Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Familjekonstellationer i modern svensk
barnlitteratur
en studie av 2006 års utgivna böcker för barn i åldern 6 – 9
Family constellations in modern Swedish children’s literature
a study of 2006 year’s published books for children between the ages of 6 and 9
Jenny Johannesson
Lärarexamen 210p Individ och samhälle
Datum för slutseminarium 2007-01-10
Examinator: Mariann Enö Handledare: Katja Hultgren
Sammanfattning
Syftet med detta arbete var att titta på vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga år 2006, för barn i åldrarna 6 – 9 år. Därför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannämnda kriterier på Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utsträckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mångfald vi ser i Sverige idag. Jag har också genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj där någon har en funktionsnedsättning presenteras, en familj där föräldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan användas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet.
Arbetet visar att kärnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur. En avsaknad av skönlitterära verk där någon har en funktionsnedsättning eller där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell är slående. Ombildade familjer förkommer, men inte i lika stor utsträckning som i vår vardag. Över lag spelar familjen en liten roll, och nämnts ofta bara i introduktionen av bokens historia samt dess huvudkaraktärs.
Den litteratur som analyserades för att se hur olika individer i diverse familjekonstellationer framställdes visade på möjligheter att diskutera både funktionsnedsättning, situationen för invandrare i Sverige samt människors sexualitet. Utbudet var dock mycket litet och en del av litteraturen ansåg jag överpedagogisk samtidigt som en del av problematiken kring diverse individers situation inte fick tillräckligt med utrymme.
Nyckelord: barnlitteratur, familjekonstellationer, funktionsnedsättning, fördomar, heteronorm, homosexualitet, invandrare, stereotyper
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6 1.1 Syfte ... 7 1.2 Frågeställning ... 7 2 Litteraturgenomgång ... 8 2.1 Mångfald i Sverige ... 82.2 Fördomar och stereotyper... 9
2.3 Vad är barnlitteratur? ... 12 2.4 Barnlitteraturens utveckling ... 13 2.5 Familjer i barnlitteratur ... 14 3 Metod... 16 3.1 Urval... 16 3.2 Kvantitativ metod ... 18 3.3 Kodschema ... 19 3.4 Kvalitativ metod ... 21
3.5 Kort presentation av litteratur för analys... 22
3.5.1 Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum ... 22
3.5.2 Fjärde klass: en berättelse om papegojan ”Kråkan” av Elisabeth Högström ... 22
3.5.3 Med polisen i hälarna av Bengt Ingelstam ... 23
3.6 Reliabilitet ... 23 3.7 Validitet ... 24 4 Resultatredovisning... 25 4.1 Resultat Kodschema ... 25 4.1.1 Ensamstående/skilda föräldrar ... 25 4.1.2 Kärnfamilj ... 25 4.1.3 Ombildad familj ... 27
4.1.4 Föräldrarna är från ett annat land än Sverige/familjen har invandrat... 27
4.1.5 Någon i familjen har en sexuell läggning som inte faller under termen heterosexuell ... 27
4.1.6 Någon i familjen har en funktionsnedsättning ... 28
4.1.7 Ingen familj nämns... 28
4.1.8 Sammanfattning av kodschema... 29
4.2 Resultat litteraturanalys ... 31
4.2.1 Lill-Zlatan och morbror Raring av Pija Lindenbaum... 31
4.2.2 Fjärde klass: en berättelse om papegojan ”Kråkan” av Elisabeth Högström ... 33
4.2.3 Med polisen i hälarna av Bengt Ingelstam ... 36
4.2.4 Sammanfattning av litteraturanalys... 38
5 Slutsats och diskussion... 40
Referenser... 44 Tryckt material ... 44 Elektroniskt material ... 45 Litteraturkällor ... 46 Bilagor ... 49 Bilaga 1 ... 49
1 Inledning
”Det är i barndomen myter, fördomar och beteenden grundläggs. Därför är det nödvändigt att barn får möta olika miljöer och olika sätt att leva i litteraturen. Det viktiga är friheten att leva som man själv vill så länge man inte skadar någon annan. […] Huvudsaken är att tillvaron präglas av kärlek, trygghet och omtanke och – lite spänning!”1
Jag tror att barnlitteratur är ett utmärkt sätt för lärare i förskola och skola att få en chans att aktivt arbeta för att förebygga uppkomst av fördomar. Ofta använder vi oss av [skönlitterär] litteratur i klassrumment för att starta diskussioner och förmedla budskap om t.ex. människors lika rättigheter och om olika kulturer.
Ett av mina mål som pedagog är att arbeta för ett klassrum där både elever och lärare tillsammans arbetar för att bryta ner de fördomar som existerar, samt förebygga de som kan tänkas uppkomma. Under min studietid har jag fått höra många barn yttra sig på fördomsfulla sätt, vare sig det gäller individer av annan nationalitet eller sexualitet, och har då undrat hur man på ett bra sätt skulle kunna hantera dessa föreställningar i skolan.
I skollagen (1985:1100) 1 kap, §2 står följande att läsa: ”Verksamheten i skolan skall utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde…” Vidare finner man i Lpo 94, s. 2 att ”Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Slutligen i Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever står att ”Inget barn och ingen elev skall diskrimineras
på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder […] Förskolan/skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkning och diskriminering.”.
1
1.1 Syfte
Syftet med detta arbete var att undersöka vilken typ av familjekonstellationer som framhålls i modern svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga 2006, lämpad för åk 1 – 3 (ålder 6 – 9). Detta för att se huruvida denna litteratur erbjuder en lika stor mångfald som vi ser i dagens samhälle, och en bra bas för diskussioner kring t.ex. mångkultur eller sociala förhållanden som inte faller in under den [heterosexuella] normen, eller om det fortfarande är den traditionella kärnfamiljen som dominerar. Jag ämnade även titta på hur de individer som är en del av familjer som inte klassas som kärnfamilj presenteras i barnlitteratur, genom att analysera tre barnböcker där dessa konstellationer lyfts fram.
1.2 Frågeställning
Vilka familjekonstellationer finner vi representerade i svensk barnbokslitteratur vars första upplaga utgavs år 2006, utgiven för åldrarna 6 – 9?
Hur framställs individerna i tre2 utav de familjekonstellationer som inte faller under termen kärnfamilj i litteraturen?
2 föräldrarna är från ett annat land än Sverige/familjen har invandrat, någon i familjen har en sexuell läggning
2 Litteraturgenomgång
2.1 Mångfald i Sverige
Sverige har upplevt drastiska förändringar i familjestrukturerna under de senaste decennierna. Allt färre gifter sig och antalet skilsmässor har ökat kraftigt de senaste åren. Ca 40% av alla äktenskap förväntas sluta med skilsmässa varvid de flesta barn följer med mamman. Dock har det blivit vanligare med delad vårdnad; barnen växlar mellan att bo hos respektive förälder.3
Cirka två tredjedelar av de 1,1 miljoner familjer i Sverige med hemmaboende barn under 17 år är så kallade traditionella kärnfamiljer. Med detta menas en familj bestående av mamma, pappa och deras gemensamma biologiska och/eller adopterade barn. 15 procent lever i vad som refereras till som ombildade familjer. Här ser vi en familj med sammanboende föräldrar där ett eller flera barn är enbart kvinnans eller enbart mannens, samt deras eventuella gemensamma barn.4
Många barn i dagens Sverige har anknytning till ett annat land. Av drygt den femtedel av Sveriges befolkning som utgörs av barn i åldrarna 0-17 år så är fem procent själv födda utomlands, medan 10 procent är födda i Sverige med föräldrar som båda är födda utomlands.5 Vad gäller familjer där barn växer upp med ensamstående homosexuell förälder/homosexuella föräldrar så finns det ingen statistik att se på, eftersom vi i Sverige inte kartlägger personers sexuella läggning; därmed finns inga officiella siffror vare sig kring antalet homosexuella, eller antalet barn till homosexuella. Dock finns det statistik över hur många barn som lever i registrerade
3 Kåreland, Lena 2001. Möte med barnboken, s. 14 4 Statistiska Centralbyrån
5
partnerskapsfamiljer, och detta antal ökar för vart år. 1997 levde 40 barn i så kallade registrerade partnerskapsfamiljer. Den siffran steg till 343 år 2005.6 Jag har ej lyckats få fram liknande siffror för år 2006.
