Fotografiernas väg till ikonsstatus

Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap

Linköping University Linköpings universitet

g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 n e d e w S , g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 -E S

LIU-ITN-TEK-G-19/054--SE

Fotografiernas väg till

ikonsstatus

Klara Hansson

Mathilda Ljung

2019-06-10

LIU-ITN-TEK-G-19/054--SE

Fotografiernas väg till

ikonsstatus

Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation

vid Tekniska högskolan vid

Linköpings universitet

Klara Hansson

Mathilda Ljung

Handledare Gary Svensson

Examinator Niklas Rönnberg

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page:

när fotograier

blir

Ett

examensarbete

skrivet av

Klara Hansson

och

Mathilda Ljung.

Kandidatprogrammet GRAFISK DESIGN OCH KOMMUNIKATION vid

Tekniska Högskolan, Linköpings universitet. Handledare

Gary Svensson

och

examinator

Niklas Rönnberg.

SAMMANFATTNING

Det fotograferas i dag som aldrig förr vilket har resulterat i ett stort utbud av bilder. Denna lod av fotograier, från jordens alla hörn, är både av fördel och nackdel. Vi, allmänheten, mottar stän­ digt nya bilder vilket leder till att vi snabbt och lätt glömmer bort det foto­ grai vi precis betraktade. Eller oftast är det så, inte alltid. Det inns nämligen de bilder som fastnar hos oss.

Uppsatsen När fotograier blir ikoniska

behandlar just dessa bilder, de fotograf­ ier som får oss att fundera och som inte låter oss glömma bort dem. Syftet är att undersöka vad som utmärker ett sådant fotograi och hur det uppnår sin ikon­ status. Ordet ‘ikoniskt’ kan upplevas som aningen abstrakt. Vi har dock valt att def­ iniera ett ikoniskt fotograi som en bild som är minnesvärd, framkallar känslor, skapar betydelse och/eller representerar någonting större än själva bilden i sig.

Resultatet är baserat på litteratur och intervjuer. Intervjuer har hållits med tre personer som innehar mycket kunskap inom ämnet fotograi samt åtta lekmän. Vi har använt oss av kvalitativa metoder och har under intervjuerna bland annat visat upp fotograier och ställt öppna frå­ gor.

Utifrån resultatet har vi kunnat dra slut­ satsen att det som ikoniska fotograier har gemensamt är förmågan att fram­ kalla känslor. Vi har däremot märkt att förkunskap är mycket viktigt för om en betraktare ser ett fotograi som ikoniskt eller inte. Plats, medium och tid är tre delar som också skapar viktiga förutsätt­ ningar för ikonstatus. Och precis som vi hade väntat oss representerar många ikoniska fotograier en helhet, ofta en tid eller en händelse, vilket gör dem till synekdokebilder.

ABSTRACT

The enormous amount of photographs that are being taken during this time period, as we speak, leads to a lood of images from all over the world. We, the general public, constantly receive new photos to observe, which results in us forgetting most of them after a second or two. Although, this is not always the case since some photographs tend to stick with us.

The essay When Photographs Become Iconic deals with this type of images, the ones that make us think and do not let us forget them. The purpose is to ind out what it takes of a photograph to become iconic. We are well aware that the word ‘iconic’ is a bit abstract and does not have a clear deinition per se. However we have tried to deine an iconic photo­ graph as a photograph that is memor­ able, means something to a greater audi­ ence, induce emotions and/or stands for something more than just an image.

The result is based on interviews with experts and non­experts as well as liter­ a ture. When conducting the interviews, photographs were shown and open questions were asked.

Based on the result we have come to the conclusion that iconic photographs’ mutual characteristic is their ability to induce emotions. Although, we have learned that pre­knowledge about the image plays a big role when we talk about iconic status. This has shown to be crucial since someone who does not have any background information to a speciic photo might not ind it iconic at all. Medium, place and time are other aspects that help build valuable found­ ations for a photograph’s future status. And iconic photographs often turn out to be synecdoche images, meaning they represents a whole, for example a war or a speciic time period.

1. Inledning... 1.1 Bakgrund... 1.2 Syfte och frågeställningar... 1.3 Disposition... 2. Teori...

2.1 Studium och Punctum... 2.2 Tid, plats, medium ... 2.3 Synekdoke... 3. Metod... 3.1 Förstudie... 3.2 Intervjuer... 3.3 Analysarbete... 3.4 Metodkritik... 4. Material... 4.1 Bo Bergström... 4.2 Chris Maluszynski... 4.3 Anna Tellgren... 4.4 De åtta utvalda fotograierna... 5. Resultat... 5.1 Plats... 5.2 Tid... 5.3 Medium... 5.4 Synekdoke... 5.5 Förkunskap... 5.6 Känslor... 6. Slutsats...

6.1 Vad utmärker ikoniska fotograier?... 6.2 Hur uppstår ikonstatus... 7. Diskussion och relektion... 7.1 Resultatdiskussion och relektioner... 7.2 Fortsatta studier... Referenser Bilagor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING

Fotograi är ett relativt ungt medium och konstform, i alla fall om vi jämför med mål eri. Första fotograiet tros vara dat­ erat till 1826 och sedan dess har mediet utvecklats mycket, i och med all ny tek­ nik som i dag inns tillgänglig. Det ana­ loga fotograiet har, i de lesta fall, ersatts av den digitala världen. Bildtagning och framkallning har på så sätt både förenk­ lats och påskyndats vilket har resulterat i att ler och ler bilder tas.

