Power Press Spring

1(116)

Akademin för Innovation, Design och Teknik

Power Press Spring

Examensarbete, konstruktion

15 högskolepoäng, grundläggande nivå

Produkt- och processutveckling

Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign

Författare

Andreas Fridlund

Presentationsdatum:2012-06-14 Uppdragsgivare: Egen produkt

Handledare Mälardalens Högskola: Bengt-Erik Gustafsson Examinator: Marcus Bengtsson

2(116)

Sammanfattning

I denna rapport avhandlas produktutvecklingen av ett träningshjälpmedel som ska främja kontakten med bröstmuskeln under bänkpressövningen.

Produkten är författarens idé som genomförs som ett examensarbete i kursen KPP301 på Mälardalens Högskola i Eskilstuna med inriktning mot konstruktion. Arbetet är på 15 högskolepoäng på grundnivå och löper under vårterminens slutdel år 2012.

I projektet ska grundläggande underlag tas fram för prototypbyggande av ett träningshjälpmedel.

Arbetet inleddes med en marknadsundersökning samt förundersökning i vilken marknaden och djupare förståelse i ämnet sökts. Förståelse gavs dels via informationssökning på internet, via intervjuer samt genom tillämpning av produktutvecklingsverktyget Funktionsanalys varpå en kravspecifikation kunde upprättas. I marknadsundersökningen fastställdes att ett behov för produkten fanns för träningspersoner med låg gymerfarenhet. För att skapa ett träningshjälpmedel som passar majoriteten av gymmens bänkpress-ställningar identifierades gemensamma drag varifrån idégenereringen och konceptgenereringen sedan utgick.

Efter konceptgenereringen utfördes enkla funktionstest med gummiband liknande framtagna koncept för att testa funktioner och belastning. Gummiband ansågs vara dålig belastning eftersom banden drar i utövaren och därför valdes fjädrar som belastning.

Artiklar gällande träning och träningseffekter är många men få är vetenskapliga eftersom resultatet i dessa beror på många olika faktorer. Därför vände sig författaren till sakkunniga inom träning för intervjuer gällande träning, olika belastningssätt och hur främjande av kontakt med bröstmuskeln skulle ske.

Svaret som gavs var att genom att öka den statiska belastningen innan och under den koncentriska rörelsen för bänkpressövningen aktiverades fler muskelfibrer vilket resulterar i en större belastning för bröstmuskeln.

Resultatet blev ett träningshjälpmedel med ett fjädersystem som belastar bröstmuskeln statiskt genom att utövaren pressar in hjälpmedlet och håller kvar sitt grepp innan utförandet av bänkpress-rörelsen.

3(116)

Förord

Jag vill tacka alla som bidragit med kunskap och synpunkter vid utvecklingen av träningshjälpmedlet i detta examensarbete.

Ett stort tack till Bengt Erik Gustafsson, verkstadstekniker och lärare på Mälardalens Högskola, för all hjälp i projektet och handledning. Hans djupa kunskaper i Solid Works och produktionsteknik har varit till stor nytta. Extra tack för synpunkter gällande konstruktion, tillverkning, simulering och stort visat intresse.

Tack till Göran Svensson, universitetsadjunkt på Mälardalens Högskola, för all hjälp med val av material och beräkningar. Görans djupa kunskaper inom material har varit till stor nytta i projektet. Ett extra tack för visat intresse och synpunkter på konstruktionen.

Tack till Rikard Robbins, personlig tränare och ägare av funktionsgymmet Factor gym, för nerlagd tid vid intervjutillfälle. Hans kunnande av tränings och framförallt gummiband har varit bidragande till projektet.

Ett tack till Pär Blomqvist, legitimerad sjukgymnast och numera nyexaminerad läkare, för nerlagd tid vid telefonintervju. Hans kunnande om muskel och kroppens var till stor hjälp för utvecklingen av produkten. Ett extra tack för synpunkter på vidare konstruktion och ergonomi.

Tack till Christopher Lagerhult för hjälp vid funktionstester. Ett extra tack för hjälp vid idégenereringen tillsammans med Claudio Salluzzi samt synpunkter på träningshjälpmedlet. Tack till Mikael Ahlfors, säljare på CL Fitness, för nerlagd tid och arbete gällande gymutrustning.

Tack till Kenneth Jansson, inköpare på Jula, som kontaktades vid inköp av excenterlås. Tack till Richard Lindberg, inköpare på Clas Ohlsson, som tog sig tid att utforma en offert. Tack till Lars Bark som kontaktades gällande beräkning av fjädrarna.

Slutligen riktas ett tack till Rolf Lövgren, universitetslektor i mekanik på Mälardalens Högskola, för sitt förarbete av rapportmall samt beskrivningar av produktutvecklingsverktyg. Detta har varit till nytta i projektet.

4(116)

Ordlista

Ord

Beskrivning

Bicepscurl Övning inom bland annat styrketräning där utövaren sittandes eller ståendes för hanteln upp och ner. Med denna övning aktiveras i första hand överarmens framsida, biceps.

Brainstorming Samlingsnamn för idéskapandemetod för flera personer i grupp. Brainwriting Brainstormingsmetod där personer först idégenererar själva och

sedan i grupp.

Bänkpressövning Träningsövning för bröstmusklerna där utövaren ligger på en bänk och pressar upp en skivstång.

Bänkpress-ram Ramen som bygger bänkpressställningen. Bänkpress-rörelse Utförandet av bänkpressövningen

Bänkpress-stång En skivstång som vanligen väger 20kg.

Bänkpress-ställning I denna rapport, bänkpressramen och bänkpress-stången tillsammans.

CAD Computer Aided Design, program för 3D-modellering.

DFA Design for Assembly, metod för effektivisering av montering av produkt

DFE Design For Enviroment, samlingsnamn för metoder som minskar produkters miljöpåverkan

DFM Design For Manufacturing, metod för att optimera tillverkning av produkt.

DFMain Design For Maintenance, metod för att optimera underhåll av produkt.

Dynamisk träning Träning där muskeln jobbar aktivt och sedan slappnar av. Excentrisk träning Den del av övningen där muskeln sträcks ut.

Fjäderkonstant Konstant som anger fjäderns fjäderingsförmåga. Fjädersystem I denna rapport, flera parallellkopplade fjädrar.

Flyes Isolerad bröstövning där armarna sträcks ut från kroppen och sedan upp ovanför bröstet.

Flödesschema Schema som överskådligt visar projektets gång och faser. FMEA Failure Modes and Effects Analysis, metod för att systematisk

analysera möjliga fel samt effekter. Funktionsanalys Beskrivning av funktioner.

Funktionstest Testande av funktioner.

Fäste I denna rapport, den del som fäster träningshjälpmedlet på bänkpress-stången.

Ganttschema Schemaöversikt av projektet med tidsplanerande.

Gateschema Schema för projektet för tydligare blick av gater. Se Gantt-schema Greppyta I denna rapport, ytan på bänkpress-stången där utövaren greppar. Handledare I detta projekt, Bengt-Erik Gustafsson.

Hardvardsystemet Referenssystem för källor inom akademiska texter. Isolerad övning Övning som fokuserar på en led eller muskelgrupp. Koncentrisk träning Styrketräning där musklerna drar ihop sig.

muskel) avser att träna och ett ”pump” i muskeln uppstår. Kravspecifikation Dokument som sammanställer utfärdade krav. Krypning Deformation som material får över tid. Marknadsanalys Marknadsundersökning och konkurrentanalys. Martin Axon

Löwgren

Naprapat, personlig tränare, kostrådgivare och ledande bloggare inom styrketräning.

Metall-lås I denna rapport, låsanordningen som fäster fästet på bänkpress-stången.

Mindmapping Anteckningsteknik där utgångspunkten är från ett specifikt ämne som sedan länkas vidare vartefter fördjupning i ämnet.

MPa Förkortning för Mega Pascal, där Pascal är enheten för tryck.

My dough Form-lera

Målgrupp Personer som anses vara potentiella nyttjare av produkt.

Nick Nilsson Personlig tränare med hälsoutbildningsexamen, skribent åt fitness och träningstidningar samt författare av tre viktträningsböcker. Ns Anger säkerhet mot belastning.

