Den försvarsmedicinska bron : hur påverkar försvarsmedicinsk planering svensk försvarsplanering och genomförande av militära operationer?

Full text

(1)Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. Självständigt arbete (30 hp). Den försvarsmedicinska bron – hur påverkar försvarsmedicinsk planering svensk försvarsplanering och genomförande av militära operationer? Författare. Program/Kurs. Cecilia Gustafsson. HOP 18-20. Tidsnummer: 2020-06-22 Handledare Dr Peter A Mattsson. Antal ord: 20406 Beteckning. Kurskod. Självständigt arbete 2HO013 mastersuppsats, krigsvetenskap. Sida 1 av 75.

(2) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. Abstract: The capability of the Swedish Armed Forces has been reduced to such an extent that the Armed Forces most likely cannot cope with health care within its own organization in the event of an armed attack on the country. The project Totalförsvarets sjukvårdssystem (The healthcare system of the total defence), initiated in 2015 by the Swedish Armed Forces and the National Board of Health and welfare, did a review of Sweden´s medical capacity, its limitations and needs at peace, crisis and armed conflict. However, the project did not profoundly review the conditions of military medicine for armed conflicts, the capacity of military medical planning and how the military medical capacity affects the planning and implementation of operations. This knowledge gap is not filled by available research or other source of information.. The purpose of this work is to fill this gap through a qualitative method via interviews and text analysis. The work is supported by Moshe Kress's logistics theory of valuation of plans; macro- and micro-level subdivision in the planning process and need for information for medical planning. To adapt Moshe Kress's theory to the military medicine a theory development has been made.. The result of the work shows that the capacity of military medicine is insufficient and that medical planners are not obvious partners in national military planning. This will probably effect both planning and execution through lack of credibility and fighting morale. This can also have a negative impact on the will to defend Sweden.. Research in military medicine for the purpose of this work is limited. A probable cause may be that there is lack of basic research in the field of military medicine and that information about capacity, capabilities and limitations is mainly confidential.. Nyckelord: försvarsmedicin, försvarsmedicinsk kapacitet, försvarsplanering, medicinsk planering, genomförande av militära operationer, skadeutfallsberäkning, stridsmoral, Moshe Kress Sida 2 av 75.

(3) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. Innehållsförteckning 1.. 2.. 3.. 4.. 5.. INLEDNING ..................................................................................................................... 5 1.1. PROBLEMFORMULERING ...................................................................................... 7. 1.2. SYFTE......................................................................................................................... 9. 1.3. FRÅGESTÄLLNING................................................................................................. 10. 1.4. MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR ..................................................................... 10. 1.5. DISPOSITION .......................................................................................................... 11. FORSKNINGSÖVERSIKT .......................................................................................... 12 2.1. LOGISTIK – FÖRSVARSMEDICIN ......................................................................... 13. 2.2. LÄKARPROFESSIONEN I FÖRHÅLLANDE TILL DEN MILITÄRA PROFESSIONEN .................... 17. 2.3. MEDICINSK PLANERING ...................................................................................... 19. 2.7. ARBETETS FORSKNINGSBIDRAG ........................................................................ 22. TEORI ............................................................................................................................. 23 3.1. ALTERNATIVA TEORIER ................................................................................................ 23. 3.2. MOSHE KRESS TEORIER .............................................................................................. 24. 3.3. STRUKTURELLA OCH OPERATIONELLA EGENSKAPER FÖR UTVÄRDERING AV PLANER ....... 26. 3.4. LOGISTIKPLANERING PÅ MAKRO- OCH MIKRONIVÅ ....................................................... 26. 3.5. BEHOV AV INFORMATION FÖR MEDICINSK PLANERING .................................................. 27. 3.6. APPLICERING AV TEORIN ............................................................................................. 28. METOD ........................................................................................................................... 29 4.1. FALLSTUDIER ............................................................................................................. 29. 4.2. KVALITATIV METOD .................................................................................................... 30. 4.3. TEXTANALYS ............................................................................................................... 30. 4.4. INTERVJU ................................................................................................................... 31. 4.5. URVAL AV INTERVJUPERSONER .................................................................................... 32. 4.6. FORSKNINGSETIK........................................................................................................ 32. OPERATIONALISERING ........................................................................................... 33 5.1. STRUKTURELLA OCH OPERATIONELLA EGENSKAPER FÖR UTVÄRDERING AV PLANER ....... 33. 5.2. HUR ANVÄNDS TEORIN OCH METODEN I RESULTATANALYSEN ........................................ 34. Sida 3 av 75.

(4) Cecilia Gustafsson HOP 18-20 6.. datum 2020-06-22. RESULTATANALYS .................................................................................................... 36 6.1. FÖRSVARSMEDICINSK KAPACITET .................................................................... 36. 6.1.1 Försvarsmedicinsk kapacitet - materiella resurser .............................................. 36 6.1.2 Försvarsmedicinsk kapacitet - personella resurser ............................................. 39 6.2. FÖRSVARSMEDICINSK FÖRMÅGA ...................................................................... 41. 6.2.1 Försvarsmedicinsk förmåga - genomförande av medicinsk planering ................ 41 6.3. FÖRSVARSMEDICINENS PÅVERKAN .................................................................. 45. 6.3.1 Hur påverkar den försvarsmedicinska kapaciteten planeringen? ....................... 45 6.3.2 Vilken är den generella försvarsmedicinska påverkan? ...................................... 50 7.. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ............................................................................ 56 7.1. FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ..................................................................... 59. 7.2. REFLEKTION .......................................................................................................... 60. REFERENSER ....................................................................................................................... 62 OFFENTLIGA DOKUMENT ............................................................................................... 69 DOKUMENT HÄMTADE FRÅN INTERNET ...................................................................... 70 INTERVJUPERSONER ........................................................................................................ 71 BILAGA 1. INTERVJUGUIDE............................................................................................ 72. Sida 4 av 75.

(5) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. 1. INLEDNING Försvarsmaktens förmåga har minskats i sådan utsträckning att den har svårt att klara av hälsooch sjukvården inom egen organisation vid ett väpnat angrepp mot landet. (Nylén, Blimark, Örtenwall, Lennquist & Elowsson 2019) Försvarsmakten förlitar sig sedan länge på att den civila sjukvården ska stödja med sin kapacitet (Försvarsmakten 2014a, sid 62), vilket den inte är dimensionerad för idag. Om den försvarsmedicinska kapaciteten är otillräcklig kan detta försvåra för Försvarsmakten att kunna uppnå sina målsättningar.. Detta arbete är i allt väsentligt en kartläggning och bedömning av den försvarsmedicinska kapaciteten och hur den påverkar militära operationer. Som ett led i detta behandlas tre tänkbara orsaksområden som kan förklara varför den försvarsmedicinska kapaciteten är otillräcklig.. Det första är att det kan finnas oklarheter och eller brist på gällande styrning, det vill säga tilldelningen av mål och medel, av Försvarsmakten och eller av politiken. I Sveriges politiska uppdrag anges att vi ska ”värna befolkningens liv och hälsa”. Sjukvård är ett politiskt ansvar, i såväl fred, kris som i krig och är följaktligen något som bör sättas högt upp på agendan (Prop. 2014/15:109, sid 7). Skydd av sin egen befolkning och landets territorium ses som en strategiskt viktig del i landets intressen (Smith 2018, sid 9). Sedan 1995 är målet för den svenska hälsooch sjukvården i krig att ”verka för att varje skadad eller sjuk under kriser och krig kan ges en medicinsk acceptabel behandling och vård. Ambitionen ska vara att hålla de medicinska behandlingsresultaten på fredstida nivå för det stora antalet patienter, trots att den allmänna vårdstandarden inte kan vara densamma som i fred. Kapaciteten ska vara tillräcklig för att tillgodose såväl de krigsskadade patienternas behandlingsbehov som sådan fredsmässig sjukvård som inte kan anstå.” (Socialstyrelsen 1995, sid 20). I senaste försvarsbeslutet påtalas att det finns stora brister vid uppgiftslösandet av operationer i högre konfliktnivåer samt brister i uthållighet vid längre operationer i lägre konfliktnivåer. (Prop. 2014/15:109, sid 57). För att klara givna målsättningar krävs en ändamålsenliga hälsooch sjukvårdskapacitet, såväl civilt som militärt, vilket inte finns idag. Den försvarsmedicinska kapaciteten taktar således inte mot målsättningarna. Tidigare målsättningar var även att Försvarsmakten skulle kunna klara av ”en-veckas-försvaret”. Nu skall myndigheten kunna klara. Sida 5 av 75.