Vad gäller fysiskt samt intellektuellt handikapp så har det varit svårt att hitta statistik som drar paralleller mellan familj och individ med diverse handikapp. Enligt
De Handikappades Riksförbund finns det minst 1,2 miljoner människor i Sverige som
antas ha någon form av permanent funktionsnedsättning; drygt var femte individ (21%) uppger själva att de har någon funktionsnedsättning. Tittar man sedan på statistik från Försäkringskassan, finner man att 61299 personer mottog handikappersättning i december 2006. Som ni kan utläsa nedan så är dock definitionen av ”funktionshinder” bred.
”Begreppet "funktionsnedsättning" innefattar ett stort antal olika funktionshinder i olika befolkningsgrupper överallt i världen. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller -sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur.”7
Viss statistik går att finna kring antalet barn som varje år föds med Downs Syndrom (cirka 120, enligt Riksförbundet FUB) medan jag inte funnit siffror kring andra neuropsykiatriska funktionshinder så som ADHD och DAMP, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom, tvångssyndrom samt språk- och talstörningar. Detta kan bero på att diagnoser i många av dessa fall är svåra att ställa och något diffusa.
2.2 Fördomar och stereotyper
”We use these mental tricks so often that we are usually unconscious of them. They help us make sense of the world, and they can help us feel secure. But if left unchecked, they can also lead to prejudice, stereotyping, and discrimination.”8
6 Stendahl, Emilie Förskolan nr 04/2007, Låt regnbågsbarnen känna stolthet 7 Independent Living Institute
8
En stereotyp uppkommer när man bedömer andra människor inte som individer utan utifrån den grupp/kategori de anses tillhöra. Inom psykologin är man generellt sett överens om vad en stereotyp är samt dess huvuddrag. Tre viktiga komponenter finns:
1. En grupp människor identifieras genom en viss egenskap. Denna egenskap kan vara sexualitet eller nationalitet, men även till exempel ålder, sysselsättning eller val av bil.
2. När vi väl efter den inledande identifikationsprocessen avgränsat en grupp människor från mängden, så tillskriver vi medlemmarna av denna grupp ytterliggare egenskaper än just det som från början vad den gemensamma nämnaren. Till exempel så är ägare av Toyota Prius miljömedvetna.
3. Till sist, när vi kommer underfund med att en person tillhör en viss grupp så tillskriver vi honom/henne den stereotypa egenskapen. I detta fall drar vi alltså slutsatsen att eftersom ägare av Toyota Prius är miljömedvetna så är den person vi precis mött, som äger just en sådan bil, också miljömedveten.
Mycket av det vi utläser i sociala sammanhang är egentligen inte baserat på den faktiska information vi har tillgång till, utan baseras istället på förväntningar vi har, som i sin tur grundats på en stereotyp. Skall vi möta en ny människa och det enda vi vet om honom är att han är homosexuell kanske vi blir besvikna, då vi gör antaganden om hans personlighet utifrån kategorin ”homosexuell” istället för vad vi egentligen vet om honom som individ. Besvikelsen är en följd av förväntningarna att denna person kommer att vara som stereotypen och kanske därför till exempel inte delar våra intressen. 9
När vi väl kommit att uppfatta en person enligt en viss stereotyp kan detta leda till ett selektivt minne när vi skall försöka komma ihåg egenskaper hos denna individ. Om en bekant till dig kommer ut som homosexuell så kanske du genast minns att han alltid varit modeintresserad och haft ett stort intresse för teater (egenskaper som passar stereotypen) medan det faktum att han också varit en aktiv idrottsman och har hyllorna fulla med Metallica skivor inte registreras. Denna selektiva minnesprocess gör att stereotyper är svåra att förändra.
9
För att en stereotyp skall kunna förändras krävs det att man som person får möta flera personer ur en grupp som uppvisar egenskaper som skiljer sig från stereotypen. En stor del av de fördomar vi hyser är dock baserade på andras upplevelser, som vi sedan fått berättade för oss, och inte på egna erfarenheter. Detta blir speciellt tydligt hos barn, då de kan ha väldigt bestämda uppfattningar och åsikter rörande människor/situationer de aldrig själva stött på.10 Överväldigande delen av den information som barn använder sig av för att dra slutsatser om människor och miljöer kommer från skola samt familj och därför anser jag att det är extra viktigt att man som pedagog aktivt arbetar för att visa att flera olika familjekonstellationer existerar och ge barnen en chans att bekanta sig med dem i en miljö där det finns möjlighet att ställa frågor och få svar som förhoppningsvis inte lägger grunden för framförallt negativa stereotyper. Det är nämligen just i skolåldern som barn börjar förstå att olika individer kan uppleva situationer på olika sätt och se samma saker från olika perspektiv. Från början anser barnet att bara ett perspektiv kan vara rätt, men i takt med att barnet blir äldre utvecklas deras förmåga att resonera kring olika perspektiv samt reflektera över sitt eget beteende.11
Vad som också är viktigt att ha i åtanke är det faktum att så kallad ”stereotyping” i grund och botten är en grupprocess. Vid kategorisering placeras en individ i en grupp och vår inställning till en människa kan påverkas i positiv riktning om denne anses tillhöra samma grupp som vi.12 Detta eftersom den egna gruppen så gott som alltid favoriseras då vår sociala identitet påverkas positivt av att tillhöra en gynnad grupp.13
Jag anser därför att man som pedagog bör visa på alla de likheter som existerar de olika familjekonstellationerna emellan för att på så sätt få barnen att skapa nya grupperingar som kanske kan komma att inkludera individer av annan nationalitet eller sexualitet då den gemensamma nämnaren istället är det band som finns mellan förälder och barn, den kärlek som existerar mellan föräldrar eller barnens uppfattning av dem som individer. En pappa från Mellanöstern kanske läser godnattsaga för sin dotter precis som Kalles pappa gör, och Linas mammor kanske är precis lika tjatiga
10 Hinton, Perry R. 2000. Stereotyper, kognition och kultur, s. 22f 11 Andersson, Bengt-Erik 1982. Barns sociala utveckling, s. 171ff 12 Hinton, Perry R. 2000. Stereotyper, kognition och kultur, s. 105 13
när det gäller för Lina att städa sitt rum, som Linus mamma och pappa. Fokus bör ligga på interna likheter, så som viljan att ta hand om sina barn, istället för externa olikheter. Just detta har också framkommit i en norsk undersökning där man ämnade se hur attityder till människor av olika ursprung utvecklades i barndomen. I intervjuer med människor som under andra världskriget riskerade sitt eget liv för att rädda andra, vilket tyder på en stor empatiförmåga, visade det sig att dessa individer under sin uppväxt fått betonat likheter, inte skillnader. Man hade fått lära sig att identifiera sig med andra människor oberoende av kulturella och/eller etniska skillnader.14
