Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Internationella civilekonomprogrammet och Civilekonomprogrammet Vårterminen 2019 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--19/03091--SE
Svårigheter vid styrning
av hållbarhet
En fallstudie om hållbarhetsstyrning av och i ett
kommunalt bolag
Elin Frimodig
Sofie Rissveds
I
Förord
Det du nu kommer att få läsa är en uppsats på avancerad nivå inom Civilekonomprogrammet och Internationella Civilekonomprogrammet vid Linköpings Universitet. Processen har krävt hårt arbete och många timmar men utgör höjdpunkten av vår studietid. Vi har tillsammans haft en rolig och givande tid i skrivandet av uppsatsen.
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till alla respondenter som ställde upp på intervjuer. Tiden och informationen ni givmilt delat med er av har varit av stort värde. Utan er hade denna uppsats inte varit möjlig.
Vi vill tacka vår handledare Robert Jonsson som har hjälpt och stöttat oss genom processen. Din kunskap och dina kommentarer har varit mycket värdefulla. Vi uppskattar hur du hela tiden värnat om vår hälsa och glädje i skrivandet. Vi vill även tacka våra medstudenter som har läst och hjälpt vår uppsats framåt. Era kommentarer har varit till stor nytta för oss och gett oss nya infallsvinklar.
Till sist vill vi även tacka våra nära och kära som hejat på från sidlinjen.
Trevlig läsning!
Linköping, 27 Maj 2019
III
Sammanfattning
Titel: Svårigheter vid styrning av hållbarhet - en fallstudie om hållbarhetsstyrning av och i ett kommunalt bolag
Författare: Elin Frimodig och Sofie Rissveds Handledare: Robert Jonsson
Problematisering: Hållbar utveckling är en omfattande utmaning för världen och innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet där ett samspel krävs för att uppnå hållbar utveckling. Agenda 2030 utgör globala mål för hållbar utveckling vilket många kommuner i Sverige har antagit. Även kommunala bolag måste styras för att uppnå hållbar utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat en kunskapslucka kring svårigheter vid styrning av hållbarhet från en kommun ner i ett offentligt bolag samt hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag. Då samhället måste ta ansvar för hållbar utveckling och kommuner är en stor del av samhället, har kommuner möjlighet att påverka hur hållbarhetsarbetet kan utformas. Därför behövs det en djupare förståelse för hur styrning av hållbarhet ser ut inom denna kontext. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur kommunal hållbarhetsstyrning av ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns vid styrning av hållbarhet. Uppsatsen syftar även till att identifiera svårigheter vid ett kommunalt bolags hållbarhetsstyrning av verksamheten.
Metod: För att besvara syftet är uppsatsen utformad som en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv forskningsansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter i en svensk kommun samt i ett av kommunens bolag. Empiriska data har även samlats in via dokument.
Slutsats: Styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag är komplext. Resultatet av denna studie visar på sex framstående svårigheter. Dessa svårigheter är definition och uttryckta mål,
politisk styrelse, vinst och samhällsnytta, kontroll och flexibilitet, kultur samt uppföljning.
Inom varje område kan svårigheter för en kommuns hållbarhetsstyrning av ett bolag såväl som svårigheter vid hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag identifieras.
Nyckelord: Ekonomistyrning, hållbarhetsstyrning, hållbar utveckling, offentlig sektor,
V
Abstract
Title: Difficulties in Sustainability Management Control: A case study of sustainability management control of and in a municipal company
Authors: Elin Frimodig & Sofie Rissveds Advisor: Robert Jonsson
Background: Sustainable development is a comprehensive challenge for the world. It consists of economic, environmental and social sustainability, where an interplay is required to reach sustainable development. Agenda 2030 consists of global goals for sustainable development which many Swedish municipalities have adopted. Municipal companies also need to be managed to reach the aim of sustainable development. A knowledge gap on difficulties with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties with sustainability management control in a municipal company has been identified. As society needs to take responsibility for sustainable development, municipalities have the possibility to influence how to work with sustainability. Therefore, a deeper understanding of how sustainability management control takes place within this context is needed.
Purpose: The purpose with this paper is to contribute with a deeper understanding for how municipal governance of a municipal corporation looks regarding sustainability and what difficulties that exists when managing sustainability. The paper also aims to identify difficulties in a municipal company's sustainability management.
Methodology: This paper is designed as a case study with a qualitative research method and an abductive research approach. The empirical data consist of documents and a total of six semi-structured interviews.
Conclusion: Sustainability management control of and within a municipal company is complicated. The result of this study shows six overall areas of difficulties. These are definition
and expressed goals, political board, profit and social benefits, control and flexibility, culture
and follow-up. Within these areas' difficulties can be identified with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties within the company’s internal sustainability management control.
Keywords: Management control, sustainability management control, sustainable
VII
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 3
1.3 Syfte och forskningsfråga ... 5
1.4 Kunskapsanspråk ... 5 1.5 Avgränsningar ... 6 1.6 Definitioner ... 6 2. Metod ... 7 2.1 Undersökningsmetod ... 7 2.2 Forskningsperspektiv ... 7 2.3 Forskningsansats ... 8 2.4 Litteraturgenomgång ... 9 2.5 Fallstudie ...10 2.6 Val av fallföretag ...10 2.7 Intervjuer ...12 2.7.1 Val av respondenter ...13 2.7.2 Etiska aspekter ...14 2.8 Dokument ...16 2.8.1 Urval av dokument ...17
2.9 Motivering av vald teori...17
2.10 Bearbetning av data och analysmetod ...18
2.11 Studiens kvalitet ...19
2.12 Metodkritik ...21
2.13 Sammanfattning av metodkapitlet ...22
3. Tidigare studier ...23
3.1 Genomförandet av Agenda 2030 ...23
3.2 Kommuner och Agenda 2030 ...24
3.3 Styrning av kommunala bolag ...25
4. Teori ...27
4.1 Styrning ...27
4.1.1 Fyra typer av styrning ...29
4.1.2 Balanserade styrkort...31
4.2 Styrning av offentliga organisationer ...32
4.3 Bolagsstyrning i en kommunal kontext ...33
4.4 Styrning av hållbarhet ...35
VIII
5. Empiri ...39
5.1 Fallet Linköpings kommun och Tekniska verken ...39
5.1.1 Organisationsstruktur – en överblick ...39
5.1.2 Definition och syn på hållbarhet ...41
5.1.3 Uttryckta mål ...44
5.1.4 En politisk styrelse ...47
5.2 Linköpings kommuns hållbarhetsstyrning av Tekniska verken ...49
5.2.1 Kommunikation ...49
5.2.2 Uppföljning ...51
5.3 Tekniska verkens hållbarhetsstyrning av verksamheten ...52
5.3.1 Målnedbrytning ...52 5.3.2 Kommunikation ...53 5.3.3 Omorganisering ...55 5.3.4 Uppföljning ...56 5.4 Sammanfattning av empirin ...57 6. Analys ...59
6.1 Hållbarhet – definition, syn och mål ...59
6.2 En politisk styrelse ...62
6.3 Svårigheter vid Linköpings kommuns hållbarhetsstyrning av Tekniska verken...64
6.3.1 Kommunikation ...64
6.3.2 Uppföljning ...66
6.4 Svårigheter vid Tekniska verkens hållbarhetsstyrning av verksamheten ...67
6.4.1 Målnedbrytning ...67 6.4.2 Kommunikation ...70 6.4.3 Omorganisering ...72 6.4.4 Uppföljning ...73 7. Slutsats ...75 7.1 Diskussion av vårt bidrag ...79
7.2 Förslag till framtida forskning ...80
8. Referenser ...81
Bilagor ...89
Bilaga 1: Illustration över de tre delarna inom hållbar utveckling ...89
Bilaga 2: De Globala Målen ...89
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Hållbar utveckling är en av vår tids största utmaningar
(WWF, 2019) Det förs ständigt en diskussion kring den mänskliga påverkan på naturen och samhället. Begreppet hållbarhet diskuteras flitigt i många sammanhang, kring allt ifrån återvinning till företagande och jämlikhet. Även om diskussioner om hållbarhet pågår och en medvetenhet kring utmaningarna finns kan man ställa sig frågan: Hur går man praktiskt till väga för att åstadkomma hållbar utveckling?