(6) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. sig i flera veckor (Ds 2019:8 2019, sid 150, 152). Därvid har kravet på uthållighet ökat men tillräckliga resurser har ännu inte tillförts.. En annan orsak är att det finns begränsat med framförallt forskning men även teoribildning inom försvarsmedicinen. Enligt Clausewitz har krig en bestående natur (fysisk våldsakt utan gränser) men är av en utvecklande karaktär (Clausewitz 1995, sid 29-31). Även medicinen har en bestående natur (rädda liv, underlätta lidande och motverka ytterligare skador) (Läkarförbundets etiska regler 2017) och är av en utvecklande karaktär. (Hodgetts, T. 2012, sid 271) Både krig och medicin styrs politiskt men deras karaktärer avviker ifrån varandra. Medicinen verkar skarpt i såväl fred som krig och styrs i allra högsta grad av vetenskap och beprövad erfarenhet. Försvarsmakten verkar sedan cirka 200 år tillbaka endast i fredstid med undantag av deltagande i internationella operationer, vilket innebär att verksamheten till största delen verkar inom utbildning och övning. Försvarsmakten styrs inte främst av vetenskap och beprövad erfarenhet utan av försvarsbeslut, doktriner och reglementen. Det finns idag begränsat med försvarsmedicinsk forskning samt att det finns ingen teori som omhändertar den försvarsmedicinska funktionen på ett ändamålsenligt sätt och som har en allomfattande ansats. Begränsad forskning och teoribildning kan innebära ökad risk för att förvarsmedicinen inte verkar i organisationen på ett adekvat sätt.. Den tredje orsaken är att det kan finnas friktioner inom organisationen som kan orsaka att en organisation inte behandlar ett negativt förhållande eller egen oförmåga på ett adekvat sätt. Det finns friktioner inom såväl delfunktionen försvarsmedicin som mellan försvarsmedicinen och övriga delar i logistikfunktionen som försvarsmedicinen tillhör. Det upplevs även finnas spänningar mellan försvarsmedicinen och Försvarsmakten som helhet. (Skoglund 2012a; Domargård 2019) Detta är i och för sig ingen unik företeelse utan denna typ av konflikter tycks finnas i de flesta länder och organisationer. Inre spänningar och konflikter kan bero på att organisationen inte är ändamålsenlig eller att alla dess delar inte har samma mål eller värderingar. Inre spänningar och konflikter kan därför mer ses som ett symtom på en orsak än som den egentliga orsaken till ett negativ förhållande. För den försvarsmedicinska funktionen kan brister i styrning och forskning samt teoribildning vara den egentliga orsaken.. I en offentlig utredning gjord 1992 påtalades det att det fanns otillräcklig kunskap om krigssjukvårdsfunktionen i åtskilliga staber och skolor. Utredningen påtalade även att det fanns ett Sida 6 av 75.

(7) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. antal brister mot bakgrund av den betydelse krigssjukvården har, på vilket sätt krigssjukvården beaktades i planering och genomförande av verksamheten i Försvarsmakten. De viktigaste bristerna var att den operativa planläggningens konsekvenser för sjukvårdsfunktionen inte beaktades tillräckligt samt att sjukvårdsfunktionens gränssättande karaktär för den operativa planeringen inte den heller beaktades tillräckligt. (SOU 1992:101, sid 24-25) Arbetet avser undersöka om dessa brister kvarstår eller har förbättrats.. Arbetet tar utgångspunkt i hälsa, internationella relationer och krigsvetenskap och gör en ansats till teoriutveckling med stöd av intervjuer och textanalys, för att öka förståelsen för den försvarsmedicinska funktionen och hur den påverkar Försvarsmaktens förmåga att utföra operationer.. 1.1 PROBLEMFORMULERING Försvarsmedicinen har påverkats av de neddragningar som Försvarsmakten drabbats av under flera års tid. Försvarsmakten anses ha ”icke oväsentliga brister” och bland annat omnämns logistik och krigssjukvård som ”tydliga luckor” enligt en statlig utredning från 2016. (SOU 2016:57, sid 52). Politiken och Försvarsmakten genomför nu ett återtagande av totalförsvarsförmågan. Försvarsbeslutet 2015 innebar en ominriktning från ett insatsförsvars till ett nationellt försvar samt ökade budgetanslag. (Prop. 2014/15:109) Den ändrade inriktningen har inneburit bland annat att regeringen har tillsatt utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Den utredningen har lämnat delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret - underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23). Utredningen tillsattes 2018 och ska lämna sitt slutbetänkande hösten 2020. Av delbetänkandet framkommer bland annat att det behövs en tydlig planeringsprocess som också omfattar kommuner och regioner; det bör fastställas en målsättning för hälso- och sjukvården i kris och krig; hälso- och sjukvårdens krigsorganisation behöver omfatta hela vårdkedjan; förmågan att ta hand om många skadade och sjuka; robustheten samt förmågan att i rätt tid transportera rätt skadad till rätt vårdnivå med rätt transportmedel och rätt ambitionsnivå behöver öka.. Sida 7 av 75.

(8) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. Projektet Totalförsvarets sjukvårdssystem initierades 2015 av Försvarsmakten och Socialstyrelsen med anledning av det förändrade säkerhetsläget. Projektet syftade till att myndigheterna skulle öka sin kunskap om hälso- och sjukvårdskapaciteten och identifiera brister och sårbarheter samt förändringsbehov, för att öka den nationella förmågan. Projektet syftade även till att inrikta det framtida arbetet för att ta fram ett heltäckande nationellt koncept och omfattade ”fyra områden: väpnat angrepp mot Sverige; militära insatser utomlands; katastrofmedicinskt koncept i fredstid och civilmilitära internationella insatser” (FM 2016-1689:15, SoS11.130361/2017, sid 9). Projektet identifierade att förmågan för att bedriva sjukvård och tillgången till sjukvårdsresurser är ett strategiskt viktigt område för det militära försvaret. Resultatet visade att det fanns stora brister inom såväl civil som militär kapacitet. Dock redovisades inte hur dessa brister påverkade Försvarsmaktens förmåga. I projektet hade områdena gråzonsscenarion samt väpnad strid inte fullt ut omhändertagits på grund av behov av ytterligare arbete. (FM 20161689:15, SoS11.1-30361/2017). Inom ramen för Totalförsvarets sjukvårdssystem föreslås att den civila sjukvården ska svara för sjukhusvård och Försvarsmakten för stridsfältsnivån. (FM 2016-1689:15, SoS11.130361/2017, sid 7, 9) Således innebär detta att fram tills beslut om denna inriktning och erforderlig civil kapacitet tillförts, förutsätts det att Försvarsmakten ska kunna klara sig i stor utsträckning med egen hälso- och sjukvård inom ramen för egen organisation vid en väpnad konflikt i landet.. Det finns idag en okunskap om försvarsmedicinsk kapacitet, i synnerhet försvarsmedicinsk planering, och hur det påverkar Försvarsmakten. Bristande forskning och styrning med interna organisatoriska konflikter som följd är sannolikt orsaken till detta. En ytterligare orsak kan även vara att information om kapacitet och förmåga är sekretessbelagd. Dock har försvarsmedicinen här ofta en särställning i och med att mycket av dess kapacitet och förmåga behöver vara känd för att skapa ett förtroende och stärka försvarsviljan.. Studier kring området medicinsk kapacitet finns men är begränsad i omfattning. Det finns viss forskning om vilken försvarsmedicinsk kapacitet i form av resurser, som behövs inom ramen för medicinsk planering. Det finns även viss forskning om hur logistik, där försvarsmedicinen ingår som en delfunktion, påverkat genomförande av militära operationer (Kane 2001). Det förekommer debattartiklar och vetenskapliga artiklar som påvisar schismer inom och gentemot Sida 8 av 75.