2.3 Vad är barnlitteratur?
De flesta av oss har nog en allmän uppfattning om vad en barnbok är. En barnbok bör handla om barn eller någon figur som barn kan identifiera sig med. Helst skall den också vara lättläst, inte för tjock och ha många bilder.15
Därmed inte sagt att alla böcker om barn är barnlitteratur; August Strindberg och Selma Lagerlöf har båda i sina verk skildrat barndomen utan av deras böcker idag kallas för barnböcker. Lyckliga slut är också något som många associerar med barnlitteratur, även om det i flera moderna barn- och ungdomsromaner noteras en avvikelse från detta traditionella slut. Istället ser man tendens till ett öppet slut som låter läsaren själv bestämma vad som skall hända härnäst.16
Barnlitteraturen utgör i sig ingen egen genre, om man med genre menar en typ av litterära texter med tydliga definierbara återkommande drag. Därför är det heller inte säkert att ”en bra barnbok” lämpar sig just för de barn du ämnar läsa den för. Du kan inte utläsa huruvida ”en bra barnbok” innebär att denna bok är bra för pojkar eller flickor, av vilken nationalitet, religion eller social bakgrund.17
14 Jancke, Harriet. Barn är väl inte rasister? Förskoletidningen, nr5/2006. s. 13 15 Kåreland, Lena 2001. Möte med barnboken, s. 25
16 Nikolajeva, Maria 2004, andra uppl. Barnbokens byggklossar, s. 60 17
2.4 Barnlitteraturens utveckling
Trots att man genom berättelser uppfostrat så väl som underhållit sedan tidernas begynnelse är barnlitteraturen ett relativt sent fenomen i mänsklighetens historia.18 De äldsta barnböckernas främsta, kanske egentligen enda syfte, var ett pedagogiskt sådant. Detta resulterade dessvärre i att böckerna varken var roliga eller spännande. De barn vars familjer hade råd att införskaffa böcker, läste istället utvalda delar av vuxenlitteratur. I övrigt spelade det muntliga berättandet en stor roll.19
Den första egentliga barnbok som publicerades i Sverige var Een sköön och härligh
jungfrw speghel. Denna trycktes 1591 och som kanske framgår av titeln så var det en
bok ämnad för flickor. Dock inte till flickor i allmänhet, utan främst till ”högadliga fröknar”, som genom exempel från Bibeln skulle lära sig förhållningsregler och få inskärpt religiösa och världsliga dygder.20
Först på 1700-talet växte en barnboksproduktion fram i större omfattning i Sverige och det var även då, i och med romantiken i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet som en ny syn på barnet och barnlitteraturen växte fram. Barnen (på denna tid pojkarna) skulle få utvecklas fritt och skaffa sig kunskaper på empirisk väg. Den moraliserande barnboken fortsatte dock att dominera.21 Det var främst läroböcker som innehöll historia och geografi men även berättelser om dygd och gudsfruktan då det ansågs viktigt att förbereda barnen för vuxenvärlden genom att förklara hur man borde uppföra sig.22
I mitten på 1800-talet blev vardagsrealism ett mer vanligt förekommande inslag i barnlitteraturen och denna kultur växte fram som en protest mot romantikens barnboksuppfattning, där fantasin värdesattes högt. Böckernas handling cirkulerade ändå så gott som uteslutande kring borgarklassens eller överklassens barn och ofta utspelade sig denna under sommarlovet då en grupp barn levde ett liv utan större konflikter. Verklighetsskildringen var alltså tämligen begränsad, då författare var av
18
Nikolajeva, Maria 2004, andra uppl. Barnbokens byggklossar, s.19
19 Kåreland, Lena 2000. Möte med barnboken, s. 25 20 Ibid. s. 27
21 Ibid. s. 30 22
den avsikt att barn skulle få vara barn så länge som möjligt. Fattigdom och nöd förekom ibland men då främst för att påminna läsaren om hur tacksam denna borde vara för det liv hon levde.23 Det var inte förrän efter andra världskriget (runt 1960-talet och framåt) om man började se en mer fördjupad skildring av människor och deras öden. Även ämne som tidigare ansetts tabu, t.ex. könsroller eller hur barn blir till, togs upp. På 70-talet fann också familjekonflikter och skilsmässoproblem sina vägar in i barnlitteraturen och allmänt skiftades fokus till ett mer sociokulturellt sådant.24
Författaren Pija Lindenbaum (vars senaste bok Lill-Zlatan och morbror raring underförstått inkluderar en homosexuell karaktär) menar att det idag inte finns några direkta tabun kvar inom barnlitteraturen. Ändå är det heternormen som dominerar, och om annat skall belysas, så är det just som något avvikande, menar hon. Sett till homosexualitet inom barnlitteraturen så finns det idag, trots att tabustämpeln tagits bort, enbart tre böcker på svenska där homosexuella karaktärer/homosexualitet förkommer25; Lill-Zlatan och morbror raring (2006), Malins mamma gifter sig med
Lisa (1999) samt Trollen på Regnbågsbacken (1999).
2.5 Familjer i barnlitteratur
Om man ser till hur familjen framställts i barnlitteratur genom tiderna så finns det lite forskning att tillgå. Maria Nikolajeva diskuterar dock i sin bok Barnbokens
byggklossar de traditionella bipersonerna (alla personer utom bokens huvudkaraktär
är så kallade bipersoner) och här beskrivs bland annat hur föräldrar eller dess substitut i form av en moster, mormor eller annan släkting oftast är ett hinder för äventyren i de traditionella pojk- och äventyrsböckerna. Deras roll sträcker sig sällan längre än att begränsa huvudpersonens frihet genom att sätta upp regler kring dennes vardag.
23 Kåreland, Lena 2000. Möte med barnboken, s. 99 24 Ibid. s. 120f
25
I de traditionella flickböckerna är [de biologiska] föräldrarna snarare en förebild. Den elaka styvmodern är vanligt förkommande men denna negativa stereotyp motarbetas i flera av våra moderna barnböcker. I Ulf Starks Sixten försöker barnen t.o.m. aktivt att skaffa en ny fru till sin pappa. Ensamstående föräldrar har för övrigt uppenbarat sig i allt fler böcker sedan 1960-talet. I moderna barnböcker över lag ser man en tendens till att framställa föräldrarna som ”ett problem”, genom att de är oförstående och emotionellt frånvarande. Föräldrarollen har gått från att vara den auktoritäre uppfostraren till kamraten till föräldern som mest av allt sviker sitt barn.26 Kanske just därför ser man frekvent att mor- och farföräldrar ges en viktig roll, som en slags ställföreträdande mamma eller pappa. Om man som författare vill introducera döden i sin saga är det också vanligt att denna drabbar just mor- eller farföräldrar, då döden upplevs mindre skrämmande och mer naturlig, särskilt för barn, om den drabbar en äldre människa.27
Det övergivna barnet är dock den typiska huvudpersonen. Barnets föräldrar är inte närvarande, men skälet för detta varierar självklart. Ibland har de avlidit, men de kan även vara bortresta en längre tid, vara på jobbet eller helt enkelt fysiskt närvarande men emotionella frånvarande.28
26 Kåreland, Lena 2000. Möte med barnboken, s. 113
27 Nikolajeva, Maria 2004, andra uppl. Barnbokens byggklossar, s. 102ff 28
3 Metod
Under mitt arbete blev det uppenbart för mig att det finns väldigt lite forskning kring just familjekonstellationer i barnlitteratur. Jag fick främst söka information i böcker och arbeten som behandlar mångkultur. Jag kom över en del utländsk, främst amerikansk, forskning men på grund av mitt urval (vilket jag diskuterar mer ingående under 3.1 urval) så kunde jag inte använda mig av delar utav detta material. Annat material fick väljas bort då det helt enkelt inte fanns tillgängligt för tillfället, eller då anskaffningskostnaderna var för höga.
Främst har jag sökt material via LOVISA, ERIC och Academic Search Elite men även via Google. Den senare ledde mig till flest nya debattartiklar kring ämnet som, även då de inte innehöll specifika forskningsresultat, ändå satte igång många tankar kring mitt arbete och har hjälpt mig när jag skrivit min diskussion.
Vid sökning av skönlitteratur använde jag mig av avancerad sökning i OPAC 5.0, vilket är Lunds Stadsbiblioteks egen katalog, för att lättast kunna utesluta litteratur som utgivits för barn i andra åldrar än de som detta arbete refererar till, samt litteratur som ej utgavs år 2006.
