättning, ersättnings-mark och bidrag används för att bevara de mest skyddsvärda skogarna. Köp Intrångsersättning Bidrag Ersättningsmark i Sverige AB

Vi samråder med länsstyrelserna

Vi har genomfört 378 samråd som rör planerade naturreservat och naturvårds-avtalsobjekt, vilket är en normal nivå. Att betydligt fl er samråd hölls 2011 beror på att länsstyrelsernas förslag till naturreservat, som en följd av ESAB-paketet, hanterades 2010 och 2011.

Föreskrifter och skötselplan för Laponia

Naturvårdsverket har under året beslutat om nya föreskrifter och skötselplan för nationalparkerna som ingår i världsarvet Laponia – Muddus/Muttos, Padjelanta/ Badjelánnda, Sarek och Stora Sjöfallet/Stour Muorkke. Arbetet med att ta fram föreskrifter och skötselplan har skett i samverkan med alla berörda samebyar, Jokkmokk och Gällivare kommun samt Länsstyrelsen i Norrbotten. De nya före-skrifterna och skötselplanen ligger till grund för förvaltningen av Världsarvet och de skyddade områden som ingår.

Internationellt samarbete om skyddade områden

Under året har vi medverkat i att utveckla samarbetet om skyddade områden med de nordiska länderna samt Ryssland inom projektet BPAN (Barents Protected Area Network). Syftet är att stödja arbetet med ett representativt nätverk av skyddade områden. Vi har medverkat till att ta fram tre slutrapporter för BPAN, projektet avrapporterades i samband med miljöministermötet i Inari i Finland. Projektet har förstärkt samarbetet kring bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser i Barentsregionen.

ÅTGÄRDER BEVARAR NATUREN VÄRDEFULL

Anslaget för åtgärder för värdefull natur är en viktig förutsättning för att de sju miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv ska nås. Anslaget var 2013 drygt 619 miljoner kronor. Tabell 6 ger en bild av de åtgärder som fi nansieras av anslaget.

Vi förvaltar de skyddade områdena

En stor del av anslaget går till länsstyrelserna, Tyrestastiftelsen och Laponia-tjuottjudus för att förvalta de skyddade områdena. Förvaltningen ska leda till att områdenas värden utvecklas och bevaras. I den stora posten ”skötsel av skyddade INSTRUKTIONEN

§3.15p.

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV bidragsverksamhet

TABELL 5. SAMRÅD NATURRESERVAT, ANTAL

2011 2012 2013

restaurering av ängar och betesmark tar det största utrymmet. Även skötsel av skog ingår och för denna naturtyp ser vi att antalet naturvårdsbränningar har ökat. Även information om de skyddade områdena ingår i den här posten, det är till exempel skyltning ute i områdena och webbinformation. En mycket stor del av anslaget till länen görs utifrån fördelningsnycklar som har sin utgångspunkt i respektive läns olika behov. Exempel på en sådan parameter är vilka olika natur-typer som fi nns i länet.

Naturvårdsverket ansvarar för att följa upp och återrapportera anslaget. Åter-rapporteringen görs senast den sista mars varje år enligt återrapporteringskravet i regleringsbrevet.

Vi vägleder förvaltare om skötsel av skyddad skog

Antalet områden att förvalta ökar. Det har gjort att behovet av riktlinjer för långsiktiga prioriteringar inom förvaltningen har blivit allt viktigare. Målet är att naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Vägledningen ”Förvaltning av skyddade skogar och andra trädbärande marker” ger stöd för långsiktig förvaltning av skog i nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden och områden med naturvårdsavtal. Den riktar sig främst till länsstyrelser och andra organisationer

Medel till åtgärder för värdefull natur, till exempel skötsel av naturreservat, bidrar till att uppfylla miljö-kvalitetsmålen:

Hav i balans samt levande kust

och skärgård

Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap

Storslagen fjällmiljö

Ett rikt växt- och djurliv

Levande sjöar och vattendrag

TABELL 6. FÖRDELNING AV ANSLAGET ÅTGÄRDER FÖR VÄRDEFULL NATUR

2011 2012 2013

Anslagsbelopp 725 952 615 535 619 535

Skötsel av skyddade områden 366 417 363 172 364 468

Friluftsliv 4 299 6 635 4 679

Lokala naturvårdssatsningen, LONA1 _{27 520 12 674 47 439}

Investeringar i Naturum 27 608 25 067 22 291 Naturumsverksamhet 32 387 31 423 33 774 Rovdjur2 _{61 978 67 196 80 389} Viltförvaltning 11 989 11 753 15 439 Vattenrelaterat arbete3 _{86 452 0 0} Åtgärdsprogram för artbevarande 47 363 48 810 44 688 Övrigt4 _{56 474 47 808 35 554}

Återtag oförbrukade medel5 _{– – -36 386}

Totalt förbrukade medel 722 486 614 538 612 334

1 _{Kostnaderna för LONA 2012 är högre än vad som framgår av redovisningen. 2012 tilldelades}

länsstyrelserna LONA-medel genom omfördelning av på länsstyrelserna oförbrukade medel. Beslutad LONA-tilldelning uppgick till ca 49 mkr 2012.

2 _{I BP 2013 angavs att rovdjur skulle tilldelas ytterligare 14 mkr. Vi har fördelat dessa med 7 mkr till}

rov-djursinfo/akutmedel resp. 7 mkr till rovdjursinventering. Se även tabell 32 och 33 för delar av posten.

3 _{Vattenrelaterat arbete är överfl yttat till HaV fr.o.m. 2011.}

4 _{I posten ingår t.ex. Artportalen, Artdatabanken och biogeografi sk uppföljning.} 5 _{Återtagna oförbrukade bidragsmedel särredovisas fr.o.m. i år.}

som bildar eller förvaltar skyddade områden. Vägledningen ger stöd både i valet av förvaltningens inriktning i olika typer av områden och för att välja åtgärder under perioden 2013–2020.

Exempel på åtgärder kan därför vara: återintroduktion av naturliga störningar, till exempel i form av brand, att återställa dikade marker eller fri utveckling. Väg-ledningen gör det både lättare att nå miljömål och att uppfylla åtaganden enligt EU:s naturvårdsdirektiv. Vårt mål är att åtgärder prioriteras utifrån en gemensam grund och genomförs på ett likvärdigt sätt, med bevarade och utvecklade natur-värden som följd.

Vi stödjer och medfi nansierar Life-projekt

Genom Life-projekt ökar vi fi nansieringen till miljöområdet. EU-kommissionen delfi nansierar de projekt som man väljer ut. Dessa projekt är därför kostnads-effektiva ur svenskt perspektiv. Under 2013 har EU-kommissionen beviljat tre nya Life-projekt inom natur och biologisk mångfald som Naturvårdsverket är med och fi nansierar. Projektet ”Coast benefi ts” leds av Länsstyrelsen i Östergötland som ska restaurera det betespräglade kustlandskapet i östra Östergötland. Projekt ELMIAS leds av Skogsstyrelsen och går ut på att utrota almsjukan samt motverka effekterna av askskottssjukan på Gotland. Life+ Vänern leds av Länsstyrelsen i Värmlands län och har som mål att förbättra bevarandestatusen för elva fågel-arter som ingår i Fågeldirektivet, genom att restaurera viktiga häcknings- och rastplatser i Vänerns skärgård.

Utöver dessa tre nya projekt pågick under 2013 ytterligare åtta Life-projekt som Naturvårdsverket medfi nansierar. Life+ innehåller även två andra områden: miljöskydd och information. Inom dessa bistår vi med rådgivning men inte fi nan-siering.

Vi vägleder för att bevara och utveckla friluftslivet

Som ett led i att utveckla och bevara friluftslivet har en efterfrågad handbok om tillgänglighet i skyddade natur- och kulturområden tagits fram. Handboken vänder sig till planerare, förvaltare och informatörer som arbetar med skyddade områden och har tagits fram tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Handisam. Myndigheterna har också genomfört två uppskattade utbildnings-INSTRUKTIONEN

§3.17p.