(9) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. det försvarsmedicinska området. Dock finns det ingen funnen forskning om försvarsmedicinens betydelse i försvarsplaneringen samt hur den försvarsmedicinska kapaciteten påverkar Försvarsmaktens förmåga att genomföra militära operationer i en nationell väpnad konflikt. Detta arbete avser fokusera på denna forskningslucka.. Inom ramen för ämnesområden krigsvetenskap formas totalförsvarets förmågor och resurser, civila som militära. Utifrån Kress teori kommer detta arbete att behandla militära resurser och planeringen för dessa samt att en analys hur detta påverkar genomförande av militära operationer kommer belysas.. 1.2 SYFTE Syftet med detta arbete var att öka kunskapen om försvarsmedicinens betydelse för Försvarsmakten inom ramen för väpnad strid. Försvarsmakten har genomgått stora förändringar i och med återgången till ett nationellt försvar. Trots att transformeringen inte fullt ut är klar är det av vikt att belysa vilka förutsättningar försvarsmedicinen har och hur det påverkar verksamheten, för att kunna möta de framtida kraven. Ur ett krigsvetenskapligt perspektiv är kunskap om Försvarsmaktens egen försvarsmedicinska kapacitet viktig för att tydliggöra förmågor och behov samt för att se vilka begränsningar och möjligheter Försvarsmakten har för att lösa sina uppgifter. Detta i sin tur kan påverka inte bara taktiken och strategin utan även operationskonsten i sig. Arbete avser inte bara ta reda på den försvarsmedicinska kapaciteten utan även hur den försvarsmedicinska kapaciteten påverkar genomförandet av militära operationer.. Sida 9 av 75.

(10) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. 1.3 FRÅGESTÄLLNING Huvudfråga: Hur påverkar försvarsmedicinsk1 kapacitet2 Försvarsmaktens förmåga att utföra operationer? Delfrågor: 1. Vilken försvarsmedicinsk kapacitet har Försvarsmakten idag? 2. På vilka sätt påverkar den försvarsmedicinska kapaciteten Försvarsmaktens förmåga att utföra operationer? 3. Hur påverkar den försvarsmedicinska kapaciteten försvarsplaneringen?. 1.4 MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR Källmaterial I första hand har primärkällor använts. Främst artiklar men även böcker och till del officiella dokument har brukats för textanalys. Intervjuer och textanalys har nyttjats för att skapa underlag till ställd operationalisering vilket har genererat bevis för resultatanalysen och diskussionen.. Avgränsning Fokus för arbetet var väpnad strid och planering inför den. Således har fred- och krisscenarier avgränsats bort. Försvarsmedicin omfattar flera ämnesområden men för detta arbete har fokus legat på främst hälso- och sjukvård och specifikt akut omhändertagande av skadade. Skador uppkomna i samband med kemiska, biologiska, radiologiska och eller nukleära stridsmetoder har avgränsats bort då det kräver ytterligare dimensioner att ta hänsyn till, vilket inte tiden räckt. 1. I Försvarsmaktsreglemente Försvarsmedicin Grunder (Försvarsmakten 2014b, sid 13) definieras försvarsmedicinen som omfattningen av all verksamhet som Försvarsmakten utövar inom hälso- och sjukvård, hälsoskydd och veterinärmedicin. Det är denna definition av försvarsmedicinen som arbetet vilar på med förbehållet till gjorda avgränsningar. 2 Kapacitet innefattar försvarsmedicinska resurser i form av exempelvis fältsjukhus och sjuktransportresurser men även medicinsk planering. Medicinsk planering omfattar analysering och framtagning av medicinskt planeringsunderlag. Med detta underlag skall sedan den medicinska planeraren stödja med försvarsmedicinsk kompetens genom råd och konsekvensbeskrivningar under den övergripande planeringsprocessen. En medicinsk planerare är en person vars uppgift är att utföra medicinsk planering. (NATO 2019, sid 3-6) I Sverige nyttjas inte främst benämningen medicinsk planerare som befattningsnamn, utan det brukar vara stabsläkaren som genomför den medicinska planeringen. I förekommande fall kan även annan försvarsmedicinsk personal utföra detta, som exempelvis sjuksköterskor och veterinärer. I detta arbete kommer termen medicinsk planerare att nyttjas för att understryka betydelsen av dess innebörd och för att inte exkludera vissa professioner inom försvarsmedicinen.. Sida 10 av 75.

(11) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. till för. Endast öppen information har behandlats. Arbetet har avgränsats till nutida planering vilket omfattar intervjupersonernas erfarenhet ifrån försvarsplanering från 2017 och framåt.. Det var inte organisationsstruktur och eller processer som avsågs behandlas utan om, hur och när medicinsk planering genomförs inom ramen för försvarsplanering på högre nivå. Detta för att belysa hur försvarsmedicinen verkar och påverkar militära operationers genomförande. Det avsågs inte heller behandlas på djupet, vilka tänkbara orsaker som finns till varför den försvarsmedicinska kapaciteten är otillräcklig. Avsikten med att belysa några orsaksområden var att initiera tankar om möjliga förändringsförslag för att öka den försvarsmedicinska påverkan.. Försvarsmedicinen är en delfunktion ingående i funktionen logistik. Fortsättningsvis omnämns dock försvarsmedicinen som en funktion.. 1.5 DISPOSITION Efter detta inledande kapitel där inledning, problemformulering, syfte, frågeställningar samt material och avgränsningar redovisats följer kapitel två med fokus för tidigare forskning. I detta kapitel beskrivs forskningsläget inom ämnesområdet samt arbetets forskningsbidrag. I kapitel tre beskrivs alternativa teorier samt vald teori för arbetet samt applicering av teorin. I kapitel fyra beskrivs vald metod samt urval av intervjupersoner och forskningsetik. I kapitel fem redovisas gjord operationalisering och en beskrivning görs för hur teorin och metoden används i resultatanalysen. I kapitel sex redovisas resultatanalysen i form av textanalys, intervjuunderlag med efterföljande analys/diskussion. Kapitel sju omfattar en diskussion och slutsatser, svar på frågeställningen redovisas, förslag på vidare forskning ges och avslutningsvis genomförs en reflektion.. Sida 11 av 75.

(12) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. 2. FORSKNINGSÖVERSIKT Länge var hälsa, internationella relationer och krigsvetenskap distinkt olika akademiska fält, vilket dramatiskt har förändrats sedan 1990-talet. Detta med anledning av att bland annat nya och originella sjukdomar som HIV/AIDS, multiresistent tuberkulos och Ebola påverkade länders agerande. Dessa sjukdomar sågs som nya risker och hot mot såväl befolkning som ekonomier. (Davies, Elbe, Howell & McInnes 2014) Forskningsområdet hälsa omfattar kroppen, fysiskt och psykiskt, och har traditionellt fokuserat på sjukdomar och kroppens svagheter. Internationella relationer har dominerats av krig, fred och säkerhet. En bland de första artiklarna som tog upp hälsa och internationella relationer var On the Health of International Relations and the international relations of Health, skriven av Caroline Thomas (1989). Artikeln avhandlar behovet att integrerad medvetenhet och forskning inom områdena hälsa och internationella relationer.. Det ökade intresset för hälsa och internationella relationer har gjort att verkliga problem har uppmärksammats, exempelvis sjukdomsutbrott, antibiotika resistens och risker för människors hälsa i global smittspridning. Den pågående COVID 19 pandemin är ett högaktuellt forskningsområde som verkar bland annat inom ramen för hälsa- och internationella relationer.. McInnes och Lee har skrivit boken Global Health and international relations (McInnes & Lee 2012) som fått stor genomslagskraft och anses vara ett centralt verk. Det finns en hel del forskning inom området med stor spännvidd och ett flertal forskare utmärker sig. Som exempel, förutom redan ovan nämnda, kan professorerna Adam Kamradt Scott samt Simon Rushton omnämnas.. Professor Alison Howell skriver att hälsa och medicin är ett växande fält inom ramen för säkerhetsstudier. Hon nämner att det finns otaliga ämnen som inte blivit omhändertagna inom forskningen av internationella relationer eller säkerhetsstudier och att det finns stora forskningsluckor både på det medicinska och militära området. (Howell 2013, sid 132). Hälsa och medicin är tätt sammanlänkade och i Sverige talar vi om hälso- och sjukvård. I detta arbete har studerats hur hälso- och sjukvården, som benämns försvarsmedicin i Försvarsmakten, påverkar genomförandet av militära operationer. Sida 12 av 75.

