A k a d e m i s k A f h a n d l i n g
o mT j e n s t e h j o n ,
— \ t h v i l k e n m e dden Vidtlagfarna J u r id is k a F a k u l t e t e n s bifall a f
A N D E R S
ERiI K
A F 2 E L I U S ,
J u r . D o ct. och A djunct* \ b i t r å d d a f N I L S Å K E R M A N Gottländning , t i l l a l l m ä n g r a n s k n i n g f r a m s t å l l e su ti d e n G u s ta v ia n sk a Lärosalen den 15 Junii 1813*
p. v. t.
*---Femte Tidehvarjvets A ndra Stycke.
U p s a l a
P R O F E S S O R E N , D O C T O R
J A C O B
Å K E R M A N
F R U P R O F E S S O R S K A NG U S T A V A ' Å K E R M A N
Född J L C jR M Z * i V Ö R D A D E B R O R , V Ö R D A D E S V Å G E R S K A /A f E der mildrades hvad odet tilldelade min barndoms dagår: E der f o r ifatt a , o a fbrutna omhet tecknar min heliga f e fo rb in d tife . D ju p t t min f j d t fö rv a ra s kau f an a f E dra välg ärn in ga r
— välg ä rn in g a r, J o m ej, i hvad heiß Naturens band, (oka ß n o r d f ak — blott E d et t ädelmod valde deras förem al
E D E R
odmjukaße t j i nari, N i ls Å k e r m a n.
h e t blifvit å t l y d d uti skog oçh mark. 24) Den u tv å g fom r illförene f u n ni t s , att u n d e r föregifvet idka nde af nå g o t h a n d t v e r k , fåfom lös och ledig perfon till g od o njuta s å kallade f ö r s v a r , b le f dfven ge n om 1546 års ofvan å- b e r o p a d e stadga 25) inskrånkt , rill” menige manss torffwe- li ge g å r n i n g z m å n ” , och alle andre, ” som ville på Landz- b y g d e n n åg o t E m b e t e b r u k a , cc h driifwa thermedh nå- g e n s y n n e r l i g h k ö p s l a g e n ” , ålades ” att flöttja sigh in i S tå d e r n e . ” G e n o m d e n n a anstalt f örlorade L an ds b yg de n e n del a f sine i n n e v å n a r e , o ch hade utan tvifvel förlo r a t en å nn u s t ö rr e, o m A l l m ogen mera allmånt åtly dt K o n u n g e n s fem å r fö rut gifne f ö r m a n i n g , att såtta sine b a r n i låra hos Stådernes H a ndtverkare. 26) En ovåldig g r a n s k a r e a f alla desse sdrskildre Sradganden, kan icke t m d g å a t t a n m å r k a , det Gustafs Lagstiftning stundom tvin g a d e arbetsfört folk i Sråderne att bitråda vid jo r d b r u k e t å L a n d e t , s tun do m b e m ö dade sig att på jordbrukets b e k o s t n a d förse h a n d t v e r k e r i e rne med ett tdlråckligt an t a l å m n e s v å n n e r . M a n skall dock lått igenfinna g r un de n t i l l d e n n a t v e k sa m he t hos La gstiftaren, i dess öns kan att p å en g å n g afhjelpa flere stridige ol å g en he te r, och i det î i i n d e r som folkbristen 27) b eredde emot uppfyllandet af
dess
2 4 ) L . L . B. B. 15 Cap. 5. § .
2 5 ) U p s a la S ta d g a a f den 2 5 F e b r . I 5 4 6 . 7* §•
2 6 ) P la c a t till fa m p telig e A l l m o g e n i D is tin g z m a r k n a d a rg S e n d e a t t sfittja en del sina barn tili H a n d t w e r c k i S tå d e r n e . d a t.- S to c k h o l m d e n 3 F e b r. 1541.
