EST, Avdelningen för ekonomi och samhällsvetenskap
Integrationspolitiken i Sverige
-
Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna synsätt på integration utifrån
två idealtyper
A
RTEEN
A
ZU
M
ARI
-
ANN
K
EHEDHER
Kurs: Statsvetenskap 61–90, SKA204
Uppsats (UPS1),15 HP
Program: Statsvetarprogrammet
Handledare: Gustav Sundqvist
ABSTRACT
Sweden's integration policy is portrayed as generous where people choose to move to the country to get a better life. Immigrants who move to Sweden want to be included in Swedish society, integrate and have equal rights as citizens in society. Therefore, it becomes important to study the view of integration on the basis of two of Sweden's largest parties the Social democrats and the Swedish democrats who have two different ideological features. The purpose of this study is to investigate the Social Democrats and Swedish Democrats’ views on integration policy in Sweden using two ideal types, which are multiculturalism and assimilation. The purpose is also to study how the Social Democrats’ view on integration has changed over time and how it differs from the Swedish Democrats’ view on integration. The material used in this study is the Social Democrats and Swedish Democrats party program to investigate the parties’ views on integration. The methods used are qualitative text analysis, content analyses and idea and ideology analysis. The result and conclusion that Social Democrats’ goal with the integration policy is that everyone should have the right to education, employment and the right to gain knowledge in the Swedish language. What is fundamental to the party’s integration policy is that everyone should have rights in the society and that community be created between individuals without any discrimination. The result and conclusion for the Swedish Democrats is to follow the Swedish culture to be included and belong to the Swedish society, this leads to assimilation and development of welfare.
Keywords: Integration policy, Multiculturalism, The Social Democrats, Assimilation, Sweden Democrats
SAMMANFATTNING
Sveriges integrationspolitik framställs som generös där människor väljer att söka sig till landet för att skaffa sig ett bättre liv. Invandrare som flyttar till Sverige vill bli inkluderade inom det svenska samhället, integrera sig och ha lika rättigheter som medborgarna i samhället. Därför blir det viktigt att studera synen på integrationen utifrån två av Sveriges största partier Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som har två olika ideologiska drag. Syftet med denna studie är att undersöka Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas synsätt på integrationspolitiken i Sverige med hjälp av två idealtyper som är multikulturalismen och assimilationen. Syftet är också att studera hur Socialdemokraternas syn på integration förändrats över tid samt hur den skiljer sig från Sverigedemokraternas syn på integration. Materialet som används i denna studie är Socialdemokraternas partiprogram och Sverigedemokraternas partiprogram för att undersöka partiernas synsätt på integration. Metoderna som används är den kvalitativa textanalys, innehållsanalysen och ide och ideologianalys. Resultatet och slutsatsen är att Socialdemokraternas mål med integrationspolitiken är att alla ska ha rätten till utbildning, sysselsättning och rätt till att få större kunskaper inom det svenska språket. Det som är grundläggande med partiets integrationspolitik är att alla ska få rättigheter och att gemenskap skapas mellan individer utan att någon diskrimineras. Resultatet och slutsatsen för Sverigedemokraterna är att följa den svenska kulturen för att kunna bli inkluderad och tillhöra det svenska samhället detta leder till att man assimilerar sig och utvecklar välfärden.
Nyckelord: Integrationspolitik, Multikulturalism, Socialdemokraterna, Assimilation, Sverigedemokraterna.
1.Introduktion
51.1 Inledning
51.2 Problemformulering och frågeställning
51.3 Syfte och mål
61.4 Avgränsning
61. 5 Bakgrund
72. Tidigare forskning
93. Teori
133.1 Spänningen mellan individen och kollektivitet
133.2 Synen på den nationella identiteten
133.3 Den generella välfärdsmodellens integrativa logik
153.4 Idealtyper
163.4.1 Multikulturalism
173.4.2 Assimilation
193.5 Ideologiska drag
234. Metod och material
234.1 Referenspunktsstrategi
244.2 Textanalys
244.3 Innehållsanalys
254.4 idé- och ideologianalys
274.5 Datainsamling
285. Undersökning
285.1 Sverigedemokraternas principprogram 2011
285.2 Socialdemokraternas partiprogram 1975
305.3 Socialdemokraternas partiprogram 1990
325.4 Socialdemokraternas partiprogram 2001
335.5 Socialdemokraternas partiprogram 2013
366. Analys
497. Diskussion
497.1 Vidare forskning
479. Referenser
491.Introduktion
1.1 Inledning
Integration har varit ett centralt begrepp inom den politiska världen. Detta begrepp har skapat tvist mellan alla partier i den svenska politiken. De partierna som reglerar den svenska politiken har olika aspekter om integrationen i Sverige. De senaste åren har Sverige varit ett utav de länder som har mottagit ett stort antal flyktingar. När man till exempel flyttar till Sverige handlar det om att man ska kunna integrera sig inom det svenska samhället och svenska arbetsmarknaden.
Vi har därför valt att studera den svenska integrationspolitiken och hur de svenska partierna förhåller sig till den svenska integrationspolitiken. Denna studie kommer att rikta sig på att studera två av Sveriges största partier som är Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Där Socialdemokraterna varit ett utav de största partierna sedan 100 år tillbaka och Sverigedemokraterna som under en kortare period blivit Sveriges tredje största parti under valet 2018 (Data.val.se).
Efter valet 2006 förändrades Socialdemokraternas uppfattning om Sverigedemokraterna. Orsaken till denna förändring var att Socialdemokraterna hade insett att Sverigedemokraterna växte fort och starkt efter valet 2006. Efter att SD hade växt som parti blev det konkurrens mellan riksdagspartierna som ledde till att Socialdemokraterna stod i förhållande till Sverigedemokraterna. Man började ta Sverigedemokraterna på stort allvar med fokus på deras synsätt när det gäller politiska åsikter. Socialdemokraterna påbörjade att förändra sin strategi och handlingar eftersom Sverigedemokraterna fick allt mer väljare och blev starka i riksdagen. Under året 2006 skiljde sig Sverigedemokraternas strategi i förhållande till andra riksdagspartier därför började man inse att partiet är en stark konkurrens som börjar att växa. Partiets strategi var att fokusera på väljarna genom att lägga ner tid och energi. Genom att använda sig av denna strategi ökade väljarstödet för Sverigedemokraterna (Kiiskinen & Saveljeff, 2010).
Det är grundläggande att studera integrationspolitiken i Sverige utifrån två av Sveriges riksdagspartier. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna kan ha olika synsätt när det kommer till integrationspolitiken men de kan även ha likheter när det kommer till synen på integration. För att undersöka om det finns skillnader eller likheter kring Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas syn på integration kommer studien även att inrikta sig på att använda två idealtyper som är multikulturalism och assimilation. Idealtyperna kommer att underlätta och ge en förståelse om hur synen på integration är utifrån Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna där det både kan finnas likheter och olikheter.
1.2 Problemformulering och frågeställning
Integration är ett omdiskuterat och centralt begrepp inom den svenska politiken. Under en längre period har Sverige varit ett utav de länderna som mottagit ett högt antal flyktingar. Det viktigaste för flyktingarna som har flyttat till Sverige är att kunna integrera sig inom det svenska samhället för att ha lika rättigheter som svenska medborgare. Det blir därmed centralt att undersöka integrationspolitiken i Sverige. Efter att Sverige har mottagit många flyktingar och accepterat alla kulturer har det skett missuppfattningar om exkludering.
Frågeställningen för denna studie blir därmed:
Bygger Socialdemokraternas integrationspolitik på att inga områden ska vara utsatta där målet är att hjälpa alla individer som känner sig utsatta i samhället? Är det fortfarande viktigt för partiets integration att det ska finnas jämställdhet och att alla ska vara inkluderande i samhällsgemenskapen (Nordmark, 2019).
Om Socialdemokraternas retorik ligger i linje med samhällsskeende kan diskuteras. Stämmer deras integrationspolitik med verkligheten? finns det områden som inte alls är utsatta i samhället? Om det finns områden som är utsatta hur ska man se till att individerna integrerar sig och är en del av samhällsgemenskapen?