I dag fotograferas det mer än någonsin, då vi alla i princip alltid har någon form av kamera med oss vart vi än går. Det resulterar i en lod av bilder, som sedan publiceras i alla sorters medier, såväl på privata Instagramkonton som i stora, väletablerade nyhets källor. Detta inne­ bär att allmänheten, ständigt får motta och betrakta fotograier från jordens alla hörn, vilket också innebär att vi snabbt och enkelt glömmer bort det fotograi som vi just såg. Eller många gånger är det så, inte alltid. Det inns nämligen de bilder som fångar oss lite extra, de som får oss att fundera och som kramar sig fast i vårt minne.

Det är fotograier som verkligen har lyckats nå ut, uppnått ikonstatus, varav en del till och med har lyckats förändra och betyda något för många människor. Men hur kommer det sig att vi kallar dem ikoniska, och vad har de jämfört med andra bilder? Detta är frågor som har fångat vårt intresse och vi har därför valt att fokusera vårt examensarbete på just ikoniska fotograier.

1.1 Bakgrund

Det inns ingen entydig deinition av be­ greppet ’ikoniskt’ eller vad ett ’ikoniskt fotograi’ skulle kunna vara. I rapporten kommer vi att använda följande deini­ tion: En bild som för många är oförglöm­ lig, berättar något om en viktig händelse eller person och/eller framkallar starka känslor hos betraktaren. Det är också en bild som ofta är karaktäristisk och sym­ bolisk, det vill säga representerar något större än bildens denotativa betydelse. Deinitionen är baserad på Hariman och Lucaites (2007) fyra krav som de anser måste uppfyllas för att en bild ska ses som ikonisk. Det ska vara bilder som är allmänt kända och minnesvärda, de ska representera en historisk händelse och framkalla en stark känslomässig reaktion, samt ha reproduceras i olika medier. Det poängteras dock att inte alla fotograier har dessa ’funktioner’ och att få av dem har det i tillräcklig mängd för att bli deinierade som ikoner.

Människor, i synnerlighet ‘kändisar’, kan också bli ikoniska. Ett exempel är Marilyn Monroe som blev en ikon för popkulturen. I dag, 57 år efter hennes död, vet alla vem hon var, även de som inte levde un­ der hennes tid. Daniel Herwitz (2008) menar att stjärnikoner, med hjälp av media, representerar publikens dröm­ mar och önskemål. Han förklarar dock att inte alla ’stjärnor och kändisar’ blir ikoner, vissa saknar sambandet mellan det storslagna och det vardagliga som han menar krävs för att någon ska uppnå ikonstatus.

Det är viktigt att inte blanda ihop ordet ikonisk och dess deinition i uppsatsen med ikonograi inom religion eller ikon­ ologi som behandlar tecken och sym­ boler.

Från mitten av 1920­talet, har den tra­ ditionella betydelsen av ’ikon’ som en religiös symbol förskjutits och ersatts av en ny mening. “A person or thing as representative of a c ultural movement; important or inluential in a particu­ lar (cultural) context” (Oxford English Diction ary).

Inom semiotiken förekommer termen ’ikon’ vilket inte ska förväxlas med vårt begrepp ’ikoniskt fotograi’. John Fiske (1990) beskriver en ikon som en likhet till dess objekt, alltså något som skiljer ut ikoniska bilder från symboliska. En­ ligt Fiske kan en ikon vara en karta, de visuella tecken som betecknar dam­ och herrtoaletter, eller ett ikoniskt fotograi av ens moster. Fiske menar även att en ikon kan vara ett ljud, såsom Beethovens ’Pastoral’ Symphony som innehåller mu­ sikaliska ikoner av naturliga ljud. När vi använder begreppet ”ikoniskt fotograi” avser det inte semiotikens uppdelning mellan ’symbol’, ’ikon’ eller ’index’. De fotograi er som vi studerar i föreliggan­ de studie kan innehålla alla dessa sem io­ t iska element.

1.2 Syfte och frågeställningar

Uppsatsens syfte är att undersöka hur det kommer sig att vissa fotograier anses ikoniska.

För att besvara syftet har två frågeställ­ ningar tagits fram:

» Vad utmärker ikoniska fotograier? » Hur uppstår ikonstatus?

1.3 Disposition

I inledningen presenteras bakgrunden till uppsatsen samt varför vi har valt att fokusera på ämnet fotograi. Vid­ are presenteras studiens syfte och dess fråge ställningar som har besvarats. Avslutningsvis presenteras studiens dis­ position.

I teorin förklaras de teorier och den lit­ teratur som kommer att användas i stu­ dien för att kunna besvara dess syfte. I metoddelen redogör vi för uppsatsens förstudie samt den kvalitativa metod som vi har använt oss av. Metodavsnittet innehåller även analysarbete samt me­ todkritik.

2.

I material introduceras de experter som har intervjuats samt den kunskap som de har bidragit med till uppsatsen. Av­ slutningsvis presenteras de åtta utvalda fotograierna som har använts i upp­ satsen.

I resultatavsnittet presenteras de sex teman som tagits fram genom intervjuer med experter och lekmän. Lekmännen kommer härefter benämnas som infor­ manter.

Sist men inte minst inns en slutsats och där dras slutsatser kring analysen utifrån syftet och dess frågeställningar.

I diskussionskaptilet diskuteras det resultat som uppsatsen har resulterat i. Här relekterar vi även över fram­ tidens fotograi. Slutligen ges förslag på vidare studier inom ämnet fotograi.