PE- LLD Polyeten – låg densitet Pectoralis major Bröstmuskelns latinska namn

Pressdel I denna rapport, delen i träningshjälpmedlet där utövaren pressar. Pressyta I denna rapport, den yta på pressdelen som utövaren pressar. Prototyp En första testmodell i vidareutvecklingen av ett slutkoncept. Pughs matris Metod för att välja den bästa av flera möjliga koncept.

Reps Förkortning för repetitioner, anges inom styrketräning för antalet utföranden.

Sammansatt övning Övning som involverar flera muskelgrupper. Semiotik Läran om tecken och teckensystem.

SIS Förkortning för Styrene Isoprene Styrene, ett material.

Solid Works Program för konstruktion där bl.a. 3D-modellering och simulering ingår.

Statisk träning Träning där ingen rörelse sker.

Substituerande Konkurrerande produkt eller övning med liknande funktion. Träningshjälpmedel I denna rapport, ett hjälpmedel som konstrueras för att främja

kontakten med bröstmusklerna.

Viktlås Lås som sättas på bänkpress-stångens viktyta för att hålla vikterna på plats.

6(116)

Bildförteckning

Bildnummer

Beskrivning

Bild 1 Flödesschema

Bild 2 Utförande av bänkpressövningen

Bild 3 Illustration av centrala begreppen från http://axon.blogg.se Bild 4 Svar från kroppsbyggare

Bild 5 Svar från kroppsbyggare Bild 6 Svar från träningspersoner Bild 7 Svar från träningspersoner

Bild 8 Tillämpning av gummiband i bänkpressövningen.

Bild 9 Power Push Up 1

Bild 10 Användning av Power Push Up Bild 11 Go Fit Pro Stick

Bild 12 Användning av Go Fit Pro Stick

Bild 13 TNT Power Cable

Bild 14 Användning av TNT Power Cable

Bild 15 Ablica Bendy

Bild 16 Användning av Ablica Bendy Bild 17 Pro Power Pushup

Bild 18 Användning av Pro Power Pushup Bild 19 Upprättad funktionsanalys

Bild 20 Bänkpressram från Life fitness Bild 21 Bänkpressram från Techno gym Bild 22 Bänkpressram från Casall

Bild 23 Bänkpressram från gymkompaniet.

Bild 24 Gemensamma drag för bänkpressställningar Bild 25 Förslag för olika typer av belastning

Bild 26 Förslag för fästen på bänkpress-ställningen Bild 27 Förslag på hur träningshjälpmedlet kan fästas Bild 28 Förslag för fäste på ytövaren

Bild 29 Nya framtagna förslag

Bild 30 Illustration över nya förslagens placeringar på bänkpress-ställningen Bild 31 Liggande flyes med hantlar

Bild 32 Utgångsläge för flyes i cable Bild 33 Toppläget för flyes i cable Bild 34 Ett smalt grepp av testpersonen. Bild 35 Ett brett grepp av testpersonen Bild 36 Koncept 1 Gummihandtag Bild 37 Koncept 2 Gummiring. Bild 38 Koncept 3 Elastiska band Bild 39 Koncept 4 Större fjäder Bild 40 Koncept 5, Befjädrande fästen Bild 41 Koncept 6, Cables fästen.

Bild 42 Införskaffat material för funktionstester Bild 43 Viktlåsets placering på stången

Bild 44 Gummibandets placering på viktlåset Bild 45 Gummibandets placering i handen Bild 46 Gummibandets placering vid stängd hand Bild 47 Ny placering av gummiband

Bild 48 Ny placering av gummiband

Bild 49 Upprättad QFD

Bild 50 Definiering av fjäderns mått

Bild 51 Fjädrarnas förhållande mellan fjädringsförändring och belastning Bild 52 Införskaffat material.

Bild 53 Rörets placering i handen. Bild 54 Handens avtryck i formleran Bild 55 Mätning och granskning av avtryck Bild 56 Testets resultat

Bild 57 Bild som förtydligar resultats diskussion Bild 58 Plastpriser från plasticker.de

Bild 59 Upprättat Gantt-schema

Bild 60 Nick Nilssons studie av effekten från kombinerad träning. Bild 61 Tydligare bild över belastningsskalan.

Bild 62 Upprättad FMEA.

Bild 63 Skärmdump över SIS materialegenskaper Bild 64 Formleran efter utkavling

Bild 65 Formleran efter utkavling Bild 66 Provöret från ovan Bild 67 Provröret från sidan Bild 68 Mätning av resultatet Bild 69 Pressning mot formleran. Bild 70 Prisförslag från Fjadrar.se Bild 71 Offert från Clas Ohlsson Bild 72 Ritning på undre fästdelen Bild 73 Ritning på övre fästdelen Bild 74 Ritning på övre pressdelen Bild 75 Ritning på undre pressdelen Bild 76 Ritning på övre pressytan Bild 77 Ritning på undre pressytan Bild 78 Ritning på undre skyddskåpan Bild 79 Ritning på övre skyddskåpan Bild 80 Ritning på bygling underdel Bild 81 Ritning på bygling överdel Bild 82 Ritning på hake

Bild 83 Ritning på låsarm

Bild 84 Ritning på övre friktionsdel Bild 85 Bild på under friktionsdel

Bild 86 Ritning på cylinder för pressdelen och fästet Bild 87 Bild på cylinder för metall-lås

Figurnummer Beskrivning

Figur 1 Renderad bild över koncept Figur 2 Renderad bild över koncept Figur 3 Renderad bild på gammalt koncept Figur 4 Renderad bild på förädlat koncept.

8(116) Figur 5 Renderad bild på konceptet utan färg

Figur 6 Renderad bild på tillämpat träningsmedel på en hand Figur 7 Renderad bild på träningshjälpmedlets tillämpning Figur 8 Renderad bild på fästets komponenter

Figur 9 Renderad bild på hela fästet med låsanordningen Figur 10 Renderad bild på fästet på stången

Figur 11 Renderad bild på pressdelens komponenter Figur 12 Renderad bild på clipset.

Figur 13 Renderad bild på integrerat clips. Figur 14 Renderad bild på glapp mot stången

Figur 15 Renderad bild på clipsets lossningsdel utan pressytor. Figur 16 Renderad bild på skyddskåpa

Figur 17 Renderad bild på nylontrådarnas placering Figur 18 Renderad bild på nylontrådarnas fäste i fästet

Figur 19 Renderad bild på skyddskåpan tillämpad på träningshjälpmedlet. Figur 20 Renderad bild på fästets komponenter

Figur 21 Renderad bild på pressdelens komponenter Figur 22 Renderad bild på montering av nylontrådar

Figur 23 Renderad bild på träningshjälpmedlet utan skyddskåpa. Figur 24 Renderad bild på skårorna på fästdelen.

Tabellnummer Beskrivning

Tabell 1 Pughs matris 1 Tabell 2 Pughs matris 2

Innehåll

6. TEORETISK BAKGRUND OCH LÖSNINGSMETODER ... 17

6.1GATESCHEMA ... 17 6.2FLÖDESSCHEMA ... 17 6.3PROBLEMFÖRSTÅELSE ... 17 6.3.1 Research ... 17 6.3.2 Kravspecifikation ... 19 6.3.3 Funktionsanalys ... 19 6.3.4 QFD ... 20 6.4BRAINSTORMING ... 20 6.4.1. Brainwriting ... 20 6.4.2 Mindmapping ... 20 6.5PUGH’S MATRIS ... 20 6.6FMEA ... 21 6.7DFM ... 21 6.8DFA ... 21 6.9DFMAIN ... 22

6.9.1 Rekommendationer inom DFMain... 22

6.10DFE ... 23 6.11BERÄKNINGAR ... 23 6.12HARDVARDSYSTEMET ... 23 7. TILLÄMPAD LÖSNINGSMETODIK ... 24 7.1PLANERING ... 25 7.1.1 Gantt schema ... 25 7.1.2 Flödesschema ... 25 7.2PROBLEMFÖRSTÅELSE ... 25

7.2.1. Kort om träning och bänkpress ... 25

7.2.2. Persontyper ... 26 7.2.3 Centrala träningsbegrepp ... 26 7.2.3. Marknadsanalys... 27 7.2.3 Konkurrentanalys ... 29 7.2.4 Problemanalys ... 32 7.3IDÉGENERERING ... 35 7.3.1 Granskning av bänkpress-ställningar ... 35 7.3.2. Brainstorming ... 37 7.3.3 Mindmapping ... 37 7.4KONCEPTGENERERING ... 40