(13) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. Inledningsvis kommer en översikt om logistik och försvarsmedicin beskrivas för att ge en generell bild av forskningsfältet. Därefter beskrivs läkarprofessionen i förhållande till den militära professionen vilket kan ses som en del i ”den försvarsmedicinska bron” vilken påvisar problematiken för funktionen och dess påverkan i planering och genomförande av militära operationer. Därefter smalnas forskningsöversikten av och medicinsk planering med olika ingångsvärden presenteras. Slutligen kommer arbetets forskningsbidrag att belysas.. 2.1 LOGISTIK – FÖRSVARSMEDICIN Logistik är en av flera funktioner i Försvarsmakten. I Sverige är försvarsmedicinen en delfunktion inom logistiken. Representanter från funktionerna stödjer högre chef vid planering och genomförande av operationer. Enligt forskare saknas det debatt kring understöd av militära operationer med motiveringen att forskningen är begränsad i omfattning (Erbel & Kinsey 2018, sid 519-520). Thomas Kane är en av få för arbetet funna forskare som studerat hur logistik påverkat genomförande av militära operationer (Kane 2001). Dock framkommer det inte i hans studier specifikt vilken påverkan försvarsmedicinen har haft. Den största debatten som finns inom försvarsmedicinen är huruvida funktionen är en delfunktion till logistik eller inte och således önskar bilda en egen medicinalkår, samt om det ska vara eller inte vara en egen vapengren/stridskraft. I Tyskland och numera Danmark är försvarsmedicinen en fristående vapengren. Ett exempel på hur denna schism tar sig uttryck inom forskningen är i artikeln om försvarsmedicinens ansvarsfördelning på stridsfältet där författarna utrycker följande: ”Medical evacuation is a medical process, not a logistic one.” (Dolev & Llewellyn 1985, sid 471). Uttryck för denna ”schism” sker både implicit och explicit.. Forskning i nationell kontext skiljer sig avsevärt mellan länder. I Sverige är försvarsmedicin ingen egen specialitet (Khorram-Manesh, Robinson, Boffard & Örtenwall 2020, sid 6) och det saknas grundforskning. Internationellt finns försvarsmedicinen i vissa länder som en egen specialitet och i USA har exempelvis Uniformed Services University flera institutioner kopplade mot försvarsmedicinen.. Forskning inom området försvarmedicin har en stark koppling till forskningen inom civil medicin (Yavnai et al. 2014, sid 3). Därför är forskningsområdet spritt över ett större område än. Sida 13 av 75.

(14) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. normalt inom ramen för krigsvetenskap och området är mer komplext med behov av fler sökord med både bredd och djup för att finna underlag inom valt område.. Merparten av forskningen inom området försvarsmedicin återfinns generellt på främst mikronivå och mesonivå medan makronivå är mer sällsynt. Flertalet funna publikationer för studien bygger på fallstudier samt recensioner av undersökningar medan metaanalyser samt praktiska riktlinjer är mer sällsynta (Yavnai et al. 2014). Medicinens historia har i stor utsträckning byggt på fallbaserade forskningsmetoder (David & Sutton 2016, sid 152).. Databassökningar visar att forskning inom området som hanterar meso- samt makronivå är begränsad. Författarna i litteraturen varierar och återkommer sporadiskt med få undantag. Den huvudsakliga forskningen grundar sig på fallstudier samt paper3. Huvudsakligen kommer den internationella forskningen från USA, England och till viss del även från Israel. Läkarprofessionen är överrepresenterad som profession inom forskningen men övriga professioner som officerare och sjuksköterskor finns representerade.. Tyngdpunkten inom den försvarsmedicinska forskningen vilar på människans fysiologiska och anatomiska begränsningar samt möjligheter kopplat till behandlingsmetoder för olika preventiva-, skade- samt transportscenarier på främst stridstaktisk men till stor del även på taktisk nivå. Den taktiska nivån är inom försvarsmedicinen starkt länkad till de högre nivåerna på grund av bland annat tidsfaktorn. Exempelvis riktlinjerna och behandlingsprinciperna C-ABCDE4, triage5 samt ”tidsfaktorn 10-1-26” påverkar alla nivåer.. Paper är ett ”svengelskt” uttryck för en kortare vetenskaplig artikel som är skriven i en resonerande form med referenser utifrån en viss frågeställning. 4 Koncept för prehospitalt omhändertagande C-ABCDE (Catastrophic haemorrhage, Airway, Breathing, Circulation, Disability, Exposure). (Försvarsmakten 2014b, sid 56; Smith, D. & Bowden 2017, sid 51) 5 Triage är en bedömning av en patients medicinska allvarlighetsgrad och nyttjas främst vid prioritering där det finns många skadade. Triage utvecklades under tidigare krig där det blev en nödvändighet att kunna prioritera för att kunna rädda så många liv som möjligt. (Jenkins et al. 2008) 6 Tidsmålsättning för medicinskt omhändertagande: att första hjälpen kan ges på skadeplats/olycksplats inom 10 min, medicinsk evakuering ska påbörjas av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom en timme från skadetillfället, från skadetillfället ska kirurgi påbörjas inom två timmar. (Försvarsmakten 2014b, sid 55) 3. Sida 14 av 75.

(15) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. Det finns begränsad forskning7 som avhandlar högre militära nivåer, både nationellt och internationellt inom det försvarsmedicinska området, vilket även speglas av brist på forskning på nationell och regional nivå för den civila sjukvården. Terrorhändelsen ”9/11” 2001 medförde en ökning av försvarsmedicinsk forskning enligt en metaanalys från 2014 (Yavnai et al.) Händelsen medförde att många nationer fokuserade mer på internationella operationer och värdet av att rädda livet på enskilda soldater utomlands sattes högt på den politiska agendan. Förändringar i omvärlden har inneburit att fokus nu återigen ligger på det nationella försvaret för många nationer.. Att beakta inom forskningen är att olika nationer har olika typer av hälso- och sjukvårdssystem, exempelvis privat och eller offentlig, samt olika typer av försvar: yrkesförsvar och eller värnpliktsförsvar. Kulturella skillnader finns, exempelvis mellan länder och professioner samt att olika prioriteringar görs i olika länder och eller allianser. Exempelvis värderas människoliv olika från land till land och det finns olika innebörd i om soldaterna försvarar sitt land nationellt eller internationellt. Kommersiella krafter påverkar hälso- och sjukvården på olika plan. Före år 2000 då den ”strategiska timeouten” i Sverige inleddes, fanns det forskning inom ramen för totalförsvarets uppgifter nationellt men under ”timeouten” förändrades detta. I en artikel ifrån sent 1990-tal (Örn 1997) där den dåvarande generalläkaren Ann-Marie Göransson intervjuas, beskriver hon att den svenska försvarsmedicinska forskningen inom bland annat skottskadekirurgi, tidigare varit världsledande och hon önskade att landet skulle återta den positionen igen. I två artiklar beskrivs den svenska militära sjukvården som den såg ut på 1990-talet och diskussioner förs över hur den nya förändringen kommer påverka funktionen (Dalenius 2000a, 2000b).. En kartläggning och probleminventering av forskning och utveckling för totalförsvaret gjordes år 2000 som beskrev hur den framtida forskningen skulle ställas om utifrån den förändrade hotbilden och forskning skulle bedrivas utifrån ett nyttoperspektiv, där totalförsvarets behov var styrande (SOU 2000:84). Landet började sakta sitt återtagande av det nationella försvaret efter ”timeoutens” slut runt 2010. Arbetet är fortfarande i sin linda och det finns mest projekt. 7. Databassökningar har gjorts i främst PubMed samt Google Scholar. Även Anna Lindh bibliotekets sökmotor Primo har nyttjats för sökningar.. Sida 15 av 75.