2. TEORI

Nedan presenteras en överblick av de teorier som har använts för att besvara

uppsatsens frågeställningar. Vi går djupare in på dessa teorier i 5. Resultat.

2.1 Studium och punctum

Roland Barthes (1915­1980) är en av Frankrikes mest originella kritiker, samhälls vetare och essäister. I tid skrift en

Communications (nr 4 1964) pub licerar Barthes den första reklamanalysen på semiotiskt grund, B ildens retorik. I boken Det ljusa rummet (1986) ur­ skiljer Barthes två teorier, studium och punctum. Teorierna behandlar det intresse som ett fotograi väcker hos betraktaren. Enligt Barthes råder det en samexistens mellan dessa två begrepp, däremot saknas regler för hur de förhål­ ler sig till varandra i ett foto grai. Studium är anledningen till varför en betraktare intresserar sig för ett fotograi och grundar sig på kulturella erfaren­ heter. Det beskrivs av Barthes som ett allmänt intresse och studium ses som en rationell analys som inte kopplar till våra känslor. Betraktaren tycker om bilden men att den saknar det där lilla extra, som punctum besitter.

Av dessa två begrepp kommer vi endast att använda oss av punctum. Detta för att undersöka vad det är i ett ikoniskt fotograi som gör det minnesvärt, det vill säga den detalj som träfar betrak­ taren. Som Barthes uttrycker sig: “bara det faktum att den inns där ändrar mitt sätt att läsa bilden, att jag ser ett nytt foto framför mig, ett foto som i mina ögon har fått ett högre värde. Den ‘detaljen’ är punctum.”

Punctum, till skillnad från studium, an­ spelar på betraktarens känslor. Barthes beskriver punctum som något person­ ligt som kan skilja sig från betraktare till betraktare. Därmed kan det kännas utlämnande för en betraktare att berätta

för andra vilken detaljen är. Att punctum är personligt betyder också att det inte inns någon analys som kan användas för att upptäcka det. Punctum kan vara slumpmässig utan någon som helst orsak till varför det fångar och attraherar betraktaren.

2.2 Plats, tid och medium

Boken Efektiv visuell kommunikation

har använts som ett komplement till den intervju som har hållits med Bo Bergström, se 4.1 Bo Bergström för mer information om honom. Tre av våra teman – plats, tid och medium – har alla sitt ursprung i Bergströms teorier som presenteras i såväl boken som intervjun. PLATS Bilden påverkas av den plats där den produceras och konsumeras. Berg­ ström nämner den lilla och stora staden och hur information, reklam och ny heter tolkas olika beroende på var betrakt aren beinner sig. Även religion, kultur, regi­ on och världsdel har alla en påverkan på tolkningen. I nationer där avbildningar av religösa förgrundsgestalter inte är till­ låtna, kan karikatyrer av dessa väcka sto­ ra protester. Däremot kan drift med kyr­ ka och stat vara en självklarhet i andra länder. Olika länders lagar kan därför styra producering och konsumering av bilder (Bergström 2012).

Vad bilden omringas av har stor betydel­ se i till exempel tidningar, på webbsidor och aischpelare. En reklamannons innehållande en bild ses olika bero­ ende på vilka annonser som är placer­ ade bredvid. En reklamaisch med bild på ett svältande barn, bredvid en reklamaisch för McDonald’s resulterar i en annan bildtolkning för båda ai­ scherna jämfört med hur de skulle ha tolkats var och en för sig (Bergstöm 2012).

För att undersöka hur stor påverkan platsen har på ett ikoniskt fotograi kom­ mer teorierna appliceras på några av de ut valda fotograierna.

TID Bergström skriver i boken Efek­ tiv visuell kommunikation (2012) hur tiden kan förklara och förstärka, men även förvandla upplevelsen och tolk­ ningen av fotograiet. Tiden styr även stämningar och attityder som vi får när vi betraktar ett fotograi. Det visu­ ella uttrycket som fungerade förr eller i dag, kommer inte att fungera imorgon. Bergström menar att nya generationer tar över, vilket leder till att nya uttryck växer fram och skapar nya tolkningar. Bergström (2012) nämner även begrep­ pet att gå i takt. Med detta menas att fotograier som går i takt fångar upp aktuella händelser, precis som ett upp­ märksammat tv­program eller politiska konlikter. Om bilder och texter istället går i otakt får mottagaren en känsla av att producenten inte har någon koll på omvärlden.

Hur tid speglas i ett ikoniskt fotograi inns att läsa i 5.2 Tid.

I boken skriver Sontag om fördelar och nackdelar med att låta en bild represent­ era en helhet, vilket är fallet när vi pra­ tar om synekdokebilder. Det inns lera krigsfotograier som har fått representera ett helt krig, ett bra exempel på en sådan bild är fotograiet på Napalmlickan taget under Vietnam kriget. Se 5.4 Synekdoke

för hur synekdoke återges i ikoniska bil­ der.

4.

MEDIUM Med medium menas var och hur bilden återges och konsumeras. Fotograier och ilmer ”tar smak av sin mediala omgivning” och påverkas på så sätt av det medium de visas i, exempelvis i en morgontidning eller en kvällstid­ ning. Mediet är budskapet (The media is the message) är ett känt citat som myntades av medieforskaren Marshall McLuhan. Med dessa ord menade han att det inns ett symbiotiskt meddel ande mellan meddelandet av själva innehållet och mediet som det presenteras i, vilket i sin tur påverkar hur innehållet upp­ fattas (Bergström 2012). Det skapas också mötesplatser via medier som vi gärna dras till. Med hjälp av teori samt intervjuer med experter och inform­ anter presenteras mediets betydelse för ikonstatus i 5.3 Medium.