3.1 Urval
Kände barnboksförfattaren Lennart Hellsing menar att man, om man vill studera hur barnlitteratur kan komma att påverka samhällets utveckling, bör ta hänsyn till all den typ av litteratur som barn kan tänkas ta del av, även den ”litteratur” som aldrig varit tryckt utan endast muntligt framförd. Man skulle då alltså inte enbart inkludera
barnböcker, utan även tidningar, serier och i dagens samhälle film och radiouppläsningar.29
Detta skulle ha varit att föredra, men i mån av tid har jag dock valt att begränsa mitt urval så till vida att fokus ligger enbart på litteratur i form av böcker och sedan ytterligare begränsat mig genom att definiera barnlitteratur så som Göte Klintberg, i förordet till Barnboken genom tiderna: ”Vad som behandlas är inte vad barn under olika tider kan ha läst eller fått sig föreläst utan vad som utgivits för barn.” Alltså har jag, istället för att undersöka alla de böcker som barn kan tänkas läsa, eller ha fått sig föreläst, enbart utgått från de skönlitterära böcker som publicerats med barn i åldrarna 6 – 9 som tänkt målgrupp. Detta för att underlätta min urvalsprocess, då jag vill påstå att jag annars fått ägna för mycket tid till att ta reda på (genom till exempel intervjuer) vilka böcker som barn läser, samt fått sig föreläst. Därutöver har mitt fokus legat på barnböcker skrivna av svenska författare (då dessa antas mer benägna att skriva böcker anpassade för den svenska marknaden och samhället) som lämpar sig för barn i åldrarna 6 – 9 (åk 1 – 3). Jag har sorterat bort böcker vars första upplaga gavs ut innan år 2006, då mitt syfte var att analysera den litteratur som utgivits just detta år i hopp om att se huruvida samhällets utveckling avspeglats i denna.
Skälet till att jag valde årskurs 1 – 3 är dels för att jag själv ämnar undervisa i dessa och ville veta vilket underlagsmaterial för diskussioner kring mångfald, i form av skönlitteratur som finns att tillgå, men även för att jag är av den uppfattningen att ju större mångfald barn får ta del av, och ju tidigare i livet detta sker, desto mindre är risken att barnen utvecklar fördomar. ”Barn som tidigt får höra sagor och berättelser har lättare att känna empati, medkänsla och inlevelse” skriver Ann Granberg i
Småbarns sagostund och förmågan att försätta sig själv i någon annans situation och
kunna relatera till denna tror jag är en oumbärlig komponent när det gäller att motverka eller bryta ner stereotyper.
All litteratur som studerats är sådan som funnits tillgänglig vid Stadsbiblioteket i Lund. Detta bibliotek valdes med anledning av det faktum att bland de kommunala biblioteken i Lunds kommun har detta det största utbudet av barnlitteratur.
29
Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum, en utav de tre skönlitterära
böcker som valdes för analys, var den enda av sitt slag som framkom under min undersökning. Hade det varit så att flera böcker hade presenterat en familj där någon hade en sexualitet som inte föll under termen heterosexuell, hade jag valt att analysera den bok som den närvarande bibliotekarien ansåg populärast, för att jag personligen ansett det mest intressant att titta på innehållet i den bok som flest barn tagit del av.
Fjärde klass av Elisabeth Högström var en utav fyra böcker där en person med
funktionsnedsättning förekom, men det var den enda vars handling faktiskt kretsade kring personen med ett handikapp – i detta fall var individen rullstolsbunden. Därmed föll valet på denna bok, då det annars varit svårt att genomföra någon större analys, eftersom så lite information (ibland endast en mening) fanns att tillgå kring diverse bi-personer i de andra böckerna. Med polisen i hälarna av Bengt Ingelstam valdes just p.g.a. sin popularitet, då det även i Sarah från Sahara av Maria Salmson samt Min
pappa tyngdlyftaren av Lina Lundh förekom personer som hade invandrat
tillsammans med sin familj.
3.2 Kvantitativ metod
Ett av detta arbetes syften var att ta reda på hur stor procentuell mängd av barnböcker vars första upplaga utgavs år 2006 av en svensk författare, ämnade för barn i åldrarna 6 – 9 år, som speglar de olika familjekonstellationer som nämns under rubrik 3.3
Kodschema. Jag har genomfört en så kallad sample- eller stickprovsundersökning,
vilket innebär att man väljer ut och studerar en del av individerna i en population. I detta fall de böcker som matchar ovannämnda kriterier och finns tillgängliga på Lunds Stadsbibliotek. Det rör sig om 80 titlar.30
30
3.3 Kodschema
För att förenkla datahantering samt efterföljande procentuell uträkning av andelen böcker som återspeglar en viss typ av familjekonstellation har jag valt att föra in böckerna i kodscheman.
Böckerna som analyserats har placerats i ett schema utifrån följande kategorier:
• föräldern är ensamstående/skild (1)
• kärnfamilj – familjen består av mamma, pappa och deras eventuella biologiska och/eller adopterade barn (2)
• ombildad familj – familjen består av mamma/pappa och dess nya partner, samt deras barn, både gemensamma och från tidigare förhållanden. (3)
• föräldrarna är från ett annat land än Sverige/familjen har invandrat (4)
• någon i familjen har en sexuell läggning som inte faller under termen heterosexuell (5)
• någon i familjen har en funktionsnedsättning31 (6)
• ingen familj nämns (7)
Kriterierna för att en bok skall placeras i en kategori är att det uttryckligen står att finna i texten diverse ord eller meningar som visar på förhållandet individer emellan. Dessa ord kan vara t.ex. mamma, pappa, eller bonuspappa. Även avsaknad av sådana ord kan anses som ett sätt att beskriva en familjekonstellation. I böcker där enbart pappan figurerar får man antaga att denne är ensamstående förälder. Likaså skall det klart och tydligt framgå av texten, bokens titel eller i den sammanfattning som står att finna på bokens baksida, huruvida en individ i familjen har någon form av funktionsnedsättning. I vissa specifika fall, till exempel i fråga om fysiskt handikapp, så kan även bilder där karaktären endast avbildas sittande i rullstol anses vara grund nog för att placera boken i kategori 6. Vad gäller kategori 4 har kravet varit att det någonstans i texten påpekats att en individ i familjen invandrat. Illustrationer av individer med exempelvis mörk hudfärg är ingen garanti för att personen i fråga
31 Begreppet "funktionsnedsättning" innefattar ett stort antal olika funktionshinder i olika befolkningsgrupper
överallt i världen. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller -sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur.
invandrat; det kan röra sig om adoption eller om barn vars mor-/farföräldrar en gång immigrerat.
Nedan följer en beskrivning av hur schemat är uppbyggt.
Titel Författare Övrigt
Titel: Bokens titel
Författare: Namn på författaren/författarna
Övrigt: Eventuella kommentarer för att förtydliga placering i specifik kategori.
Från början var det även tänkt att ytterligare en kolumn skulle existera, där utlåningsfrekvens antecknats för att se huruvida litteratur som speglar mångfald av familjekonstellationer inte bara finns tillgänglig, men även lånats av biblioteksbesökare. Detta resultat skulle dock ha haft en så låg intern validitet, då utlåningsfrekvens kan variera mycket p.g.a. hur många upplagor av en titel som finns tillgänglig, att jag valde att inte inkludera dessa siffror. En titel i 6 exemplar kan lånas ut oftare än en titel där bara ett exemplar finns. Sambandet mellan dessa två variabler (titel på bok samt utlåningsfrekvens) är alltså falskt då sambandet skapas av en tredje variabel (antalet exemplar utav samma titel).32 Eftersom varje exemplar ej heller varit utlånat lika ofta går det helt enkelt inte att räkna ut hur många gånger titeln hade kunnat lånas ut om endast ett exemplar funnits tillgängligt. Biblioteken för inte en statistik detaljerad nog för att få fram de nödvändiga uppgifter (så som datum för utlåning) för att kunna göra en fullständig analys och uträkning.
Kodscheman kommer att presenteras för varje enskild kategori; kärnfamilj, ensamstående förälder, ombildad familj, och så vidare. I det fall där titlar förkommer i mer än ett kodschema så har det antingen förhållit sig så att familjekonstellationen ändrats under handlingens gång, som t.ex. är fallet i den litteratur som beskriver en skilsmässa, att huvud-/bi-personerna kommer från olika typer av familjer, eller att till exempel föräldern är ensamstående och från ett annat land, vilket skulle resultera i kategorikombinationen 1 + 4.