(16) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. och utredningar inom ramen för totalförsvaret, men det finns begränsad ny, tillika aktuell forskning.. Totalförsvarets sjukvårdssystem är ett av de första arbetena som definierar samarbetet mellan två myndigheter, Försvarsmakten och Socialstyrelsen, inom ramen för det nya totalförsvaret. Arbetet har genomförts inom ramen för Grundsyn för totalförsvaret (FM2016-13584:3, MSB2016-25, 2016-06-10) och Försvarsmaktens behov av stöd (FM2016-13584:5, MSB20165709, 2017-06-09). Inom ramen för Totalförsvarets sjukvårdssystem har Försvarsmakten och Socialstyrelsen nationella planer för bland annat stöd och inriktning till forskning genom kunskapscentrum i katastrofmedicin (FM 2016-1689:15, SoS11.1-30361/2017, sid 7).. Under kalla kriget fanns det omfattande forskning inom försvarsmedicinen och vid dåvarande Försvarets forskningsanstalt (FOA) fanns det en sektion för sjukvårdstaktik och planering (Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd 1965, sid 9) vilken inte finns kvar. Specifik försvarsmedicinsk forskning leds idag av Högkvarterets (HKV) Ledningsstab (LEDS) Inriktningsavdelning (INRI) Långsiktig analys och utveckling (Lua) med stöd av Försvarsmedicincentrums (FömedC) utvecklingschef.. Forskning visar på att det har skett/håller på att ske en viss förändring gällande skillnader mellan den civila och militära sjukvården. Det som tidigare tycks ha varit mestadels militära skadepanoraman som skott-, spräng-, brännskador med mera, visar sig nu i allt högre grad även drabba civila i dagens konflikter där terrorismen gjort att civila ses som ett större mål idag än tidigare (Hodgetts, T., Porter, Mahoney, Thurgood & McKinnie 2017, sid 83). Redan 2002 skrev den israeliske professorn Eran Dolev om framtidens omställning som skulle förändra läkarprofessionens förutsättningar så tillvida att skillnaderna mellan att stå i en operationssal längst fram på stridsfältet och sjukhusets akutmottagning skulle krympa (Dolev 2002). Exempel på denna typ av förändring är att England efter terrorhändelsen i London ”7/7” 2005 skapat ett nationellt verktyg för att förutse och beräkna utfallet av olika typer av kroppsskador vid sprängdåd (Pope 2011) samt att det tas fram nya strategier och modeller för omhändertagande av personer med tryckvågsskador (Kirkman, Watts & Cooper 2011).. Sida 16 av 75.

(17) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. Nyligen publicerad forskning i Sverige tycks ha tagit fart vilket påvisar att intresset för och vikten av Sveriges ominriktning mot ett nationellt försvar börjat synas även på den akademiska arenan.. De brittiska professorerna Timothy Hodgetts och Peter Mahoney har identifierat olika försvarsmedicinska områden som inför framtiden står i fokus och de anser att dessa är: miljö; informatik inom hälsa; skadeprevention och skadebegränsning; infektionssjukdomar; oberoende kyl- och fryssystem; rehabilitation; mental hälsa; simulation; etik; utbildning samt diagnostik. (Hodgetts, T. J. & Mahoney 2016). Forskningen inom försvarsmedicinen tenderar även här att främst fokusera och engagera de lägre militära nivåerna inklusive indelningen på mikro- och mesonivå.. Relevant internationell forskning för arbetet återfinns inom olika tidskrifter där Military Medicine samt Journal of the Royal Army Medical Corps dominerar för forskningsfältet. Relevant nationell forskning återfinns inom varierande tidskrifter där Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och tidskrift är den tidskrift som återkommer flest gånger i materialet. Underlag för diskussion för ämnesområdet tenderar att komma ifrån Läkartidningen och Officerstidningen.. 2.2 Läkarprofessionen i förhållande till den militära professionen Historiskt sett har utvecklingen inom den försvarsmedicinska funktionen inneburit schismer mellan läkare och befälhavare om vem som skulle ta hand om trupperna (Van Way 2016, sid 1, 7). Idag anses hälso- och sjukvård vara en viktig funktion som möjliggör för chefen att lyckas med uppgiften. Inom forskningen råder det en oenighet över huruvida läkarprofessionen behöver försvarsmedicinsk utbildning eller inte. Många anses tycka att det är lätt att skifta från den civila sjukvården till den militära. Professor Arthur Smith ifrågasätter om detta verkligen är allmänt gällande i artikeln Military Medicine: Not the Same as Practising Medicine in the Military (Smith, A. M. 1992, sid 576). Professor Craig Llewelly jämför detta synsätt med andra yrkeskategorier:. Sida 17 av 75.

(18) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. ”The practice of medicine and surgery in peacetime prepares physicians for war as well as civilian police department duty would prepare infantry for combat, or as well as commercial aviation experience prepares pilots for close air support in wartime.” (Llewellyn 1990, sid 192). Det finns stora skillnader mellan den civila vården och försvarsmedicinen med alltifrån prioriteringar till resurstillgångar. En stor vattenskiljare är att man inom den civila vården aldrig ska kompromissa med vad som är bäst för varje individuell patient. Inom försvarsmedicinen däremot, ska man tillse att så många som möjligt ska klara sig vilket innebär att vissa patienter med låga chanser till överlevnad kommer nedprioriteras. (Smith, A. M. 1992, sid 585-587). I en doktorsavhandling belyses den dualistiska roll som den militära läkaren har i sin roll som både läkare och officer och att den moraliska modell som föreligger inom den civila vården inte är densamma som i den militära kontexten. Detta försvårar ställningstaganden och bedömningar för läkaren i olika situationer. (Bond 2009). Jeffrey Whitman beskriver i sin artikel Reclaiming the Medical Profession: The Military Profession as a Model läkarens profession i förhållande till den militära. Vad som skiljer och förenar dem. Exempel som omnämns är att båda professionerna kräver specifik utbildning och praktisk erfarenhet, båda har en relativt hög nivå av social prestige och makt samt jobbar för att bidra till allmänhetens bästa. Båda möter frågor om liv och död, men gör det med olika ingångsvärden. (Whitman 1995). Kritik om att försvarsmedicinens organisation nedsätter krigföringsförmågan har nyligen tillkommit i debatten. Den svenska läkaren och reservofficeren Kristoffer Domargård problematiserar försvarsmedicinens organisation och personalförsörjning av läkare. Han skriver att försvarsmedicinens inflytande minskat vilket påverkar krigsföringsförmågan negativt. (Domargård 2019) Den ”försvarsmedicinska bron” är den bro som knyter samman den försvarsmedicinska funktionen med den generella militära funktionen. Detta kan även ses som en bro mellan olika professioner: de civila professionerna med koppling mot sjukvård (läkare, sjuksköterskor och veterinärer) och den militära officersprofessionen. Den ”försvarsmedicinska bron” kan ses som Sida 18 av 75.