I slutet av 80-talet fick begreppet hållbar utveckling internationell spridning (McKenzie, 2004). I en rapport av Världskommissionen för miljö och utveckling definieras hållbar utveckling som:
Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov
(UNEP, 1987, s. 41, egen
översättning från engelska)
Hållbar utveckling består av tre huvudområden: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, där alla delar är beroende av varandra (UNEP, 1987). Sedan 1987 har hållbarhetsområdet utvecklats och vid flera tillfällen har globala planer och mål antagits för att lyfta hållbar utveckling internationellt. Synen på hållbar utveckling har dock skiljt sig mellan olika tidsperioder, både i avseende på hur de tre delarna ses, i form av vilken som är grunden för de andra men också i avseende på vilken av delarna som bör vara i fokus (United Nations, 1992; United Nations, 2015; Agenda 2030, 2015). Ett sätt att illustrera hållbar utveckling är genom ett venndiagram (se bilaga 1) där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet överlappar varandra, till lika stor del, för att likställa de tre delarna (McKenzie, 2004).
Ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar har ökat som ett resultat av den tillväxt av organisationer och ekonomier som sker i hög fart (Wijethilake och Ekanayake,
2
2018). Många organisationer väljer att integrera begreppet hållbarhet i sin verksamhet samt förmedla detta utåt, exempelvis genom hållbarhetsrapportering (Gond, Grubnic, Herzig och Moon, 2012; Caputo, Veltri och Venturelli, 2017). Sveriges regeringen menar att “hållbart företagande är en förutsättning för framgångsrika, moderna och innovativa företag i framkant” (Regeringskansliet, 2016a, s.33). Alla svenska stora företag1 måste
från och med 2017 vara mer transparenta gällande hållbarhet då Sveriges regering lagstadgat om hållbarhetsrapportering (Regeringskansliet, 2016b). Hållbarhetsrapporter ska ha fokus på upplysningar om företags arbete som inte är av finansiell karaktär (Regeringskansliet, 2016a).
Utöver lagen om hållbarhetsrapportering, har Sverige som mål att vara ledande inom Agenda 2030 (Regeringskansliet, 2015a). Agenda 2030 är en vidareutveckling av tidigare internationella mål för hållbarhet (se Agenda 21 samt Millenniemålen) (FN-förbundet, 2017) och består av 17 globala mål vars övergripande syfte är att uppnå hållbar utveckling i världen till år 2030 (Agenda 2030-delegationen, 2019a). Målen utgår från alla tre delar inom hållbar utveckling (Agenda 2030-delegationen, 2019a). Regeringskansliet (2015a) menar att hela samhället måste engagera sig för att uppnå Agenda 2030 och som en del i detta har Glokala Sverige introducerats (FN-förbundet, 2019a). Projektet har till syfte att utbilda och engagera kommuner, landsting och regioner om de globala målen (FN-förbundet, 2019a). Under 2019 har totalt 15 regioner och 82 kommuner antagit arbetet med Agenda 2030 (FN-förbundet, 2019b). Det är främst på lokal nivå, genom kommuner och regioner som de stora förändringarna kan ske och målen kan förverkligas (Agenda 2030-delegationen, 2019b).
Offentliga organisationer, såsom kommuner, skiljer sig från privata företag, bland annat gällande mål, organisationsstrukturer och processer (Rainey och Bozeman, 2000). Offentliga organisationer särpräglas av att de är politiskt styrda och består av en politisk organisation och en tjänstemannaorganisation. De har regelverk kring verksamheten samt demokratiska mål och värderingar (Thomasson, 2013). Offentligt ägda bolag utgör en viktig roll för samhället då deras syfte är att ta ett samhällsansvar. Offentliga bolag som ägs av kommuner och landsting går under kommunallagen vilken därmed bestämmer förutsättningarna för hur verksamheten ska skötas (Thomasson, 2013). Dessa bolag är
1Mer än 250 anställda, mer än 175 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 350
3
även aktiebolag och inkluderas under aktiebolagslagen men kommunallagen upphäver den del i aktiebolagslagen som säger att syftet med bolagen är att generera vinst. Detta sker när det kommunala syftet skrivs in i bolagsordningen. Det krav som däremot finns är att verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund (Thomasson, 2013).
För att aktiviteter i en kommuns verksamhet ska kunna genomföras effektivt krävs styrning (Thomasson, 2013). För en lyckad styrning bör det reflekteras över hur anställda ska influeras, samordnas och styras mot organisationens mål (Merchant och Van der Stede, 2017). I ett kommunalt bolag ska kommunallagens tre principer offentlighets-, likabehandlings- och självkostnadsprincipen vara i framkant och demokratiska värderingar och riktlinjer ska styra (Thomasson, 2013). SKL menar att en kommuns styrning av sina bolag bör utgå ifrån en ägaridé, en företagspolicy, ett planeringssystem och ett uppföljningssystem för att den ska fungera väl (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Styrning används huvudsakligen för att en organisation ska uppnå de strategiska mål som antagits. En organisations styrning bör vara anpassad efter dess strategi och utformas därefter för att kunna användas och bidra till uppfyllelse av mål (Ax, Johansson och Kullvén, 2009).
1.2 Problemformulering
Som tidigare nämnts, krävs social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet för att skapa väl fungerande organisationer och ett välfungerande samhälle på lång sikt (UNEP, 1987). Tidigare har fokus kretsat kring ekonomisk hållbarhet och monetära mått men de senaste åren har vikten av social och miljömässig hållbarhet belysts (Nilsson och Hahn, 2012). Forskning kring hållbarhet har främst fokuserat på hur företag ska kommunicera sin hållbarhet utåt (Brunton, Eweje och Taskin, 2017). Merriman, Sen, Felo och Litzky (2016) påpekar att det är en utmaning hur en organisation ska göra för att integrera hållbarhet genom hela organisationen. Därtill menar Morioka och de Carvalho (2016) att det saknas undersökningar gällande integreringen av den praktiska styrning som behövs för att följa de hållbarhetsmål som antas i ett företag. Maas, Schaltegger och Crutzen (2016) belyser att det behövs mer forskning som visar hur processen inom en organisation går till när hållbarhet ska implementeras i styrningsarbetet, exempelvis hur organisationen samlar in, använder och analyserar hållbarhetsinformation internt. De
4
artiklar som försökt att utveckla det interna hållbarhetsarbetet fokuserar främst på varför man bör styra mot hållbarhetsmål snarare än hur (Morioka och de Carvalho, 2016). Det är sällan som de tre delarna i hållbar utveckling är helt jämställda i praktiken (McKenzie, 2004). Det finns ett flertal artiklar kring hållbarhet som kommer fram till samma slutsats, att social hållbarhet i många fall inte får samma fokus som ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Social hållbarhet blir förbisedd och blir inte konsekvent rapporterad. Det har även arbetats betydligt mindre med social hållbarhet både vid forskning och inom verksamheter (McKenzie, 2004). Ett exempel på detta finns att hitta i Brorströms (2015) forskning angående den hållbara staden. Hon studerade planeringen av en ny stadsdel där arbetet delades upp mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Genom uppdelningen fick den sociala hållbarheten mycket större uppmärksamhet än tidigare, vilket ansågs som något nytt (Brorström, 2015). Vidare menar även Morioka och de Carvalho (2016) att fokus till stor del kretsat kring de miljömässiga och ekonomiska delarna, ej den sociala delen eller de tre hållbarhetsdelarna i samspel. Med Agenda 2030 är tanken att alla delar inom hållbarhet ska behandlas som lika viktiga och därmed få samma utrymme (Regeringskansliet, 2015b).
I och med implementeringen av Agenda 2030 i många av Sveriges kommuner och landsting är diskussionen kring hållbar utveckling aktuell. Två rapporter från 2018 tar upp Agenda 2030 och hur det ska implementeras av kommuner och regioner (Gustafsson, Hedström och Vasilev, 2018; Ramboll, 2018).Ramboll (2018) redogör för erfarenheter av Agenda 2030 i regioner och kommuner. De finner det relevant att se hur styrning och ledningssystem fungerar och implementeras i organisationer som arbetar med Agenda 2030. Gustafsson, Hedström och Vasilev (2018) undersöker kommuner för att bidra med kunskap kring Agenda 2030 för att belysa utmaningar och möjligheter vid integrering av agendan. Andra författare som belyser styrning inom offentlig verksamhet är Erlingsson, Fogelgren, Olsson, Thomasson och Öhrvall (2014) som undersöker ägarstyrning och granskning av ett kommunalt bolag och de verktyg som är tänkta att säkerställa att bolaget agerar enligt kommunalt ändamål. Deras mål med rapporten är att ge en bild av och skapa reflektion om kommuner som bolagsägare, de belyser däremot inte hållbarhet kopplat till detta utan fokus är kring styrning och granskning (Erlingsson m.fl., 2014).