32
3.4 Kvalitativ metod
Det andra syftet med detta arbete var att se hur tre utav de familjekonstellationer som inte faller under termen kärnfamilj framställs i litteraturen. Kvalitativ forskning är tolkande i sin karaktär och fokus läggs på ord, inte på siffror, vid analys av data.33 Litteratur erbjuder fyra olika studieobjekt; text, verklighet, författare och läsare – i princip alla modeller för litteraturanalys utgår från relationerna dem emellan.34 Jag har vid min analys utgått från den hermeneutiska textorienterade tolkningsmodellen, för att sedan med hjälp av denna se hur verkligheten (i detta fall olika individer) framställs. Undantaget är bilderboken Lill-Zlatan och morbror raring där jag utgått från ikonotext (ett textbegrepp med en hermeneutisk ansats) som ett perspektiv. Ikonotext blir i en bilderbok den faktiska texten som uppstår i samspelet mellan texten och bilden vid själva läsandet av boken och fördelen med detta är att text och bild behandlas jämtlikt, vilket innebär att inget väger tyngre än det andra.35
För att analysera litterära personer i barnlitteratur kan man använda samma analysverktyg som för vuxenlitteratur, då det inte finns mycket som skiljer konstruktionen av litterära personer i vuxen litteratur från den i barnlitteraturen. Eventuellt så är olika egenskaper tydligare i barnböcker, och framförallt i äldre barnlitteratur så är det vanligt att det i klartext står att personen är t.ex. lat, dum eller modig och intelligent. I modern barnlitteratur får dock läsaren i större utsträckning själv ”sluta sig still vad personerna går för”. Som läsare konstruerar man sin egen bild av en karaktär efter det att man fått ta del av beskrivningar gällande denna individs beteende, uttalande och tankar, utseende, kommentarer från andra karaktärer, eller från författaren.36
Hermeneutik är läran om hur vi tolkar olika typer av kommunikativa medel och skall främst tillämpas då det föreligger ett intresse att öka förståelse mellan människor, vilket görs bäst genom tolkning.37 Målsättningen för just den textorienterade modellen är att texten skall ses som en självständig helhet, och vid
33
Ibid. s. 468
34 Nikolajeva, Maria 2004, andra uppl. Barnbokens byggklossar, s. 35
35 Hallberg, Kristin 1982. Litteraturvetenskapen och bilderboksforskningen. s. 165 36 Nikolajeva, Maria 2004, andra uppl. Barnbokens byggklossar s. 106
37
analys läggs inget fokus på dess författare, tillkomstmiljö och/eller läsare. Tolkning av texten frigörs t.ex. från frågan om författarens intentioner, tankar och känslor.38
Dock är det viktigt att komma ihåg att vid tolkande analys av litteratur så bär vi alla på värderingar och förkunskaper som hindrar oss från att vara helt objektiva. Ingen tolkning kan ske helt förutsättningslöst, för om vi inte har någon slags förkunskap kring ett ämne, har vi heller inga möjligheter att förstå det, eller ställa meningsfulla frågor till texten som vi tar del av.
3.5 Kort presentation av litteratur för analys
3.5.1 Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum
Bokens handling kretsar kring Ella (vars smeknamn är Lill-Zlatan) som älskar att spendera tid med sin morbror Tommy. De har alltid roligt ihop när de går på opera, leker döden eller kollar på folk på stan, ändå tills Steve en dag sitter i Tommys kök och minsann inte ska åka hem fastän Ella tycker illa om honom. ”Jävla skitkorvar, ” säger hon, och smäller igen dörren efter det att hon lagt till: ”Åk hem till det där Trelleborg.”
3.5.2 Fjärde klass: en berättelse om papegojan ”Kråkan” av Elisabeth Högström
Berättelsen kretsar främst kring två elever i fjärde klass; Hampus och Victor (eller Vicke, som han brukar kallas). Vicke är ny i klassen och rullstolsbunden. Hans pappa berättar att det har han varit ändå sedan födseln, på grund av en skada i ryggraden. Med sig har han en servicehund, Colina, samt en talade papegoja, som kallas för Kråkan.
38
3.5.3 Med polisen i hälarna av Bengt Ingelstam
Denna titel är den femte i serien om Matte och Myran. Myrans familj skall utvisas och hennes pappa har försvunnit i Kosovo. Myran flyr hem till sin kompis Mattes pappa, där hon tror hon är säker. Efter ett missförstånd bestämmer sig dock Matte och Myran för att fly, både från Mattes föräldrar samt undan polisen och den kommande utvisningen.
3.6 Reliabilitet
När man diskuterar reliabilitet talar man om huruvida en studies resultat skulle ha kommit att bli det samma om en undersökning genomfördes på nytt, eller om resultatet påverkats av tillfälliga faktorer. 39
Reliabiliteten får anses hög vad gäller den kvantitativa delen av min undersökning, då bortfallet var litet. Mindre än 5% (4 utav 80) av titlarna som uppfyller de krav jag ställt på population var utlånade under den period som detta arbete skrevs. Däremot går det inte att förneka att mina försök till objektivitet vad gäller analys av de tre utvalda barnböcker som speglar en familj utav annan typ än kärnfamilj påverkats utav mina erfarenheter, värderingar och förkunskaper. Därför är det inte alls säkert att samma resultat skulle uppnås, vore studien att genomföras igenom utav en annan individ.
39
3.7 Validitet
Intern validitet (huruvida samband mellan två variabler är hållbart eller ej) har redan diskuterats under kodschema 3.3. Här kommer jag därför endast att diskutera den externa validiteten av min undersökning. Extern validitet är en form av validitet som besvarar frågan om en undersöknings resultat kan generaliseras så till vida att det kan komma att gälla även utöver den specifika undersökningskontexten.40
I detta fall, där litteratur från 2006 undersökts, anser jag att man den lilla populationen till trots kan se generella tendenser kring förekomst av diverse familjekonstellationer, som gäller även svensk barnbokslitteratur utgiven före, samt efter, år 2006. Detta då de procentuella skillnaderna mellan de olika kategorierna var så stora att jag inte anser det rimligt att dessa resultat skulle komma att ändras avsevärt även om urvalet kom att spänna över flera års utgiven litteratur.