TABELL 7. PRESTATION LIFE+

2011 2012 2013

Antal under perioden beslutade NYA medfi nansieringsprojekt under anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur

2 3

Antal under året pågående medfi nansieringsprojekt

under anslaget 1:3 6 6 8

Medfi nansiering per år, tkr 30 450 16 000 0

Information ökar förståelsen för naturens värde

För att utveckla friluftslivet och öka kunskapen om värdet av svensk natur arbetar Naturvårdsverket också med information och naturvägledning på olika sätt. En kanal är genom Sveriges 31 naturum. Under 2013 har naturum Väner-skärgården – Victoriahuset invigts.

Under 2013 besökte knappt 1,6 miljoner människor något naturum jämfört med knappt 1,4 miljoner året innan. Under året har 27 000 skolelever besökt ett naturum som en del i sin utbildning.

Utmärkelsen Årets naturum gick 2013 till naturum Stendörren som prisades för sina rika utomhusaktiviteter och sin lyckade satsning på skolverksamhet. Naturum Skrylle fi ck ett hedersomnämnande för att de alltid använder naturen i närheten för att hitta på lustfyllda aktiviteter.

En annan väg till ökad kunskap om naturen är att besöka en nationalpark. Under 2013 hade våra nationalparker cirka 2,3 miljoner besök. Vårt mål är att besökarna ska bli fl er och att de får ökad kunskap om skyddad natur och vikten av naturvård, bland annat genom aktuell, relevant och tillgänglig information.

Vi stimulerar lokalt naturvårdsengagemang

Den lokala naturvårdssatsningen (LONA) stimulerar kommunernas och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. Fler människor kommer ut i naturen nära bostaden och tätortsnära naturtillgångar skyddas och blir välbesök-ta. Kunskap om naturen och naturvärden ökar. Genom att LONA-bidragen för-utsätter medfi nansiering med minst samma summa som bidraget, är utväxlingen av beviljade medel ofta stor.

Under 2013 beviljades totalt 158 projekt stöd, till en total kostnad av cirka 60 miljoner kronor. Av detta utgjorde lokala naturvårdssatsningen, LONA-bidragen, cirka 25 miljoner kronor. Under 2013 användes totalt 45 miljoner kronor för LONA-arbetet (både gamla och nya projekt). Utöver själva projekten har medlen använts till ärendehantering på länsstyrelserna, kostnader för avskrivning av datasystem, utbildning med mera.

Merparten av de nya projekten bedrivs i tätortsnära områden. 50 procent av bidragen gynnar naturvärden, 42 procent gynnar friluftsliv.

De fl esta bidragen medverkar till att uppfylla något av miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv (35 procent av bidragen), God bebyggd miljö (27 procent), Levande skogar (12 procent) och Levande sjöar och vattendrag (11 procent).

Den vanligaste typen av projekt rör Information och folkbildning (26 procent av bidragen). Genom dessa projekt har naturskolor, natur-och kulturstigar, natur/kulturguider, informationsbroschyrer och informationstavlor skapats. TABELL 8. ANTAL BESÖK TILL NATURUM

2011 2012 2013

Besök 1 380 000 1 370 000 1 580 000

Den näst vanligaste åtgärdskategorin är Vård och förvaltning (22 procent av bidragen). Här ryms projekt för att tillgänglighetsanpassa områden, förstärka populationer av växter och djur samt rusta upp eller utveckla vandringsleder, broar, ridvägar, fågeltorn, vindskydd och grillplatser.

Dessutom har vi beviljat medel för kunskapsuppbyggnad (bland annat för 52 inventeringar), kunskapsunderlag (för till exempel skötselplaner och grönstruk-turplaner) samt restaureringar.

Åtgärdsprogram för hotade arter – rätt åtgärd på rätt plats i landskapet Åtgärdsprogrammen för hotade arter ska få fl er aktörer att frivilligt ta ökad naturvårdshänsyn. Programmen hjälper till att identifi era vilka åtgärder som bör göras och var i landskapet dessa gör störst naturvårdsnytta. Viktiga aktörer för att uppfylla åtgärdsprogrammen är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Trafi k-verket, Försvarsmakten, skogsbolag, täktverksamheter, jordbruk samt kommuner och frivilligorganisationer. Länsstyrelsernas arbete med information och råd-givning till aktörer är en viktig del i sammanhanget. För att främja samverkan genomförde Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) två större träffar med aktörer.