Om Socialdemokraternas retorik inte ligger i linje med samhällesskeende kan det leda till att trovärdigheten i partiet kan diskuteras. Därför blir det centralt att undersöka Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas integrationspolitik i Sverige.
- Hur har socialdemokraternas syn på integration förändrats över tid? - Är den assimilations- eller multikulturell betonad?
- Hur retorisk är Socialdemokraternas integrationspolitik?
1.3 Syfte och mål
Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på integrationspolitiken utifrån två av Sveriges största partier med fokus på Socialdemokraternas partiprogram. Hur verklighetsförankrad är deras partiprogram? Syftet är även att undersöka hur Socialdemokraternas syn på integration förändrats över tid och hur den skiljer sig från Sverigedemokraternas syn på integration.
Målsättning för den empiriska analysen är att undersöka hur Socialdemokraternas syn på integration har förändrats. Vi använder två teorier om integration och Sverigedemokraternas syn på integrationspolitiken som teoretiska och praktisk referenspunkt.
1.4 Avgränsning
Avgränsningen som har genomförts i denna uppsats är att vi har fokuserat på området integrationspolitiken i Sverige. Ytterligare avgränsning som har genomförts i detta arbete är att vi fokuserat på två av Sveriges största partier med begränsning till Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, samt deras synsätt till integrationspolitiken i Sverige utifrån två idealtyper som är multikulturalism och assimilation. Partierna kan skilja sig åt när det kommer till just detta område därför är det viktigt att undersöka deras synsätt samt vilka värderingar, åsikter och åtgärder de framför kring området integrationspolitik. För att kunna genomföra detta arbete har vi även valt att avgränsa oss till att använda Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas partiprogram. De partiprogram som kommer att användas till denna studie är fyra partiprogram kopplade till Socialdemokraterna för åren 1975, 1990, 2001 och 2013. Ytterligare partiprogram som kommer att användas för denna studie är Sverigedemokraternas principprogram från år 2011. Anledningen till att vi kommer att
studera flera partiprogram för Socialdemokraterna är för att kunna undersöka om Socialdemokraternas syn på integration har förändrats över tid.
1. 5 Bakgrund
I boken Sverige och invandringen som är skriven av Karl-Olov Arnstberg nämns det om att professorn Tomas Hammar sammanfattade integrationspolitiken i Sverige som hjärtlös fram till 1941. Under andra världskriget blev Sveriges integrationspolitik som godhjärtat enligt Hammar. Krisen som uppstod under andra världskriget gjorde att flera européer valde att fly till Sverige eftersom Sveriges tillväxt var snabb jämfört med andra grannländer, både för medborgare och för de som valde att flytta till Sverige.
Sverige framstår som ett invandrarland, människor flyr hit på jakt efter ett bättre liv men under 1860-talet till första världskriget flydde ganska många svenskar till USA. Under 1910 blev Chicago största svensk stad efter Stockholm med ca 150 000 svenskar. Den svenska integrationspolitikens inriktning och former förändrades över tiden, man kan dela in integrationspolitiken i fyra del perioder (Lundh, 2010).
Den första integrationspolitiska delperiod var mellan 1940 och 1950. Under denna period kom enskilda invandrare som bestod av familjemedlemmar från Norden till Sverige. Dessa invandrare hade inte politiska rättigheter i Sverige. De hade inte heller rätt att kunna bedriva näringsverksamheten, skaffa sig fast egendom och inte heller kunna jobba statligt på grund av sina utländska medborgarskap. Under tiden hade dessa invandrare rätt att kunna utbilda sig samt rätt att ha hälso-sjukvård som en svensk medborgare.
Den andra integrationspolitiska delperiod började från mitten av 1960-talet till mitten av 1980-talet (Lundh, 2010). Under 1960-talet var det högkonjunktur som gjorde att Sveriges industri ropade efter medarbetare. Den tiden var invandrare en resurs till samhället istället för att de skulle vara ett problem för samhället. Under högkonjunktur flyttade de flesta invandrare till de fyra kända industriområden för att kunna komma ut i arbetsmarknaden, dessa fyra områden var Göteborg, Södertälje, Olofström samt Västerås. Resultaten till att invandrare flyttade till dessa områden var inte bara på grund av arbetskraften utan även att Socialdemokraterna gav hjälp och lösningar till de invandrarna. Sveriges politik sedan 1960 talet valde att alla invandrare som anslöt sig till Sverige skulle ha samma rättigheter som en svensk medborgare. Målet var att kunna inkludera dessa invandrare inom det svenska samhället till skillnad från andra länder (Arnstberg, 2008).
År 1965 beslutade regeringen om att alla invandrare skulle ha rätt till Svenskundervisning på fritiden som skulle vara kostnadsfri. År 1970 kom man överens om att invandrare skulle kunna ha rätt för kostnadsfria svenskundervisning även på betalda arbetstider. Från och med år 1973 fick invandrare även ha rätten till betalda ledigheter upp till 240 timmar bara för de som hade deltagit i svenskundervisning (Lundh, 2010).
Mellan åren 1968 och 1974 strömmade invandrare in i Sverige. Grundtanken var att Sverige inte skulle ta emot hög andel av invandrare eftersom det skulle bli omöjligt för Sverige att kunna ge invandrare samma rättigheter som en svensk medborgare. Under dessa tider arbetade Sverige med en invandrarutredning för att kunna lösa alla problem. Under en kort period kunde hela landet få en uppfattning om de invandrarpolitiska målen om jämlikhet,
valfrihet och samverkan som utformade Sverige. Detta ledde till att den svenska invandrarpolitiken accepteras av hela riksdagen under år 1975 (Milani, 2008; Arnstberg, 2008).
Trots att invandrare blev accepterade inom den svenska riksdagen och fick sina rättigheter, uppstod det ändå konsekvenser för de invandrare som hade hög utbildning i sina hemländer. Personer med hög utbildning bemötte svårigheter inom arbetsmarknaden vilket även ledde till svårigheter att integrera sig. Civilingenjörer fick skola sig om till gymnasieingenjörer. Arbetsgivare hade inga möjligheter att kunna värdera invandrarnas utbildningar vilket ledde till att invandrare fick göra om utbildningarna på svenska istället. De invandrare som inte ville studera mera fick nöja sig med enklare jobb inom till exempel industribranschen. Under denna tid accepterade Sverige invandrade grupper men fortfarande fanns det en del av befolkningen som var rasistiska och diskriminerande för de invandrare som flyttade till Sverige (Arnstberg, 2008). Sedan mitten av 1970-talet har arbetslösheten varit ungefär dubbelt så stor för utländska personer än för svenska medborgare med undantag vid 1990-krisen som var tre gånger större (Lundh, 2010).
Den tredje integrationspolitiska delperiod började från mitten av 1980-talet till mitten av 1990-talet. År 1985 tog invandrarverket över ansvaret för flyktingmottagandet från arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) vilket gjorde att den naturliga länken och kommunikationen mellan flyktingmottagningen och arbetsmarknaden gav sig iväg. År 1986 började kommuner att erbjuda SFI-undervisningar till invandrare i olika former av utbildningar som språkutbildningar samt arbetsmarknadsutbildningar (Lundh, 2010). Eftersom kommuner erbjöd SFI-undervisningar, språkutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar ökade det möjligheterna för invandrare till att kunna integrera sig inom det svenska samhället och svenska arbetsmarknaden.
Den fjärde integrationspolitiska delperiod började från mitten av 1990-talet. Den kännetecknas av en ökad medvetenhet av integrationssvårigheter samt ett sökande efter sätt att kunna gynna invandrares integrering inom det svenska samhället. Efter olika akademiska forskningar kom man fram med att flyktingar skulle kunna integreras genom att kunna få språka utbildningar och praktik med rätt till ekonomiskt bistånd fram till år 2002. Detta gjorde att flyktingarna och anhöriga kostade mycket för kommunerna. Statens åtgärder var att kommunerna skulle få ersättning som kallades för per capita-bidrag genom det kommunala utjämningssystemet. Från det kommunala perspektivet ansåg kommunerna att denna kompensation var ganska låg jämfört med kostnadsökningen som invandrare bär med sig. (Lundh, 2010).