2 7 ) A t t d e n n a ^ s r i t s t o r , s y n e s deraf, a t t man v a rit nödfakad a tt till k r i g s tj e n s t u t t a g a h v a r f e m t e man i Småland, och hvar (jette i R ik e t s
ö fr ig e P ro v in c e r. A r t i k l a r o c h P u n c t e r b e s l u tn e i W âsterÜ hs d e n
I O = J - ^ = =
dess måst v ä l g ö r a n d e affigter. A t t å t e r uprntta ett ge* n o m i nb ör des k r i g f ö rs t ö r d t o c h f ö r s u m m a d t j o r d b r u k ; att bef or dr a o dl i ng a f landets o u p p o d l a d e j o r d ; att g e n o m i n h e m s k e s l ö g d e r , handel och n å r i n g a r , g ö r a litt l a n d o b e r o e n d e a f f r å m m a n d e , se h å r målen t ö r G u
stafs ö ns kni ngar . O m desse icke aVltid stodo art förena;
o m befrämjandet a f den ena s t u n d o m ver kade b i n d e r for de ö f r i g a ; och om- tillfållige o ms r å n d i g b e r e r f ör an le dd e att Lagstsiftaren p å sådant sått s tu n do m r åkade i m o t s ä gelse me d fig sjelf; så har m a n d o c k mera a nl e d n in g att f ö r u n d r a lig ö f v e r den fasthet i föresats o ch vilja,** m e d hvilken G u s t a f outt rötteiigen s tr åfv ad e efter fut sto r a å ndamål , ån ö fver den vil l råd igh et som n å g o n gång. s y n a s u t m ä r k a hans beslut*
W i hafva förut s et t , med h v a d s t r ä n g h e t Sryrefse- m a g t e n , g e n o m i ç j 9 0ch 1540 årsoS tadganden s ö k t t v i n g a a r b e t s f ö r t folk till ant agande a f Årst jensr. Der å t e r s t å r att u n d e r s ö k a om desse blifvit m e d n o g g r a n n h e t efrerlefde, o c h o m icke å t m i n d s t o n e D a g s ve r ks ka r l a r och T o r p a re utan annat särskilde n ä r i n g s f å n g , fått tillstånd att n ed sät t a sig p å Lands bygden* Det kan icke nekas, art Ö r e b r o
S tadga af s istnåmnde år 28), g e n o m förbuder, ” att i n g e n B o n d e eller ann an , skulle unna eller g if w a n åg on af the- r as L e g o d r a n g e r Sp an ne ma hl , icke heller the i Skår en b o d d e , eller an no r st äd e s ther S t r ö m m i n g e eller annat F i s ke brukas, theras L e g o d r ä n g a r n å g o n b es yn ner li g för- deel m e d h Sköterne eller N o t e v a r p e n ” utan endast en fast ställd P e n n i n g e l ö n , s y n e s hafva velat f ö r e k o m m a mö j e- l i g b e t e n af allt annat b i t r å d e f ö r j o rd b ru k ar e n, ån det s o m h äm t a d e s a f i årsrjenst s ta dd e l e go h j o n . A n l e d n i n g h ä r till
2%) F u n k t e r o c h a r t ik l a r l a m t y c K t e a f K o n u n g C iu s t a f o c h R ijk fe n s
fiU t o r d e hafva blifvit håmtad a f de aftal J o r d b r u k a r e s t u n d o m tråffat med d e på deras å g o r boen de inhyves m å n , a n g å e n d e ar bet shj elp vid .visse tider of året, och hva rme de ls r desse s e dnar e, som endast till n am ne t blif- vic f ö r v an dl a de till ett slags L e g o h j o n , u n d g å t t det me d t j ens tl ös he t i F o r f a t t n i n g a r n e f ör en ad e åf vent yr . Det å- yet tillförene i Ö r e b r o fattade Beslut om Landzskar t 29}, som å i å gg er ” F o g t e r n e sampfelt me d H å r a d z h ö f d i n g e i i ' och f y r e b e s k ed e hg e M å n af hvarje Sochn ransaka och beskrifva, b c s y nn er l i g h for sig, um alle Huusmån, lösnin- g e k a r l a r , H u u s k o n o r , E m b e t z k a r l a r o d i L a n d z k ö p m å n , ” s amt m e d olika beskatt ning anser alla desse sårskilte pe r s o n e r , omt al ar åfven ,rl e g e - D r å n g i e r som s panneland a f theras H u u s b ö n d e i ” hade, san t sådane ” som hafva a f te ris H u u f s - B ö n d e r ett fritt s kj öt sn .57 k k e desto m i n d r e f ö r e k o m m e r , vid jemförelse iméllan desse ocb sednar e a f K o n u n g e n