År 2013 fastställdes nio nya åtgärdsprogram. Dessa gällde orangefl äckig brun-bagge, långhorningar i klen ek och hassel, skalbaggar på gammal asp, gullris-bock, jättepraktbagge, brunkulla, långbensgroda, sandödla och skalbaggar på nyligen död tall. Tolv program som hade löpt ut uppdaterades. Ytterligare 33 åtgärdsprogram är på väg att tas fram. På uppdrag av Naturvårdsverket har ArtDatabanken också sammanställt exempel på artinriktad naturvård i Sverige i en lättläst rapport.

Inventeringar som ofta görs i samverkan med frivilligorganisationer ger bra kunskap om åtgärdsbehoven och fungerar som grund för prioriteringar. Restaure-ringar och skötsel av livsmiljöer sker i stor utsträckning i samverkan med mark-ägare/förvaltare där pågående åtgärder ofta anpassas för att gynna hotade arter.

Åtgärder i det nyligen fastställda åtgärdsprogrammet för sandödla är ett bra exempel på hur samverkan och riktade åtgärder i aktörernas verksamhet bidrar till effektiv naturvård. Utan åtgärder är det sannolikt att fl ertalet populationer i Värmland i dag hade varit utdöda.

Åtgärderna sker i samarbete mellan Länsstyrelsen i Värmland, Skogsstyrel-sen och markägarna Bergvik Skog respektive Karlstads stift. De åtgärder som har gjorts är att skapa nya sandytor, anpassad avverkning av trädbestånd och att lämna tallågor på marken för skydd och solningsplatser. Åtgärderna har resulterat i en avsevärd utökning av arealen lämplig miljö inom respektive lokal, från mindre än 1 hektar till mellan 5 och 20 hektar. Detta har i sin tur resulte-rat i att populationerna av sandödla på de restaurerade lokalerna har ökat upp till sex gånger.

Förverkliga rovdjursförvaltningen

Under året har 80 miljoner kronor av anslaget för åtgärder för värdefull natur använts för att förankra och förverkliga rovdjursförvaltningen på regional och lokal nivå. För det arbetet behövs mer kunskap om rovdjuren. Det behövs också resurser till kunskapsförmedling för att öka förståelsen bland organisationer och allmänheten för rovdjuren och förvaltningen av dem.

Merparten pengarna för rovdjursförvaltning fördelar vi i form av bidrag till länsstyrelserna. 32,6 miljoner kronor utgör bidrag till länsstyrelsernas arbete med att inventera rovdjur (se sidan 97). Länsstyrelserna rapporterar hur bidragen använts den 15 februari och Naturvårdsverket återrapporterar till regeringen den 31 mars.

Knappt 15,4 miljoner kronor fördelas till länsstyrelserna som bidrag för arbete med informations- och kommunikationsinsatser samt för att de ska ha rimlig beredskap vid händelsestyrda akuta arbetsuppgifter inom rovdjursförvaltningen.

Resterande del av medlen delfi nansierar verksamheter som vi själva ansvarar för eller upphandlar externt, till exempel genetisk förstärkning av vargstammen. Under året har bland annat ett vargpar fl yttats från Tornedalen till Tiveden för att minska inavelsgraden i den svenska vargstammen. Andra verksamheter som helt eller delvis fi nansieras av anslaget är Viltskadecenters verksamhet, DNA-analyser samt drift och utveckling av datatjänster för att stödja arbetet med rovdjursförvaltningen.

Förebygga och ersätta viltskador

Naturvårdsverket har fördelat 16,5 miljoner kronor från anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador mm ap.1. Anslaget används både till åtgärder som ska före-bygga skador från vilt och som ersättning för skador som uppkommer på grund av sådant vilt som inte får jagas, till exempel tranor och vissa gäss.

Länsstyrelserna äskar medel och fördelar bidragen till mark- och djurägare som har rätt till ersättning. Cirka två tredjedelar av anslaget används till före-byggande arbete och resten till att ersätta uppkomna skador. Länsstyrelserna redovisar hur anslaget har använts varje år i slutet av februari.