2.3 Synekdoke

Synekdokebilder beskrivs i Efektiv v is­ uell kommunikation (2012) som en retorisk substitutform som ”påvisar något genom att delen får stå för hel­ heten”.

Susan Sontag (1933­2004) var en ameri­ kansk författare och kulturkritiker. Hen­ nes bok Om fotograi (2001) anses av många vara det viktigaste litterära verk som har skrivits om ämnet fotograi.

3. METOD

I detta kapitel redogörs vilka tillväga­ gångssätt som har använts för att besvara

studiens syfte och frågeställningar.

3.1 Förstudie

En förstudie genomfördes för att välja ut vilka fotograier som skulle användas i uppsatsen. En enkätundersökning utformades där vi ville få svar på vilka fotograier som personer anser vara iko­ niska.

Ett tjugotal personer svarade på totalt tre frågor, varav en efterfrågade deras ålder. Vi bad personerna lista minst två och max fem fotograier som de ansåg vara ikoniska. Därefter ick de förklara varför de såg bilderna som ikoniska. Vi ick in förslag på totalt tolv olika fotograier. Vi valde sedan ut åtta av dessa bilder som representerade olika känslor och hade olika teman, till exempel krig, kändis­ skap, musik etcetera. Detta för att få en bredd i urvalet.

Efter att vi hade valt ut vilka fotograi er som skulle representeras i uppsatsen fortsatte vi förstudien med att beskriva fotograierna. Vi tog fram information om fotograf, årtal, plats samt bakgrund till bilderna. Informationen samman­ ställdes och blev resultatet av uppsatsens förstudie.

De åtta utvalda fotograierna har använts för att undersöka vilken förkunskap som krävs för att en betraktare ska se ett foto­ grai som ikoniskt, och för att se hur det påverkar betraktarens känslor för bild­ en. De har även använts för analys samt exempliiering av de sex teman som ut­ gör uppsatsens resultat. Alla fotograier ingår inte i alla teman då vi själva har gjort ett urval för att kunna exempliiera repsektive tema på bästa sätt. Bilden på

3.2 Intervjuer

Intervjuer har genomförts med åtta informanter i åldersspannet 20 till 79 år (åldrarna är 20, 21, 24, 54, 54, 56, 57 och 79). Det stora åldersspannet gav oss ett brett perspektiv på hur människor tol­ kar fotograier utifrån erfarenheter och ålder. Av etiska skäl förblir informant­ erna anonyma.

Inför intervjuerna utformades en inter­ vjuguide med riktlinjer från boken

Samhällsvetenskapliga metoder (2018) av Alan Bryman. Intervjuerna som ge­ nomfördes i studien var semistruktur­ erade och informanterna intervjuades en åt gången. Detta för att de skulle känna sig trygga i att dela med sig av sina tankar om fotograferna samt för att und­ vika att de skulle påverka varandra. Intervjuerna genomfördes mellan den 11 och 29 april och varje intervju pågick i 20 till 30 minuter. Under intervjun ick informanterna titta på de åtta utvalda fotograierna, ett åt gången, och svara på frågor kring dem. Frågorna till varje fotograi var desamma då vi på så sätt kunde jämföra bilderna efteråt. Inter­ vjuerna bestod av öppna frågor för att ge informanterna möjlighet att fritt berätta om de tankar de ick av att betrakta en bild.

Tre intervjuer med kunniga pers­ oner inom ämnet har även genom­ förts. Dessa personer presenteras i 4. Material. Alla tre intervjuer genom­ fördes via telefon. Intervjuerna varade i 15 till 40 minuter och genomfördes mellan den 17 och 22 april. Även dessa intervjuer bestod av öppna frågor och intervjufrågorna anpassades efter per s­ onernas yrken och erfarenheter.

Alan Kurdi, se 4. Material, tas till exem­ pel upp i temat plats då platsen hade stor betydelse för existensen av samt status för just den bilden.

3.3 Analysarbete

I de kvalitativa intervjuerna analyserade och tolkades den insamlade datan av oss författare. Efter genomförda intervjuer läste vi igenom dem noggrant och let­ ade efter nyckelord. Genom att leta efter nyckelord får man en tydlig överblick av intervjuerna och kan analysera vad dem egentligen handlade om (Hedin 1996). Hedin skriver att när dessa ord är hit­ tade och man har fått en överblick kan man gå vidare och bilda teman. Med ett tema menas den underliggande mening i vad informanten pratar om. Vid letan­ det efter teman kan man enligt Hedin utgå från samt söka svar på sina egna frågeställningar i intervjuerna. Efter att ha analyserat olika nyckelord användes denna metod för att ta fram sex olika teman som resultatets struktur basera­ des på.