7.4.1. Substituerande övningar och kort om grepp ... 40

7.4.2. Koncept ... 42

7.4.3. Funktionsprototyp ... 45

7.4.4 Val av koncept ... 48

10(116)

7.5.1 Bearbetning med hänsyn till funktion ... 53

7.5.2 Bearbetning med hänseende till DF-verktygen ... 64

8.RESULTAT ... 66 8.1KONCEPTBILD ... 66 8.2KONSTRUKTION ... 67 8.2.1 Fästet ... 67 8.2.2 Pressdelen ... 69 8.2.3 Skyddsdelarna ... 71 8.3BYTE AV DELAR ... 72 8.4MONTERING ... 73 8.4.1 Fästet ... 73 8.4.2. Pressdelen ... 73 8.4.3 Fjädrarna ... 74 8.4.4 Skyddskåpan. ... 75 9. ANALYS ... 76

10. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 78

10.1PROJEKTMÅL ... 78

11. REFERENSER ... 80

INTERNET ... 80

1. Inledning

I denna rapport avhandlas ett examensarbete om 15 högskolepoäng på grundnivå inom programmet Innovation och produktdesign på Mälardalens högskola. Examensarbetet är inom produktutveckling och inriktar sig mot konstruktion.

1.1 Bakgrund

Författaren av denna rapport är intresserad av träning på gym och har varit aktiv inom idrott i snart 19 år, där träning på gym utförts de senaste två åren. I ett träningsblogg-inlägg skrev författaren Vince Del Monte (2011) “One tip I have for you guys to feel a better contact with your breast muscles is to grab the bar and press your hands to each other without moving them during the exercise. This will give you a tension in the muscle and a feeling of a better contact and will pump your breast and pop that button off your shirt!”

Detta födde idén att utveckla en produkt som kan ha en högre belastning på bröstmuskeln än vad tekniken med att pressa ihop händerna ger.

12(116)

1.2 Uppdraget

Projektarbetet kommer innefatta produktutveckling och konstruktion för ett träningshjälpmedel lämpat för bänkpress.

Utvecklingen av träningshjälpmedlet sker med stöd av produktutvecklingsverktyg, som presenteras i kapitel 6 Teoretisk bakgrund och lösningsmetoder, samt intervjuer och enklare funktionstester.

2. Syfte och mål

Syftet med examensarbetet är att konstruera ett träningshjälpmedel som främjar upplevd kontakt med bröstmuskeln under utförandet av en lämplig belastande träning under en bänkpressövning.

Syftet är även att tillämpa förvärvade kunskaper i en produktutvecklingsprocess i ett skarpt examensprojekt.

Målet med projektet är att utveckla grundläggande underlag för konstruktionen av en träningshjälpmedelsprototyp för bröstträning i en bänkpress. För att resultatet ska vara attraktiv för eventuell utvecklare är ett delmål att resultatet är ett produktions- och kostnadsvänligt koncept.

Produktutvecklingen ska uppfylla de projektdirektiv (se kapitel 3 Projektdirektiv) samt ske med hänsyn till de krav som ställs i kravspecifikationen, se kapitel 7.2.3.3 Kravspecifikation.

14(116)

3. Projektdirektiv

För att utveckla en konkurrenskraftig slutprodukt upprättades projektdirektiv av författaren. Dessa direktiv framför de krav och önskemål som ställs på träningshjälpmedlet och presenteras nedan.

De ställda kraven är:

 Träningshjälpmedlet ska främja kontakten med bröstmuskeln.

Detta ställer krav på utformningen av belastningen samt vart hjälpmedlet fästs.  Träningshjälpmedlet ska vara säkert att använda.

Det ska inte finnas någon skaderisk vid användning från varken belastningen eller om hjälpmedlet går sönder.

 Träningshjälpmedlet ska vara enkelt att använda.

Användare ska kunna tillämpa hjälpmedlet utan större kunskap om tekniskt utförande samt kunna fästa, och om så behövs, ta bort hjälpmedlet.

 Träningshjälpmedlet ska kunna användas på flertalet gym.

Eftersom bänkpressramar och bänkpress-stänger varierar begränsas tillämpningen av hjälpmedlet.

 Träningshjälpmedlet ska ha en låg tillverkningskostnad.

Slutprodukten bör vara billig för ett företag att utveckla vilket innebär en billig produktionskostnad.

4. Problemformulering

Att ha kontakt med belastad muskel anser många personliga tränare och kroppsbyggare är nödvändigt för att bygga och få välutvecklade muskler på ett effektivt sätt. Ett hjälpmedel skulle kunna öka den statiska belastningen och ge den belastade bröstmuskeln en spänning och därmed ge känslan av en bättre kontakt. Detta skulle i sin tur kunna leda till att färre ökar belastningen och därmed skaderisken utan använder sig av hjälpmedlet med en lämplig belastning.

(Berg, Daniel, 2012)

Utgångspunkten för detta arbete är undersöka hur ett träningshjälpmedel ska konstrueras för att främja kontakten med bröstmuskeln vid en belastande övning i bänkpressen. Detta kommer att göras genom att köpa ett par substituerande produkter att funktionstesta och för att analysera dess belastningsförmåga samt få större kunskap för val av material.

4.1 Konstruktion

Nedan presenteras de frågeställningar som kommer vara drivande under produktutvecklingsprocessen. Frågeställningarna utgår från de krav och direktiv som ställs på produkten i kapitel 6.3.2 Kravspecifikationen samt kapitel 3. Projektdirektiv.

Frågeställningar:

1. Hur ska upplevd kontakt med bröstmusklerna främjas? 2. Hur ska träningshjälpmedlet tillämpas?

3. Hur ska träningshjälpmedlet vara säkert vid användning?

4. Hur ska träningshjälpmedlet konstrueras för att bli användarvänligt? 5. I vilka material ska den tillverkas?

16(116)

5. Projektavgränsningar

Projektet i denna kurs ska resultera i en CAD-modell samt grundläggande underlag för tillverkning av en relativt kostnadseffektiv prototyp för funktionstester och vidareutveckling. Detta projekt omfattar 15 högskolepoäng och genomförs av en person. Arbetet bedrivs under 10 veckor under vårterminen 2012 vilket gör att avgränsning till följd av tidsbrist är nödvändig. Vilka avgränsningar som görs med avseende på tiden tydliggörs under arbetets process.

Avgränsningar kommer göras i val av material och komponenter till produkten till följd av de begränsade ekonomiska resurserna. Material kommer väljas efter substituerande produkter, egen informationssökning samt diskussion med sakkunniga personer.

Enklare beräkningar och uppskattningar av tillverkningskostnader kommer utföras. Förslag på lämplig montering kommer föreslås.

Funktions och hållfasthetsberäkningar kommer utföras, dock görs inte mer exakta beräkningar eftersom detta kräver mer tid och utförligare granskning.

6. Teoretisk bakgrund och lösningsmetoder

6.1 Gateschema

Ett Gateschema upprättas för att ge tydligare överblick av de gater som finns i projektet. Hela projektets arbete delas upp i faser och i slutet av varje fas finns en gate. Vid denna gate ska projektet ha uppnått vissa delmål för att gå vidare in i nästa fas.

Ofta skapas gateschemat som ett linjärt system, där varje ingående del i fasen innan gaten beskrivs. Gantt-schema är ett exempel på ett gateschema.

Fördelen med ett gateschema är att projektet blir mer överskådligt och delmålen tydligare med gater, samt att det är lätta att kontrollera att projektet följer planeringen.

6.2 Flödesschema

Den lösningsprocess som ska tillämpas i ett projekt kan beskrivas med ett flödesschema. I detta schema listas alla de aktiviteter som är planerade att genomföras samt tidpunkter för dessa.

6.3 Problemförståelse

För att förstå vilka problem som ska lösas under produktutvecklingen behövs en problemförståelse. Problemförståelsen handlar om insamling av information, krav och kunskap som ligger till grund för det fortsatta arbetet.

En research görs för att bredda kompetensen. En kravspecifikation upprättas för att säkerhetsställa att det utförda arbetet efterfrågas. Det görs även en funktionsanalys för att skapa förståelse för funktionerna. Det viktiga i denna fas är att undersöka befintligt problem samt ta fram kundbehov. Nedan följer teorin kring dessa verktyg.