Däremot kan det hända att annat resultat skulle framkomma vid analys utav utländsk litteratur (så som amerikansk eller brittisk), då man i större utsträckning söker utge böcker vars innehåll är anpassat för den mångfald som dagens populationer utgör. På senare år har man även, framförallt i USA, sett en framväxt utav små privatägda bokförlag vars främsta mål är att möta den ökande efterfrågan bland annat av barnböcker där homosexuella föräldrar förekommer. Några exempel på titlar är
Molly’s Family av Nancy Garden och Sharon Wooding, And Tango Makes Three av
Peter Parnell och Justin Richardsson, Heather Has Two Mommies av Leslea Newman samt Emma and Meesha My Boy: A Two Mom Story av Kaitlyn Considine. Den sistnämnda är för övrigt ett exempel på en författare som valt att själv stå för kostnaderna för att få sin bok publicerad. På den privata hemsidan stå att läsa:
“This is a self published and self funded book, meaning the author had to hire the illustrator directly and also pay for a book designer and print broker, paper, shipping, customs, etc. Quite possibly this book may not ever pay for itself, but the Author believes it has value as a community service to continue to offer this book.”41
40 Ibid. s. 44 41
4 Resultatredovisning
4.1 Resultat Kodschema
4.1.1 Ensamstående/skilda föräldrar
Författare Titel Övrigt
Bross, Helena Världens finaste glasögon Bruce, Caroline Kjell och jag kommer bort Digman, Kristina Grodprinsen
Edvall, Lilian Botilda Bengtssons nya liv Skilda föräldrar Engholm, Bengt-Erik Simons högsta önskan
Hoflin, Katti Krut Karlssons Klump Skilda föräldrar Lind, Mecka Dojjan och Mozart i Rio
Lundh, Lina Min pappa tyngdlyftaren Murray Brodin, Kristina Nya byxor
Murray Brodin, Kristina Pizzakalas Salmson, Maria Sarah från Sahara
Selander, Margareta Hoppa, Leo! Pappan har avlidit Söderberg, Mia Hockeylägret
Wsterlund, Kristina Åke + Semlan
Åkerblom, Gull Inez långa väg till mormor Åkerblom, Gull Inez värsta vecka
4.1.2 Kärnfamilj
Författare Titel Övrigt
Arro, Lena Magda och Anton Andersson, Royne Anton besöker skogen
Angerborn, Ingelin Eskil och tanden som försvann Angerborn, Ingelin Om jag bara inte råkat köpa ett
marsvin
Bargum, Johan Den första snön Berglund, Jessika Alva och vintern Bergquist, Milena Mycket mera Millan Bross, Helena Midsommargåtan
Casta, Stefan Blåbärspatrullen söker en skatt Cronsioe, Cristina Lille storebror
Dahlin, Petrus Lejontofflorna
Funck, Eva Love och hemligheten Hallberg, Lin Kom igen Sigge Halvarsson, Isabelle Fräs på äventyr
Herngren, Maria Jag vill ha en fladderpadda Holm, Annika Vem tror på häxor? Högström, Elisabeth Fjärde klass
Ingelstam, Bengt Med polisen i hälarna Jaensson, Håkan Bullers baby
Lidenbaum, Pija Lill-Zlatan och morbror raring Lindström, Jonathan Råttans skelett
Lundh, Lina Min pappa tyngdlyftaren Murray Brodin, Kristina Bytardagen
Murray Brodin, Kristina Schack och matt Murray Brodin, Kristina Simprovet
Nilsson, Moni Salmiak och Hedda Nilsson, Ulf Alla små döda djur Ohlsson Brandsma, Eva Lotta-Lotta och det stora
matkalaset
Olsson, Sören Håkan Bråkans skräckbok Olsson, Sören Håkan Bråkan och pappa börjar
ettan
Olsson, Sören Spik och panik, Sune! Ros, Katarina Jakten på förfadern Ros, Katarina Ett uppdrag från Septuan Salmson, Maria Sarah från Sahara Samuelsson, Åke Kebab varje dag
Sindt, Ulf Turbo och den enarmade banditen
Sindt, Ulf Turbo och spökhuset Stark, Ulf Mirakelpojken
Söderberg, Mia Hockeylägret
Söderberg, Mia Tjuvgömman
Unenge, Johan Josefin, osams med Villa-Ulla Voors, Barbara Flickorna som var vakna för
länge
Wallin, Ylvia Ramla tusen gånger Widmark, Martin Att lura en elefant Widmark, Martin Spökaffären Åkerblom, Gull Inez värsta vecka
4.1.3 Ombildad familj
Författare Titel Övrigt
Bross, Helena Midsommargåtan
Nordenskiöld, Jonna Fia plus alla älskar någon Föräldrarna skilda; båda har nya partners
Åkerblom, Gull Inez värsta vecka Ensamstående mamma träffar ny partner
4.1.4 Föräldrarna är från ett annat land än Sverige/familjen har invandrat
Författare Titel Övrigt
Ingelstam, Bengt Med polisen i hälarna Familjen skall utvisas Salmson, Maria Sarah från Sahara
Lundh, Lina Min pappa tyngdlyftaren Bi-persons pappa från Indien
4.1.5 Någon i familjen har en sexuell läggning som inte faller under termen heterosexuell
Författare Titel Övrigt
4.1.6 Någon i familjen har en funktionsnedsättning
Författare Titel Övrigt
Gissy, Peter Jakten på cykeltjuven Bi-person har diabetes Högström, Elisabeth Fjärde klass Huvudpersonen är
rullstolsbunden
Murray Brodin, Kristina Schack och matt Huvudperson i rullstol; framgår endast av bilder
Nilsson, Moni Salmiak och Hedda Bi-person har hörselnedsättning
4.1.7 Ingen familj nämns
Författare Titel Övrigt
Adbåge, Emma Femtiokronorskrämen Andersson, Einar Piggelin får nya vänner Bergström, Eva Benny Blixt och jakten på
rockidolen
Huvudpersonen är vuxen Brundin, Anders Farbror Dag Drömlund och
Drömfartyget
Huvudpersonen är vuxen Dahlin, Adam Skrotsamlarskolan
Geffenblad, Lotta Prick och Fläck snöar in Geffenblad, Lotta Prick och Fläck tandtrollar
Lidbeck, Petter Bankrånaren Huvudpersonen är vuxen Lidbeck, Petter Bedragaren Huvudpersonen är vuxen Lidbeck, Petter Taveltjuven Huvudpersonen är vuxen Lindahl, Inger SurKurt, SolskensNisse och
grodan Groda Murray Brodin, Kristina Ching och Anna Widmark, Martin Guldmysteriet Widmark, Martin Saffransmysteriet Wänblad, Mats En robot försvinner
4.1.8 Sammanfattning av kodschema
Kategori Procentuell fördelning
1. 16 titlar 21% 2. 46 titlar 60,5% 3. 3 titlar 4% 4. 3 titlar 4% 5. 0 titlar 0% 6. 4 titlar 5% 7. 15 titlar 19,5% Totalt: 76 titlar42
Precis som Maria Nikolajeva påpekar i Barnboken byggklossar så dominerar kärnfamiljen i barnlitteraturen, precis som den gör i vår vardag. Utav 76 titlar visade sig mer än hälften (46 st) innehålla den traditionella kärnfamiljen. I ett fåtal fall figurerade även en ombildad familj i samma berättelse, så som i Midsommargåtan av Helena Bross, där mamman till en utav huvudpersonerna (Moa) har ett förhållande med en man som inte är dennas biologiska pappa.
Den näst mest förekommande, med nästan samma antal titlar som de berättelser där igen familj förekommer, var familjekonstellationen där föräldrarna var skilda eller ensamstående. Vanligast av dessa två var den ensamstående föräldern, vilket återigen speglas i de resultat som påvisas i Barnbokens byggklossar. Ofta i fallet med ensamstående så nämndes inte den andra föräldern. Man tog helt enkelt inte upp en eventuell skilsmässa, eller diverse skäl till varför en förälder inte var närvarande. Detta kan antas vara ett medvetet val, då det inte skulle gagna historien. Undantaget var bland annat Min Pappa Tyngdlyftaren av Lina Lundh, där en liten flickas ensamhet och svårigheter i skolan resulterar i uppkomsten av en ställföreträdande fantasipappa, som stöttar på alla sätt och vis, då hennes egen inte finns tillgänglig och inte ens hennes mamma kan tala om för henne var han är.
42 Summan av antalet titlar i diverse kategorier uppgår till 87. Denna siffra uppkommer då ett antal titlar
förkommer i mer än en kategori. Dock måste den procentuella uträkningen utgå från 76 titlar, vilket var antalet titlar som analyserats.
Mest förvånansvärt fann jag antalet böcker med ombildade familjer. Endast tre böcker skildrade denna konstellation (minde än 4%) vilket får ställas i kontrast till det faktum att hela 15% av hemmaboende barn under 17 år i Sverige idag lever i just ombildade familjer. Ställer mig frågande till varför inte denna konstellation, samt den problematik som kan uppstå när föräldrar träffar nya partners, inte fått större utrymme i barnböckerna. Detta kan väl tänkas upplevas med lika starka känslor som när föräldrar väljer att gå skilda vägar?
Avsaknaden av andelen titlar där föräldrarna är från ett annat land än Sverige eller familjen har invandrat tillsammans var även detta en överraskning. Barn med namn som får anses av utländskt ursprung förekommer i flera böcker, så även barn med en mörkare hudfärg i de böcker där bilder finns, men ingen av dessa titlar bekräftade att individerna invandrat, eller att någon i deras familj hade gjort detsamma.
Endast fyra titlar innehöll karaktärer med diverse funktionsnedsättningar, och utav dessa klassas ingen som mentalt handikapp. Dessutom var det enbart barn som hade funktionsnedsättningar; föräldrar med funktionsnedsättning förekom ej. Jag har inte hittat någon förklaring i litteraturen till varför det är så, men kan tänka mig att det blir ett mer självklart val, om man vill belysa en funktionsnedsättning och dess problematik, att låta huvudpersonen vara den som har en sådana, och huvudpersonen i barnböcker är ju generellt sett ett barn. Därutöver är det lättare för ett barn att relatera till ett annat, snarare än till en vuxen.