Utifrån den tidigare forskningen ovan (Brunton, Eweje och Taskin, 2017; Merriman m.fl., 2016; Morioka och de Carvalho, 2016; Maas, Schaltegger och Crutzen, 2016) kan en
5
kunskapslucka kring hur ett företag arbetar internt mot uttryckta hållbarhetsmål identifieras. Då Erlingsson m.fl. (2014) går in på djupet kring ägarstyrning och granskning i offentliga bolag medan Gustafsson, Hedström och Vasilev (2018) och Ramboll (2018) undersöker utmaningar och möjligheter med integrering av Agenda 2030 i offentliga verksamheter ser vi en kunskapslucka kring svårigheter vid styrning av hållbarhet från en kommun ner i ett offentligt bolag. Då samhället måste ta ansvar för hållbar utveckling och kommuner är en stor del av samhället, har kommunerna möjlighet att påverka hur hållbarhet kan arbetas med. För att arbetet med hållbar utveckling ska lyckas och de globala målen nås är det relevant att identifiera de eventuella svårigheter som kan finnas vid hur kommuner styr sina bolag avseende hållbarhet. Vi ser det även relevant att identifiera vilka svårigheter som kan uppkomma vid styrning av hållbarhet inom ett bolag, då det finns problematik med att integrera hållbarhet genom en hel organisation (Merriman m.fl., 2016).
1.3 Syfte och forskningsfråga
Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur kommunal hållbarhetsstyrning av ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns vid styrning av hållbarhet. Uppsatsen syftar även till att identifiera svårigheter vid ett kommunalt bolags hållbarhetsstyrning av verksamheten.
• Vilka svårigheter finns vid hållbarhetsstyrning av och i ett kommunalt bolag?
1.4 Kunskapsanspråk
Uppsatsen ämnar tillföra djupare förståelse kring hur hållbarhetsstyrning av och i kommunala bolag ser ut samt vilka svårigheter som kan finnas vid styrning av hållbarhet. Genom att beskriva hur kan vi få ett sammanhang som gör att vi kan förstå vilka svårigheter som kan uppstå. Genom att besvara forskningsfrågan kring svårigheter kan studien på ett tydligt sätt “utöka den tolkningsrepertoar som vetenskapen har tillgänglig” (Alvehus, 2013, s.22) och tillföra information som kan vara av väsentlig art för andra kommuner och kommunala bolag. En diskussion kring studiens kunskapsbidrag förs vidare i avsnitt 7.1 Diskussion av vårt bidrag.
6 1.5 Avgränsningar
Vi har avgränsat oss till att endast undersöka hållbarhetsstyrning i en kommun och i ett kommunalt bolag. Av Sveriges totalt 290 kommuner (Sveriges Kommuner och Landsting, 2019a) valde vi att avgränsa oss till Linköpings kommun. Linköpings kommun är Sveriges femte största kommun sett till antal invånare (Kolada, 2019a) och har en stark kassalikviditet som uppgår till 415,8 procent vilket placerar Linköping även här på femte plats av Sveriges kommuner (Kolada, 2019b).
Av de bolag som Linköpings kommun äger valde vi att avgränsa oss till Tekniska verken i Linköping AB (vidare kallat Tekniska verken) vars verksamhet är “fokuserat […] till att tillhandahålla och utveckla ledningsbunden infrastruktur och energilösningar för den resurseffektiva regionen” (Tekniska verken, 2017a, s.23). Tekniska verkens verksamhet har i grunden ett stort fokus på miljömässig hållbarhet och cirkulära lösningar.
Då vi valde att se till styrning av hållbarhet mellan Linköpings kommun och Tekniska verken berörs även Tekniska verkens styrelse samt Tekniska verkens moderbolag Linköpings Stadshus AB som är helägt av Linköpings kommun (Linköpings kommun, 2019a) då dessa är betydande mellanled mellan kommunen och bolaget.
1.6 Definitioner
Hållbar utveckling - “är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (UNEP, 1987, s. 41,
egen översättning från engelska). Hållbar utveckling består av tre huvudområden:
ekonomisk, miljömässig samt social hållbarhet (UNEP, 1987).
Agenda 2030 - är en handlingsplan för hållbar utveckling framtagen av FN som alla länder gemensamt ska jobba mot. Agenda 2030 innehåller 17 mål (se bilaga 2) baserade på de tre delarna i hållbar utveckling. Målen har människor, planeten, välstånd och fred i åtanke samt konstaterar att ett globalt agerande är nödvändigt för att skapa förändring och hållbar utveckling (Regeringskansliet, 2015b).
Styrning - är de åtgärder som vidtas i “syfte att uppnå måluppfyllelse för en verksamhet” och kan innefatta funktioner såsom kontroll, ordergivning, organisering, planering och samordning (Samuelsson och Lundquist, 2019).
7
2. Metod
I detta kapitel redogör vi för uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt. Undersökningsmetod, forskningsperspektiv och ansats motiveras i förhållande till uppsatsens syfte. Sedan förklaras de val som gjorts gällande insamling av data, val av fallföretag och respondenter, etiska aspekter samt analysmetod. Avslutningsvis för vi en diskussion kring studiens kvalitet och metodkritik.
2.1 Undersökningsmetod
Genom kvalitativ forskning ges möjligheten att skapa en större förståelse kring ett visst fenomen (Justesen och Mik-Meyer, 2011). Då syftet med denna undersökning är att skapa en djupare förståelse för styrning av hållbarhet inom offentlig verksamhet har en kvalitativ undersökningsmetod använts. En kvalitativ undersökningsmetod kan möjliggöra en utökad beskrivning (Alvehus, 2013) och lämpar sig då vi vill gå på djupet kring hur styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag ser ut i praktiken samt svårigheter som kan finnas vid hållbarhetsstyrning. Den kvalitativa metoden utgår främst ifrån insamling av ord (Jacobsen, 2017), vilket möjliggör tolkning inom vår studie, något som är centralt vid kvalitativ forskning (Alvehus, 2013).
Vi valde bort en kvantitativ forskningsmetod då en sådan främst utgår från siffror och statistiska data (Jacobsen, 2017). Detta möjliggör förvisso generalisering (Justesen och Mik-Meyer, 2011) men kvantitativ information skrapar endast på ytan (Jacobsen, 2017). Vårt syfte med studien är inte att kunna generalisera utan att skapa förståelse på djupet vilket gjorde en kvantitativ metod mindre lämplig.
2.2 Forskningsperspektiv
Som vi argumenterat för ovan har studiens syfte legat till grund för valet av en kvalitativ undersökningsmetod, vilket i sin tur leder ner till det vetenskapliga perspektivet (Jacobsen, 2017). Att definiera det vetenskapliga perspektivet är viktigt då olika perspektiv kan leda fram till olika typer av kunskap (David och Sutton, 2016). Det hermeneutiska perspektivet eller tolkningsbaserade perspektivet har sin utgångspunkt i att “verkligheten är konstruerad av människor och måste studeras genom att man
8
undersöker hur människor uppfattar verkligheten” (Jacobsen, 2017, s. 24). Genom kvalitativa metoder möjliggörs tolkande forskning (Alvehus, 2013). Valet av en kvalitativ metod bidrar därmed till valet av ett hermeneutiskt perspektiv för studien. Det tolkande perspektivet ger oss möjlighet att skapa förståelse för ett fenomen genom mening och interaktion (David och Sutton, 2016). I första hand utgör insamlade data respondenternas verklighet och kan därmed skilja sig beroende på vem som förmedlar informationen. Därefter innebär perspektivet att vi som författare tolkar insamlad empiri och på så sätt konstruerar verkligheten (Jacobsen, 2017). Sammanfattningsvis innebär tolkande forskning möjligheten “att utveckla vårt sätt att betrakta vår omvärld och bidra med en mer nyanserad förståelse av den” (Alvehus, 2013, s. 23).