6.3.1 Research

En research görs för att inhämta kunskaper i området där problemet finns. Hur grundligt den utförs beror på förkunskaper och vad som krävs för att lösa problemet. Hur denna görs beror på vilket område det handlar om. Vissa områden finns väl dokumenterade och information kan med lätthet hämtas in. Inom andra områden, som inte är lika väldokumenterade, kan intervjuer med erfarna personer användas som informationskälla. På relativt okända eller nya områden kan tester behöva göras för att få kunskaper inom området.

Enklare funktionstester kan genomföras för att testa detaljfunktioner samt ge vidare underlag för hur slutprodukten bör utformas.

18(116)

6.3.1.1 Marknadsanalys

För att utveckla en ny eller befintlig produkt måste behovet som produkten uppfyller och brukarnas användning av den undersökas. Marknadsanalys är samlingsnamnet för en konkurrentanalys och marknadsundersökning. Med marknadsanalysen undersöks kundbehov och konkurrerande produkter och substitut granskas. En grundlig marknadsanalys svarar på följande frågor:

 Hur ser behovet ut idag?  Finns det någon efterfrågan?  Vilken är målgruppen?

 Vilka konkurrenter och substitut finns?

Marknadsundersökningen kan vara i form av enkäter eller intervjuer av användare eller potentiella målgrupper för att samla information som svarar på marknadsanalysens frågor. Ett annat sätt är att läsa i forum om eller recensioner av konkurrerande eller substituerande produkter. Genom informationen kan målgrupper där behovet är störst identifieras.

I en konkurrensanalys granskas bland annat konkurrerande produkter som inspiration för att få information som leder till en konkurrenskraftig produkt.

6.3.1.2 Tillverkningskostnader

För att beräkna materialkostnaden för ett koncept behöver flera kanaler undersökas. Detta kan vara på traditionellt vis genom kontakter eller sökning efter företag i telefonkataloger som Eniro och Lokaldelen. Det kan också vara genom en marknadsplats på internet där företagen visar upp sitt utbud med uppdaterade priser.

Utifrån valt koncept och tillverkningsmetod kan priser beräknas för det material som ska användas. Det skiljer sig mellan kostnader för prototypframtagning och för framtagning av en färdig produkt till kund. Vid framtagning av en prototyp kan spillbitar användas och komponenter kan även köpas via andrahandsmarknader och återvinningscentraler, vilket inte alltid är möjligt vid tillverkning av större volymer.

Vid beräkning av materialkostnader för slutprodukten bör uppmärksammas att ju större beställningar som görs, desto billigare blir varje enhet. Det är även beroende av vilka leverantörer som finns på marknaden vid det tillfället och vilka leveranstider som gäller. Inköpspriser beror även av vilken aktör det är möjligt att handla av, grossister, detaljister eller tillverkare.

6.3.1.3 Tillverkningsmetoder

Valet av tillverkningsmetod grundar sig på flera olika faktorer. Främst måste tillverkningsmetoden leva upp till de krav som ställs på produkten. Metoden väljs även utifrån hur stor volym som ska tillverkas. Även den ekonomiska biten är viktig i valet av tillverkningsmetod.

För att hitta lämpliga tillverkningsmetoder kan dessa undersökas på internet och i facklitteratur. Mycket information kan även hämtas från frågor till erfarna fackmän och andra sakkunniga i området.

6.3.2 Kravspecifikation

En kravspecifikation upprättas mellan uppdragsgivare och leverantör och kan liknas vid ett kontrakt. Den är till för att ge en mer enhetlig syn på utvecklingsarbetet och på så sätt minska kostnads- och tidsåtgång. En kravspecifikation kan även upprättas av produktskaparen för att ha riktlinjer och tekniska mål för slutprodukten.

Kraven på produkten listas och vanligtvis är det uppdragsgivaren/köparen av produkten som ställer upp dessa för att säkerhetsställa att den färdiga produkten utformas utifrån de krav som ställts upp. I andra fall kan kraven bestämmas utifrån marknadens krav och substituerande produkters prestanda.

Kravspecifikationen delas ofta upp i olika delar och varje del kan komma att kräva specialkompetens inom respektive område för att kunna besvaras, vilket gör att kravspecifikationen ofta delas upp inom en projektgrupp.

Främsta fördelen med en kravspecifikation är att den definierar problemformuleringen och ger alla inblandade en tydlig bild av projektets mål. Kravspecifikationen ska fungera som ett stöd under hela produktutvecklingsprocessen och genom att gå tillbaka till dokumentet kan man försäkra sig om att arbetet går framåt och i rätt riktning.

(Lövgren, R, 2011)

Nackdelarna kan vara att i en mindre projektgrupp finns det kanske inte den specialkompetens som krävs för att besvara kravspecifikationen inom alla områden och då kan det bli mer eller mindre kvalificerade gissningar.

(Lövgren, R, 2011)

6.3.3 Funktionsanalys

Funktionsanalysen bygger på de funktioner en produkt har. Funktionerna listas upp efter huvudfunktion, delfunktion samt stödfunktioner.

Först anges huvudfunktionen, som är syftet för produkten. För att huvudfunktionen ska uppfyllas behövs en rad delfunktioner som gör huvudfunktionen möjlig, om man tar bort en delfunktion så kan inte heller huvudfunktionen uppfyllas.

Sedan finns det funktioner som inte bidrar till huvudfunktionen, men som gör att produkten blir mer attraktiv, dessa kallas stödfunktioner.

Funktioner listas sedan upp i ett funktionsträd, för att lätt kunna få en överblick över de funktioner produkten innehar.

20(116)

6.3.4 QFD

QFD är ett verktyg som används för att omvandla kundernas krav till egenskaper på produkten.

Kundernas krav listas och viktas utifrån deras betydelse för kundnöjdheten. Sedan anges förhållandet mellan kundernas krav och de listade produktegenskaperna och på så vis framkommer de egenskaper som har störst betydelse för kunderna.

I en QFD kan även den egna produkten ställas mot konkurrenter och liknande produkter. Fördelarna med verktyget är att det ibland kan vara svårt att ta fram krav som mätbara egenskaper, ur en QFD fås detta fram. En annan fördel är att man kan få fram hur pass väl man uppfyller kundkraven gentemot konkurrerande produkter. (Lövgren, R, 2011)

6.4 Brainstorming

Brainstorming är en idéskapandemetod där flera personer idégenererar i grupp. Det finns många olika varianter av brainstorming, t.ex. Stop and Go, Turordning och Brainwriting. Metoden kan användas i en produktutvecklingsprocess för att komma på nya idéer. Ett stort antal idéer eftersträvas som sedan kombineras och kompletteras. För att metoden ska bli effektiv är det viktigt att kritik och bedömning inte förekommer samt att alla deltagare kommer till tals.

(Österlin, 2010, sid 55)

6.4.1. Brainwriting

Denna metod fungerar som brainstorming fast varje gruppmedlem sitter för sig själv och dokumenterar sina idéer på ett papper. Efter en bestämd tid får personerna titta på någon annans idé för inspiration alternativt skicka sin idé vidare för en gruppmedlem att vidareutveckla.

(Österlin, 2010, s.55)

6.4.2 Mindmapping

Mindmap kallas minneskarta och är en teknik som används för att göra anteckningar som baseras på relationer mellan inlärda element och ritas upp för att få en struktur på information och förenklar att analyser, förstå och framställa nya idéer. En mindmap byggs upp genom att skriva huvudämnet i en bild i mitten på ett papper och sedan dra linjer från huvudämnet. Denna teknik kan utformas på olika sätt och användas inom olika områden t.ex. vid idégenerering, planering och memorering.

(Passuello, Luciano, 2012)

6.5 Pugh’s matris

Detta är ett konceptutvärderingsverktyg som används för att objektivt och systematiskt välja en av flera lösningar på ett problem. Koncepten som ingår i modellen vägs i förhållande till en referens hur väl de uppfyller angivna produktkrav och önskemål. Koncepten kan vara antingen bättre, sämre eller likvärdig referensen. Beroende på matrisens omfattning kan

koncepten även vägas som starkt eller svagt sämre/bättre relativt referensen. Poängen anges då från -2 till +2. Kraven som koncepten ställs emot kan även viktas för att de med störst betydelse skall ge höga poäng till koncept som uppfyller dem väl.