Möjligen skulle fler titlar finnas om jag även inkluderat facklitteratur för barn, då det ger utrymme för författare att diskutera diverse funktionsnedsättningar på ett pedagogiskt sätt utan att känna att de även behöver en roligt och intressant historia som ackompanjerar all fakta. Det finns dock lysande exempel på böcker där de två går hand i hand. En dag i prinsessan Victorias liv (2004) av Petter Lidbeck är en sådan bok, där det för övrigt inte avslöjas för läsaren att huvudpersonen Victoria har Downs syndrom, förrän på sista sidan. På grund av illustratörens stil kan man heller inte se några fysiska skillnader mellan Victoria och de övriga barnen i boken. För oss läsare framstår Victoria som i princip vilket barn som helst, vilket återigen bidrar till att öka elevers förmåga att identifiera med henne, handikapp till trots och kanske får oss att ifrågasätta våra val att instinktivt behandla barn med Downs syndrom annorlunda.
I de flesta fall hade dock inte familjen, oberoende av konstellation, någon framträdande roll i berättelsen. Ofta nämndes föräldrar/förälder enbart kort i början av historien som en del av introduktionen av huvudpersonen. Generellt spelar föräldrar inte någon större roll, annat än att agera som katalysator för problem, vilket leder mig till att ifrågasätta varför det inte i fler böcker förekommer en större mångfald. Om fokus ändå inte ligger på dessa individer skulle man precis like gärna kunna ha föräldrar från ett annat land, eller ha två pappor istället för en mamma och en pappa.
Inte en enda titel innehöll homo- eller bi-sexuella karaktärer. Författare verkar dra sig för att introducera karaktärer som först och främst inte faller in under termen heterosexuell. Särskilt ifall de inte också då fokuserar en stor del av berättelsen till just diskussioner kring livssituationen (som t.ex. görs i Malins mamma gifter sig med
Lisa
)
, vilket kan tänkas leder till böcker som snarare är så pass pedagogiska i sin inriktning att barn inte vill läsa dem. Detta bekräftas också av Ulrika Larsson på Normal Förlag, Skandinaviens första queerförlag som vill ge ut böcker till alla som inte anser att heterosexualitet är ett måste.”Problemet med queera barnböcker är att de ofta är överpedagogiska istället för att vara roliga. Många av de barnboksmanus som kommer in till oss är just överpedagogiska och det handlar mycket om hur barnet blir till, om surrogatföräldrar och hur mammorna åker till Danmark för insemination. Sådant skiter ju barn i!”43
4.2 Resultat litteraturanalys
4.2.1 Lill-Zlatan och morbror Raring av Pija Lindenbaum
Denna bok står visserligen listad som en kategori 2 (kärnfamilj) i kodschemat, då det inte någonstans i texten framkommer att två utav bi-personerna är homosexuella och dessutom i ett förhållande. Dock vet jag att efter att ha läst en intervju med författaren Pija Lindenbaum44 att karaktären morbror Tommy/Raring är homosexuell, så jag
43 Erik Sjölin 2006. Få homobilder i barnböckernas värld, Stockholms Fria Tidning 44
väljer ändå att analysera denna i syftet att man som medveten pedagog skulle kunna använda den som underlag för diskussion kring homosexualitet vid högläsning.
Det första som slår mig är hur många stereotyper kring den homosexuella mannen som morbror Tommy uppfyller – han har sina rosa solglasögon, ringar i båda öronen, färgglada skjortor, älskar sushi, opera, kallar folk för ”raringar” och arbetar som frisör. Dessutom är han inget bra på fotboll, konstaterar bokens huvudperson Ella. Men lika mycket av en stereotyp som Tommy är, lika lite är hans pojkvän Steve. Han ser precis lika tråkig ut som Ellas tre andra morbröder, gråter inte när han ser på sorgliga filmer (vilket kan tolkas som ett typiskt ”macho” drag) och är både duktig på fotboll samt på att simma.
Faktum är att Pija Lindenbaum har lyckats att på ett subtilt sätt illustrera den heterogenitet som existerar inom den homosexuella minoriteten och om så skulle vara fallet, gett oss en karaktär att falla tillbaka på, om någon elev skulle ifrågasätta morbror Tommys utseende eller specifika intressen. Dessutom bäddar det för en intressant diskussion kring vad man egentligen kan utläsa om en person, genom att se på hur de valt att klä sig. Har barnen i klassen olika intressen, och kan man se det på deras kläder?
Eftersom handlingens fokus ligger på Ellas svartsjuka på Steve, för att hon nu inte får ha morbror Tommy för sig själv, så beskrivs egentligen inte dessa två mäns relation ingående. De skulle ha kunnat vara vänner, eftersom inget annat egentligen antyds i texten.
”Men en dag sitter det nån i Tommys kök när jag kommer dit. […] Och när vi går hänger han bara med.
- Ska du inte gå hem? säjer jag. Men det verkar inte så.”45
Så introduceras Steve och någon närmare beskrivning av hans roll i morbror Tommys liv kommer aldrig. Pija Lindenbaum menar att homosexualitet oftast skall problematiseras och hon ville inte göra det, utan snarare neutralisera.46 Det faktum att hon har valt att inte gå in närmare på det som skiljer ett homosexuellt förhållande från ett heterosexuellt förhållande (vilket man mer ingående diskuterar i Malins mamma
gifter sig med Lisa, där det bland annat beskrivs hur en av kvinnorna blivit
45 Lindenbaum, Pija 2006. Lill-Zlatan och morbror raring. s. 8 46
inseminerad) ser jag som något positivt. Hon lyckas få med homosexuella karaktärer i sin historia utan att göra den till just den typ av bok som Ulrika Larsson skulle tveka att publicera på grund av sin överpedagogiska ton.
Precis som det beskrevs tidigare i arbetet så bör man fokusera på likheter mellan människor och deras förhållanden, för att kunna underlätta identifiering mellan individer oavsett sexualitet. Tommy och Steves relation skiljer sig inte märkbart från den relation som barnens egna föräldrar eller äldre syskon har med sina respektive.
4.2.2 Fjärde klass: en berättelse om papegojan ”Kråkan” av Elisabeth Högström
Fjärde klass: en berättelse om papegojan ”Kråkan” fokuserar största delen av sin handling kring rullstolsbundne pojken Viktor (Vicke) och hans nya klasskompis Hampus. När Vickes karaktär introduceras av fröken i sin frånvaro, berättar hon att det skall komma en ny elev till klassen och att denne är rullstolsbunden, vilket innebär, i detta fall, att han ackompanjeras av en servicehund.
”Hunden kan också ta fram saker ur skåpet eller dra ut byrålådor och mycket annat. Fröken sa att hunden måste få vara med i skolan och hjälpa pojken.”47
Ingen i klassen har vid detta tillfälle ytterliggare frågor kring den nya eleven, utan alla gläds åt att en ny elev skall komma. När Vicke, och hans pappa, sedan själva dyker upp får de också berätta om Vickes handikapp och Vicke betonar att ”jag kan göra allt som ni andra kan, nästan”. Sedan kör han runt i klassrummet med sin rullstol (eller en permobil, som vi får förklarat för oss att det egentligen är) för att visa hur lätt han kan förflytta sig.
Till skillnad från de första barnböckerna där människor med handikapp förekom, som först och främst fick dessa individer samt deras familjer att framstå som misslyckade och någon man skulle tycka synd om48, så är Vickes möjligheter att klara
47 Högström, Elisabeth 2006. Fjärdeklass – en berättelse om papegojan ”Kråkan”. s. 9 48
av det som andra barn klarar av, samt människors önskan att inkludera honom i alla typer av aktiviteter, ett genomgående tema.
Man får också känslan av att Vicke själv har ett stort självförtroende, sitt handikapp till trots. Han påpekar bland annat, när någon frågar om namnet på hans servicehund (Calina) att den är döpt efter en känd fotbollsdomare, och att det är synd att inte han själv kan spela för ”då skulle jag nog bli proffs.”. Det framkommer naturligtvis situationer där Vicke tvekar inför en uppgift, men detta är snabbt övergående och någon djupare diskussion kring hans tvekan uppkommer aldrig.