2.3 Forskningsansats
För att förvärva kunskaper om verkligheten används olika metoder (Jacobsen, 2017). En forskningsansats utgör det tillvägagångsätt som används för att utföra en studie (Svensson, 2015). Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod lämpar det sig bäst att använda en induktiv ansats (David och Sutton, 2016). En induktiv ansats innebär att insamling av data bör ske utan någon teoretisk förförståelse (Jacobsen, 2017). Svårigheten med en induktiv ansats är att veta vilket empiriskt material som ska samlas in utan att ha en förförståelse (Alvehus, 2018). Motsatsen till induktiv är en deduktiv ansats som utgår från teoretiska begrepp för att dra slutsatser (Svensson, 2015). Jacobsen (2017) menar dock att det inte går att vara helt induktiv eller helt deduktiv i sin forskning utan att det i själva verket sker en abduktion. En abduktiv ansats kombinerar teori och empiri (Jacobsen, 2017), där empirin bearbetas utifrån den teori man skapat sig en uppfattning om samtidigt som teorin utvecklas kontinuerligt (Alvesson och Sköldberg, 2017).
Trots lämpligheten i en induktiv ansats vid kvalitativ och tolkande forskning (David och Sutton, 2016), har vi valt en arbetsmetod som närmar sig en abduktiv ansats. Vi utgick ifrån teori och tidigare forskning vid utformningen av problemformuleringen och syftet. Därefter samlade vi in empiriska data via dokumentstudier som tillsammans med teorier utgjorde grunden för utformningen av vår intervjuguide. Det krävdes viss förförståelse för att utforma en grund att stå på kring fallstudiens kontext samt för att utforma intervjuguiden. Efter genomförandet av intervjuer gick vi tillbaka till teorin för att förstå
9
det insamlade materialet. Empirin samt valda teorier har använts för att analysera och skapa förståelse. Den abduktiva ansatsen möjliggjorde en flexibel arbetsprocess. Teorier och insamlade data utvecklades med hjälp av varandra för att skapa ett tillförlitligt material som uppfyller syftet att skapa förståelse för hur hållbarhetsstyrning av och i ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns.
2.4 Litteraturgenomgång
För att bidra med ny kunskap och därmed utöka ett forskningsområde krävs en förförståelse för befintlig litteratur (Merriam, 1994). Innan studien påbörjades genomförde vi därför en litteraturgenomgång. I litteraturgenomgången utgick vi från de huvudteman som studien handlar om: hållbarhet, styrning och offentlig sektor. Vi använde material från tidigare kurser på Linköpings universitet kring styrning och hållbarhet samt läste artiklar och böcker. De sökmotorer som vi använde oss av var UniSearch via Linköpings universitetsbibliotek, Scopus och Web of Science.
Med hjälp av olika sökord togs relevanta artiklar fram som i sin tur bidrog till ytterligare artiklar genom referenslistorna. De sökord som användes var: hållbarhet, hållbar utveckling, social hållbarhet, styrning, offentlig sektor, kommuner, kommunala bolag, bolagsstyrning samt deras engelska motsvarigheter. Utöver dessa tillkom sökningar på: CSR, performance measurement systems och balanced scorecard. Vissa sökord gav många träffar vilket gjorde att vi fick begränsa sökningarna ytterligare. Vi begränsade sökningar till böcker, tidskrifter och artiklar från tidigast 1980-talet med inriktning på området företagsekonomi. Utifrån dessa träffar gjorde vi en översiktlig genomgång av titlar och korta sammanfattningar för att besluta om vilka träffar som vi ville läsa mer noggrant. Dessa träffar sammanställdes i ett dokument där titel, författare, metod, citeringar samt sammanfattning av innehåll och resultat antecknades. Vi avgjorde sedan vilka artiklar som var relevanta för vår studie. Genom litteraturgenomgången kunde vi arbeta fram den kunskapslucka som är definierad i problemformuleringen.
10 2.5 Fallstudie
Fallstudier innebär en koncentrerad beskrivning av en specifik företeelse, person eller situation för att förklara, utforska eller beskriva i syfte att skapa förståelse för ett fenomen (Merriam, 1994; David och Sutton, 2016). Fallstudier fångar både ett verkligt fenomen och dess naturliga kontext, samt ger möjligheten att fråga hur eller varför händelser uppstår i kontexten (Yin, 1984 genom Merriam, 1994; Yin, 2004 genom David och Sutton, 2016). Vi valde att göra en fallstudie som Merriam (1994) menar är lämpligt när nutida fenomen undersöks. Vi valde att endast göra en fallstudie då flerfallsstudier riskerar att tappa djup för vartdera fall utan att väsentligt bidra till ökad generaliserbarhet, förutsatt att inte ett stort antal fall ingår i studien (Alvehus, 2013).
För att kunna gå ner på djupet kring svårigheter vid styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag, gav valet av en fallstudie möjlighet till analys av olika empiriska material (Merriam, 1994). Inom vår fallstudie samlade vi in data via intervjuer och dokument, vilket vi redogör för i avsnitt 2.7 Intervjuer och avsnitt 2.8 Dokument. Med hjälp av intervjuer och dokumentstudier kunde vi analysera vårt fenomenen för att bidra med förståelse. Utifrån vårt syfte att bidra med djupare förståelse insåg vi att mer ingående svar krävdes för att förstå komplexiteten som vårt fall innebär. Stake (1995) menar att fallstudier kan fånga sådan komplexitet i ett fenomen (David och Sutton, 2016). Vi valde att göra en tolkande fallstudie då en sådan enligt Merriam (1994) använder empiriska beskrivningar för att utmana eller stödja tidigare forskning och teorier. Valet av en abduktiv ansats och en tolkande fallstudie går därmed väl ihop eftersom de båda avser att arbeta växlande mellan teori och empiri. Fallstudie som metod är fördelaktig då den är mer användbar, anpassningsbar och mer utvecklingsbar än många andra metoder (Merriam, 1994). Ytterligare fördelar som styrker valet av en fallstudie är potentialen för djupgående redogörelser och skapande av insikt (Merriam, 1994). Genom fallstudier kan verkligheten fångas och skildras utifrån hur människor som befinner sig i den upplever den (Jacobsen, 2017).
2.6 Val av fallföretag
Vid val av fall bör forskaren fråga sig vad hen vill ha möjlighet att säga något om när fallstudien är genomförd (Patton, 1980, i Merriam 1994). I vår problemformulering
11
identifierar vi att styrning av hållbarhet och dess eventuella svårigheter i en offentlig kontext är aktuellt att bidra med ökad förståelse kring. Vårt fall utgörs, som angivet i 1.4
Avgränsningar, av Linköpings kommun och deras bolag Tekniska verken. Valet kring
Linköpings kommun baseras främst på intresset för deras bolag Tekniska verken som beskrivs nedan i nästkommande stycke. Som nämnt är Linköpings kommun Sveriges femte största kommun både sett till befolkning och balansomslutning (Kolada, 2019a; 2019b). Det är alltså en stor kommun med mycket pengar till skillnad från andra kommuner. Även fast Linköpings kommun skiljer sig något i detta avseende ska alla kommuner i Sverige ha någorlunda samma förutsättningar att genomföra de uppgifter som krävs för att upprätthålla välfärd (Erlingsson och Wänström, 2015). Därför har ett ekonomiskt utjämningsystem införts (Sveriges Kommuner och Landsting, 2019b). Trots detta kan Linköpings kommuns storlek och kassalikviditet ha påverkan på vår undersökning och hur våra frågeställningar besvaras. Vi reserverar oss för att det kan se annorlunda ut i andra kommuner vilket kan leda till andra typer av svårigheter kring kommunal styrning av hållbarhet. Linköpings kommun har under 2018 även antagit Agenda 2030 för kommunkoncernen (Linköpings kommun, 2018a) vilket kan påverka hur styrning av hållbarhet ser ut och fungerar i just denna kontext.
Vi fick upp ögonen för Linköpings kommuns bolag Tekniska verken då de i början av 2019 annonserade att de söker en ny avdelningschef för hållbarhet, där avdelningen ska leda arbetet med Agenda 2030 i bolagskoncernen (Tekniska Verken, 2019). Detta tolkade vi som en omorganisering på grund av förändrat hållbarhetsarbete, således styrning av hållbarhet. Tekniska verkens breda verksamhet och storlek (Tekniska verken, 2017a) gav även en insikt i deras möjligheter att påverka samhället vilket gjorde de än mer intressanta. Storleken har även medfört att Tekniska verken behövt anpassa sig till den nya hållbarhetsredovisningslagen (Tekniska verken, 2017a). Anpassningen visar på att hållbarhetsarbetet är utbrett inom Tekniska verken och uttrycks externt. De uttrycker bland annat att de avser att skapa Sveriges mest resurseffektiva region (Tekniska verken, 2017a). I linje med kommunens antagande av Agenda 2030 ska de även arbeta med de globala målen mot hållbar utveckling (Linköpings kommun, 2018b). På dessa grunder, då vi avser att identifiera svårigheter med styrning av hållbarhet, utgör Tekniska verken en lämplig organisation som fall då styrning av hållbarhet kan antas finnas i en organisation som strävar efter hållbar utveckling.