I avhandlingen som är skriven av Lena Södergran nämns att under 1900-talet till 1997 kom ett riksdagsbeslut där en prövning om begreppet invandrarpolitik som skulle ersättas till integrationspolitik. Kärnan med detta beslut var att invandrare inte skulle behandlas olika utan att alla ska få lika rättigheter och möjligheter oavsett vilken bakgrund en person kan ha. Södergran nämner att målsättningen för detta beslut var att ge en bild av vad man skulle kunna kalla den moraliska grunden och hur integrationspolitiken kommer att formas. Analys som Södergran kom fram med att det har skett övergripande förändringar inom det politiska när det gäller invandrarpolitiska diskursen. Invandrarpolitiska diskursen betecknas som mer kraftfull av den politiska för invandrares livsvillkor och levnadsförhållanden (Södergran, 2000).
2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer tidigare forskning om integration att introduceras. Detta kapitel kommer att lyfta fram olika forskare och sociologer om hur de har tolkat begreppet integration över tiden. I denna uppsats kommer synen på integrationspolitiken att undersökas utifrån två av Sveriges största partier med fokus på Socialdemokraterna. Det som även kommer att undersökas är hur Socialdemokraternas syn på integration förändrats över tid samt hur den skiljer sig från Sverigedemokraternas syn på integration. Därför har denna tidigare forskning valts att tillämpas i denna uppsats.
Integration är ett begrepp som kan betyda ganska mycket för samhället. Detta begreppet infördes i den politiska debatten om invandring och nyanlända till reaktion av tidigare uppfattning om nyanlända skulle passa in i samhället genom successiv assimilation. Enligt de politiska riktlinjerna betyder integration en ömsesidig anpassning för invandrade grupper i ett nytt land. Betydelse av ordet integration har varierat med tiden som kan även innebära att begreppet har kritiserat över tiden. Risken för missförstånd av begreppet integration är stor beror på vilken tolkning av begreppet en person kan inneha (Urban, 2018).
År 1887 publicerade den första tyska sociologen Ferdinand Tönnies en föreskrift som en grundläggande verka för samhället. I föreskriften lyfter sociologen Tönnies två begrepp, Geminschaft i motsats till Gesellschaft. År 1908 blev sociologen Georg Simmel inspirerad av detta föreskrifter som gjorde att han skrev en avhandling ”hur samhället är möjligt”, båda föreskrifter var skrivna på tyska. Begreppet Geminschaft siktar på den gemenskapen som etableras i likhet och sällskaplighet och Gesellschaft siktar på samarbete som uppstår genom den specialisering som det kapitalistiska produktionssättet innebär. I avhandlingen nämner Simmel att varje individ har en egen kärna som är unik för varje människa. Simmel lyfter även upp att det uppstår skillnader för individens inre kärnan mellan att vara och att göra. Detta innebär att människan faktiskt kan göra saker som skiljer från den verkliga innerst inne är (Urban, 2018).
Hur detta kan förknippas med samhället är möjligt, genom hur varje människa accepterar sin status i samhället, genom att människans subjektiva innersta är sams med den objektiva situationen som människa kan befinna sig i. Människans subjektiva kärna och objektiva position kan även inte vara ett hinder att kunna påverka samhället med att kunna hänga ihop om individerna ingår i en församhälleligande process. Simmel påpekar att en individ måste vara separerad från samhället för att kunna vara en del av det (Urban, 2018).
Enligt Simmel handlar integration inte om en förändring av den sociala strukturen utan det handlar om individens anpassning till en given social struktur. Simmels perspektiv om samhällsbegrepp har tolkats och kritiserats av flera forskare. En av forskare som har kritiserat den samhällsbegrepp är Susanne Urban som har tolkat det som att samhället råkas vara som harmoniskt och den objektiva uppbyggnaden som stabil. Att individens anpassning till det stabila samhället är nödvändig för samhället ska kunna fungera, under 1995 har Simmel publicerat ytterligare en till känd avhandling med rubriken främlingen. I denna essän diskuterar han hur en nyanländ person kan uppfatta sig själv samt blir uppfattad som en immigrant som ingår i församhälleligande process (Urban, 2018).
Sociologer har forskat och kommer fram med olika förslag som de definierar samhället med. Emile Durkheim kommer med en definition om att integrationen gör att samhället anpassar sig till individen istället för att individen ska anpassa sig till samhället. Thomas Hobbes ide är att medborgare ingår ett samhällskontrakt, att medborgare avger sin beslutanderätt till staten mot försvar av liv och förmögenhet. Medan filosofen Jean-Jacques Rousseau har en motsats ide till Hobbes och säger att alla behöver vara aktiva i alla beslut som har en betydelse för de, eftersom lagarnas legitimitet grundades på att samhällsmedborgarna hade varit med på att grunda lagen. År 1974 gick Sverige med om att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket med SFS 1974:152. Den engelske sociologen David Lockwood menar att social ordningen blir när relationen mellan systemintegration och social integration går i lås. Lockwood förklaring till integration är hur relationerna mellan individer inom ett samhälle är. Medan Pierre Bourdieu tar hjälp av begreppet habitus för att kunna beskriva hur individens förhållande till samhällets uppbyggnad kommer till uttryck. Enlig Bourdieu består samhällets struktur av olika maktrelationer (Urban, 2018).
Karl Marx kom med en förklaringsmodell till hur samhället utvecklas och kom med en vetenskaplig teori. Med marxistisk teori menar Marx att sociala rörelser kan leda till att samhället förändras positivt. Många sociologiska forskare riktas på hur grupperingar inom ett samhälle uppkommer, vad är det som gör att samhället delas upp i olika grupper. Statsvetaren Ludvig Beckman delar isär begreppet integration mellan två olika problem, den socialt ordningsproblem och den socialt anpassningsproblem. Den socialt ordningsproblem handlar om dålig jämvikt i relationer som besvarar den sociala ordningen. Den sociala ordningen uppmanar individer lika eller komplementärt olika med ett villkor som är att individerna ingår i ett system så att social ordningen försvaras. Den sociala anpassningsproblem relateras när samhället inte lever upp till sina politiska, moraliska och sociala ambitioner. Den social anpassningen handlar alltså om relationerna inom samhället är överensstämmande med dess självsyn dvs vad samhället önskar sig att vara. Enligt Urbans tolkning är att man vill ha mer övergripande utveckling av samhällets normer och värderingar. Den socialt ordningsproblem och den socialt anpassningsproblem handlar om samhällsintegration. Individerna som inte lyckas att anpassa sig till samhällssystemet och att samhället inte är anpassat efter dessa invånare (Urban, 2018).
Efter mycket forskning om begreppet integration beskriver Steven Castles m.fl. som är en migrationsforskare att det inte finns en enkel förståelse av begreppet integration och att förståelse av detta begreppet varieras från land till land. Detta begreppet förändras över tiden och kan påverkas av intressen samt olika värderingar och perspektiv. Enligt Castles m.fl. tolkning om integration är att den baseras som en envägs process som kallas för assimileringsintegration man förväntar sig av invandrare att överge sin kultur, sina traditioner och sitt språk (Urban, 2018).
Efter andra världskriget har invandrare flyttat till Sverige med anledning att den svenska välfärdsstaten och industriproduktionen har varit stark och effektiv i landet, vilket ökar möjligheterna till att integrera sig inom landet. Det som gällde och var viktigt för invandrarna som flyttade till Sverige samt andra europeiska länder var att alla skulle få sociala rättigheter. Alla skulle bli inkluderade och tillhöra samhället bortsett från vilken bakgrund man har och vilket land man är född i. Eftersom alla individer kunde få sociala rättigheter, vara inkluderade i samhället skulle det underlätta för nyanlända att integrera sig samt att man skulle känna sig som en fullvärdig medborgare där man blir behandlad på samma sätt som andra individer.
Om man strävar efter att behandla alla på lika sätt och har jämlikhet i landet ökar möjligheterna till att integrationsprocessen av nyanlända skulle fungera på ett effektivt sätt (Hjerm, 2005).