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV bidragsverksamhet

TABELL 9. ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HOTADE ARTER

2010 2011 2012 2013

Antal fastställda program 19 20 5 9

Antal genomförda och avslutade program 3 9 11 6

Antal totalt fastställda program 143* 161* 119 128

BIDRAG TILL FRILUFTS- OCH MILJÖORGANISATIONER

Totalt uppgår anslagen till organisationer till 40,3 miljoner kronor, (27,8 miljoner kronor från anslag 13:4 Stöd till friluftsorganisationer ap.10 och 12,5 miljoner kronor från anslag 1:2 Bidrag till ideella miljöorganisationer ap.6.)

Naturvårdsverket fördelar bidrag till friluftsorganisationer via organisationen Svenskt Friluftsliv som i sin tur fördelar bidrag vidare ut till friluftsorganisationer. 2013 har Svenskt Friluftsliv fördelat bidrag till friluftsorganisationer enligt följande: Organisationsbidrag: 17 438 tkr

Verksamhetsbidrag (projekt): 8 347 tkr Svenskt Friluftsliv: 2 300 tkr

Organisationsbidraget innebär cirka 25 kronor per medlem till bidragsberättigade organisationer. Varje projekt får cirka 225 kronor per deltagare.

Bidrag till ideella miljöorganisationer fördelas genom en ansökningsprocess där Naturvårdsverket bedömer ansökningar utifrån hur projekt och organisa-tioner bidrar till att uppnå miljömålen. Bidragsansökningarna överskred vida anslaget, under 2013 inkom 69 ansökningar om sammanlagt 45,3 miljoner kr. 14 organisationer tilldelades 12,5 miljoner kronor (nio projektbidrag och sex organisationsbidrag).

EFTERBEHANDLING – NU I ÅTGÄRDSFAS

Sveriges industriella utveckling har gett upphov till en mängd förorenade områ-den efter gamla industrietableringar. Staten tar ansvar för efterbehandling när ingen annan ansvarig fi nns och ingen heller vill bekosta efterbehandlingen för att få tillgång till marken. Projekten blir ofta kostsamma för samhället men det är en miljöskuld som behöver betalas tillbaka. De stora kostnaderna leder till att det bara går att ha några stora projekt på gång samtidigt.

Arbetet med att efterbehandla förorenade områden ökar förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Stor-slagen fjällmiljö, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt-och djurliv.

Det stora inventeringsarbetet är nu i slutfasen. Det har varit ett systematiskt och långsiktigt arbete. Vi har sedan 1999 tagit fram kunskap om förorenade områden för att kunna avgöra hur stort problemet är. Samtidigt har vi genomfört omkring hundra åtgärder med statliga medel.

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV bidragsverksamhet

INSTRUKTIONEN §3.13 och 14p.

Under 2013 pågick åtgärder i 46 olika objekt vilket är en klar ökning mot 33 stycken året innan. Åtgärderna är av olika karaktär. Till exempel har en byggnad i Marieberg i Västernorrland rivits för att åtgärda de höga halterna av dioxin. För att kunna fortsätta med saneringen i den kraftigt förorenade sjön Ala Lombolo i Norrbotten har man varit tvungen att börja med att plocka upp dumpad ammunition. I Linköping vid platsen för Martin Ängkvists före detta kemtvätt och färgeri har omfattande schaktningar gjorts i bostadsområdet. En fullständig återrapportering för 2013 görs med underlag från länsstyrelserna i en separat skrivelse som skickas till regeringen senast 15 april 2014.

Vi har på olika sätt stimulerat användningen av ny teknik

Vi prioriterar ny teknik i den nationella planen för efterbehandling som kommer att fastställas i början av 2014. Vi har samverkat med Statens geotekniska institut, SGI, i deras teknikutvecklingsprogram TUFFO och tillsammans med SGI och Sveriges geologiska undersökning, SGU, inlett ett samarbete med Vinnova om innovationsupphandling. Vi förväntar oss att dessa satsningar leder till ökad användning av annan teknik än traditionell gräv-schaktsanering vid efterbehand-ling. Syftet med satsningen på ny teknik är att få fram billigare och effektivare lösningar. De kommer att vara användbara på många platser.