12 2.7 Intervjuer
Vi valde att använda oss av intervjuer som är en vanligt förekommande insamlingsmetod vid fallstudier (David & Sutton, 2016). Då vi har ett hermeneutiskt perspektiv lämpar det sig även att använda intervjuer då vi är intresserade av personers tolkning av verkligheten (Jacobsen, 2017). Vi valde att utföra fem intervjuer genom fysiska möten vilket enligt Jacobsen (2017) skapar tillit och öppenhet men också för att vi skulle få mer kontroll över intervjun. Vi genomförde även en intervju per telefon då någon gemensam tid för ett fysiskt möte inte kunde hittas. Varje respondent intervjuades individuellt vilket Jacobsen (2017) menar ger möjlighet att förstå individens tolkning av ett fenomen, vilket lämpar sig med det hermeneutiska forskningsperspektivet som avser att tolka. Även risken att respondenterna påverkar varandras svar kan undvikas om de intervjuas individuellt. Vi valde att utföra semistrukturerade intervjuer då respondenterna har olika befattningar, vilket förutsätter anpassning till varje enskild respondents kontext (Justesen och Mik-Meyer, 2011). Intervjuguiden (se bilaga 3) utformades med temafrågor och möjlighet till spontana följdfrågor, vilket karaktäriserar semistrukturerade intervjuer (Jacobsen, 2017). En intervju som är semistrukturerad består ofta av ett mindre antal frågor än vid en strukturerad intervju, det gör att det finns utrymme att ställa följdfrågor och sedan låta samtalet gå in på relevanta ämnen (Alvesson, 2011). Utifrån den semistrukturerade strukturen föll det sig lämpligt att ha en blandning av standardiserade och icke-standardiserade frågor. De icke-standardiserade frågorna valdes för att få inblick i de olika respondenternas uppfattningar kring samma teman då de besitter olika positioner inom verksamheterna och därmed har olika synvinklar. De icke-standardiserade frågorna anpassades till varje respondent för att få djupare förståelse för dennes position och del i verksamheten.
Vi utgick från teorier om styrning och hållbarhet som vi vid tidpunkten ansåg relevanta samt dokument från organisationerna för att utforma intervjuernas övergripande teman och huvudfrågor. Utifrån våra temafrågor fick respondenternas kunskaper och intressen ta plats vilket gav utrymme till spontana följdfrågor som kunde ge oss ytterligare relevant information. I slutet av varje intervju valde vi att ställa en standardiserad fråga till alla respondenter. Där ombads de att utifrån vårt förklarade syfte fundera på om de ville lägga till något som de uppfattar skulle kunna vara av värde för oss. Den sista frågan blev mycket givande då vi fick tillgång till ny information som kunde sträcka sig utanför den
13
teori vi utgått ifrån och våra förutfattade meningar kring vad som var av relevans. Intervjuerna gav oss ny insikt och möjlighet att ytterligare utveckla vår teoretiska referensram.
2.7.1 Val av respondenter
Vid en kvalitativ metod lämpar det sig att använda icke-sannolikhetsurval (Merriam, 1994). Vid ett icke-sannolikhetsurval strävas det inte mot att kunna generalisera och få med alla som kan vara representativa (Merriam, 1994; Larsen, 2009), utan det handlar om att få en större förståelse för ett visst urval (Larsen, 2009). Ett sådant urval stämmer därmed väl med valet av en kvalitativ undersökningsmetod, en abduktiv ansats samt valet att göra en fallstudie.
Vid val av respondenter tog vi kontakt med de personer som vi ansåg lämpliga för studien. Vilka vi ansåg lämpliga baserades i grunden på vårt syfte att undersöka svårigheter vid styrning av hållbarhet. Då vi avsåg att bidra med en ökad kunskap var det lämpligt att intervjua ett fåtal personer som vi, utifrån deras arbetsbetsroller, ansåg hade kunskap och insyn i styrning och hållbarhet för Linköpings kommun, Tekniska verken eller båda. Det urval vi gjorde grundade sig därmed i vilken information de valda respondenterna kunde ge oss, vilket enligt Jacobsen (2017) kan ses som ett informationsurval. Ett informationsurval betyder även att det krävs en kännedom kring vilken information en respondent kan bidra med (Jacobsen, 2017). Genom att söka efter nyckelpersoner, såsom chefspositioner, eller titlar kopplade till hållbarhet via Linköpings kommuns hemsida och via Tekniska verkens hemsida kunde vi få fram ett första urval med personer som vi kontaktade. Utifrån dessa kontakter kunde vi inom respektive organisation få vidare rekommendationer kring vilka som kunde bidra med information för att besvara vårt syfte.
Det slutliga urvalet blev två respondenter från Linköpings kommun, tre respondenter från Tekniska Verken samt en respondent från Tekniska verkens styrelse. Genom intervjuerna med respondenterna för Linköpings kommun kunde vi få mer insikt i hur det kommunala arbetet sker samt hur organisationen är uppbyggd och fungerar. Vi fick även inblick i hur kommunen jobbar mot de kommunala bolagen. Intervjun med respondenten i Tekniska verkens styrelse gav oss möjlighet till att närmare förstå styrelsens roll och hur kontakten ser ut mellan bolaget och kommunen. De tre intervjuerna med respondenter från Tekniska
14
verken bidrog med förståelse kring styrningen för de aktiviteter som faktiskt sker i bolaget. I och med att respondenterna har olika befattningar kunde vi skapa en helhetsbild för att nå syftet och besvara våra frågeställningar.
Vi har valt att sammanställa intervjuerna i en tabell (se tabell 1). Då vi använde oss av semistrukturerade intervjuer varierade längden på intervjuerna, vilket redogörs för i tabellen. Vidare innefattar tabellen vilken benämning som vi kommer användas för respondenterna i empirikapitlet.
Tabell 1. Sammanställning av intervjuer
2.7.2 Etiska aspekter
Vid forskning krävs att de individer som på olika sätt deltagit i forskningen skyddas mot bland annat skada och kränkningar (Vetenskapsrådet, 2017). Utifrån detta föreslår Vetenskapsrådet (2017) att forskning alltid bör ta hänsyn till forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet (2002) ger ett underlag med fyra grundläggande krav med syftet att underlätta och skapa en ram kring hur forskaren ska ta ansvar och reflektera över sin forskning. De fyra kraven är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
För att uppfylla informationskravet, som innebär att de som berörs av forskning ska informeras om dess syfte (Vetenskapsrådet, 2002), informerade vi respondenterna om syftet med uppsatsen och villkor för deras deltagande samt deras bidrag. De personer som deltog i intervjuer fick möjlighet att godkänna sin medverkan samt blev tillfrågade om ljudinspelning var okej. Denna information gav respondenterna möjlighet att ta ställning till fortsatt deltagande.
15
Samtyckeskravet, som enligt Vetenskapsrådet (2002) innebär att de aktivt deltagande i forskningen själva rår över sin medverkan, uppfylldes då vi informerade respondenterna om frivilligt deltagande och deras möjlighet att när som helst avbryta sin medverkan. En muntlig bekräftelse om samtycke gjordes innan intervjun påbörjades.
För att uppfylla konfidentialitetskravet krävs att alla berörda personer ges möjlighet till konfidentialitet och att personuppgifter förvaras säkert utan möjlighet för obehöriga att få tillgång (Vetenskapsrådet, 2002). Det bör nämnas att de lagar som var aktuella vid tiden för Vetenskapsrådets artikel, år 2002, inte överensstämmer med dagens lagar, år 2019. Den 25 maj 2018 började dataskyddsförordningen GDPR att gälla (CODEX, 2018). Denna lag innebär bland annat att bara nödvändiga personuppgifter får inhämtas samt att dessa personuppgifter måste behandlas på ett korrekt sätt (CODEX, 2018). Som studenter på Linköpings Universitet fick alla insamlade personuppgifter endast förvaras på en säker tjänst som tillhandahålls av universitetet, i vårt fall Onedrive (Linköpings Universitet, 2018). Hade vi haft personuppgifter av känslig karaktär, exempelvis etniskt ursprung, politiska åsikter eller personlig hälsa hade endast IT-resurser inom Linköpings Universitet varit godkända lagringsplatser, ej våra egna datorer. Eftersom vi inte samlade in några känsliga personuppgifter kunde vi lagra all information på Onedrive då den räknas som en säker databas (Linköpings Universitet, 2018). Efter uppsatsens godkännande, raderade vi alla personuppgifter och den information som sparats under projektets gång, som inte är av fortsatt relevans för uppsatsen. Det gjordes då uppgifter inte får lagras längre än nödvändigt (Linköpings Universitet, 2018).