(19) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. en länk mellan dessa olika områden och denna länk kan ses som en indikator på hur samarbetet sker och har skett, vilket författaren diskuterar i resultatanalysen och diskussionen.. 2.3 MEDICINSK PLANERING Den ledande forskaren för arbetet är professor Martin Bricknell. Bricknells doktorsavhandling ”Managing Health services support to military operations” från 2011, har ett internationellt fokus och bygger på hans erfarenheter ifrån utlandsinsatser. Artikeln Medical Planning and the Estimate (Bricknell, M. C. & Williamson 2011) återger en allomfattande ansats för den medicinska planeringen. I samma artikel nämns The Theory of Military Operational Planning, vilket beskrivs som en teori om medicinsk planering. Dock har inga bevis funnits för att den är en testad och erkänd teori. Teorin handlar om förutsättningar och innehåll i medicinsk planering främst för medicinsk personal. Således omhändertas inte frågeställningen om hur den försvarsmedicinska kapaciteten påverkar Försvarsmaktens förmåga att genomföra operationer, vilket avses för detta arbete.. I artikeln Casualty Estimation and Medical Resources Planning beskrivs länken mellan skadeutfallsberäkningar, historiska fakta och framtida prognoser och behov för medicinska resurser (Bricknell, M., Jones & Hatzfeld 2011) I två debattartiklar avhandlas medicinsk planering för storskaliga landoperationer och där trycker han och hans medförfattare framförallt på skadeutfallsestimeringens betydelse (Bricknell, M., Finn & Palmer 2019a, sid. 1, 2019b, sid. 2). Utöver Martin Bricknell är forskningsfältet mycket begränsat. Funna internationella artiklar som har relevans mot arbetet är framförallt: The Medical Plan (Neel 1956), Strategic Planning: Military Medicine in the Eighties (Beary 1984) och Tactical and Logistical Compromise in the Management of Combat Casualties (Smith, A. M. & Llewellyn 1990).. Några funna forskare som tangerat arbetets ämnesområde är de amerikanska professorerna Craig Llewelly och Arthur Smith vars arbete tidigare omnämnts. De engelska professorna Timothy Hodgetts och Peter Mahoney har även de omnämnts tidigare. En artikel värd att nämna av Hodgetts är The future character of military medicine (Hodgetts, T. 2012) som gör en ansats till att se framtidens behov samt påverkansfaktorer för försvarsmedicinen. Dessa hävdar Hodgetts vara: sociala; teknologiska; ekonomiska; miljömässiga; politiska; juridiska och etiska.. Sida 19 av 75.

(20) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. I artikeln A survey on the measure of combat readiness, som grundar sig i en surveyundersökning gjord av malaysiska forskare, sammanställs olika länders syn på combat readiness8 och vad det är som påverkar den. Tre övergripande områden omnämns som påverkansfaktorer och det är kapacitet, moral och livskvalité. Forskarna redovisar att det finns en stor diskrepans mellan länders definitioner och syn på combat readiness och vad som påverkar den och en åtskillnad görs mellan fysiska samt psykiska faktorer. (Wen, Nor & Soon 2014). De främsta forskarna inom ramen för forskning nationellt, som även de gränsar till ämnesområdet, är professor Per Örtenwall, professor Amir Khorram-Manesh, docent samt medicinsk forskningsledare vid FömedC Yohan Robinsson samt forskaren Magnus Blimark.. Militära- och civila sjukvårdsresurser är idag sammanlänkade i högre grad än tidigare vilket framgår tydligt i Totalförsvarets sjukvårdssystem. Därför är det av stor vikt i planeringen att titta på både militära och civila kapaciteter. Artikeln The History of Swedish Military Healthcare System and Its Path Toward Civilian-Military Collaboration From a Total Defense Perspective (Khorram-Manesh et al. 2020) beskrivs uppbyggnaden av den försvarsmedicinska funktionen och dess samspel med den civila sjukvården inom ramen för totalförsvaret.. I artikel Military Medical Surge Capacity in Times of War and Natural Disaster beskrivs problematiken med att den civila sjukvården och försvarsmedicinen har glidit ifrån varandra och att det finns behov av att snabbt kunna öka den militära kapaciteten. Förslag och diskussioner görs bland annat kopplat till möjligheterna till att utveckla de militära utbildningarna, rekrytera och bemanna med personal från allierade länder samt privatisering. (Eiseman & Chandler 2006). Artikeln Trauma 2 (Nylén, Blimark, Örtenwall, Lennquist & Elowsson 2019, sid. 135-136) är delresultatet av Kungliga Krigsvetenskapsakademiens projekt ”Krigsvetenskaps i 21:a århundradet – Framtidens slagfält (KV21)” (Anderson & Jeppsson 2018) som studerat svensk kapacitet inom traumavård och frågor som är sammanlänkade till allvarlig händelse och krig i Sverige. Syftet med studien var att ge nya synsätt på hur det svenska totalförsvaret bör utvecklas. Författarna skriver att vid nutida väpnade konflikter innebär ett skadepanorama att upp till en femtondel av de stridande soldaterna kräver någon typ av kirurgisk åtgärd. Det är inte bara. 8. Försvarsmaktens motsvarighet till combat readiness är stridsvärde.. Sida 20 av 75.

(21) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. brister på den kirurgiska kapaciteten som framhålls utan även tillgången till intensivvårdsplatser.. Det som avgör sjukhusens kapacitet vid ett större skadeutfall är den kirurgiska verksamheten. (FM 2016-1689:15, SoS11.1-30361/2017, sid 11). Inom svensk katastrofmedicin omfattas ny forskning av de svenska sjukhusens kirurgkapacitet i samband med större skadeutfall. En studie gjord av Magnus Blimark vid genomförande av Högre Stabsofficersprogrammet (HSU), har nu utgivits som en vetenskaplig artikel inom ramen för hans medicinska forskarutbildning. Resultatet visar att kapaciteten för de svenska civila sjukhusen gradvis minskat sedan kalla krigets slut samt att Försvarsmaktens kapacitet reducerades dramatiskt 2002. Forskningen visar att landet vid tidpunkten för studien 2015, hade det lägsta antalet sjukhusbäddar per capita kopplat till kirurgisk kapacitet med eftervårdplatser på intensivavdelningar, enligt en rapport från Economic Co-operation and Development (OECD). (Blimark et al. 2020). Idag vilar inte Försvarsmakten i lika hög grad som tidigare på sin egen sjukvårdsorganisation utan behöver förlita sig på det civila samhället. Men den civila sjukvårdsorganisationen har även den reducerats. Från att det nationellt fanns 115 akutsjukhus med akutmottagningar dygnet runt år 1970, till 68 stycken år 2016, visar på en kraftig reducering av landets kapacitet gällande akuta skador (Säfwenberg 2008, sid 205) (Myndigheten för vård – och omsorgsanalys 2018, sid 198).. 2007 belyste några forskare att det fortfarande finns en avsaknad av internationellt forskning om sambandet mellan transporttid till sjukhus och kvalitet vilket presenterats inom ramen för en kohortstudie (Nicholl, West, Goodacre & Turner 2007). Dock finns det inom forskningen om omhändertagande från skadeplats till kvalificerad vård på en sjukvårdsinrättning, bevis på klara samband mellan tidsfaktorn och överlevnadsgraden (Kotwal et al. 2016, 2018). Denna tidsfaktor anses vara av störst betydelse för patientens överlevnad och därmed är denna faktor direkt gränssättande för all planering (FM 2016-1689:15, SoS11.1-30361/2017, sid 11).. Sida 21 av 75.

(22) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. 2.7 ARBETETS FORSKNINGSBIDRAG Utifrån beskriven forskningsöversikt finns det ingen klar och eller stark bild över forskningsfältet. Mycket tangerar arbetets ämnesområde men det finns ingen funnen forskning som går in på djupet. Således finns här en bred forskningslucka. Den forskning som tangerar ämnesområdet bygger främst på textanalys och enkätundersökningar. Genom att i detta arbete nyttja intervjuer och textanalys är förhoppningen att arbetet skall kunna bidra med kunskap från en annan utgångsvinkel och skapa en större förståelse för den försvarsmedicinska funktionen. Arbetet avser även bidra till en ökad kunskap om hur den försvarsmedicinska kapaciteten påverkar Försvarsmaktens förmåga att genomföra militära operationer vid en väpnad konflikt. Intentionen är att kunna identifiera olika styrkor/svagheter och finna förslag på framtida forskning.. Sida 22 av 75.