3.4 Metodkritik

Metoderna, som nämns ovan, har a nvänts för att besvara vår forsknings­ fråga. Enkäten som utformades i för­ studien gav oss möjlighet att snabbt ta del av så många svar som möjligt. Enkäten bestod endast av tre frågor vil­ ket gjorde att den gick snabbt att fylla i och resulterade då i ler svar jämfört med en tidskrävande enkät. Undersök­ ningen besvarades av ett tjugotal perso­ ner och avgjorde vårt urval av fotograier. En öppen intervjuform resulterade som tidigare nämnt i fria svar från informant­ erna. En mer strukturerad intervju, alternativt en kvantitativ metod, hade inte gett oss de relektioner och ana lyser som vi var ute efter. En kvantitativ me­ tod utformad som en enkät skulle inte skapa möjlighet för oss att ställa följd­ frågor och vi skulle heller inte kunna se informantens ansiktsuttryck och kroppsspråk vilket kan vara en viktig del i en intervju. Därmed kan intervjuerna med experterna, som genomfördes via telefon, ifrågasättas. Dock anser vi att det inte påverkade vårt resultat negativt. Nackdelen med att göra en kvalitativ stu­ die är tiden som krävs för intervjuerna. Ju längre intervjuer man gör desto färre intervjuer hinner man med, och färre personer väljer att ställa upp. På så sätt kan vi ha tappat kvantiteten. Vi har där­ emot fått ut mer av varje enskild intervju vilket lämpade sig för vårt fokusområde. Viktigt att poängtera är att såväl enkät­ studien som intervjuerna har besvarats respektive hållits med informanter av västerländsk kultur. Plats liksom kultur styr hur betraktare tolkar bilder och vad som anses vara ikoniskt, se 2. Teori. Där­ med kan studien uppfattas som begrän­ sad till västvärlden.

4. MATERIAL

Uppsatsens resultat baseras på intervjuer med tre personer, som alla är mycket kunniga inom ämnet fotograi. Dessa personer är Bo Bergström, Chris

Maluszynski och Anna Tellgren. Se Bilaga 1 för intervjuguide.

4.1 Bo Bergström

Bo Bergström är föreläsare, författare och creative director som bland annat har skrivit boken Efektiv visuell kom­ munikation som har använts i uppsatsen. I intervjun framkom tre viktiga delar som vi i resultat benämner som teman. Dessa teman är plats, tid och medium, vilka enligt Bergström är grundläggande för en ikonisk bild.

Ett annat tema som togs upp i inter­ vjun med Bergström samt i hans bok är

synekdoke.

4.2 Chris Maluszynski

Chris Maluszynski är en svensk fotograf med många års erfarenhet som bild­ journalist. Han har bland annat arbetat i New York och London, och är numera bosatt i Norge. Maluszynski har tidigare studerat konstvetenskap vid Linköpings universitet.

I intervjun med Maluszynski utredde vi hur arbetet som fotograf går till på en nyhetsredaktion. Vi pratade om urvalet som görs för att ta fram en eller ett få­ tal bilder och låta dem representera en helhet, som till exempel en konlikt. Vi diskuterade även vad som krävs för att en bild ska bli ikonisk och vad man som fotograf söker efter när man fotograferar.

4.3 Anna Tellgren

Anna Tellgren är ilosoie doktor och intendent för fotograi vid Moderna Museets. Hon är även forskningsledare vid museet och har medverkat i en rad publikationer, däribland som redaktör för Historieboken Om Moderna Museet 1958­2008 (2008). Tellgren har tidigare varit forskare och lärare vid vid Konst­ vetenskapliga institutionen vid Stock­ holms universitet.

I intervjun pratade vi om egenskaper som utmärker ett ikoniskt foto grai, vilken roll mediet museum har för fotografen och fotograiets status samt foto grafers förutsättningar att nå ut med sina bilder.

4.4 De åtta utvalda fotograierna

Nedan presenteras bakgrundsinformation till de åtta utvalda fotograierna, som togs fram i förstudien, se 3.1 Förstudie. Som tidigare nämnt kommer dessa bilder användas för att exempliiera de teman som utgör uppsatsens resultat. På grund av upphovsrättsliga skäl kan fotograierna inte visas direkt i rapporten, de går istället att hitta här: https://drive.google.com/drive/folders/11b57nFH­qos­PwCJ­

V6AWv0TXfcyLSKvX?fbclid=IwAR03sspR8sE83b59tY_GXSLB0vP3N7reNO050s681S9dy3YD0GrSRIjtd14

MARILYN MONROE FOTOGRAF Sam Shaw NÄR 1954

VAR Lexington Avenue, New York City BAKGRUND Filmstjärnan Marilyn Monroe går över ett galler, vinden från ”tunnelbanan” som kör förbi, vilket i själva verket var läktar, lyfter upp Monroes klänning. Bilden togs under inspelningen av The Seven Year Itch. På plats vid inspelningen fanns ett ler­ tal manliga foto grafer samt uppemot 5 000 fans. Sam Shaw, som tog den ikoniska bilden, var anlitad som set­ fotograf och bilden, samt övriga bil­ der som fotograferades i samband med inspelningen, kom att användas i marknadsföringssyfte. Då alla fans som var på plats kunde höras i bakgrunden ick scenen ilmas om i Hollywood (Ste­ vens 2016).

BLISS

FOTOGRAF Charles O’rear NÄR 1996

VAR Napa Valley, Kalifornien

BAKGRUND Charles O’rear kontaktades av Microsoft år 2000 då företaget ville köpte bildrättigheterna till hans bild på en grön sluttning och blå himmel med lätta, vita moln. Bilden användes sedan som standardbakgrund på alla Windows XP­datorer och blev på så sätt en av de mest sedda bilderna någonsin. Enligt Microsoft har bilden setts av mer än en miljard människor jorden runt. Experter har beskrivit bilden som en symbol för det globala informationssamhälle som växte fram under 2000­talet (Eriksson 2017).