Nyttjandekravet, som enligt Vetenskapsrådet (2002) innebär att personuppgifter som samlats in inte får användas i icke vetenskapliga syften, uppfylls genom att vi inte delger eller lånar ut sådan insamlad information till någon annan.
Vidare valde vi att anonymisera respondenterna genom att inte delge deras namn. Däremot valde vi att skriva ut respondenternas befattningar. Detta för att skapa en trovärdig helhetsbild av organisationerna där respondenternas olika synvinklar bidrar till analysen av svårigheter vid styrning av hållbarhet. Då vi valt att tillkännage organisationerna i fallet inser vi att anonymiteten kring respondenterna försvagas och att de personerna som innehar befattningarna kan härledas. Vi bedömer däremot inte att det insamlade materialet och den tillhandahållna informationen från intervjuerna och dokumentstudierna är av känslig karaktär. Vi har även fått ett muntligt godkännande av
16
alla respondenter att skriva ut deras befattning trots vetskapen att organisationernas namn uppges. Därtill har kommuner och kommunala bolag krav på transparens genom den så kallade offentlighetsprincipen, vilket innebär att alla i samhället har rätt till att ta del av allmänna handlingar (Brorström, Haglund och Solli, 2005). Offentliga organisationer förvaltar även skattemedel exempelvis genom avgifter (Björkman och Lundin, 2016) vilket styrker krav på öppenhet och transparens gentemot medborgarna. Det är således en rätt som medborgare i samhället att få ta del av information kring offentliga organisationers arbete. Den kunskap som studien bidrar med hade inte kunnat vara lika detaljerad och trovärdig om inte respondenternas befattningar skrivits ut.
2.8 Dokument
Dokument som informationskälla kan både vara fördelaktigt samtidigt som vissa problem kan uppstå (Merriam, 1994). Dokument som material kan ses som ofullständigt då det inte skapats för forskningens ändamål samt att de uttryck som används inom dokumentet inte behöver stämma överens med den teori som finns tillgänglig (Merriam, 1994). Dokument kan också vara partiskt skrivna och därför menar Burgess (1982 genom Merriam, 1994) att fler informationskällor borde användas. Även Jacobsen (2002) argumenterar för att dokument inte är skapade för ändamålet att hjälpa forskaren utan dokument utgör sekundärdata som är skapad för ett helt annat ändamål, därför är det viktigt att undersöka trovärdigheten i dokumenten. I vår studie är de dokument som vi använt oss av direkt kopplade till organisationerna Linköpings Kommun och Tekniska Verken. Vi har även använt oss av tidigare rapporter och deras slutsatser för att fördjupa kunskapen ytterligare. Det var därmed viktigt att vi reflekterade över innehållet i dessa dokument då de är skrivna för andra ändamål än denna uppsats.
Dexter (1970) menar att “dokument ska användas när det är uppenbart att de kommer att ge bättre information eller mer information eller information till lägre kostnad än andra metoder” (Merriam, 1994, s.120). Något som är fördelaktigt för dokument är att dessa är objektiva och att de inte påverkats av forskaren, en intervju kan exempelvis ge olika resultat beroende på forskare (Merriam, 1994). Utifrån problemet som vi identifierat har vi genom olika offentliga dokument skapat ett empiriskt underlag då dokument enligt Merriam (1994) är kopplade till verkligheten. Justesen och Mik-Meyer (2011) påpekar att dokument kan utgöra en värdefull del i en studie, främst inom organisationer, då dessa
17
dokument styr hur ett företag handlar samt vilka beslut som tas. Det överensstämmer med vår studie där policys, ägardirektiv och årsredovisningar bland annat är dokument som är direkt inblandade i organisationens verksamhet.
2.8.1 Urval av dokument
Olika typer av dokument kan behandlas när en dokumentstudie görs, exempelvis dokument från företag (Jacobsen, 2002) såsom hemsidor, budgetar, och års-/hållbarhetsredovisningar (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Dokumenten är begränsade till de som fanns tillgängliga vid studiens genomförande.
För att kunna beskriva den kontext som studien avser kring hållbarhet, styrning och offentliga organisationer, samlades information in via hemsidor och dokument från Agenda 2030-delegationen, FN-förbundet och SKL.
De dokument som används inom vårt fall utgår från Linköpings kommun och Tekniska verken. Utifrån respektive organisations hemsidor gick vi igenom alla dokument som fanns tillgängliga. De dokument som ansågs vara av relevans sammanställdes sedan i ett dokument för att få en överblick. Lämpliga dokument ansågs vara sådana som dels kunde hjälpa oss i beskrivningen av fallet, ge mer ingående information kring hållbarhetsarbetet eller dokument som var kopplade till styrning av verksamheten. Från Linköpings kommun har vi använt oss av dokument såsom ägardirektiv, riktlinjer, dokument kring målformulering, policys samt budget och planering. Från Tekniska verken användes främst årsredovisning och hållbarhetsredovisning. Utöver dessa två dokument valde vi att komplettera med information hämtad från Tekniska verkens hemsida och hållbarhetspolicy.
2.9 Motivering av vald teori
Teorierna som vi har valt att använda oss utav i denna uppsats är framtagen utifrån vårt abduktiva arbetssätt, som växelvis utgått från teori och verklighet. Till en början skapade vi oss en förståelse för området styrning och området hållbarhet genom att läsa böcker och artiklar. Utifrån denna förståelse valde vi ut de teorier som varit betydelsefulla för fältet och som vi trodde skulle kunna vara relevanta med avseende på vårt syfte och
18
frågeställning. Vi inledde därefter en dokumentstudie för att samla material till vårt empirikapitel. Den empiriska genomgången av dokument gav oss nya infallsvinklar som gjorde att vi kunde komplettera teorin utifrån våra empiriska upptäckter om Agenda 2030, Linköpings kommun och Tekniska verken. Efter att vi samlat in och bearbetat data från intervjuerna justerade vi teorikapitlet ytterligare. Detta då det utvecklade empirikapitlet skapat oss en tydligare bild av vilka teorier som var användbara för att analysera vår empiri och kunna besvara vårt syfte.
Den teori som vi har valt berör områdena hållbarhet, styrning och offentliga verksamheter. Vi har även valt att ha ett avsnitt med tidigare studier för att beröra Agenda 2030 som är relevant i det avseendet att det berör både hållbarhet och styrning. De tidigare studierna förklarar bland annat vilken påverkan Agenda 2030 kan ha på ett företags styrning. Löpande genom teorikapitlet motiveras inför varje avsnitt varför vi har valt ta med de teorier som vi har och vad dessa bidrar med.
2.10 Bearbetning av data och analysmetod
Vid en fallstudieundersökning måste data kontinuerligt bearbetas och analyseras (Merriam, 1994). Studiens abduktiva ansats tillät oss att bearbeta vårt material kontinuerligt. Den grundläggande framtagna teorin utgjorde grunden för vår insamling av data och skapande av intervjuguide. Vid dokumentstudien samlades data in utifrån framtagen teori och våra föreställningar om vad som var av relevans för uppsatsen. Vid intervjuerna lät vi empirin ta den form som respondenterna gav den, även om det fanns en ram och de frågor som ställdes var planerade och till viss del baserad på teorier. Därmed begränsades inte vår insamling av empiri av teorin.