(23) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. 3. TEORI Inom ramen för detta kapitel redovisas inledningsvis syfte med och definition av teori. Därefter presenteras alternativa teorier för arbetet samt vald teori. Slutligen beskrivs hur teorin avses nyttjas i arbetet.. Det finns två huvudsakliga delar i vetenskapen: data och teori. Teori är en lära eller tankebyggnad som ska stödja författaren i sitt försök att förklara dataunderlaget. Stödet kan vara i form av att uppmärksamma relationer, anknytningar och beroenden inom det område som avses behandlas (Weick 1989; Egidius 2000). En teori och en tänkbar förklaring kan ses som en entitet och som ett antagande om något generellt (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2012, sid 37-38). Inom ramen för krigsvetenskap kan teori nyttjas som ett analysinstrument som skall handleda den person som avser studera kriget på teoretisk grund (Clausewitz 1995, sid 103) I detta arbete avser teorin stödja utgångspunkten för en operationalisering för att kunna identifiera, beskriva och bedöma kapacitet och dess påverkan på förmågan.. 3.1 Alternativa teorier Det finns flera teoretiker som skapat teorier om vad som påverkar utfallet av krig eller operationer. Martin van Creveld är en militärlogistikteoretiker men även militärteoretiker inom ledningsteori. Han hävdar att utfallet av krig eller operationer är värdet av en armés kvantitet och kvalitet multiplicerat med de psykologiska krafterna (Creveld 1982, sid 3, 174). Ytterligare teoretiker är Stephen Biddle som har en teori som fokuserar på förbandens nyttjande som den främsta faktorn för utfallet, detta före både tekniknivå och numerär. Han inriktar sig på skadeutfallberäkningarnas och riskernas betydelse kopplat till detta. (Biddle 2004) Creveld och Biddles teorier anses inte omhänderta kärnfrågan på ett adekvat sätt, hur den försvarsmedicinska kapaciteten påverkar planering och genomförande av militära operationer.. I Sverige och i andra länder, samt organisationer som exempelvis NATO, är försvarsmedicinen en del av logistiken. Därför har arbetet fokuserats mot detta område i och med att det inte finns någon specifik teori som omhändertar det försvarsmedicinska området. Det finns stora brister inom ramen för teoribildning inom militär logistik som helhet varvid det även finns stora brister. Sida 23 av 75.

(24) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. inom vetenskaplig forskning kopplat till detta. Det finns dock några erkända militärlogistikteoretiker och de främsta är idag Henry Eccles (1981) samt Moshe Kress (2016). Moshe Kress teorier nyttjas främst för militär logistikplanering på taktisk- men även för operativ nivå och till viss del även för strategisk nivå. Henry Eccles teorier om logistikplanering nyttjas på främst nationell strategisk nivå.. Då syftet med arbetet är att beskriva hur den försvarsmedicinska kapaciteten påverkar försvarsplanering och agerande i väpnad strid, anses inte Eccles teorier och modeller i första hand kunna nyttjas som teori för detta arbete i och med att försvarsmedicinen inte är en integrerad och självklar spelare på nationell strategisk nivå i dagsläget. Därför riktades blickarna mot Kress för ytterligare fördjupning. Kress teorier anses vara de teorier som bäst omhändertar forskningsfrågorna för detta arbete varvid dessa kommer nyttjas som en grund för teori och modeller. Styrkan med Kress är att han är erkänd och känd som teoretiker och han är en auktoritet inom logistikområdet. Svagheten är dock att det finns brister i djupet inom den militära sjukvårdsforskningen. Han är dock en av få som överhuvudtaget redogör för vikten av sjukvårdstjänsten och hur den ska bedrivas. I och med att hans teorier inte är fullt applicerbara för det försvarsmedicinska området kommer en ansats till teoriutveckling göras för att kunna besvara forskningsfrågan.. 3.2 Moshe Kress teorier Moshe Kress9 har en allomfattande approach gentemot logistikplanering. Han omhändertar alla delfunktioner inom logistiken men går olika djupt in i olika delfunktioner. Genom att han behandlar alla delfunktioner skapar det en större förståelse och helhetsbild över vad logistiken omfattar. I sin bok Operational Logistics – The Art and Science of Sustaining Military Operations (Kress 2016), presenteras definitioner, påståenden, antaganden och modeller som möjliga klarlägganden och testbara prediktioner. Den taktiska och strategiska nivån i logistikplaneringen beskrivs men Kress huvudfokus är den operativa planeringen. Kress är inom logistikområdet mest känd för sina egenskaper för utvärdering av planer, vilket nyttjas både skarpt i planering men även som teori inom ramen för uppsatsarbeten vid Försvarshögskolan (FHS). Kress likställer egenskaperna med principer för krigföring. 9. Moshe Kress är professor i operational art (vilket omfattar stöd av militära operationer och säkerhetsrelaterade operationer) vid Naval Postgraduate School vid University of Texas at Austin.. Sida 24 av 75.

(25) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. Han beskriver att det finns en indelning mellan kognitiva egenskaper och strukturella och operationella egenskaper. De kognitiva (tillika ogripbara) egenskaper som påverkar relationen mellan logistiken och operationer hävdar han vara synkronisering, prognostisering och improvisation. De strukturella och operationella (det som stödjer en operation) egenskaperna för utvärdering av operationsplaner finns i stor omfattning men Kress hävdar att följande sju egenskaper är de som är mest allomfattande och som nyttjas konsekvent i litteraturen, vilka är: flexibilitet; tillgänglighet; kontinuitet; tempo; enkelhet; förmåga till överlevnad och effektivitet. Kress teori är att dessa egenskaper påvisar såväl orsak som verkan och påvisar samband mellan ett fenomen och dess konsekvenser. (Kress 2016, sid 51-59). Kress anser att en förutsättning för en lyckad operation är planering. Han tycker att planeringen bör delas in i olika steg tillika nivå som till del överlappar varandra: mikro- och makroplanering. För varje nivå beskriver han vilka steg och dess innehåll som behöver finnas med och hur interaktionen mellan stab och chef gällande planering och ”inputs” behövs för att validera förslag/handlingsalternativ. Detta för att i god tid undvika eller tydliggöra begränsningar och risker. (Kress 2016, sid 75-84). Kress belyser vikten och behovet av information för medicinsk planering. Den medicinska planeraren behöver underlag för att analysera och ge ”inputs” i den övergripande planeringen. Kress har delat in denna information i fyra områden som skall stödja den medicinska planeraren för framtagning och bedömning av underlag. (Kress 2016, sid 198-200). Först görs ett urval och beskrivning av de strukturella och operationella egenskaperna för utvärdering av planer. Därefter presenteras synen på makro- samt mikrologistikplanering. Slutligen presenteras behov av information för medicinsk planering.. Sida 25 av 75.