TABELL 10. PRESTATION EFTERBEHANDLING RESULTAT 2010–2012

2010 2011 2012

Totalt antal riskklassade objekt 18 718 19 305 20 268

Antal pågående och avslutade utredningar 520 546 596

Antal pågående åtgärder 29 30 33

Antal avslutade åtgärder 75 86 101

Antal avslutade åtgärder uppföljning

genomförd och objektet är klart 49 54 85

Utfall för 2013 redovisas i april 2014 enligt Förordning om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande (SFS 2004:100).

Under året har arbetet med att efterbehandla förorenade områden

blivit intensivare. Åtgärderna bidrar till

att uppfylla miljö-kvalitetsmålen:

Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust

och skärgård

Giftfri miljö

Levande sjöar och vattendrag

Storslagen fjällmiljö

Ett rikt växt- och djurliv

Efterbehandling ger vinster

både för människor och miljö

61,2 miljoner kr

Förstärkt tillsyn

Genom att sanera mark från miljögifter lämnar vi en bättre miljö till

kommande generationer. Efterbehandlingen ger vinster både för människors

hälsa och miljön och stimulerar lokal utveckling. Dessutom bidrar

efter-behandling till att minska konkurrensen om mark i tätortsnära områden.

EFTERBEHANDLING AV MARK

Inventering handlar om att ta reda på vilka områden som är så förorenade att de behöver saneras. Risk-klassning är en bedömning av risker för människors hälsa

Länsstyrelserna utreder åtgärds-behov och utvärderar vilken behandlingsmetod som ska Inventering/Riskklassning

Sveriges industriella utveckling har gett upphov till en mängd förorenade områden efter gamla industrietableringar. Cirka 2 000 av dessa har redan åtgärdats men fortfarande återstår mer än 1 100 allvarligt förorenade områden som behöver någon form av efterbehandling.

Flera aktörer samverkar i efterbehandlingsarbetet: Naturvårdsverket samordnar och fördelar medel. Länsstyrelser inventerar och prioriterar. Kommuner och SGU genomför åtgärder. 2013 slutförde läns-styrelserna i stort sett det stora arbetet med att in-ventera. Samtidigt pågick saneringar vid 46 förore-nade områden. Det är en klar ökning jämfört med tidigare då ungefär 30 projekt pågått samtidigt.

966 OMRÅDEN MED RISKKLASS 1

En del av medlen går till länsstyrelserna för tillsyn enligt miljöbalken. Genom tillsynen kan den som är ansvarig stå för kostnaden för saneringen.

Utredning

21,9 miljoner kr

● Staligt finansierade ● Delvis statligt finansierade Åtgärder

STOR SANERING

I VALDEMARSVIK

I Valdemarsvik pågår det största efterbehandlingsprojektet i Sverige just nu när Valdemarsvikens bottnar muddras. Stora mängder miljögifter har läckt ut i Valdemarsviken från ett nedlagt garveri, en läderfabrik och en industrideponi.

Via bottensedimenten sprids bland annat både krom och kvicksilver till vattnet och ut i Östersjön. Under-sökningar visar att fisken i viken har förhöjda kvicksilverhalter och inte är lämplig att äta.

Dessutom har upptag av krom konstaterats i blåmussla och Öst-ersjömussla och fjädermygglarver har uppvisat skador, vilket innebär att sedimentet läcker miljögift som påverkar Östersjöns djurliv.

SANERINGEN LEDER TILL: – Bättre miljö i Valdemarsviken – Lägre halter miljögifter i fisk – Minskade utsläpp av miljö- gifter till Östersjön.