Analysmetoden grundar sig i Rennstam och Wästerfors (2015) tre arbetssätt kring hantering av kvalitativt material, vilka utgår ifrån sortera, reducera och argumentera. Att sortera det insamlade materialet är av stor vikt för att bemöta det som Rennstam och Wästerfors (2015) uttrycker som kaosproblemet, att materialet är ostrukturerat och inte överblickbart. Sortering av dokument gjordes som beskrivet i avsnitt 2.8.1 Urval av
dokument genom en överblick och sammanställning av för oss relevanta dokument. För
att sortera och få en mer övergripande bild av våra intervjuer började vi med att transkribera alla intervjuer. För att säkerställa att transkriberingen stämde överens med den ursprungliga ljudfilen samt för att bekanta oss mer med materialet lyssnade vi igenom
19
ljudfilerna igen med den utskrivna texten som underlag. Då det blev många sidor text när intervjuerna skrevs ut valde vi att ta ut nyckelord, göra markeringar och skriva löpande anteckningar. Till en början gjorde vi anteckningar till allt material för att inte utesluta eller gå miste om relevant information för tidigt i processen.
Därefter påbörjade vi reduceringen av vårt sorterade material. Genom att reducera kan det som Rennstam och Wästerfors (2015) kallar för representationsproblemet bemötas. Reducering krävs då allt material inte kan presenteras i sin helhet (Rennstam och Wästerfors, 2015). Dokumenten lästes igenom och reducerades genom att ta ut sådant som var kopplat till temana styrning, hållbarhet och svårigheter. För att reducera vårt material kring intervjuerna grupperade vi även nyckelorden utefter samma teman. Detta ledde till att vi kunde få en överblick över vilka delar som berörts i intervjun samt förstå vilka delar som var av vikt att presentera i vår studie.
Den slutliga delen handlar om argumentation, det är i denna del som analysen av det empiriska materialet i förhållande till teori förs (Rennstam och Wästerfors, 2015). Genom att argumentera för det insamlade materialet gentemot befintliga teorier kan studien visa på relevansen i förhållande till tidigare forskning och studier (Rennstam och Wästerfors, 2015). Analysen av vår insamlade empiri i relation till våra valda teorier möjliggjorde en slutsats kring svårigheter vid styrning av hållbarhet i en kommunal kontext, samt möjlighet att föra en argumentation kring studiens kunskapsbidrag och en diskussion kring framtida forskning.
2.11 Studiens kvalitet
Kvalitén på en studie grundar sig i om den som läser en studie uppfattar det undersökta och det beskrivna som sant (Jacobsen, 2017). För att säkerställa uppsatsens kvalitet diskuterar vi studiens trovärdighet, giltighet och tillförlitlighet.
Ett sätt att stärka en studies trovärdighet är genom att låta respondenterna återkoppla till studien innan den slutförs (Svensson och Ahrne, 2015; Yin, 2014). Vi skickade empirin till alla respondenter innan färdigställandet för att kunna få återkoppling på om vi uppfattat respondenterna korrekt under intervjuerna. Utifrån återkopplingen jämförde vi med det transkriberade materialet för att undvika att respondenterna förskönar sina uttalanden i efterhand. Dessa åtgärder säkerställer därmed uppsatsens trovärdighet.
20
Trovärdighet för en studie kan också säkerställas genom att forskaren på ett utförligt sätt beskriver tillvägagångsättet och de metodval som skett under arbetets gång (Svensson och Ahrne, 2015). Genom att vi i detaljerad nivå inom vår metod gått igenom undersökningens olika faser och metodiska val anser vi att studien innefattar stor transparens som möjliggör diskussion kring forskningsprocessen. Användandet av flera olika insamlingsmetoder av data kan också bidra till en studies trovärdighet (Svensson och Ahrne 2015). Vi har använt oss av både dokument och intervjuer för vår studie, något som därmed ökar studiens trovärdighet.
En studies giltighet kan argumenteras för utifrån om resultaten av studien även kan generaliseras till andra kontexter (Jacobsen, 2017). Målet med en kvalitativ metod i form av en fallstudie är att skapa djupare förståelse om ett visst fall vilket gör att en diskussion av generalisering inte är relevant (Merriam, 1994). Det som kan diskuteras är studiens överförbarhet kring om studiens resultat skulle kunna tillämpas vid liknande situationer (Svensson och Ahrne, 2015). Som vi diskuterat i avsnitt 2.6 Val av fallföretag utgör Linköpings kommun och Tekniska verken ett fall som kan skilja sig från andra kommuner och bolag. Vi anser ändå att resultatet av vår studie kan ge en tydligare inblick i de svårigheter som kan uppstå vid hållbarhetsstyrning av och i ett kommunalt bolag och därför vara av intresse för andra kommuner eller forskare för att dra nytta av i sina verksamheter eller utveckla vidare i sin kontext.
En studies tillförlitlighet utgår från om den data som tagits fram under studiens gång kan ses om tillförlitlig (Jacobsen, 2017). Frågor som kan ställas är om uppgifter kan ha noterats fel, om data analyserats på ett felaktigt sätt eller om den intervjuade respondentens svar kan ha påverkats på något sätt (Jacobsen, 2017). Vi spelade in samtliga intervjuer och transkriberade därefter utefter ljudfilerna vilket minskar risken för felnoteringar. Då uppsatsen har ett hermeneutiskt perspektiv finns risken att data analyseras fel då materialet bearbetas genom våra tolkningar. En noggrann genomgång av empiri och teori för att förstå materialet förbättrar tillförlitligheten. Jacobsen (2017) påpekar att en så kallad intervjuareffekt påverkar en studies resultat och tillförlitlighet. Olika intervjuare kan påverka respondenterna på olika sätt och därmed generera skilda svar (Jacobsen, 2017). Genom att vid varje intervju använde oss av samma roller, en utförde intervjun och den andra tog anteckningar, anser vi att respondenterna har mötts av samma attribut. Däremot kan intervjuareffekten inte avfärdas helt då vi fortfarande har en viss påverkan på respondenterna. Skulle resultaten försökas återskapas är det därmed
21
inte säkert att samma resultat nås. Merriam (1994) menar dock att “flera tolkningar av samma information är fullt möjlig, resultaten står sig tills de direkt motsägs av ny information” (Merriam, 1994, s. 182) då kvalitativ metod oftast arbetas fram under studiens gång och påverkas av den som genomför studien.
2.12 Metodkritik
Vi har argumenterat för de metodologiska val som gjorts men valen kan även kritiseras utifrån olika aspekter. Vidare förs således en kritisk diskussion kring de metodval som vi gjort och som inte redan löpande kritiseras i metodkapitlet.
Det hermeneutiska forskningsperspektivet utgår från att verkligheten konstrueras av dem som lever i den. Det är således människors uppfattningar och tankar som utgör verkligheten (Jacobsen, 2017). Vår studie och resultat grundar sig i detta perspektiv och baseras därmed på respondenternas tolkningar av verkligheten och sedan på våra tolkningar av insamlade data från intervjuerna och dokument. För att undvika eventuella feltolkningar har vi återkopplat till respondenterna genom att skicka färdigskriven empiri till respondenterna för att säkerställa att det motsvarar deras upplevda verklighet. Risken för feltolkningar av oss som författare bör ändå beaktas.
Fallstudier riskerar att bli för detaljerade och tidskrävande (Merriam, 1994). För att minska risken för detta har vi preciserat och snävat in vårt fall för att begränsa omfattningen och därmed tiden. Det bör även beaktas att fallstudier riskerar att förenkla och överdriva vilket kan skapa en felaktig uppfattning kring fallets omfattning (Merriam, 1994).
Vidare kan även analysarbetet ifrågasättas då det inte finns många fastställda tillvägagångssätt för analys av empiri vid kvalitativ forskning (Merriam, 1994). Detta innebär att vi till stor del på eget bevåg utformat analysen, vilket bör beaktas. Det är således svårt att upprepa studien. Trots dessa nackdelar ansåg vi att en fallstudie var det lämpligaste valet för uppsatsen där fördelarna överväger med tanke på syftet att bidra med djupare förståelse för ett visst fenomen.
Att samla in data via intervjuer kan ge ett stort material att det blir svårt att skapa sig en tydlig överblick, samt att intervjuer även tar lång tid att utföra och administrera (Jacobsen, 2017) och är svåra att jämföra numeriskt (David & Sutton, 2016). Vi bedömer ändå
22
intervjuer som det lämpligaste sättet att uppfylla vårt syfte då intervjuer kan gå in i detaljer och därmed bidra med djupare förståelse. Andra insamlingsmetoder så som enkäter medför inte möjlighet till samma djup vilket då inte kunnat uppfylla vårt syfte i samma utsträckning.