Nyanlända flyttade till europeiska länder och Sverige efter andra världskriget som ledde till att antalet nyanlända har ökat i landet de senaste 70 åren. Var femte person i Sverige har föräldrar som inte är födda i Sverige. Att invandrare flyttar till Sverige påverkar integrationspolitiken vilket leder till att integrationen av invandrare förändras. Det som gällde för nyanlända som flyttade till Sverige var att de var tvungna att antingen assimilera sig eller lämna landet. Innebörden av assimilationspolitiken som gällde i Sverige var att man skulle följa och lära sig mer om den svenska kulturen för att assimilera sig (Hjerm, 2005).
Det skedde en förändring på 1970-talet där Socialdemokrater började höras mer och fick en stark röst i samhället, de hade som mål att människorna ska integrera sig inom det civila samhället. Efter att Socialdemokrater hade fått en stark röst i samhället förändrades välfärdsstaten i Sverige mycket vilket resulterade till skapandet av en liberal integrationspolitik. Det som var grundläggande för den liberala integrationspolitik som styrdes av socialdemokrater var att man skulle integrera sig inom det civila samhället. Det som gällde var att alla skulle bli inkluderade, alla individer skulle få sociala rättigheter, socialt medborgarskap, bli integrerade inom det svenska samhället och svenska arbetsmarknaden. Resultatet blev en effektiv välfärdsstat eftersom Sverige arbetade för jämlikhet samt för en fungerande integrationspolitik där alla individer i landet inkluderas (Hjerm, 2005).
Till skillnad från andra länder på internationell nivå har Sveriges välfärdsstat fungerat på ett stabilt sätt eftersom man har lyckats utgöra jämlikhet mellan individer i det svenska samhället. Det som har varit centralt för den svenska välfärdsstaten och integrationspolitiken i landet är att komma in inom arbetsmarknaden eftersom genom det har man möjligheten till att kunna få det sociala medborgarskapet. Det sociala medborgarskapet underlättar vägen till att kunna vara inkluderat samt integrerad i Sverige (Hjerm, 2005).
I artikeln Integration into the social democratic welfare state går man in på två olika regimer som är välfärdsstatsregimer som framställs av Esping-Andersens (1990) och integrationsregimer som lyfts upp av Baldwin Edwards (1991). Där nationen Sverige tillhör Andersens regim som handlar om välfärdsstaten. För att kunna förstå skillnaderna mellan de två regimerna så tar Faist (1996) upp skillnaderna genom att fokusera på orienterade välfärdsstater och marknadsorienterade välfärdsstater. Ett exempel på land som kopplas till orienterade välfärdsstater är Sverige och ett annat exempel på länder som kan förknippas med marknadsorienterade välfärdsstater är USA och Storbritannien. Sverige som tillhör välfärdsstatsregim och som kopplas till orienterade välfärdsstater fokuserar på att arbeta effektivt med arbetsmarknaden för att kunna hjälpa alla individer att hamna på arbetsmarknaden samt underlätta integrationen för dem. Länder som USA och Storbritannien tillhör marknadsorienterade välfärdsstater som inte lägger vikt på arbetsmarknaden för att underlätta integrationen för de nyanlända (Hjerm, 2005).
Anledningen till att arbetsmarknaden tas upp som ett exempel har med integrationspolitiken att göra eftersom integrationsprocessen i landet påverkar alla individer speciellt “nyanlända”. Det är viktigt hur ett land förhåller sig till arbetsmarknaden för att integrationen ska kunna fungera. Om man inte arbetar effektivt för att individer ska kunna få ett arbete samt integrera
sig inom samhället och arbetsmarknaden kommer integrationsprocessen att aldrig fungera i land. Därför handlar Sverige på ett positivt sätt när det gäller integrationspolitiken och integrationen av nyanlända (Hjerm, 2005).
Om man lyfter fram marknadsorienterade länder som USA och Storbritannien som bara tänker på att marknaden ska fungera kan det leda till konsekvenser i landet som till exempel att integrationen påverkas på ett negativt sätt. Integrationen påverkas eftersom om man inte fokuserar på arbetsmarknaden som Sverige har gjort kommer det att leda till att de nyanlända som får möjligheten att få ett arbete kommer att ha låg lön. Sverige arbetar för att arbetsmarknaden och integrationsprocessen ska fungera i landet vilket ökar möjligheterna till att nyanlända får ett jobb, integrerar sig och får lön som de kan försörja sig med (Hjerm, 2005).
Artikeln Intoduction: language testing and citizenship in Sweden är en artikel som utforskar en offentlig debatt i Sverige som skedde under år 2002. Det var det liberala partiet som började med denna debatt med syftet på att utföra en ny integrationspolitik med ett språktest för beviljade av svenskt medborgarskap. Detta steg för naturalisering samt förbättring av integrationen. Denna debatt skapade mycket uppmärksamhet från media vilket gjorde att denna frågan blev förstärkt som en viktig fråga till allmänheten under hela valperioden år 2002. För att kunna skapa detta språktest behöver man ha syn av antirasistisk och antidiskriminerande ideologier. Detta språktest är ett sätt att kunna minska den sociala differentieringen. Efter valet 2002 fick nya fakta samt argument om språktest där man bestämde sig att språktestet inte skulle förbättra integrationen. Slutligen ledde detta till att inte införa språktestet till individer som inte har svenskt medborgarskap (Milani, 2008)
Milani beskriver att invandrare som kom till Sverige under 1950–1960 talet förväntades lämna sina kulturella traditioner och ansluta sig till så kallade svenska normer som gör det lättare att integrera sig i Sverige. 1970-talet omvandlades assimilations ideologi till pluralism och multikulturalism. Mellan 1974 och 1977-talet fick invandrare möjligheter att bevara och utveckla sina egna kulturella och sociala liv. Invandrare fick även ett godkännande på att behålla sitt språk och även kunna utveckla sina hemspråk vilket skapade ett legitim inom det svenska samhället. Förhållandet mellan språk och medborgare har alltid varit centralt. För valkampanjen under år 1994 väcktes detta problemet igen av Moderaterna och diskuterades i riksdagen igen under år 1997 med ett slutresultat av att medborgarskapsregler omvandlas till ha det beviljat att tillåta dubbla medborgarskap. Under år 1999 valde statens offentliga utredningar att skriva om att villkoren om att lära sig svenska ligger på invandrares ansvar och att det varieras från individ till individ (Milani, 2008).
Milani beskriver språk som en ideologi. Irvine och Gal (2000) kom med första aspekten om ideologin för språktest som påpekade att språkideologier producerar sociala gruppidentiteter i distans. Semiotic process är en process som Irvine och Gal beskriver som handlar om erkännande eller missuppfattning av språkliga skillnader i en samling. Semiotic process identifieras med 3 olika sammanhang som kallas för iconization, fractal recursivity och erasure. Meningen ”invandrare talar dåligt svenska” är en mening som många forskare har använt sig av men det Milani påpekar att är olika språk har olika värden. De som bestämmer om språk värden är de som är högre upp i hierarkin och det är språkliga praxis som gör vad som räknas som bra eller dålig språkkunskap (Milani, 2008).
3. Teori
I detta kapitel kommer idealtyperna multikulturalism och assimilation att lyftas fram. Informationen om idealtyperna har tagits fram från böcker och vetenskapliga artiklar för att få en förståelse om hur dessa två idealtyper kan tillämpas och komma till användning. Under punkt 3.4.1 kommer idealtypen multikulturalism att introduceras. Multikulturalismen kommer att tillämpas på integrationspolitiken. Multikulturalismen kommer att underlätta förståelsen om hur nyanlända kan integrera sig, vara en del av samhället, känna sig inkluderade inom den svenska samhället.
Under punkt 3.4.2 kommer idealtypen assimilation att introduceras. Assimilation kommer att tillämpas på assimilationspolitik. Idealtypen assimilation kommer att underlätta förståelsen om hur man till exempel assimilerar sig inom det svenska samhället.