urgifne Stadganden, anl edning till den f ö r m o d a n , att han endast velat hindra arbet sl önernes oskäli g» Stegring och Bondens uta rmande g e n o m erl ägg and et a f en S pa nn em ål s aflöning som i v å r d e vida ofversteg d en fö r Leg oh jon eljest g nom taxa fastställde p e n n i n g e l ö n j atr D ag s ve rk sk a rl ar och T o r p a r e med sradigt hemvist v a rit tillåtne, samt att ma n med b e n ä m n i n g af Lös nings - folk o Ftast i i ns kr än kt ar e betydelse velat u tm å r k a d em som k r i n g v a n d r a d e i landet u n d e r föregifvet idkande a f hand el * h a n d t v e r k eller arbete» 30 ) G us t a f ansåg å
ena
2 9 ) B e s lu t i Ö r e b r o d en 2 7 D ec. 5h r 153 9 o m L a n d z - S katt» 3 0 ) B e ïï u te t vid V a d s te n a h e r r a m ö t e in O c to b r i 152 4 f ö r k la ra r ï
5:re M o m . b e n ä m n i n g e n a f L ö s e k a r l a r m e d ’Man dzk öpare o c h Am- b e t z m i n , bädhe G u l d f m t d e r k le n f m e d e r , v e rc k n ,S s ta re o c b a n d r e . ’* U t i d e e f te r sarnm a m ö t e p u b li c e ra d e A rticu li dat. Vastenis- a n n o 1 5 2 4 a n b e fa lle s ,ra tt a tv a k t a s s k u lle , a t t F o g t a n a e k k e ta g a m w t a fö r L a n d z k ô p E m b e z r o S n o c h Löfekarbt” tr.ed tillägg, a£ fam ma fö r klaring. fo m i B e s lu t e t f ö r e k o m m e r»
e na fidan al l mån na l u g n e t och s äker het en lida g e n o m s å d an e IcSse p er soners k r i n g s t r y k a n d e 31), och ville å d e n a n d r a afskaffa den la md th an de l , f or hvil ken någr a L a n d skaps i n n e v å na r e me d ålidosåttande a f lirr j o r d b r u k visat i î g s yn ne rl i ge n benägne. H i n klagar ock d e r f ö r e i G r i p s - h o l m s M a n d a t o m K j öph and el n 32) , att ” udi s omb li ge l a n d z e n d e r he r i R i k i t , och snaresc sagt a l l e s t e d z , u p k o m m e r o c h f örorsakes t hen d y r e och s vå re tijd o p å spannemfilen meft th er aff, att effther å k e r e n vill hafve ftor r y c h t a n , g r a n f kö rzel , o ch m y c k i t a r b e t e , t h e r vijd doch icke m o n g e bliffwe wele, utan tage fich m y c k i t effcer N o r r l e n n i n g e r n e , försmå å k e r e n , o c h bru- k e köp en skap en som n å g e t lettere s ynes var a, T h e r ege- n o m ( meden the mz k ö p e n s k a p e n fare och p r å n g e ) å k e r e n och j o r d e n ilde håffdet och r y c h t e t bliffwer o c h by- e r n e ma ngest edz ( s o m for ög en är) ö de l e g g ie s , o c h al delis lithet fåås t h e r intet såås” samt för bj ud er af s ådan o r d s a k ” then som B o nd e ware will, eller sin b å r n i n g aff å k e r e n haffwer, att i n å g e n må tte driffwe l a n d z k ö p o c h p r å n g e n . ” 3 3 ) G e n o m s a mm a Mand at fastställde å f ve n K o n u n g e n visse vi l ko r f or den hjelp vid Sådens aftrö* s kande som L a n d t m a n n e n a f k r i n g v a n d r a n d e A rb et sf o lk k u n d e sig förskaffa. ” N å r bårn in g en och f öden t r y t e r , ” h e t e r d e t , ”löpe t h e in i andre l andzender , h e r i U p l a n d , R o d z l a g e n , S ö d er ma nn e la nd och flerestedz kring um Rij- k i t t , hvilekit thesse L a n d z å n d e r fast be kl a ge , o c h tjene
fôç
3 1 T fr. M a n d a t u m u la g a G je s r n io g dat. U p fa la d. 4 . Maj 1 5 4 1 . A* é t a Ecclefiaftica c o n s t i t u t a a R e g e G u s t a v o I ; m o A n n o 1554 §. 7 . m . f l . 3 2 ) M a n d a t o m k j ö p e h a n d e l n d a t . G r i p s h o l m den 4 :d e A p ril is å h r 1 J 46 .
3 3 ) H u r « s t o r lu s te n fo r d e n n a olofliga h a n d e l va rit, f y n e s d e ra f , a t t nian b e la g t d e n ra e d lif s s tr a f f fo m d e r tn e d 3,*Jje g å n g e n betråddc-s.