LUNCH ATOP A SKYSCRAPER

FOTOGRAF Charles Ebbets, Thomas Kelley, William Leftwich

NÄR 20 september 1932 VAR Manhattan, New York

BAKGRUND Bilden visar elva stycken byggarbetare när de äter lunch på en järnbalk ovanför Manhattan, New York City. Rockefeller Center anställde foto­ grafer för att dokumentera bygget som en del av en kamp anj, därefter har det framkommit att detta fotograi var iscen­ satt för att marknadsföra skyskrapan. Fotograiet publicerades första gången i oktober 1932 i tidningen Herald Tribune i New York och bygget av Rocke­ feller Center liksom fotograiet ick stor uppmärksamhet (Andersen 2012). Trots att bilden har blivit ett av världens mest kända fotograier är fotografen ännu okänd. I många år trodde man att det var Charles Ebbets som tagit bilden. Flera år senare ick man dock veta att det fanns tre fotografer på plats just denna dag, Thomas Kelley, William Leftwich och Charles Ebbets. Därmed vet ingen vem som tog just den här bilden (TIME 100 Photos 2019).

TANK MAN

FOTOGRAF Jef Widener NÄR 5 juni 1989

VAR Himmelska fridens torg, Peking BAKGRUND Fotograiet är taget från ett hotellrum på Beijing Hotel dagen efter massakern vid Himmelska Fridens Torg. Widener var där för att dokumentera följderna av händelsen som dagen inn­ an hade result erat i 3 000 skadade och dödade demonstranter. Bilden visar en man som har gått ut och ställt sig fram­ för fyra stycken stridsvagnar som kom­ mer körande längs vägen. Den första stridsvagnen försöker styra förbi man­ nen, men ännu en gång ställer han sig i vägen. Därefter klättrar mannen upp på stridsvagnen och försöker konversera med personen som kör den, för att sedan klättra ner och bli eskorterad därifrån (TIME 100 Photos 2019).

THE CLASH

FOTOGRAF Pennie Smith NÄR 21 september 1979

VAR The Palladium, New York City. BAKGRUND Bilden visar The Clash ­ bandmedlemmen Paul Simonon som är på väg att smasha sin bas i golvet. Paul Simonon berättar i en artikel att han var arg eftersom han tyckte att inget hade fungerat den kvällen trots att spelningen hade gått bra. Han tog då ut frustratio­ nen på sin basgitarr vilket han ångrade efteråt. Att bilden är en aning suddig be­ ror på att Pennie Smith var tvungen att backa samtidigt som hon tog bilden, för att helt enkelt undvika att bli träfad av Simonon och hans bas. Fotograiet blev omslagsbild för bandets album London Calling och anses i dag vara en av de mest ikoniska rockbilder som någonsin har tagits (TeamRock 2016).

ALAN KURDI

FOTOGRAF Nilüfer Demir NÄR 2 september 2015 VAR Bodrum, Turkiet.

BAKGRUND Fotograiet visar Alan Kurdis livlösa kropp vid en strandkant i Turk iet. Alan Kurdi var på lykt från kriget i Syrien tillsammans med hans familj, men drunk nade ute på medel­ havet och sköljdes upp på en strand vid Bodrum. Fotograiet på Alan spred sig snabbt över hela världen och ick stor på­ verkan på många människor (TIME 100 Photos 2019). Bilden väckte stor upp­ märksamhet i media och ick människor runt om i världen att reagera starkare på lyktingkrisen i Syrien än vad de tidigare hade gjort. Statistik baserad på en Sifo­ mätning av Svenska Dagbladet visade att foto graiet ökade viljan hos svenska medborgare att hjälpa syriska lyktingar (TT 2016).

MIGRANT MOTHER FOTOGRAF Dorothea Lange NÄR 1936

VAR Nipomo, Kalifornien

BAKGRUND Lange, som var anlitad av Amerikanska regeringens Farm Security Administration program för att skapa medvetenheten kring situationen för fat­ tiga landsbor, stötte på Florence Owens Thompson och hennes barn på ett läger norr om Los Angeles. Dorothea beskri­ ver att hon såg den hungriga och desper­ ata mamman och drogs till henne som en magnet. Bilden av Florence och de tre barnen, som regisserades av Lange och är ett av ett lertal fotograier från läg­ ret, spreds i magasin och tidningar och blev en symbol för fattigdomen under den stora depressionen i USA (TIME 100 Photos 2019).

NAPALMFLICKAN FOTOGRAF Nick Ut NÄR 8 juni, 1972

VAR Trang Bang, Vietnamn

BAKGRUND Det sydvietnamesiska lyg vapnet tappade av misstag napalm­ bomber över byn Trang Bang under Vietnamkriget. Pressfotografen Nick Uts bild visar barn och soldater som kom­ mer springande mot honom, varav ett av barnen är helt naket. När Ut förstod att ett av barnen hade blivit träfat av napalm tog han henne till sjukhuset och ick henne sedan förlyttad till en ame­ rikansk anläggning. Uts fotograi visade att Vietnam kriget gjorde mer ont än gott. Bilden kom också att stärka opinio­ nen mot kriget (TIME 100 Photos 2019).

5. RESULTAT

Resultatet är baserat på litteratur, teorier och intervjuer, vilket inns presenterat i 2. Teori och 4. Material. Utifrån detta har vi gjort egna analyser för att på så sätt exempliiera med fotograier. Resultatet är indelat i sex teman, plats, tid, medium, synekdoke,

förkunskap och känslor. Dessa teman har visat sig vara grundläggande när vi talar om ikonstatus.