Ett exempel på just en sådan situation är när killarna i klassen skall träna fotboll och Vicke har följt med, tillsammans med sin servicehund. Tränaren skiner upp och säger att det är bra att laget blir förstärkt med nya spelare. Vicke däremot är inte direkt säker på vad det är som denne egentligen menar och förklarar:
”Min högsta önskan har alltid varit att kunna spela fotboll, men jag kan varken stå eller gå, så därför har jag alltid Calina med mig. Han är min servicehund och tack vare honom kan jag göra många saker som jag inte skulle klara annars.”49
Tränaren verkar inte se detta som något som helst problem utan föreslår då att Vicke och Calina tillsammans kan agera målvakt. Vicke är sedan direkt med på noterna och gör bra ifrån sig. Så bra att han och hans hund får stå i mål vid nästa match och än en gång så är det ingen som ifrågasätter det faktum att en hund vistas på planen, tillsammans med de andra spelarna. Överhuvudtaget så är det en ganska okomplicerad tillvaro som beskrivs. Efter matchen så samlas de båda lagen för att dricka saft och äta bullar och det är inte någon som frågar om Vickes rullstol eller påpekar något bakom hans rygg.
Boken visar flera gånger på hur Vicke inte alls behöver stå utanför de aktiviteter som de andra barnen deltar i, för enbart genom att ändra förutsättningar/regler så kan alla vara med, och alla kan tillföra något med sina unika kunskaper och kvalitéer. Hans omgivning visar på uppfinningsrikedom och när Vickes kompisar skall spela ishockey så får Vicke vara med och sköta pausmusiken. Calina ”sjunger med” och alla finner
49
det otroligt roligt, och ger henne applåder då hon springer ut på isen efter matchens slut.
I början av vårterminen skall Vicke genomgå en operation i Malmö. Han berättar detta för sina klasskamrater precis innan jullovet och en beskrivning av varför operationen skall genomföras ges till oss läsare. Vicke säger att han inte alls är skraj för ”jag har ju gjort det fem gånger förut och varje gång har jag blivit bättre”. Två dagar innan skolan skall börja efter jullovet så åker Vicke iväg till Malmö för att opereras, och när terminen början ritar alla i klassen teckningar och skriver brev till honom. Hans kompis Hampus åker och hälsar på sina morföräldrar och med sig har han sin nya snowboard. Det slutar dock med att Hampus trillar och skadar sig så pass att ambulansen måste komma.
”I ambulansen fick Hampus en spruta mot smärtan i foten. På lasarettet röntgades han. Läkaren visade röntgenbilden för Hampus och berättade att han haft tur för benet var inte av. Med det hade vridits och man måste vrida tillbaka benet och gipsa det. Sedan skulle Hampus få ligga med benet i sträck i en vecka.”50
Precis som Vickes förklaring av varför han inte kan spela fotboll samt beskrivningen av Vickes stundande operation, där det förklaras att ”hans ben skall göras rakare då det nu ser ut som ett C”, så känns detta väldigt pedagogiskt. Hela boken ger mig känslan av att detta är en vuxens människas försök att på ett bra och politiskt korrekt sätt förklara hur vardagen kan te sig för en person med funktionsnedsättning. Problemet i detta fall är historien upplevs osammanhängande och problematiken i Vickes vardag är så gott som obefintlig. Istället får vi som läsare ta del av en slags utopi där alla är glada och trevliga, jämt och ständigt och där alla förslag följs av ”det tyckte alla var en bra idé.”. Sociala komplikationer existerar inte och barnen är varken speciellt busiga eller fantasifulla.
Ett års tid skall klämmas in på ett litet antal sidor och det ges inte så mycket tid till att gå djupare in på vad som händer eller vad de olika karaktärerna känner inför diverse situationer (som dessutom inte är särskilt roliga, snarare lärorika). Efter det att Hampus fått gipsat sitt ben så visar det sig att Vicke har fått åka till sitt hemlasarett för att vila upp sig efter sin operation, och de två hamnar i samma sjukrum. Detta följs av ”tiden på lasarettet gick fort och snart kom den dag då pojkarna fick åka hem.”
50
Återigen så tycker jag att själva historien saknar djup och som läsare kastas jag från en situation till en annan. Helt plötsligt är det vår och dags för friluftsdag. Fröken undrar om det finns något förslag på vad klassen kan göra och Hampus utbrister att ”vi kan väl bjuda hit klass 4 från Granviken!”. Självklart tyckte alla att detta var ett bra förslag och tillsammans har de två klasserna en trevlig dag med tipsrunda och korvgrillning. Detta följs av en beskrivning av hur fröken berättar om och visar upp bilder från sin resa till Afrika. Här får vi ta del av ytterliggare lite matnyttig information som t.ex. att kokosnötterna är så tunga att man kan dö om en av dem trillar ner och träffar en i huvudet.
Jag kan så här i efterhand egentligen inte säga exakt vad jag fick ut av att läsa boken. Den känns verkligen precis som en sådan bok som Ulrica Nilsson från Normal Förlag beskriver; en överpedagogisk bok som inte intresserar barn. På ett sätt känns denna bok mer som en faktabok än en skönlitterär sådan, då någon egentlig historia inte upplevs existera (så tillvida att ett mål skall uppnås, eller att ett mysterium skall lösas), utan att det snarare rör sig om osammanhängande situationer vars enda syfte är att illustrera hur lätt Vicke kan medverka vid dessa, trots det faktum att han sitter i rullstol.
4.2.3 Med polisen i hälarna av Bengt Ingelstam
Denna femte bok i serien om Myran och Matte handlar om hur dessa två flyr undan polisen, och gömmer sig i skogen, i hopp om att Myran skall få stanna kvar i Sverige tillsammans med sin familj, då de blivit utvisade till Kosovo.
Myran beskrivs som en liten invandrartjej med svart hår och hennes kompis Matte påpekar flera gånger att hon är både modig och stark. Jag får ända från första början ett positivt intryck av Myran, som rymt till sin vän i hopp om att hennes familj skall få stanna i Sverige. Hon är lojal och tvekar inte att försätta sig själv i fara för att rädda sin vän, vilket jag ser bevis på flera gånger under historiens gång.
Flera intressanta frågor kommer upp när jag läser denna bok, bland annat den om vad som egentligen är att vara svensk och hur man som invandrare kan bli svensk.
”Till mjölken äter de några trasiga och kalla skivor blodpudding, som Myran tagit i matis. Konstigt nog börjar hon gilla blodpudding.
- Tänk om jag blir svensk, säger hon. Matte tror inte att den risken är så stor.”51
Hur skall man egentligen vara för att vara svensk? Finns det vissa regler kring hur man skall bete sig, vad man skall tycka om och inte tycka om? Måste man gilla
blodpudding? Kanske kan man genom att samtala med barnen kring deras egna åsikter
och intressen visa på den stora spriding som finns även inom en så liten grupp människor, och därmed peka på hur svårt det då skulle vara att finna gemensamma nämnare för hela den svenska populationen. Möjligtvis finns det barn som har mer gemensamt med Myran, än med svenska Matte och är då inte detta ett bra bevis för att utseende/ursprung inte spelar någon som helst roll?
Den andra frågan som väcks efter det att jag har läst citatet ovan är huruvida det är OK att vilja bo i Sverige, utan att kalla sig själv för svensk. Måste man vilja bli svensk? Användandet av ordet ”risk” i detta sammanhang indikerar att svenskhet inte är något mål man vill uppnå. Ofta kan man höra kommentarer från människor som irriterar sig på invandrare som flyttat till Sverige men som inte anammar svenska seder och bruk. Jag har även själv mött elever som undrar varför inte människor som invandrat gör ”som alla andra”. Diskussion kring hur eleverna själv velat att deras vardag sett ut, om de tvingats flytta utomlands, kan förhoppningvis ännu en gång väcka förståelse för den situation som inte bara fiktiva Myran utan många barn i vårt samhälle befinner sig i. Skulle inte de också vilja fortsätta fira midsommar, lyssna på svensk musik eller tala svenska med sina svenska kompisar? Många barn som invandrar med sina familjer förväntas anpassa sig till ett nytt samhälle, fastän kanske alla de traditioner, seder, musik och diverse andra ting från hemlandet är något som bringar dem en känsla av välmående.
51