3.1 Spänningen mellan individen och kollektivitet
Det är viktigt för varje individ att kunna ha sociala rättigheter för att kunna vara inkluderat inom det kollektiva samhället där alla individer ha lika rättigheter. Varje individ ska kunna ha rätt till att ha civila, politiska och sociala rättigheter för att det kännetecknar en medborgare som har alla dessa rättighetstyper i ett samhälle. En av de grundläggande rättigheterna som varje individ bör vara berättigad till är att kunna ha rätt till utbildningen och med det syftar man på att det är centralt att varje individ ska kunna ha rätt till att gå i en skola för att kunna utbilda sig. Detta är en viktig rättighet för att kunna känna sig en del av samhället men även en rättighet som gör att du är integrerad och kan gå i skolan för att utöka dina kunskaper (Borevi, 2002)
De individer som inte har tillgång och är berättigade till att kunna erhålla sociala resurser och sociala rättigheter bör vända sig till politiker som är ansvariga för detta område för att man ska kunna få hjälp. Eftersom man inte är berättigad till att ha sociala resurser så är man inte inkluderat i det kollektiva samhället och genom det försvåras situationen för individen till att kunna integrera sig (Borevi, 2002).
Alla individer ska kunna ha behov och rättigheter till mat, bostad, kläder och annat som varje individ bör ha i ett samhälle. Förutom alla dessa behov så bör man också ha andra rättigheter och resurser eftersom man kommer upplevas som en fullvärdig medborgare som har alla rättigheter och behov. Detta är de grundläggande nyttigheter och rättigheter som varje individ ska kunna ha tillgång till för att kunna vara inkluderad och integrerad inom samhället (Borevi, 2002).
Sammanfattningsvis menar Borevi att det är centralt för varje individ att känna sig som en fullvärdig medborgare inom det kollektiva samhället. Har du som individ alla resurser, behov och rättigheter så kommer du kunna vara inkluderad och integrerad inom samhället.
3.2 Synen på den nationella identiteten
När det kommer till synen på den nationella identiteten kan man lyfta fram att invandrare som flyttar till ett land ska ha tillgång till politiska rättigheter. Det är viktigt för varje
invandrare att kunna ha politiska rättigheter eftersom det underlättar att bli integrerad inom landet. Det gör även att man känner sig som en fullvärdig medborgare i samhället (Borevi, 2002).
När Borevi behandlar medborgarskapslagstiftningen lyfter hon fram två olika principer som är härstamningsprincipen och territorialprincipen. Nationen Sverige använder sig av härstamningsprincipen som kopplas till den nationella gemenskapen. När man diskuterar synen på den nationella identiteten är det viktigt att gå in på den svenska medborgarskapen utifrån härstamningsprincipen som Sverige använder sig av. Barn som föds och har föräldrar med svenskt medborgarskap erhåller automatiskt svenskt medborgarskap oavsett om barnet föds i ett annat land än Sverige man får ändå det svenska medborgarskapet eftersom föräldrarna har det (Borevi, 2002).
Den svenska medborgarskapslagstiftningen har även olika medborgarskapsregler när det kommer till olika individer. De reglerna är att varje nordisk medborgare har rätt att erhålla det svenska medborgarskapet bara om man har bott i Sverige i två år. Till skillnad från nordiska medborgare gäller inte tvåårsregeln för utlänningar. Det är andra regler som gäller för utlänningarna och det är att har man bott i landet i fem år kan man få det svenska medborgarskapet. För att kunna erhålla det svenska medborgarskapet är det grundläggande att varje individ som bor i Sverige ska kunna vara inkluderat och integrerad inom det svenska samhället eftersom det underlättar att få ett svenskt medborgarskap. Det finns även en fördel med medborgarskapslagstiftningen och det är även om du har ett svenskt medborgarskap finns det möjlighet att kunna få dubbla medborgarskap (Borevi, 2002).
För att kunna förstå skillnaden mellan härstamningsprincipen som Sverige använder sig av och territorialprincipen som Borevi går in på är det grundläggande att lyfta fram territorialprincipen. Denna princip kopplas till stora nationer såsom USA, Kanada, Australien och Frankrike eftersom principen framträder kraftigt inom nationernas lagstiftning. Territorialprincipen skiljer sig ifrån härstamningsprincipen och handlar om att man erhåller nationens medborgarskap bortsett ifrån vilket medborgarskap föräldrarna har. Med det menar man om ett barn föds i USA och föräldrarna har till exempel ett annat medborgarskap får barnet ändå det amerikanska medborgarskapet. Härstamningsprincipen som kopplas till Sverige handlar om den nationella gemenskapen. När man går in på territorialprincipen handlar den främst om den civila och politiska gemenskapen mellan medborgare. Därför hittar man olikheter mellan principerna som gör det möjligt att använder dessa principer i olika nationer som även skiljer sig åt när det kommer till olika lagstiftningar. Användningen av principerna handlar också om hur man behandlar medborgarna i landet på ett politiskt sätt (Borevi, 2002).
Efter att ha förklarat härstamningsprincipen som kopplas till Sverige och territorialprincipen som kopplas till andra stora nationer hittar man skillnader som finns mellan principerna. Man har även fått en bild om hur synen på den nationella identiteten kan se ut och skilja sig åt samt hur principerna används gentemot medborgarna i landet.
När Borevi diskuterar synen på den nationella identiteten lyfter hon även fram vilken spänning det finns mellan etnos och demos samt vad den handlar om. För att förstå spänningen mellan etnos och demos kan man säga att det handlar om att man söker efter ett socialt kontaktnät när man kommer till en ny miljö. Eftersom när man kommer till en ny miljö
som man aldrig hamnat i förut blir det viktigt för individen att till exempel söka sig efter personer man har gemensamma saker med för att bilda ett socialt kontaktnät. Ett exempel på miljöer där man vill skapa socialt kontaktnät är när man flyttar till en stad eller ett land. När invandrare flyttar till olika länder så blir den viktigaste uppgiften att söka sig efter sociala kontakter för att inte känna sig exkluderade från det landet man flyttar till.
När man har sociala kontakter kommer de att betraktas som en resurs för att underlätta till exempel att man blir inkluderad och integrerad inom ett samhälle. När man pratar om de sociala kontakterna kan det handla om familjen eller bekanta vänner. Familjen kopplas till att man kan umgås med de under fritiden och bekanta vänner kan man umgås med när man börjar i skolan eller när man skaffar sig ett jobb och hamnar på arbetsmarknaden. Fördelen med sociala kontakter är att det kan vara en resurs och en nyttighet i samhället man befinner sig i eftersom man kan hamna i situationer där man behöver sociala kontakter.
3.3 Den generella välfärdsmodellens integrativa logik
Borevi går in på den sista idealtypen som handlar om den generella välfärdsmodellen integrativa logik. När Borevi diskuterar välfärdsmodellen kopplar hon den till två välfärdsmodeller som är den generella och den selektiva. Innan de två välfärdsmodellerna diskuteras förbinder man samman Sveriges politik med den generella välfärdsmodellen (Borevi, 2002).
Generellt handlar de två välfärdsmodellerna om hur en stat tilldelar sociala nyttigheter och service till sina medborgare. Den generella välfärdsmodellen handlar om att man ska främst ge rättigheter till medborgarna i landet. Den selektiva välfärdsmodellen inriktar sig och fokuserar på de fattiga i ett samhälle där man nämner att det som är viktigt i modellen är att ge mer till de fattiga i samhället. Man vill hjälpa de fattiga för att de ska kunna leva och klara sig i samhället de befinner sig i. Därför kan man säga att den centrala skillnaden mellan välfärdsmodellerna är att den generella fokuserar mer på att alla medborgare ska få rättigheter och hjälp men den selektiva är det bara en grupp som ska få hjälp i samhället och det är de fattiga. I den generella välfärdsmodellen så vill man att det ska finnas jämlikhet mellan alla medborgare i samhället. Det man menar är att man ska fördela resurserna och rättigheterna till alla utan att någon känner sig utanför. I den selektiva välfärdsmodellen blir det centralt att fördela och hjälpa de som har brister i ekonomin (Borevi, 2002).