5.1 Plats

I intervjun med Bo Bergström1 _{kom det}

fram att mycket handlade om platsen när vi pratar om ikoniska fotograier. Som exempel på en plats som skapar goda för­ utsättningar för en bild ges ett stormigt och kallt område vid Medelhavet. I boken Efektiv visuell kommunikation

skriver Bergström att en bild präglas av platsen där den fotograferas (2012). I bilden på Alan Kurdi har platsen stor inverkan i och med att det var där som fotografen, av en slump, valde att ta sin morgonpromenad. Om hon inte hade varit på plats på stranden hade just den bilden aldrig tagits.

Det inns också skillnader i bildtolkning beroende på var i ett land betraktarna bor. En som bor i en större stad där ut­ budet av reklamaischer, nyheter och information är stort kan motta en bild annorlunda jämfört med betraktare från landsbygden. Vid tolkning av en bild in­

kluderas betraktarens erfarenheter och associationer och på så sätt har platsen en stor betydelse. I intervjun med Berg­ ström framkom det att plats är en av de tre viktigaste delarna när vi pratar om ikoniska fotograier och en förutsättning som krävs för att uppnå den sortens sta­ tus.

Bergström (2012) menar också att den exakta platsen du beinner dig på, till exempel i en fåtölj, vid ett bord eller i tv­sofan avgör bildkommunikation. Oroliga platser, såsom bussar, tåg och ofentliga platser där betraktaren om­ ringas av ljud och blinkande ljus, försvå­ rar bildhämtandet.

Ett annat exempel på hur platsen påver­ kar betraktarens tolkning av bilder är var den återges någonstans. Detta inklude­ rar så klart mediet vilket förklaras mer utförligt i 5.3 Medium. I Efektiv visuell kommunikation används en skylt om sexturism som exempel. Skylten satt

uppe på Arlanda lygplats, vid gaten där de som skulle åka till Thailand befann sig. På så sätt hjälper platsen till att på ett efektivt sätt kommunicera budskapet. Ser vi till bilden Lunch Atop a Scryscra­ per har platsen stor betydelse. Alla infor­ manter nämnde höjden som den detalj som träfade dem lite extra. Att person­ erna i bilden sitter så högt upp, ovanför New Yorks skyskrapor bidrog till en his­ nande känsla hos informanterna. Hade en liknande bild tagits nere på marken hade den troligtvis inte framkallat sam­ ma känslor och hade då inte uppnått samma status.

Även i bilden Tank Man har platsen en mycket stor betydelse. Himmelska fri­ dens torg, dagen efter massakern, var en perfekt plats med goda förutsättningar för en ikonisk bild. En stor aveny, strids­ vagnar och människor skapar en spänd stämning och återspeglas bra i såväl en ilm som ett fotograi.

10.

1. Bo Bergström, föreläs are, författare och creativ e director, telefonsamtal den 29 april 2019.

Den ikoniska

bilden inns

innan den

fotograferas.

Den lever

i tiden,

på platsen

och till och med

i medierna.”

Bo Bergström

”

5.2 Tid

Tid är en faktor, som efter genomförda inter vjuer, har trätt fram som en viktig del i ikoniska fotograier. Som tidigare nämnt, se 2.2 Plats, tid och medium, skriver Bo Bergström att tolkningen och upplevelsen av ett fotograi kan påver­ kas, förstärkas och förklaras med hjälp av tiden.

Bo Bergström2 _{berättar i intervjun}

att det handlar mycket om tillfällig­ het och tajming när ett ikoniskt foto­ grai tas. ”Den ikoniska bilden inns innan den fotograferas. Den lever i tiden, på platsen och till och med i medierna”, säger han. Som exempel nämner Bergström bilden på Alan Kur­ di och förklarar hur Nilüfer Demir, som tagit bilden, tog en morgonpromenad och av en slump gick förbi pojken som låg på stranden. Detta är ingenting man kan planera i förväg utan det handlar mycket om att fotografen ska vara på plats där och då, och här lyckades Nilüfer Demir med det.

Även Chris Maluszynski3 _{nämner slum­}

pen som en bidragande faktor till en ikonisk bild. Maluszynski refererar till

stora nyhets händelser där mycket folk kan vara representerade och det är svårt att röra sig, att man under de omständig­ heterna lyckas fånga en ikonisk bild har mycket med slumpen att göra.

Bilden på Alan Kurdi fotograferades i en tid där lyktingkrisen i Syrien var uppmärk sammad i nyheter världen över. Detta visar att fotograiet “gick i takt”, se

2.2 Plats, tid och medium, med nyhets­ bevakningen i omvärlden och kan ha en stor betydelse till varför bilden på Alan blev känd så snabbt. Människor var un­ der denna tid insatta i händelseförloppet och kriget vilket gjorde att bilden lättare kunde påverka människor. Enligt Berg­ ström var Syrien kriget en händelse läm­ pad för ikoniska bilder.

Tillfället när fotograiet tas och public­ eras kan ha en avgörande roll för foto­ graiets ’kändisskap’ och framtida status. Flertalet av de utvalda ikoniska fotograi­ erna är fotograferade under svåra förhål­ landen som har blivit historiska. Detta visar att om ett fotograi tas under en tidsperiod eller vid ett tillfälle som kan komma att bli historiskt, inns det också en chans att just den bilden blir ikonisk. Ett exempel är fotograiet Lunch Atop a Skyscraper som är fotograferat under den stora depressionen i USA. Under denna tid togs många bilder som fångade det hemska och tragiska med depressio­ nen.