f å r T r y s k e r e , tagandis aîleneste udi theris t rös kare l önn, s p a n n e m å l e o ch icke p e n n i n g e r t h e r e g e n o m the en stor dell aff Bondens sådh u t h å k r a , Så att um W ä r e n n å r ß o n d e n skall så fin å k e r , finnes u nderti jden me re Span- n e m ä l e hos T r o s k a r e n ån hos sjelffvve B o n d e n , och T r o - skaren såll her åt h er når han hem k o m m e r samme span- n e m å h l e som han aff bond en å k r e t haffwer a n d r o m så d y r t i h å n d e r s om han sjelff vill” , i anseende hvartill a f K o n u n g e n bjudes o c h befalles, ” att i ng e n thereffrer skulle fich fördrijste i sä måtte ut hå ckr e aff Bonden hans S p a n n e m å l e , och helst for den orsack skuld, att n å r måste o c h störste ar bet et um vår en o c h S o m m e r e n m z Bon- ' den tillstundar, d h å år e sådanne T r y s k a r e icke tillståde, utan tim vi nt e re n når han m z sådane sitt arbete b o n d e n f ö r a r m e och utåkre kan, icke achtendis hur u ä r s v ex t e n år, utan så m y c k i t udi t r y s k a r e l ö n n tager n å r lijrhzvvåxt å r som n å r aller båste år s ve xt warit haffVer, t he r aff doch Bo n de n s tor scade haffwe m å t t e , M å n h v ar n å g e n i t h e n mor t en arbete eller tryskie vill, dh å skall t h z skee f ör en m å re t ig och skåHg dagelön eller vekelön f ör p e n n i n g e r , eller o c k årslön effther hvars l å g e n h e t ; Så att Bo n d e n sa veil -um s o m m e r e n och ann en tijd, måtte haffwe g a g n ai f h o n o m som um winteren, och icke i then mot t en ti tan årskilnat huru år swexten warit haffwer så uråkt et blitf- Wri.” Detta stadgande, hvar s ö f v e r t r å d a n d e var förenade me d sex ma rks böt er för B o nd en och förlust af den för- t j e n t e . Spannemålen för T r o s k a r e n , ådagalågger att det varit j o r d b r u k a r e n efterlåtir att betjena sig af arbetare för veckol ön eller d a g s p e n n i n g , och art således t vå n g e t till a nt a ga nd e af årsrjenst icke vsr it särdeles tr ycka nde, i ett tidehvarf, då de som g en om tjenstlöshet g jo rd e sig för- fallne rib k r i g s t j e n s t , u alla fall v o r o under kastade u ts kr if ni ng. Ä t t sig så förhållit blir ån nu t y de l ig ar e af
d e n vid f ö re näm nde tillfälle gifne författning ” att effrer en fördar(vvelig sedvane ther till dagx varit hade, ther aff S p m n e m å l e n fördyrckades , art stadde d r e n g c r icke utan f ö r s p a n n e l an d, sä och buusmån och ostadde lösnings* k ar l e r som tjänte bonden för d a g e l ô n , wille en part icke a nne t tage udi iheris Lön ån Sp.mnemåle eller s p a n
neland,
sé
frame t h e Bonded någo t gagn g ö ra skulle”,s å blefvo de, lika med tröskare, oc h vid enahanda åfven r y r s o m d esse, förpliktade att emottaga sin arbetslon i p e n n i n g a r , hvarjemte stadgades, art i anseende till då in- rråffadt l åg re pris å alla nö dvä ndi ghets varor, skulle tr e d je p e n n i n g en afdragas af den ” årslönn, dagzlönn eller w e k el ö n som allehanda tjåniste och arbetzfolck” ditin tills åtnjutit.” 34) Det hade ock utan tvifvel varit s tr i d a n d e e m ot konungens uti flere till me nigheten stålde P a t e n t e r y ttrade ön s k a n om n y b y g g e n s och nya h e m
ma n s u pr agande, att vilja -ifrån personligt skydd utesluta e n klass af medborgare, af hvilkas idoghet och flit man i
s å da nt affeende hade det måfta att förvånra. Afsigten
att me d rjenlige hand tv erk små n förse L an dsbygden, kun de icke båttre vinnas, ån. genom den frihet som lämna des a rbet sf ört folk att derstådes bosåtta sig för att om s o m m a r e n till landtmannens bitråde vid àkerbrukeç och s k ö r d e n anvånda en flit, hv il k ea o m v in tr en ågnades åt
slog-. 3 4 ) J m fr V ä r d e r i n g tippS alla Inländska o c h u tlän d sk a v a ro r fom -blef beviljat o f v e r hela R ik e t gjålla skall for th e t fö reskrefne S h r 15*3, in C ra s t in o L u c a e E v an g eftstae” , d e r äfven skillnad g ö re s itnellan Le- g e d r ä n g , D a g a k a ril tn ed Liian, annan D ag ak arl och T m nberm an, famt fö r b ju d e s, a t t ” sta e d e nUgon till tr ö s k n in g s o m icke ville tjena 'B o n d h e n o m S o m m a r e n . ” S ö d e rk jö p in g s H e rre d a g s Beßlut af är