Som referensen väljs vanligtvis en redan befintlig produkt på marknaden, och då en konkurrenskraftig sådan. När poängen räknats kan sedan ett av de ledande koncepten sättas som referens för att åskådliggöra eventuella brister i förhållande till hur de andra koncepten uppfyller kraven.

(Lövgren, R, 2011)

6.6 FMEA

FMEA, Failure Modes and EffectsAnalysis är en metod för att systematisk analysera möjliga mekaniska fel i en produkt eller process. Felen kan bero på ett förändrings-, design- eller tillverkningsfel som gör att en komponent, del, eller system förhindras att uppfylla sin funktion.

FMEA är tänkt att uppdateras kontinuerligt. Den är bäst lämpad för att användas som ett botten-upp verktyg vilket innebär att man fokuserar på en detaljerad funktion och dissekerar alla potentiella fel. I vissa fall kan FMEA användas tillsammans med ett annat verktyg, FTA (FaultTreeAnalysis) vilket är en topp-ner analys för att täcka upp fler felsätt och felorsaker. (Lövgren, R, 2011)

6.7 DFM

DFM, Design For Manufacture, vilket på svenska kan översättas till design för tillverkning. Används för att optimera och analysera tillverkningsprocessen av en komponent, men inom produktutveckling används det för att undersöka och analysera tillverkningen av en produkt och på så sätt få en så kostnadseffektiv produkt som möjligt.

(Lövgren, R, 2011)

En DFM tillämpas med fördel då ett koncept genererats fram, eftersom en tillverkningsstrategi då kan skapas.

6.8 DFA

DFA, Design For Assembly och översatt till svenska, står för design för montering.

DFA används främst vid tillverkning av produkter i större volymer och avser hur lätt det är att montera ihop produkten som ska tillverkas.

DFA kan även användas för att få fram hur monteringen kan förbättras och underlättas för redan befintliga produkter och för att beräkna monteringskostnader.

Att monteringstider och antalet komponenter hålls nere gör att både tid och pengar sparas. DFA består av 13 tumregler, vilka ligger till grund för utvärderingen.

(Lövgren, R, 2011)

1. Minimera antalet komponenter. 2. Minimera antalet fästanordningar. 3. Val av lämplig baskomponent.

22(116) 5. Val av effektiv monteringsfixtur.

6. Underlätta komponentåtkomst.

7. Anpassa komponenter till dess monteringsmetod (manuellt, robot, specialmaskin). 8. Sträva efter att bygga med symmetriska komponenter.

9. Sträva efter att använda komponenter som är symmetriska med monteringsriktningen. 10. Om osymmetriska komponenter finns, låt dessa vara tydligt osymmetriska.

11. Arbeta för att skapa en rätlinjig och enkelriktat montering.

12. Utnyttja fasningar, styrningar och elasticitet för enklare inpassning. 13. Maximera tillgänglighet vid montering.

6.9 DFMain

DFMain, Design for Maintenance betyder Design för underhåll och är en designstrategi i produktutvecklingsprocessen som tar hänsyn till hur underhållet av produkten ska göras. (Lövgren, R, 2011)

DFMain utvecklas så tidigt som möjligt då man kan minska eller eliminera kostnader för underhåll, minimera oplanerade driftstopp och förbättra säkerheten.

När man utvecklar DFMain kan både designer och slutanvändare omfattas och resultatet kan då bli att:

 Underhållsbehov identifieras och kan prioriteras.

 Produktens tillgänglighet ökar och underhållstiden minskas.  Kundnöjdheten ökas.

 Logistikbördan och livscykelkostnader minskas.

 Effektiviteten blir mätbar med underhållsmått och riktmärken för industrin.

6.9.1 Rekommendationer inom DFMain

Nedan listas de rekommendationer som finns inom DFMain  Användande av standardkomponenter och fästelement  Följa branschstandarder och koder

 Inga specialverktyg ska behövas  Lätt att identifiera delar

 Ska finnas utrymme för reparationsarbete  Självdiagnostisk

 Standardisera provning, kalibrering och felsökning  Manualer

6.10 DFE

Design for Environment, DFE, är en sammanfattande benämning av metoder som på olika sätt stödjer arbetet mot att minska produkters miljöpåverkan. Detta integreras redan tidigt i produktutvecklingsprocessen.

Metoder inom DFE som brukar återfinnas är enligt Stiftelsen Svensk Industridesign (2012):  Design for Durability (DFD)

 Design for Assemby (DFA)  Design for Serviceability (DFS)  Design for Disassembly (DFD)  Design for Recycling (DFR)

Kort sagt handlar DFE om att minimera mängden olika material, volymen av totalt material och energiåtgången vid tillverkning av produkten. Det handlar också om hur produkten kan effektiviseras i återvinningssynpunkt samt hur livslängden för produkten kan maximeras.

6.11 Beräkningar

Beräkningar av konstruktioner kan ske på olika sätt. Beräkningsprogram som behandlar konstruktioner kan tillämpas likväl som överslagsräkning eller mer noggranna uträkningar av konstruktörer. Med vilken noggrannhet beräkningar skall ske bedöms av konstruktör eller uppdragsgivare och varierar beroende på vilken typ av projekt som ska bearbetas och vilket resultat som ska uppnås. För prototypbyggande är överslagsräkning tillräcklig eftersom prototypens funktionstester svarar på hur vidareutvecklingen bör ske medan slutprodukter bör ha mer exakta beräkningar.

6.12 Hardvardsystemet

I detta projekt kommer Harvardsystemet användas som referensapparat. Detta system består av texthänvisningar och referensförteckning. Texthänvisningarna används för att markera att informationen i föregående text ej kommer från författaren utan från en annan källa. Dessa hänvisningar består vanligtvis av författarens efternamn och utgivningsår vars fullständiga bibliografiska beskrivning av dokumentet återfinns i källförteckningen.

24(116)

7. Tillämpad lösningsmetodik

I följande kapitel presenteras den tillämpade lösningsmetodik som utfördes från projektets start till slutkoncept.

Bild 1. Flödesschema

Resultat

CAD-bilder

Ritningar

Konceptförädling

Dimisionering

Val av material

DFX-verktyg

Konceptval

Kontakt med

sakkunniga

QFD

Pughs

matris

Konceptgenerering

Funktionstest

Substituerande

övningar

Idégenerering

Brainstorming

Mindmapping

Problemförståelse

Marknadsanalys

Problemanalys

Planering

Ganttschema

Flödesschema

7.1 Planering

Vid uppstart av projektet den 18 april 2012 skapades en planering över hur arbetet skulle bedrivas under projektets gång.

7.1.1 Gantt schema

Ett Ganttschema upprättades för att få en översiktlig blick av arbetet samt kunna kontrollera att projektet är i fas. En stor del av arbetets tid disponerades till problemanalysen samt idégenereringen. Detta för att författaren tillsammans med tidigare lärare anser att en större förståelse för problemet oftare leder till en mer kvalitativ slutprodukt. Ganttschemat kan ses i bilaga 1.

7.1.2 Flödesschema

För att få en överskådlig blick över vilka produktutvecklingsverktyg som tillämpas i olika faser upprättades ett flödesschema. Detta hittas under kapitel 7 Tillämpad lösningsmetodik, bild 1.

7.2 Problemförståelse

I detta avsnitt definieras relevanta begrepp samt presenteras hur information samlats och hur de olika produktutvecklingsverktygen tillämpats för att få en större problemförståelse.

Arbetet inleddes med en marknadsundersökning av existerande produkter och substitut. Därefter följde en förundersökning i området. Med samlad information formulerades både funktionsanalys och kravspecifikation.

7.2.1. Kort om träning och bänkpress

I träning på gym finns generellt två typer av övningar; isolerande och sammansatta övningar. En isolerad övning är en övning som fokuserar på en led eller en muskelgrupp och blandar därmed in övriga muskelgrupper minimalt. En sammansatt övning arbetar med flera muskelgrupper samtidigt och innebär rörelse kring två eller flera leder samtidigt.

(Spogg AB, 2012)

26(116)

Bänkpressövningen

Bänkpress är en sammansatt övning eftersom den involverar flera muskelgrupper. Det är en populär och prioriterad övning eftersom hela överkroppen arbetar. Övningen går att utföra med höga vikter. Muskelbyggandet är som störst under stor belastning men behöver även inslag av isolerande övningar.