(26) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. 3.3 Strukturella och operationella egenskaper för utvärdering av planer Inom ramen för arbetet identifierades tre egenskaper som mest betydelsefulla för utvärdering av den försvarsmedicinska kapaciteten. Dessa var: flexibilitet; tempo och tillgänglighet.. Flexibilitet är egenskapen att kunna hantera ändrade förutsättningar i ett pågående skede. En god flexibilitet består i att kunna anpassa sig för att snabbt kunna möta nya begränsningar, krav och förändringar i stridsmiljön på ett sådant sätt att målen för operationen ändå kan uppnås effektivt. Kress anser att flexibilitet är en nyckelprincip i ett logistiskt koncept. Kress delar in flexibilitet i två delar: ”Inneboende (teknisk) flexibilitet”, utgörs av förmågan av en hög systemoch materieleffektivitet i form av exempelvis fordon som kan transportera flera typer av last. De fysiskt tekniska aspekterna ska vara anpassade för att kunna vara ändamålsenliga likväl som generellt användbara. ”Strukturell (operativ) flexibilitet”, den inneboende förmågan till flexibilitet som finns i en organisation. God flexibilitet kännetecknas av möjligheten till att anpassa funktionsledning och växla riktning för det logistiska flödet effektivt och snabbt. (Kress 2016, sid 54-55).. Tempo. Logistik är tidsdriven. Förbandens behov av logistik måste ha ett tillräckligt högt logistiskt flöde genom hela konceptet för att nå effekt i genomförandet av operationer. Det kan exempelvis vara hur lång tid det tar för en skadad soldat att komma under vård vid rätt medicinsk nivå. (Kress 2016, sid 56-57). Tillgänglighet, utgörs av de taktiskt förbandens förmåga till självförsörjning. Förbandens inbördes styrkeförhållande mellan behov och tillgång av resurser står i direkt relation till graden av tillgänglighet. Det innebär att ju mer egna logistikresurser ett förband har desto högre tillgänglighet på logistikresurser. (Kress 2016, sid 55-56). 3.4 Logistikplanering på makro- och mikronivå En nyckel till en lyckad operation är en välavvägd blandning av operationell- och logistikplanering. I ett första steg sker makrologistikplanering och i det andra steget sker mikrologistikplanering. (Kress 2016, sid 75). Sida 26 av 75.

(27) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. Logistikplanering på makronivå Det operationella konceptet och situationsuppskattningen karakteriserar uppfattningen av stridssituationen av chefen och hens stab. Logistikens delaktighet i planeringsprocessen är tudelat: en är rollen för att screena samt rollen som leverantör. I rollen som screenare måste logistikern identifiera, under de initiala stegen i planeringen, operationella koncept som inte är logistiskt försörjningsbar. Makrologistikplanering karakteriseras av ett nära samarbete mellan de operationella planerarna och logistikerna. Denna typ av planering är till största graden konceptuell där exempelvis numerär och tidsplaner är underordnat. (Kress 2016, sid 75-79). Logistikplanering på mikronivå Så fort en initial logistikdesign för operationen är skapad vid makrologistikplaneringen, startar mikrologistikplaneringen. Denna planering är teknisk och mestadels kvantitativ. ”Inputs” för denna process i planeringen är: logistiska krav; slitage; ledtider; kapaciteter och sannolikhetsberäkningar för olika händelser. Uppskattad efterfrågan är en viktig parameter för mikrologistikplaneringen. Därför är nyttjandet av systematiska prognosmetoder för att kunna producera så bra bedömningar som möjligt. En viktig uppgift för den operationella logistikern är att prioritera mellan möjliga resurser. (Kress 2016, sid 79-82). Genom att nyttja Kress modell över hur logistikplaneringen går till på makro- respektive mikrologistiknivå kunde arbetet belysa om, var och när medicinska planerare finns med i planeringsprocessen och om den försvarsmedicinska funktionens bidrag således påverkar planeringen.. 3.5 Behov av information för medicinsk planering Informationsbehoven för medicinsk planering delas in i fyra områden. Den första är skadeutfallsberäkning som innebär att beräknade skadeutfall genererar behov av medicinska resurser. Antal skadade beror på stridens intensitet, typ av skador och dess allvarlighetsgrad. Prognosen för skadeutfallet är inte lätt att förutse men beräkningarna behöver ta hänsyn till historiska data och överföra det till dagens krigföring. För arbetet är det av betydelse att undersöka om och i så fall hur och av vem detta genomförs i planeringen samt om och hur detta påverkar planeringen. Den andra är utlokaliseringen av de stridande enheterna i operationsområdet. Beroende på var de stridande enheterna är utspridda i operationsområdet påverkar det sjuktransportbeho-. Sida 27 av 75.

(28) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. vet och behovet av medicinska noder. Inom ramen för arbetet kommer detta område att exkluderas då det inte taktar mot analysnivån. Det tredje är tillgängligheten av medicinska resurser vid styrkornas grupperingar. Beroende på var de stridande enheterna är och behovet av medicinska resurser, behövs det göras en fördelning av resurserna kopplat till beräkningar och planläggning. Arbetet avsåg undersöka vilken försvarsmedicinsk kapacitet som finns i form av materiella och personella (medicinska planerare) resurser som ger hög genomslagskraft i verksamheten. En bedömning av resurserna önskades studeras samt hur dessa påverkade försvarsplaneringen. Det sista området är tillgängligheten av evakuering. Effektiv evakuering beror på antal, typ och gruppering av tillgängliga transportmedel. Arbetet avsåg undersöka vilken försvarsmedicinsk kapacitet som finns i form av materiella resurser och hur det påverkar planeringen av evakueringen. (Kress 2016, sid 198-200). 3.6 Applicering av teorin Kress teorier om: strukturella och operationella egenskaper för utvärdering av planer; logistikplanering på makro- och mikronivå samt behov av information av medicinsk planering, stödjer framtagandet av empiri för att svara på arbetets frågeställning. Hans syn och tolkning av värderingskriterier för planläggning samt operationsplanens kvalitéer, nyttjas i värderingen av den försvarsmedicinska kapaciteten och dess påverkan i planeringen. Genom att nyttja Kress behov av information för medicinsk planering samt de olika nivåernas behov och omfattning av planering, kan kapacitet och behov identifieras samt preciseras. Vidare kan den medicinska planerarens behov identifieras i form av var och när samt med vilka ingångsvärden i planeringsprocessen som medicinsk planering behövs.. Sida 28 av 75.

(29) Cecilia Gustafsson HOP 18-20. datum 2020-06-22. 4. METOD Inom ramen för detta kapitel redovisas inledningsvis syfte och definition av metod. Därefter presenteras valda metoder samt urval av intervjupersoner. Avslutningsvis beskrivs arbetets forskningsetik.. Metod är ett vetenskapligt sätt att närma sig ett ämnesområde och genomsyrar hela arbetet. (Egidius 2000; Ejvegård 2009, sid 33) Metoden gör forskningsdesignen möjlig och är ett redskap för att uppnå målsättningarna med arbetet, att adekvat kunna svara på frågeställningarna. Den är en förutsättning för att arbetet skall kunna systematiseras och bli sakligt. (Holme, Solvang & Nilsson 1997, sid 11) Metod är den faktiska process som nyttjas för insamling av data (David & Sutton 2016, sid 471). Det finns olika typer av metoder och de kan nyttjas enskilt eller i kombination. Det är av vikt att redogöra för sin metod så att läsaren kan förstå och följa studiens upplägg och resultat. Utgångspunkten för detta arbete är kvalitativ metod där fallstudier nyttjats.. 4.1 Fallstudier Utifrån valet av forskningsfråga, har en fallstudie valts som huvudsaklig metod. Fallstudie är en kvalitativ metod, som nyttjas när syftet är att få ett större djup och mer omfattande kunskap inom ämnesområdet (Yin 2018, sid 15). Valt fall är försvarsmedicinsk planering.. Försvarsplaneringen har studerats för samtliga tre vapengrenar samt den operativa nivån. På grund av Försvarsmaktens begränsade storlek och den begränsade tiden för arbetet, har studien inte delats upp för fler fall. Respektive vapengrens försvarsplanering skulle kunna ses som ett fall vardera. Av samma anledning har inte heller skillnader mellan nivåerna studerats mer ingående. Studien blir således inte komparativ.. Frågan om hur försvarsmedicinsk kapacitet påverkar Försvarsmaktens förmåga att utföra operationer, önskas studeras. När frågor som ”hur” eller ”varför” nyttjas, är fallstudier den metod som föredras då forskaren har liten kontroll över den situation som studeras och fokus ligger främst på aktuella skeden i ett konkret sammanhang (Yin, 2018, sid 13).. Sida 29 av 75.

No results found