Om man fokuserar generellt på välfärdspolitiken kopplar man det till den selektiva modellen. Anledningen till att man kopplar det till just denna modell och inte den generella handlar om att det egentligen är de som har behov som ska ha tillgång till hjälp och få olika resurser i samhället. För att kunna få förståelse om vilka de är som ska få hjälp kan man lyfta fram sjukvården som ett exempel, inom sjukvården är det gruppen “sjuka” man fokuserar på och hjälper till, det är de som behöver mest hjälp därför ska man hjälpa de (Borevi, 2002). När Borevi diskuterar de två välfärdsmodellerna återkopplar hon alltid till Marshall som hävdar att det är viktigt att man ska ha tillgång till sociala behov eftersom de anses vara individen medborgerliga rättighet. Marshall fokuserar inte på de fattiga eller de som behöver sjukvård som ska få hjälp utan han tänker på alla medborgare som ska ha sociala och medborgerliga rättigheter. Borevi återkopplar också till en forskare vid namn Richard Titmuss. Han hävdar att det är en nackdel att använda sig av den selektiva välfärdsmodellen i
landet eftersom det orsakar problem för integrationen. Problemen som kan uppstå som kopplas till integrationen är att om invandrare flyttar till ett land kommer man inte fokusera på gruppen invandrare utan fokuset kommer att ligga på ekonomin. Den selektiva välfärdsmodellen kommer att orsaka konsekvenser för invandrare som skulle vilja integrera sig i landet. Invandrare kommer att stöta på problem i samhället och det kommer att orsaka att de blir exkluderade från samhället därför är den selektiva välfärdsmodellen en nackdel för invandrare när det kommer till integrationsområdet (Borevi, 2002).
Forsaken Titmuss menade att man ska använda sig av den generella välfärdsmodellen för att integrationen skulle kunna fungera i ett samhälle. Anledningen till varför den generella välfärdsmodellen var lämplig att använda sig av i ett samhälle är att den fokuserade på allas medborgerliga rättigheter. Det som var centralt var att alla skulle behandlas på lika sätt och man skulle främja jämlikhet där allas behov stod i centrum. När man fokuserar på alla medborgare i ett samhälle, uppfyller allas behov och behandlar alla på lika sätt samt främjar jämlikhet ökas möjligheterna att integrationen fungerar i ett samhälle (Borevi, 2002). Efter att ha diskuterat de två olika välfärdsmodellerna som är den generella och den selektiva har man fått en bild om vilka grupper dessa modeller fokuserar på. Där den generella fokuserar på alla medborgare, man främjar alla medborgarens rättigheter och man anser att det ska finnas jämlikhet där alla individer behandlas på lika sätt. Den selektiva fokuserar på en grupp och det är de fattiga där man anser att de som behöver hjälp ska få hjälp och de som har brister i ekonomi ska kunna få hjälpen de behöver. Därför finns det skillnader mellan välfärdsmodellerna, men för att lyfta fram den som kan vara mest lämplig att använda sig av i ett samhälle är den generella välfärdsmodellen som Marshall och Titmuss påpekade. Marshall förespråkar om att det är viktigt att uppfylla alla medborgares behov och alla medborgare ska ha lika rättigheter i ett samhälle. Titmuss menade att den generella välfärdsmodellen fungerar mer när det kommer till integrationen i ett samhälle. Invandrare kommer inte bemöta problem om man använder sig av den generella välfärdsmodellen eftersom de kommer att få lika rättigheter som alla andra medborgare i ett land.
3.4 Idealtyper
Begreppet idealtyp sammankopplas med samhällsforskaren Max Weber. Begreppet idealtyper framställs inte på ett tydligt sätt utan den ställs oftast som mystisk. Detta förklarar att man inte får en klar bild om vad idealtyper egentligen innebär. Det som är viktigt att lyfta fram är att man inte kan hitta idealtyperna i det verkliga livet utan de framställs som extrembilder. Användningen av idealtyper underlättar förståelsen av viktiga egenskaper hos ett föreliggande fenomen. För att få en bättre förståelse av begreppet lyfter man fram ett exempel som förklarar hur idealtyper kan uppfattas. Ett exempel är “idealtypiska folkpartisten” och “medlem i folkpartiet” om man går in på dessa exempel kan de tolkas och förstås på samma sätt men om man använder sig av idealtyper tolkas inte begreppen på samma sätt eftersom idealtyper inte kan förklaras som ett medelvärde. Detta innebär att förståelsen och användningen av begreppet idealtyper försvåras eftersom ett exempel kan tolkas på olika sätt (Esaiasson et al., 2017).
Som de tidigare nämndes finns inte idealtyperna i verkligheten därför innebär detta att idealtyper är oberoende av data som samlas in. Därför spelar det inte någon roll om man har samlat in för mycket data eller för lite eftersom idealtyperna inte kopplas ihop med empirin.
När idealtyper inte förknippas med empirin uppfattar man det som en viktig kritik gentemot begreppet “idealtyper” men är inte fallet. Den kritiken som framställs mot idealtyper är att den inte kopplas ihop med empiriska analyser eftersom man anser att de är meningslösa (Esaiasson et al., 2017).
3.4.1 Multikulturalism
Begreppet multikulturalism kan förekomma i många former, detta begrepp kan användas som en beskrivande mening som en etikett för demografisk mångfald. Begreppet kan även framhålla en uppsättning som bäst eller värst, praxis eller betraktas som en ideologi (Wright & Bloemraad, 2012).
I artikeln Is There a Trade-off between Multiculturalism and Socio-Political Integration? Policy Regimes and Immigrant Incorporation in Comparative Perspective studerar forskaren Matthew Wright och Irene Bloemraad tre olika områden som är social integration, politisk inkludering samt politiskt engagemang. Efter dessa studier kom man fram till att multikulturalism inte hindrar intresset i samhället eller i regeringen utan multikulturalism kan vara ett positivt begrepp. År 2008 beslutade Europarådet att multikulturalism har varit mindre skadligt än begreppet assimilation. I artikeln nämns det även att invandrare samt majoriteten av befolkningen lever ett parallellt liv detta på grund av bostads segmenteringen, arbetslösheten, brist på nationell identitet, otillräcklig samhörighet i samhället, avvisande av gemensam medborgare eller en situation som uppmuntras och förvärras. Detta liv kan förändras genom erkännande eller genom att man tar hänsyn till minoritetskultur. En invandrare med medborgarskap kan även vara tillräckligt osäker för inkludering inom ett samhälle (Wright & Bloemraad, 2012).
Däremot syftar begreppet integrationspolitik på förhållningssätt mellan samhället och invandrare samt hur invandrade grupper kan bli inkluderade i samhället (Ekberg, 2007). I artikeln fungerar integrationspolitik? nämner forskaren Jan Ekberg att invandrade grupper kan bemöta problem med att integrera sig på flera olika sätt. Forskaren lyfter fram begreppet integrationspolitiken som består av tre olika delar som är introduktionsprogram, åtgärder för att minska diskrimineringen och en tredjedel är mångfald eller assimilering (Ekberg, 2007). Med introduktionsprogram menar man att samhället ska erbjuda invandrare språkkurser eller möjlighet till arbete för att kunna få invandrare att komma ut i arbetsmarknaden eller att kunna integrera sig i samhället. Varje land i Europa har hittat ett sätt att kunna få invandrare att känna sig inkluderade i samhället. Sverige har använt sig av att ta hjälp från kommuner för att kunna få invandrare att lära sig det svenska språket. Varje kommun får statsbidrag för att kunna få invandrare att studera. Diskriminering är en viktig del som kan få invandrare att känna sig exkluderade. EU-lagstiftningen grundar sig på att minska diskrimineringen inom EU. Sverige är ett land som följer denna lag för att kunna få invandrare att bli inkluderade i samhället (Ekberg, 2007).
De senaste åren har det uppkommit olika förståelser av begreppen mångfald eller assimilering. Sverige är ett av de få länder som fokuserar på dessa begrepp där man ställer upp konkreta mål för mångfald. Detta är inte bara en grej som Sverige skiljer sig från olika europeiska länder. Sverige är ett utav de länderna som har mottagit ett stort antal flyktingar sedan länge tillbaka i tiden, detta innebär att Sverige lägger resurser på flyktingarna som flyttar till landet.