(Spogg AB, 2012)

Utförande

Utförandet sker genom att personen ligger på rygg på en bänk. Sedan lyfts skivstången av från ställningen strax ovanför brösthöjd med ett brett överhandsgrepp. Stången sänks tills den precis nuddar övre delen av bröstet. Då pressar personen upp stången tills armarna är utsträckta.

Det går även att utföra bänkpressövningen med ett smalare, axelbrett, grepp. I sådana fall ska armbågarna gå nära kroppen genom hela rörelsen. I smal bänkpress tränas framsida axel och triceps mer. (Spogg AB, 2012)

7.2.2. Persontyper

Personer som tränar styrketräning har olika mål och ambitioner, därför skapas två generaliserade persontyper för att underlätta för läsaren samt få en bild av potentiella målgrupper.

Kroppsbyggaren definieras som en person som utvecklar kroppens muskler i styrka och

volym genom en kombination av systematisk styrketräning. Kroppsbyggaren förutsätts ha flera år av gymerfarenhet och har som mål att bli större och framförallt starkare. Strävar ofta efter att känna kontakt med muskler och känna ett ”pump”.

Träningspersonen är en person med som fokuserar mer på musklernas utseende och i andra

hand volym. Majoriteten av gymutövare tillhör denna kategori. Denna person kan ha ett eller några års erfarenhet.

7.2.3 Centrala träningsbegrepp

För att underlätta för läsaren beskrivs och definieras begrepp nedan som fortlöper genom rapporten.

Statisk träning – Muskelkontraktion där inget yttre arbete (rörelse) sker. Kallas även

isometrisk kontraktion.

Koncentrisk träning – Dynamisk koncentrisk kontraktion innebär att muskelns kraft är högre

än motståndet vilket resulterar i en förkortning av muskeln och en sammandragande rörelse.

Dynamisk träning – När muskeln kontraherar sig och en rörelse uppstår.

Excentrisk träning – En dynamisk kontraktion där muskeln förlängs på grund av att den

yttre kraften är större än muskelkraften. Detta kallas även ”bromsande arbete” eftersom muskeln sakta förlängs och bromsar rörelsens utförande.

Kontakt med muskel – Kontakt med muskeln definieras av författaren som innebörden att

utförd övning belastar den muskelgrupp utövaren avser att träna. Utövare menar att de kan känna ett ”pump” i muskeln.

7.2.3. Marknadsanalys

Arbetet inleddes med en undersökning på två olika gym i Västerås, Iron SPORT och Member 24, för att ta reda på hur behovet ser ut. I marknadsanalysen utfördes en marknadsundersökning samt konkurrentanalys för att få svar på följande frågor:

 Vilken målgrupp har störst behov av ett träningshjälpmedel?  Vilka konkurrerande produkter finns i dagsläget?

7.2.3.1. Marknadsundersökning

På de två olika gymmen gavs en enkät med tre frågor samt personuppgifter till gymutövare under en veckas tid, 9/4- 2012 - 16/4 -2012. Dessa gym valdes eftersom de endast erbjuder styrketräning och ej håller i någon gruppträning samt eftersom det är näst intill uteslutande män som tränar på gymmen. Enkäterna fanns vid respektive receptioner och fylldes i av frivilliga.

28(116) Bröstet 25% Armar 6% Ryggen 25% Magen 12% Axlar 13% Ben 19% Bröstet Armar Ryggen Magen Axlar Ben

Vilken kroppsdel tycker du är mest tilltalande att ha välutvecklad? Ja 0% Ja, ibland _19% Nej 81% Ja Ja, ibland Nej

Upplever du det svårt att få kontakt med bröstet när du tränar bänkpress?

Frågorna var följande:

 Hur länge har du gymmat?

 Vilken kroppsdel tycker du är mest tilltalande att ha välutvecklad?

 Upplever du det svårt att få kontakt med bröstmusklerna när du tränar bänkpress? Den första frågan formulerades för att urskilja en koppling mellan gymerfarenhet och upplevt problem. Den andra frågans syfte är att ådagalägga att personer kan vara villiga att betala för ett träningshjälpmedel till bröstet eftersom personer strävar efter att få en välutvecklad bröstmuskelatur. Detta kan komma att framläggas som argument till potentiell utvecklare. Sista frågan tog reda på om det fanns ett behov av ett träningshjälpmedel.

7.2.2.2 Marknadsundersökning resultat

Resultaten från gymmen redovisas och analyseras i detta avsnitt.

Iron SPORT

Detta gym är ett nischat gym där majoriteten är kroppsbyggare samt män. I enkät svarade 16 personer med följande resultat.

Gymerfarenhet: Medelsnittet 5 år, Median 6 år

Member 24

Member 24 är ett gym där medlemmarnas ambitioner samt förmågor varierar, men majoriteten klassas som träningspersoner. I denna enkät svarade 36 personer med följande resultat:

Bröstet 69% Armar 8% Ryggen 11% Magen 6% Axlar 3% Ben 3% Bröstet Armar Ryggen Magen Axlar Ben

Vilken kroppsdel tycker du är mest tilltalande att ha välutvecklad? Ja 17% Ja, ibland 47% Nej 36% Ja Ja, ibland Nej

Upplever du det svårt att få kontakt med bröstet när du tränar bänkpress?

Gymerfarenhet: Medelsnittet 3 år, Median 3 år.

7.2.2.3. Analys av resultat

Kroppsbyggare har utvecklat sin träning och antas av författaren enklare kunna få kontakt med belastade muskler, vilket kan vara en anledning till resultatet i Bild 5. Resultatet i Bild 4 kan bero på att personerna som svarade har tränat bröstet i flera år och skulle kunna anse att de behöver bygga en annan muskelgrupp för att få en kroppslig symmetri.

På Member 24 varierade gymerfarenheten enligt enkäterna mer än på Iron SPORT och fler utövare med 1-2 år gymerfarenhet tränade här. Resultatet visade att kontakt med bröstet var ett problem för nästan varannan utövare och majoriteten av de som upplevde detta problem hade en gymerfarenhet på 1-2 år.

Antalet svar i undersökningen är något lågt för att ge en statistisk säkerhet. Det marknadsundersökningen främst visade var att det fanns ett behov. En målgrupp kunde också urskiljas som personer med låg gymerfarenhet. Detta med beaktande på att antalet svarande på Member 24 var mer än det dubbla jämfört med på Iron SPORT.

7.2.3 Konkurrentanalys

Efter marknadsundersökningen utfördes en konkurrentanalys för att få en uppfattning av marknaden. Butiker med träningshjälpmedel i sortimentet granskades på internet och i Västerås och slutligen studerades substitut och andra områden där liknande problem löses.

7.2.3.1 Konkurrerande produkter

En direkt konkurrerande produkt kunde inte hittas efter grundliga sökningar med svenska och engelska sökord på söksidan google.se, leverantörs- och produktsidan alibaba.com samt videoklippsidan youtube.com. Vid sökning kombinerades orden nedan med en eller flera sökord:

”Träningshjälpmedel” ”bröst ” ”bröstmuskel” ”bänkpress” ”kontakt” ”pressa” ”kombinera” ”träning” ”hjälpmedel” ”motstånd” ”friktion” ”muskel kontakt” ”hjälpmedel” ”redskap” ”gym” ”funktionell” ”hybrid”

30(116)

De engelska sökorden kombinerades på samma sätt som ovan och var följande:

”training” ”bench press” “breastmuscle” ”contact” ”press” “squeeze” “combine” “hybrid” “help” “resistance” “friction” “muscle contact” “tool” “gym” “breast” “functional”

Det som hittades var artiklar samt filmer där kroppsbyggare använde gummiband under bänkpressövningen, se Bild 8.

Syftet med gummibanden är att få en högre belastning under hela bänkpress-rörelsen, framförallt i toppläget, det vill säga när armarna är sträckta. Detta är ett effektivt sätt att öka i styrka.

(Mercer, Lisa, 2012)

7.2.3.2 Substitut

De substituerande produkterna som söktes var träningshjälpmedel på gym eller hjälpmedel med friktion inom träning. Eftersom Vince Del Monte (se kapitel 1.1 Bakgrund) använde friktionen mellan händer och stång låg fokus på produkter som gav friktion eller motstånd. Nedan presenteras de substitut som hittades på internet och i lokala butiker.