46 PÅGÅENDE PROJEKT

Utifrån miljöförbättringar som ska uppnås, ekonomi och områdets specifika förutsättningar väljs den bästa behandlingsmetoden. Efterbehandling får inte leda till nya problem och det ska räcka med att sanera en gång. 2013 finansierade vårt anslag 46 saneringar. Statligt finansierade Delvis statligt finansierade 1. Falu gasverk 2. RenoKemomat 3. Rydöbruks sulfit 4. Träimpregnering Varberg 5. Hallabo metallgjuteri 6. Industriområde Jönköping 7. Grimstorps impregnerings- anläggning 8. Värnamotvätten 9. Impregnering Nässjö 10. Oskarshamns hamnbassäng 11. Björkhults glasbruk 12. Ytbehandling Dörarp 13. Hjortsberga Sågverk 14. Lessebo Sågverk 15. Notviken kvicksilversediment 16. Lidströms trä 17. BT Kemi Södra 18. Klippans Läderfabrik 19. Bekämpningsmedels- tillverkning Helsingborg 20. Kemtvätt Kristianstad 21. Beckholmen 22. Kroghs silverfabrik 23. Grillby metallfabrik 24. Bennebols bruk 25. Lövstabruk badplats 26. Strömsbergs bruk 27. Scharins industriområde 28. Holmsunds träimpregnering 29. Fagervik träimpregnering 30. Marieberg sågverk 31. Söråkers udde, industriavfall 32. Helgum impregnering

33. Sands såg och kvarn 34. Ytbehandling Arboga 35. EKA Bengtsfors 36. Kemtvätt Trollhättan 37. Garveriet Svenljunga 38. Johannesborgs vaskverk 39. Martin Ängqvists färgeri

och tvätt 40. Gusums bruksområde 41. Valdemarsviken 42. Ydrefors träförädling AB 43. Falu gruvvattenrening 44. Ala Lombolo 45. Skeberga såg 46. Gasverk Lycksele

292,5 miljoner kr

Giftfri miljö, Levande sjöar och vatten-drag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv.

Större andel av anslaget har gått till åtgärder

Vi har använt hela anslaget, varav en större andel har gått till åtgärder under 2013 än 2012. Vi har utnyttjat vår bemyndiganderam till 84 procent.

Det har tidigare samlats ett överskott av oförbrukade bidrag för efterbehandling hos länsstyrelserna. Vi har tillsammans med en grupp från länsstyrelserna arbetat med att minska de oförbrukade bidragen. Det gemensamma arbetet har inriktats både på att förbättra hanteringen av bidragsmedel till nya objekt och samtidigt snabbt ta hand om oförbrukade medel. Under året har vi haft fem möten och samarbetet har resulterat i bland annat följande åtgärder:

• Vi har i ökad omfattning delat in större projekt i etapper för att minska den ekonomiska osäkerheten.

• Vi använder vårt bemyndigande i större utsträckning både för åtgärder och utredningar för att öka långsiktigheten i arbetet.

• I samverkan med SGU har vi utvecklat en modell för att fördela medel till mindre projekt som kan starta med kort varsel. Totalt har vi fördelat drygt fyra miljoner kronor till fyra sådana ”nyckelfärdiga” projekt.

• Vi har förtydligat instruktionerna till länsstyrelserna för hantering av bidragen. Instruktionerna utgår från Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd samt anslagsförordningen (SFS 2011:223).

• Vi har för att mera effektivt utnyttja medlen under året omfördelat oförbrukade medel till pågående åtgärdsprojekt.

De oförbrukade bidragen har minskat betydligt under året. Vi har dessutom haft en dialog om mål och ambitionsnivå för de närmaste åren. Att några större efter-behandlingsprojekt, till exempel i Valdemarsvik, har kommit igång med åtgärder har också bidragit till att mängden oförbrukade bidrag minskat.

Länsstyrelsen har lämnat en prognos för oförbrukade bidrag den 30 september 2013. Enligt prognosen uppgår de oförbrukade bidragen till cirka 120 miljoner kronor vid årsskiftet 2013/2014. Under 2014 ser vi framför oss ytterligare minsk-ningar av de oförbrukade bidragen.

Vi har i samverkan med framför allt länsstyrelserna arbetat med att ta fram en ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

bidragsverksamhet

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Bidragsverksamhets- insatser för att minska oförbrukade bidrag

TABELL 11. PRESTATION EFTERBEHANDLING MEDELSFÖRDELNING 2011–2013

2011 2012 2013

Omfattning på anslaget, tkr 660 518 449 618 393 718

Fördelade medel, tkr 638 154 403 490 390 102

Varav fördelat till åtgärder, tkr 532 900 282 900 292 502

Antal beslut åtgärder 64 68 30

Vår hanteringskostnad, tkr * 3 772 3 544

Många åtgärder pågår under några års tid. Det förklarar varför antalet beslut under året är färre än antalet pågående åtgärder.