Under en internationell jämförande studie visade det sig att Sverige och Belgien lägger mycket ambitioner på integrationsområde samt åtgärder mot diskrimineringen som gör att man har få formella hinder när det gäller deltagande på arbetsmarknaden. I Sverige har invandrare samma rättigheter som en svensk medborgare samt även möjligheter till familjeåterförening som flera länder inte kan ha det (Ekberg, 2007).
Förutom att forskaren Ekberg har diskuterat området integrationspolitik och att invandrare kan känna sig exkluderade så går även doktorand Priscilla Solano på området integrationspolitik och bemötandet av invandrare. Sverige är ett exempel på ett land som framträder när det gäller det mångkulturella politiken. För Sverige så är integrationspolitiken centralt där man fokuserar på integration, diskriminering och mänskliga rättigheter gentemot invandrare. Det som är grundläggande för integrationspolitiken är sysselsättningen, utbildningen och välfärden av invandrare i landet. Även fast Sverige är ett mångkulturellt land som lägger ner mycket energi och arbete på integrationspolitiken så uppstår det konsekvenser. Ett exempel på olika konsekvenser som kan uppstå vad gäller invandrare är att de brukar diskrimineras på arbetsmarknaden och samhället vilket leder i sin tur till ett hinder för de att kunna integrera sig både i arbetsmarknaden och inom det svenska samhället (Solano, 2014). För att kunna få en förståelse av begreppet “multikulturalism” menar Solano att begreppet innebär att invandrare blir en del av samhället där de känner sig inkluderade och kan integreras i samhället. Även fast invandrare kan bemöta problem som diskriminering och svårigheter av att integrera sig inom det svenska samhället så anser man att Sveriges integrationspolitik fungerar på ett effektivt sätt. Sverige framträder som ett av de länderna i världen som har en produktiv integrationspolitik där invandrare integreras på ett underlättande och positivt sätt. Solano syftar till att begreppet “mångkulturalism” handlar om att man fokuserar på gruppen invandrare. Det som är viktigt och centralt inom mångkulturalism är att gå in på de kulturella och politiska rättigheterna till invandrare (Solano, 2014).
För att kunna hjälpa och stödja invandrare som flyttar till Sverige för att kunna vara en del av samhället samt få lika rättigheter som en svensk medborgare beslutade riksdagen om nya lagar för svensk invandrarpolitik. De centrala för de nya lagarna som riksdagen beslutade om för invandrarpolitiken var att det skulle finnas jämlikhet, valfrihet och samverkan. Det som var grundläggande för Sverige att man ska behandla alla på lika sätt oavsett bakgrund, även om de kallas för “invandrare” som flyttat till Sverige ska de kunna ha möjligheten till att integrera sig för att känna sig som medborgare (Persson & Blomberg 1997).
Kriterierna av begreppet “multikulturalism” är:
1. Det som är centralt för multikulturalismen är sysselsättningen, utbildningen och välfärden för att invandrare ska kunna integrera sig.
2. Invandrare kan bemöta svårigheter när de försöker integrera sig inom svenska arbetsmarknaden och samhället. Svårigheterna som kan uppstå gentemot invandrare är “diskriminering” som är ett hinder till integration och inkludering.
3. Fastän invandrare kan känna sig diskriminerade så har Sverige en effektiv integrationspolitik där man strävar efter att integrera alla. Det som är viktigt är även att man ska behandla alla på lika sätt oavsett etnicitet.
4. Multikulturalism handlar om politiska och kulturella rättigheterna till invandrare. 5. Begreppet multikulturalism fokuserar på integration, diskriminering och mänskliga
rättigheter gentemot invandrare.
6. Multikulturalism behövs inom samhället eftersom invandrare har brist på nationell identitet och samhörighet i samhället därför är gemenskapen viktigt mellan individerna i samhället. Med multikulturalism underlättas integrationen av invandrare i samhälle.
7. För att Sverige ska underlätta integrationen av invandrare har de valt att erbjuda resurser som språkkurser och möjligheter till utbildning och arbete.
3.4.2 Assimilation
Den andra idealtypen som kommer att studeras och undersökas i denna studie är Assimilation som har förknippats med den mångkulturella politiken. Begreppet assimilation kopplas till invandrare grupper som bemöter problem med att till exempel hitta ett jobb eftersom de är segregerade. Anledningen är att de inte är infödda svenskar därför strävar Sverige efter att hjälpa och stödja dessa invandrare genom att göra de till svenska individer. Anledningen till att Sverige eftersträvar att göra invandrare till svenskar är för att de ska kunna få möjligheten att få rättigheter som andra svenskar i landet (Solano, 2014).
Assimilation är ett begrepp som ger en normativ betydelse, med det menar man att nyanlända skulle behöva ändra sina värderingar eller sitt beteende för att kunna passa in i det nya samhället. Det är viktigt att lyfta fram att även om man inte ändrar sina värderingar eller sitt beteende så påverkar det inte tillgången till att få möjligheter eller rättigheter. Begreppet assimilerings integration ifrågasätter endast ett synsätt för att kunna bli delaktig i samhället, nationerna behöver vara monokulturella för att man ska kunna få de att hänga ihop. Assimilation eller assimilering är begrepp som används för att kunna beskriva en stegvis process för invandrade individer för att de ska kunna smälta in i samhället genom olika naturliga steg. Assimilationsprocess handlar inte bara om kultur utan även tillgång till samma rättigheter mellan invandrade personer och mottagare samhälle (Urban, 2018).
Assimileringsintegration kan innebära olika saker. När det gäller ekonomisk integration kan det rikta sig till att ett system med lika möjlighet till beskattningsbar inkomst som gör att assimileringsintegration kan innebära att alla invandrare kan bli integrerade till ett välfungerande beskattningssystem eller till ett välfungerande välfärdssystem. En annan process är den social integration som riktar sig mot människor som Urban (2018) citerar Westin (1996) med att processen beskrivs som att den ”kan mötas över de kulturella, etniska och språkliga gränserna i gemensam informell och icke påtvungen samvaro på fritid, i föreningslivet, i utbildning och arbetslivet” (Urban, 2018, S.23)
När det gäller den politiska integrationen menar Charles Westin att den etniska, den kulturella och de språkliga minoriteterna delar på de allmänna val som riksdags, landstings och kommunala valen. Om man vill tala om assimilation istället för multikulturalism inom den politiska då har migranterna blivit aktiva inom partipolitik eller är med i olika beslutande föreningar. Att migranter räknas med att uppnå till samma andel deltagande på arbetsmarknaden med samma inkomster och höga utbildningar. Om denna assimilation inte uppnås kan man säga att integrationspolitiken har misslyckats. Ekonomin och tillgångar till olika rättigheter är centrala vid forskningen av assimilationsintegration, Andra punkter är även viktiga för forskare som interaktion, delaktighet i sociokulturella, civila och politiska men dessa punkter är inte heller lika väl undersökta som begreppet ekonomi (Urban, 2018).
(Segmented assimilation theory) som är översatt till Segmenterad assimileringsteori är ganska viktig för att kunna förstå invandrare iordning i samhället. Man förstår denna teori genom att analysera hur minoriteter kan anpassas till majoritetsgrupper eller för att kunna analysera mönster av social mobilitet mellan etniska grupper. Segmenterad kom med att personer som kommer till ett nytt samhälle blir inte alltid lika aktiva medlemmar i alla delar av ett samhälle. Olika skillnader kan förekomma som hur lång tid personer hade vistats i det nya samhället, kulturen, politiken eller religionen (Urban, 2018).
Sverige har som mål att understödja alla invandrare som flyttar till landet för att de ska kunna anpassa sig till svenska samhället samt för att de ska kunna integrera sig utan att bemöta olika hinder och svårigheter. Det är inte lätt att anpassa sig till ett nytt samhälle samt en ny kultur men om invandrare anpassar sig till svenska samhället kommer de att assimileras och då kommer de att kunna till exempel kommunicera med andra svenska medborgare samt få lika rättigheter. Det är viktigt för landet att hjälpa invandrarna för att de ska ha samma möjligheter och rättigheter som en svensk medborgare. När man har samma möjligheter och rättigheter ökar möjligheterna till att vara inkluderad inom det svenska samhället samt att möjligheterna till att kunna integreras ökas. Så länge Sverige har en fungerande välfärdspolitik kommer invandrare inte bemöta svårigheter inom det svenska samhället. Välfärdspolitiken kopplas till assimilationen eftersom de invandrare som har flyttat till Sverige för att kunna leva och få hjälp ska kunna assimileras i landet (Persson & Blomberg, 1997).