Power Push Ups

Produkten beskrivs som ett hjälpmedel som ökar motståndet vid olika övningar, exempelvis. dips eller armhävningar, genom de flexibla och utbytbara kablarna.

(Träningspartner / NF Sweden AB, 2012)

Bild 10. Användning av Power Push Up (http://www.traningspartner.se/)

Bild 8. Tillämpning av gummiband i bänkpressövningen (www.livestrong.com)

Bild 9. Power Push Up 2 (http://www.traningspartner.se/)

Go Fit Pro Stick paket

Go Fit Pro Stick är ett portabelt verktyg som kan fästas i till exempel dörrar och används för allsidig träning. Den används genom att koppla utbytbara gummiband som motstånd på antingen handtagen eller staven för att efterlikna olika träningsövningar.

(Träningspartner / NF Sweden AB, 2012)

TNT Power Cable

Denna produkt innefattar enkla gummiband som används som motståndsträning för främst överkropp. Det går att variera antalet kablar för att variera reglera motstånd.

(Träningspartner / NF Sweden AB, 2012)

AblicaBendy

AblicaBendybestår av enkraftig fjäder som stärker muskulaturen i bröst och armar genom att utövaren böjer den.

(Gymgrossisten AB, 2012)

Bild 11. Go Fit Pro Stick

(http://www.traningspartner.se/) _{Bild 12. Användning av Go Fit Pro Stick} (http://www.traningspartner.se/)

Bild 13. TNT Power Cable (http://www.traningspartner.se/)

Bild 14. Användning av TNT Power Cable (http://www.traningspartner.se/)

Bild 15. Ablica Bendy (www.gymgrossisten.se)

Bild 16. Användning av Ablica Bendy ((www.gymgrossisten.se))

32(116)

Pro Power Pushups

Denna produkt är inte motståndsbaserad. Pro Power Pushups roterar för att hålla en naturlig rörelse som endast främjar armhävningsövningen.

(http://exerciseandweights.blogspot.se, 2012)

7.2.4 Problemanalys

Slutligen undersöktes varför personer har svårt att få kontakt med bröstmusklerna genom att samla information från internet samt prata med utbildade träningsinstruktörer.

7.2.4.1 Intervju med träningsinstruktör

För att få större förståelse för belastande övningar för bröstmusklerna hölls en intervju den 20 april med Rikard Robbins Personlig tränare, Factor Gym,

Nedan visas relevanta utdrag ur intervjun. Hela intervjun finns under bilaga 2.

15 Är bröstmuskeln likadan som övriga muskler i kroppen om man tänker på antalet muskelfästen och antalet muskler? Pectoralis major, bröstmuskeln, är en stor muskel. Den har muskelfibrer åt olika håll. Fibrernas placering spelar ingen roll.

16 Finns det något man bör tänka på när man tränar bröstmuskeln? Är som alla andra muskler, belasta rätt, utför en strikt korrekt övning.

17 När personer tränar brukar man prata om kontakt med muskeln, hur skulle du beskriva kontakt med muskeln?

Att man känner att man tryck i muskel, att man känner att man jobbar med den. När man talar om kontakt med muskeln gäller det oftast muskelbyggare som vill ha den känslan.

18 Varför är det bra att ha kontakt med muskeln?

För bra kontakt innebär att du jobbar med den muskeln och har belastning. 19 Hur får man enklast kontakt med en muskel?

Genom att ha koncentrerade reps, dvs. en specifik övning.

Bild 17. Pro Power Pushup

(www. exerciseandweights.blogspot.se) Bild 18. Användning av Pro Power Pushup (www. exerciseandweights.blogspot.se)

20 Har du några knep du använder som främjar kontakten?

Strikta övningar, god hållning. En lättare spänning i muskeln innan övningen är något som jag kan instruera personer att ha, t.ex. vid bicepscurls.

7.2.4.2 Analys av intervju

Det som konstaterades av intervjun var att en lättare spänning i muskeln, genom exempelvis ökad statisk belastning kan främja kontakten med muskeln tillsammans med god hållning och en strikt korrekt utförd övning.

7.2.4.3 Dålig kontakt – orsaker

Varför kontakten med bröstmuskeln är dålig framkom enligt intervjun och informationssökning på internet av tre generella orsaker, som förvisso kan variera individuellt. Dessa orsaker var följande:

- För mycket vikt

Med för mycket vikt på bänkpress-stången belastas andra muskelgrupper, främst axlarna, mer och kan leda till ett dåligt genomförande.

- Dåligt genomförande

Utövaren behärskar inte bänkpress-tekniken till fullo utan lyfter snett vilket leder till att andra muskelgrupper belastas mer.

- För snabbt genomförande

Utövaren genomför bänkpress-övningen för snabbt och låter inte bröstmuskeln lyfta tillräckligt mycket.

(Löwgren, Axon. Martin, 2012)

7.2.4.4 Funktionsanalys

Med den insamlade informationen tillsammans med problemformuleringen kunde en funktionsanalys upprättas med nödvändiga funktioner för att utforma en lösning. Funktionsanalysen ställdes upp med en hierarkisk struktur för att få en överblick över de olika funktionerna.

Huvudfunktionen är att öka den statiska belastningen för att främja kontakt med bröstmusklerna. Delfunktionerna är utformade från de krav som ställts i problemformuleringen och krävs för att upprätthålla huvudfunktionen.

34(116)

7.2.3.3 Kravspecifikation

Efter marknads- och problemanalysen utformades en kravspecifikation utifrån egna ställda krav i kapitel 3 Projektdirektiv samt marknadens krav, se kapitel 7.2.3 Marknadsanalys. Produktkraven som ställts är tagna från substituerande produkter samt författarens krav och ställs på prototypen och vilka därmed även bör ställas på slutprodukten. Med träningshjälpmedlet menas prototypen i detta arbete om inget annat anges.

1. Marknadsbedömning

1.1 Träningshjälpmedlet ska vara tillgängligt för privatpersoner men även för inköp av gym.

1.2 Träningshjälpmedlet ska ha en marknadslivslängd på minst 5 år.

1.3 Träningshjälpmedlet ska till en början finnas tillgänglig på marknader i Europa.

2. Produktkrav

2.2.Träningshjälpmedlet ska främja kontakten med bröstmusklerna under bänkpressövningen.

2.3 Träningshjälpmedlet ska vara säkert att använda av träningspersoner. - Träningshjälpmedlet ska tåla påfrestningar från utövaren på minst 200N. - Träningshjälpmedlet ska vara greppvänlig.

2.4 Träningshjälpmedlet ska vara enkelt att använda för träningspersoner. - Träningshjälpmedlet ska vara enkelt att fästa.

- Träningshjälpmedlet ska kunna justera läge. 2.5 Träningshjälpmedlet bör ha en tydlig semiotik.

2.6 Träningshjälpmedlet ska kunna användas av majoriteten av gym och utövare. 2.9 Träningshjälpmedlet ska kunna tas bort.

2.10 Träningshjälpmedlet ska ha en materialkostnad under 400 kr och ska gå att tillverkas av kostnadseffektiva tillverkningsmetoder.

3. Service, underhåll och reservdelar

3.1 Träningshjälpmedlet ska bestå av liknande komponenter. 3.2 Inga specialverktyg ska krävas vid montering.

4. Dokumentation

4.1 Bruksanvisning ska medfölja varje enhet.

5. Packning och emballage

5.1 Träningshjälpmedlet ska packas i kartong och omslutas av gladpack vid frakt.

6. Återvinning

6.1 Träningshjälpmedlet ska bestå av återvinningsbara material.

Påfrestningen från utövaren på minst 200 N valdes eftersom substituerande bröstövningar utförs med liknande krafter och träningshjälpmedlet bör därför tåla större påfrestningar. Materialkostnadskravet på 400kr sattes eftersom substituerande produkter håller den prisklassen. Att bygga en prototyp till den kostnaden bör stå utanför projektets mål.

7.3 Idégenerering

Efter att en större förståelse för problemet skapats samt vilka krav och önskemål som ställs klargjorts, inleddes idégenereringsfasen. Arbetet startade med en undersökning av bänkpress-ställningar hos leverantörer och Member 24.