Att välja respondenter via lämplighetsurval, baserat på vilken information de kan bidra med, medför att en förförståelse måste finnas kring respondenterna som informationskällor (Jacobsen, 2017). Det finns därmed en risk att den förförståelse vi haft innan valen inte varit tillräcklig för att göra de bästa valen av respondenter. Enligt Jacobsen (2017) ska det vid urval finnas en bredd och spridning. Vi intervjuade endast sex personer vilket kan rättfärdigas då vi upplevde en mättnad kring information som personerna delgav. Det bör ändå beaktas att fler respondenter skulle kunna bidra till ytterligare värdefull information.
Valet av teorier är begränsat. Styrning, hållbarhet och offentlig verksamhet är breda ämnen med många teorier och tidigare forskning vilket medfört att vissa teorier inte tagits med då allt inte går att beröra. Vi har utgått ifrån egen tidigare kunskap kring områdena, citeringar och hänvisningar i forskning för att begränsa vald teori som kan bidra betydande till att svara på studiens syfte och frågeställning.
2.13 Sammanfattning av metodkapitlet
Uppsatsen utgår från en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetod för att uppfylla syftet att skapa djupare förståelse för svårigheter vid styrning av hållbarhet. Ett hermeneutiskt forskningsperspektiv möjliggör förståelse genom mening och interaktion med människor. Uppsatsen har en abduktiv ansats där teori och empiri används växelvis. Fallet utgörs av Linköpings kommun och Tekniska verken. Via intervjuer med sex olika respondenter och via flertalet dokument har data samlats in. Vetenskapsrådet fyra krav har diskuterats för att säkerställa ett etiskt korrekt tillvägagångssätt. Vald teori har motiverats med utgångspunkt i den abduktiva ansatsen samt analysmetod och bearbetning av data har redogjorts för. Vidare har studiens kvalitet utifrån trovärdighet, giltighet och tillförlitlighet diskuterats. Slutligen har en kritisk diskussion till uppsatsens metodval förts.
23
3. Tidigare studier
I detta kapitel redogör vi för andra studier kopplade till styrning och hållbarhet. Vi redogör för Agenda 2030 och dess påverkan på en övergripande nivå för att introducera ett verktyg för hållbar utveckling medan styrning av kommunala bolagintroducerar den offentliga kontextens roll. Den första studien som berörs är statens offentliga utredning om Agenda 2030 och implementeringen i Sverige (Agenda 2030-delegationen, 2019b). De två följande studierna fokuserar på implementeringen av Agenda 2030 i kommuner och landsting, en förstudie av Gustafsson, Hedström och Vasilev (2018) inom ett större forskningsprojekt samt en intervjustudie av Ramboll (2018) på uppdrag av Agenda 2030-delegationen. Den fjärde och sista studien av Erlingsson m.fl. (2014) fokuserar på hur kommunala bolag styrs och granskas genom en fallstudie av Norrköpings kommun.
3.1 Genomförandet av Agenda 2030
Arbetet med Agenda 2030 kräver ett gemensamt ansvar och det är viktigt att hela samhället samarbetar (Agenda 2030-delegationen, 2019b). Delegationen kommer fram till att “det snabbaste och mest effektiva sättet att genomföra Agenda 2030 och nå den omställning som krävs är att använda kraften i ordinarie processer” (s.22). Utvecklingen som sker idag får inte stå i vägen för nästkommande generation, det är därmed centralt i genomförandet av Agenda 2030 att ta hänsyn till kommande generationer. Det krävs således kunskap och insyn i framtida generations kommande behov (Agenda 2030-delegationen, 2019b).
Det krävs ett omfattande jobb och några av de delar som är väsentliga är styrningen och ledningen kring målen (Agenda 2030-delegationen, 2019b). Viktigt i genomförandet av Agenda 2030 på en lokal nivå är att ledare i olika företag är engagerade och medvetna om de åtgärder som krävs för att uppnå målen, de måste kunna tänka långsiktigt och vara flexibla. Delegationen uttrycker att: “Ledningens ambitioner, värderingar och agerande är avgörande för vilka prioriteringar som ska göras och hur verksamheten ska styras. Detta gäller för alla aktörer och inom alla sektorer” (Agenda 2030-delegationen, 2019b, s.61). Flertalet gånger trycker delegationen på att aktiviteterna mot hållbar utveckling inte får ses som ett sidoperspektiv utan det krävs att dessa aktiviteter integreras och blir en del av den ordinarie verksamheten (Agenda 2030-delegationen, 2019b).
24 3.2 Kommuner och Agenda 2030
Gustafsson, Hedström och Vasilevs (2018) förstudie visar på utmaningar och möjligheter med implementering av Agenda 2030. Ramboll (2018) tar upp och diskuterar målkonflikter, organisatorisk struktur, samverkan och verksamhetsstyrning med koppling till Agenda 2030.
Ramboll (2018) menar att uppfattningen inom kommuner och regioner är att Agenda 2030 stärker det hållbarhetsarbete som redan pågår. Ramboll (2018) konstaterar att Agenda 2030 har bidragit till att engagemanget kring hållbarhetsfrågor ökat. De möjligheter som Gustafsson, Hedström och Vasilev (2018) identifierar med implementering av Agenda 2030 är samverkan och tvärsektoriellt arbete. Samverkan då Agenda 2030 ger en struktur och sammanhang med ett gemensamt tankesätt och språk. Tvärsektoriellt arbete då Agenda 2030 ger ett helhetsperspektiv på hållbarhet då alla tre delar inom hållbar utveckling är inkluderade samt att Agenda 2030 kan beröra alla nivåer av en organisation. Ramboll (2018) menar samtidigt att Agenda 2030 ökar kraven på just samverkan och tvärsektoriell styrning för att integreras och kunna användas på ett fungerande sätt. Agenda 2030 anses bidra till att underlätta för långsiktig planering och synliggörande av behov och målkonflikter (Gustafsson, Hedström och Vasilev, 2018). Gustafsson, Hedström och Vasilev (2018) har identifierat svårigheter i att konkretisera och precisera de globala målen på lokal nivå och att implementera dessa i praktiken inom kärnverksamheten i den styrning och de processer som redan finns. Även svårigheter kring mätning och uppföljning identifierades (Gustafsson, Hedström och Vasilev, 2018). Otydligheter och konflikter inom ansvar och roller gällande styrning är några faktorer som gör implementering av de globala målen inom Agenda 2030 svårare (Ramboll, 2018).
Med tanke på komplexiteten av de globala målen och deras implementering är det viktigt med stöd för identifiering, mätning, uppföljning och analys (Gustafsson, Hedström och Vasilev, 2018). Enligt Ramboll (2018) efterfrågas förtydligande kring hur olika mål hänger ihop, gemensamma indikatorer för olika parter som är uppföljningsbara, behov av ytterligare utbildning och kunskap, stöd för innovationsupphandling samt stöd för implementering av Agenda 2030 i ordinarie styrning och ledning. Även skapande av plattformar för kunskap- och kompetensdelning samt tydligare ansvars- och rollfördelning efterfrågas (Ramboll, 2018).
25 3.3 Styrning av kommunala bolag
Studien av Erlingsson m.fl. (2014) avser att bena ut kommunens styrning gentemot deras bolag och vilka verktyg som kan användas inom ägarstyrningen för att säkerställa rätt resultat.
När en kommun ändrar sin verksamhet genom att bolagisera vissa verksamheter påverkas möjligheten till kontroll. Kommunfullmäktige och bolagets ledning separeras då bolaget blir en egen juridisk person skild från kommunen (Erlingsson m.fl., 2014). Även om kommunen och bolaget är separerade från varandra måste kommunen på ett tydligt sätt kunna utkräva ansvar från bolaget, vilket är företagsstyrnings främsta mål (Erlingsson m.fl., 2014). Kommunfullmäktige har en ansvarsutkrävande roll och är den enhet som ger förslag på ägardirektiv vilket fungerar som ett styrverktyg. Ägardirektiv ska vara tydligt utformade och inkludera bolagets syfte och mål. Detta skapar en grund för uppföljning och utvärdering av bolaget (Erlingsson m.fl., 2014). Ytterligare en av kommunfullmäktiges uppgifter är att föreslå styrelseledamöter. Genom att föreslå aktiva politiker inom kommunen kan avståndet mellan bolag och kommun minska (Erlingsson m.fl., 2014). En politiker som är styrelseledamot måste jobba för bolagets bästa, egna politiska åsikter får inte styra. Styrelsen måste vara lojal och verka för bolagets bästa, information som kan skada bolaget får inte lämna styrelserummet (Erlingsson m.fl., 2014).