Rapporten Invandring, mediebilder och radikala högerpopulistiska partier i Norden har utgångspunkt på hur Sverigedemokraternas politik är och vilken roll partiet har inom den svenska politiken. Man hävdar att SD är ett parti som vill ersätta begreppet integrationspolitiken med begreppet assimileringspolitik. Partiet lyfter upp att begreppet assimileringspolitik är inte ett nytt i Sverige eftersom detta begrepp gällde i Sverige fram till 1970-talet. Sverigedemokraternas budskap att använda sig av “assimileringspolitik” innebär inte att nyanlända skulle få sämre eller bättre hjälp för att kunna vara en del av det svenska samhället. Det innebär inte heller att man skiljer på en nyanländ och svensk medborgare att nyanlända skulle få det sämre inom det svenska samhället bara för man använder sig av assimileringsintegration istället för integrationspolitik. Det Sverigedemokraterna har som mål och som är viktigt för det svenska samhället är att man ska kunna utveckla välfärden i landet vilket innebär att samhället skulle utvecklas också (Hellström & Lodenius, 2016).
I artikeln nämns det ganska mycket om vad SD vill som parti. Det första som nämns i artikeln är om permanent uppehållstillstånd att de istället vill införa temporära uppehållstillstånd. SD
vill dessutom ge kraftig stöd till FN:s flyktingorgan UNHCR för att partiet anser att det är bättre att kunna hjälpa människor på plats i sina hemländer än att kunna få människor att komma till Sverige och få hjälp här. Framförallt vill partiet att Sverige ska kunna hjälpa eller stödja kristna grupper som trakasseras. SD vill att Sverige ska vara en egen stad som ska utveckla sig själv med ett samarbete med andra länder för att endast kunna lösa gemensamma problem. Dessa är inte bara dessa åtgärder som SD kräver utan som ett parti kräver de även att man ska ställa krav på invandrare när det gäller svenska språket. Man vill införa språk och kunskapstester för medborgarskap med ett syfte att förstärka svenska kulturen samt kristna kulturarvet (Hellström & Lodenius, 2016).
Kriterierna av begreppet “assimilation” är:
1. Målet med assimilationspolitiken är att invandrare ska följa den svenska kulturen. 2. Om invandrare assimilerar sig i Sverige underlättas integrationen inom det svenska
samhället.
3. För “assimilationen” är det viktigt att invandrare ändrar deras värderingar samt beteende för att bli inkluderade inom det svenska samhället.
4. Det är viktigt att invandrare assimilerar sig i samhället eftersom det leder till att de får lika rättigheter och möjligheter som andra svenska medborgare.
5. Assimilationen handlar om delaktighet och inflytande i samhället.
6. För att assimilationspolitiken ska fungera i Sverige är det viktigt att införa språk och kunskapstester för att individerna ska kunna ha möjligheten till att kommunicera med varandra.
7. Begreppet “assimilation” leder till att välfärden och samhället utvecklas på ett effektivt sätt.
Tabell 1: Kriterierna för idealtyperna multikulturalism och assimilation
Kriterium för varje begrepp
Multikulturalism
Assimilation
1
Det som är centralt förmultikulturalismen är sysselsättningen,
utbildningen och välfärden för att invandrare ska kunna integrera sig.
Målet med
assimilationspolitiken är att invandrare ska följa den svenska kulturen.
2
Invandrare kan bemötasvårigheter när de försöker integrera sig inom svenska arbetsmarknaden och samhället. Svårigheterna
Om invandrare assimilerar sig i Sverige underlättas integrationen inom det svenska samhället.
som kan uppstå gentemot invandrare är
“diskriminering” som är ett hinder till integration och inkludering.
3
Fastän invandrare kankänna sig diskriminerade så har Sverige en effektiv integrationspolitik där man strävar efter att integrera alla. Det som är viktigt är även att man ska behandla alla på lika sätt oavsett etnicitet.
För “assimilationen” är det viktigt att invandrare ändrar deras värderingar samt beteende för att bli inkluderade inom det svenska samhället.
4
Multikulturalism handlarom politiska och kulturella rättigheterna till invandrare.
Det är viktigt att invandrare assimilerar sig i samhället eftersom det leder till att de får lika rättigheter och möjligheter som andra svenska medborgare.
5
Begreppet multikulturalism fokuserar på integration, diskriminering och mänskliga rättigheter gentemot invandrare. Assimilationen handlar om delaktighet och inflytande i samhället.6
Multikulturalism behövsinom samhället eftersom invandrare har brist på nationell identitet och samhörighet i samhället därför är gemenskapen viktigt mellan individerna i samhället. Med multikulturalism underlättas integrationen av invandrare i samhälle. För att assimilationspolitiken ska fungera i Sverige är det viktigt att införa språk och kunskapstester för att individerna ska kunna ha möjligheten till att kommunicera med varandra.
7
För att Sverige skaunderlätta integrationen av invandrare har de valt att erbjuda resurser som
språkkurser och möjligheter till utbildning och arbete.
Begreppet “assimilation” leder till att välfärden och samhället utvecklas på ett effektivt sätt.
3.5 Ideologiska drag
Partierna som kommer att används i denna studie är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Dessa två partier har två olika ideologiska drag. I Sverige säger man att Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna tillhör höger blockpolitik medan Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillhör vänster blockpolitik som är de rödgröna (8sidor, 2019).
Varje politiskt parti bygger sin politik på grundläggande värderingar som ofta avgör hur man tar ställning till politiska frågor. Socialdemokraterna är ett parti som hade grundats långt tillbaka i tiden med grundideologi till socialism (Socialdemokrati, 2018). Partiets grundläggande ide är att alla människor är lika värda och att alla har rätt att bli behandlade med respekt. Partiets mål är att det inte ska finnas klasskillnader, patriarkat, rasism, homo och transfobi, fördomar eller diskriminering i ett samhälle. Socialdemokraterna nämner även att de inte accepterar diskriminering som kan ske på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, hudfärg, etnicitet tillhörighet, tro, sexuell läggning eller någon annan diskriminering på olika platser (socialdemokraterna, 2016).
Sverigedemokraterna är däremot ett parti som har två viktiga ideologier som nationalism och socialkonservatism. Nationalism finns inte med i de övriga partierna förutom i Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna tycker att nationalismen missförstås av journalister samt politiska motståndare eftersom man inte har förstått att det finns olika former av nationalism. Sverigedemokraterna anser att nationalism är ett positiv kraft för att kunna skapa gemenskap och sammanhållning mellan människor (filipstad.sd, 2016).
För socialkonservatismen anser Sverigedemokraterna att de befinner sig mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Sverigedemokraterna uttrycker sig med att partiet tar det bästa från dessa partier och sedan hittar de lagom kompromisser mellan den högra och vänstra ideologiska dragen. Ytterligare ett sätt som partiet uttrycker sig på är “lagom är bäst” (filipstad.sd, 2016).
4. Metod och material
För att kunna besvara frågeställningen kommer vi att behöva använda oss av tre metoder. Den första metoden som kommer att användas i uppsatsen är den kvalitativa textanalysen. Den kvalitativa textanalysen är en övergripande metod som inkluderar andra metoder därför kommer innehållsanalys och ide och ideologianalys att användas för att kunna genomföra analysen och besvara frågeställningarna.
Metoddelen kommer att introduceras med “referenspunktsstrategi”, där Sverigedemokraterna kommer att användas som referenspunktsstrategi. Anledningen till att Sverigedemokraterna kommer att användas som referenspunktsstrategi är för att de fokuserar på idealtypen “assimilation” mer än “multikulturalism”.
Det material som kommer att användas är partiprogram för Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna för att kunna undersöka partiernas synsätt till integrationspolitiken. Materialet utgörs av fyra partiprogram från Socialdemokraterna och ett partiprogram av Sverigedemokraterna. De partiprogrammen som kommer att användas för