Därefter genererades olika lösningar där kvantitet prioriterades eftersom kvantitet leder till kvalitet. Detta innebär att alla idéer oavsett orimlighet beaktades till en början. Huvudsyftet var att komma på lösningar som ökar den statiska belastningen på bröstmusklerna.

(Österlin, 2010, s.55).

Bänkpress-ställning definieras i denna rapport som en bänkpressram med en bänkpress-stång.

7.3.1 Granskning av bänkpress-ställningar

Granskningen av bänkpress-ställningarna gjordes för att ta reda på var ett träningshjälpmedel kan fästas eller tillämpas. Bänkpress-ställningar är utformade olika av olika tillverkare och för att skapa ett träningshjälpmedel som passar majoriteten bänkpress-ställningar söktes gemensamma drag.

Leverantörer

Vid undersökningen av bänkpress-ramarna granskades leverantörerna Life Fitness, Techno Gym, Casall samt gymkompaniet.

Lokala gym

Member 24 och IRON Sport använde sig båda av bänkpressställningen från Life Fitness, se bild 20.

Bänkpressramar

De ramar som fanns i leverantörernas sortiment samt på besökta gym visas nedan.

Bild 20. Bänkpressram från Life fitness ((www.motionskompaniet.se)

Bild 21. Bänkpressram från Techno gym (www.technogym.se)

36(116)

Bänkpress-stänger

Under en telefonkonversation den 20 april 2012 med Mikael Ahlfors, säljare för gymutrustningsleverantören CL Fitness, framkom att Eleiko är den största och i princip enda leverantören av bänkpress-stänger i Sverige. Därför kontaktades Eleiko med en fråga om diametern på deras bänkpress-stång vid greppet. Eleikos svar visas nedan. Hela mailkonversationen finns under bilaga 3.

”Vi säljer alla stänger till gym, men vanligast är nog Eleiko Sport Träningsstång och på den är det 28 mm grepp.

Med vänliga hälsningar Petra”

7.3.1.2 Analys av bänkpress-ställningar

Bänkpressramarnas gemensamma drag är ramen som går under bänken samt de två ramar som bänkpress-stången vilar på, vilket illustreras i Bild 24 nedan.

Bänkpress-stång

Bänkpress-ställningens stolpar. Bänk

Bänkpress-ställningens undre ram

Bild 22. Bänkpressram från Casall (www.casallproducts.com)

Bild 23. Bänkpressram från gymkompaniet. (www.gymkompaniet.se)

Bild 24. Gemensamma drag för bänkpressställningar

Belastning/Påfrestning?

Gummiband

Magneter

Fjädrar

Vikter

De flesta bänkpress-stänger har en diameter på 28mm där utövaren greppar, se bilaga 3. Ett träningshjälpmedel anpassat efter gemensamma drag för bänkpress-ställningar bör därför passa majoriteten gym.

7.3.2. Brainstorming

När insamlad information analyserats kunde problemområdet delas upp tre mindre problemområden som presenteras nedan:

1. För att få en ökad statisk belastning måste användaren belastas genom vikter eller annan påfrestning.

2. Eftersom någon form av belastning skapas måste en lösning kunna fästas någonstans på bänkpress-ställningen.

3. När träningshjälpmedlet används måste det vara kopplat på eller till utövaren.

Till hjälp vid brainstormingen fanns två träningsvänner utan erfarenhet av produktutveckling vilka också tillhör personas träningspersoner. Träningsvännerna informerades inte om de formulerade problemområdets delar eftersom fantasi och kvantitet efterlystes. En bild av en bänkpress-ställning ritades upp och sedan användes Brainwriting som brainstormingverktyg. De frågor som formulerades utifrån problemområden

 Med vad kan belastning eller annan påfrestning skapas?

 Var på bänkpress-ställningen kan ett träningshjälpmedel fästas?  Hur kan ett träningshjälpmedel fästas på bänkpress-ställningen?  Hur kan träningshjälpmedlet kopplas till eller fästas på användaren?

7.3.3 Mindmapping

Resultaten från brainstormingen upprättades i olika mindmaps för att få en bättre överblick och enklare kunna kombinera de olika förslagen med varandra.

7.3.3.1 Lösningsförslag för olika belastning eller friktionssätt

I Bild 25 visas de förslag som svarar på frågan med vad belastning eller friktion kan skapas.

38(116)

Fäste bänkpress-ställning?

Fäste bänkpress-ställning?

Buntband Insidan _vikter Kardborre_band Lim Trådar Rep Ressår

Kardborre band med silikon

Fäste utövaren?

eband Lim Trådar Rep Ressår

På en handske Gummi-band runt arm/han d Till ett handtag hos utövaren

7.3.3.2 Lösningförslag för var ett fäste kan fästas på bänkpress-ställningen

I Bild 26 nedan besvaras frågan var på bänkpress-ställningen ett träningshjälpmedel kan fästas.

7.3.3.3. Lösningförslag för hur träningshjälpmedlet kan fästas på bänkpress-ställningen.

I Bild 27 nedan besvaras frågan hur ett träningshjälpmedel kan fästas på bänkpress-ställningen.

Bild 27. Förslag på hur träningshjälpmedlet kan fästas

7.3.3.4 Lösningförslag för var ett fäste fästas på utövaren

I Bild 28 besvaras frågan hur ett träningshjälpmedel kopplas till eller fästas på användaren.

Bild 28. Förslag för fäste på utövaren

Belastning •Gummiband •Fjäder Fäste bänkpress-ställning VAR •Insidan vikter •Fäste stångens grepp •Fäste på ramen Fäste bänkpress-ställning HUR •Buntband •Kardborreband •Ressår •Kardborreband med friktion •Monteringsfäste

Fäste utövare VAR •I handen •På handleden •På underarmen Fäste utövaren HUR •Genom ett handtag •Runt handleden •I handen •runt underarmen •Genom en handske

7.3.3.5 Val av förslag att gå vidare med

Efter alla förslag genererats berättade författaren för övriga i gruppen om resultatet från den analys som gjort i kapitel 7.3.1.2 Analys av bänkpress-ställningar. De förslag som genererades under mindmappingen diskuterades och sedan sorterade gruppen ut lösningar att gå vidare med, med fokus på de gemensamma dragen för bänkpress-ställningarna. Urvalet gjordes med hänsyn till analysen samt om förslagen ansågs genomförbara eller ej.

7.3.3.6. Nya förslag

De nya förslag som diskuterats fram visas nedan i bild 29.

Som förtydligande för läsaren illustreras alla på fäste på bänkpress-ställningen i Bild 30 nedan.

Bild 29. Nya framtagna förslag

40(116)

7.4 Konceptgenerering

För att gå vidare i utvecklingsprocessen skapades koncept med stöd av de nya förslagen från idégenereringen samt studerande av substituerande övningar och grepp. Enklare funktionstester av ett träningshjälpmedel med gummiband genomfördes i samband med valet av koncept och slutligen analyserades koncepten med hjälp av produktutvecklingsverktyg.

7.4.1. Substituerande övningar och kort om grepp

De övningar som studerades innan konceptgenereringen var olika isolerade övningar för bröstmuskeln för att få inspiration och se om möjlighet finns att kunna kombinera en isolerad övning med bänkpress-övningen. Syftet med undersökningen var alltså att överväga möjligheten att utövaren belastas statiskt med en isolerade övningen innan den koncentriska rörelsen med bänkpress-övningen.

De isolerade övningar som studerats visas nedan.

Liggande flyes

Utförande:

I denna övning ligger utövaren på rygg på en rät bänk. Utövaren greppar hantlar och håller upp armarna mot taket. Sedan förs med lätt böjda armar hantlarna utåt tills de är i höjd med bröstkorgen. Pressa upp hantlarna till startpositionen.

(AST Sports Science AB, 2012)

Bild 31. Liggande flyes med hantlar.

(www. http://weighttrainingforyou.blogspot.se)

Flyes i cables

Utförande:

Utövaren tar ta tag i handtagen, ett i varje hand, och tar ett steg framåt, stå mittemellan maskinen och böjer sig sedan vid midjan och luta överkroppen lite framåt. Armarna böjs lätt vid armbågen och sedan pressar utövaren ihop handtagen i en båge framför bröst. Under kontroll så släpps tillbaka handtagen till startläge.