Lunch Atop a Skyskrapor symboliserar istället mod och hopp. Rockefeller gav upp emot 250 000 människor jobb un­ der depressionen i USA vilket ick en stor positiv inverkan på ekonomin. Det ledde till att amerikanarna började se positivt på framtiden och fotograiet kom där­ för att bli en ikon för den ”amerikanska drömmen”, då det visade hur arbetarna byggde sig fram mot drömmen och en bättre framtid (TIME 100 photos). Tiden var därmed avgörande för att den bildens ikonstatus i och med hoppet den gav till befolkningen.

2.Bo Bergström, föreläsare, författare och creative director, telefonsamtal den 29 april 2019.

3. Chris Maluszynski, fotograf, telefonsamtal den 26 april 2019.

Migrant Mother visar en annan sida av 30­talet i USA. Bilden blev en symbol för fattigdomen och förmänskligade den stora depressionen. Majoriteten av informanter visste inte vart eller när fotograiet var taget, många kopplade fotograiet till bosnienkriget eller andra världs kriget. Endast en informant kunde delar av bildens bakgrund, såsom land och tidsperiod.

Fotograiet på Marilyn Monroe anses av många vara en av världens mest ikoniska bilder. En teori som har analyserats fram i uppsatsen är att det kan ha varit tiden som hon levde i som gjorde bilden ikon­ isk. Om Marilyn Monroe hade levt under 2000­talet hade hon kanske inte fått stämpeln ”sexsymbol” då vi kan tänka oss att sexualiseringen av kvinnor samt den stereotypiska kvinnan såg annorlun­ da ut då jämfört med i dag.

En bild på någon av nutidens ilm­ stjärnor kan ha svårare att uppnå lik­ nande ikonstatus som bilden på Marilyn Monroe. Hollywoods guldålder som va­ rade under Marilyns aktiva år kan vara en bidragande faktor till detta. Man kan vidare spekulera i om dåtidens ilm­ stjärnor med Marilyn Monroe i spetsen var mer exklusiva än dagens skådespe­ lare. Sociala medier kan vara en av an­ ledningarna till detta, då skådespelare i dag delar med sig av sitt liv på ett djupare plan och publicerar ler bilder och texter än vad som tidigare gjorts i historien. Detta resulterar i att det inns väldigt många bilder på “kändisar” och exklusi­ viteten att fotografera en viss skådespe­ lare kan ha minskat då det redan inns hundratals publicerade bilder av dem.

5.3 Medium

Med medium menas den plattform som bilden visas på. Det kan till exempel vara på ett museum, i social medier, i tid­ ningar och på tv. I intervjun med Anna Tellgren4 _{framkommer den status som}

ett museum kan bidra med. “Att visa upp sina verk i ett bra sammanhang och få verken förvärvade i välrenommerade samlingar på ett museum med hög status och ina samlingar är självklart mycket bra för vilken konstnär som helst”, säger hon.

Men hon poängterar också att det inte är ett måste för att en bild ska bli ikonisk. “Ser vi till pressbilder visas de inte alltid upp på en utställning, istället publiceras de i andra medier, exempelvis i tid ningar, och når på så sätt ut och blir ikoniska”. I intervjun med Bo Bergström5 _nämner

han medium som en av tre viktiga delar för att ett fotograi ska bli ikoniskt då det är medierna som hjälper till att sprida bilden till den stora publiken.

Chris Maluszynski6 _{förklarar makten}

som medierna har, i det här fallet tid­ ningar. Som fotograf inom nyhetsvärl­ den är det ofta andra, det vill säga redakt­ örer och redigerare, som är dem som i slutändan väljer ut vilken bild som publiceras samt hur den visas upp, och därmed också tolkas av betraktarna. Detta då element som storleken på bild­ en och rubriksättning spelar roll för bild­ tolkning, enligt Maluszynski.

“Beroende på vilken status fotografen har på tidningen så kan de påverka ut­ ifrån vilket perspektiv som bilden ska vinklas på. Jag vill då att bilden ska skildra skedet så bra som det verkligen går. Men tyvärr är det inte alltid fallet”, säger han.

Det är också mediet som styr vilken san­ ning som betraktaren kan få ut av foto­ graiet. Detta menar Maluszynski är en av nackdelarna med användning av foto­ graier i nyhets världen.

Medier har också makt när det kommer till platsen där bilden produceras och konsumeras. Medier, som tidningar, skickar ut fotografer till olika platser i världen för att dokumentera händelse­ förlopp, och skildra en kultur, ett folkslag etcetera. Det är också ofta medier som anlitar fotografer till att fota bland annat skådespelare, musiker, och politiker. På så sätt styr medier innehållet som ska­ pas och vad som är värt att fotograf era. Ett nyhetsmedium bär också på makten över hur och var bilden återges. Genom att placera bilden bredvid en annan bild påverkas tolkningen av båda dessa bilder. Vilket exempliieras med McDonald’s annons bredvid en bild på ett svältande barn i 2.2 Plats, tid, medium.

Bilden Bliss visar hur stor betydelse själva mediet kan få för en bild. Oavsett om man anser att bilden är ikonisk eller inte måste man förstå att den är en av världens mest sedda bilder. På så sätt har den en viss status, och det tack vare Microsoft som använde den som bak­ grundsbild på alla Windows XP­datorer. I intervjuerna med informant erna fram­ kom det att bilden inte var känd för alla. Det var lera informanter som inte hade någon aning om vad bilden hade använts till. De såg den då som väldigt alldaglig utan ikonstatus. De informanter som var väl bekanta med mediet där den har visats upp kände annat för bilden och kunde hålla med om att bilden på ett sätt var ikonisk.

“Fotograier inom nyheter har en sanning till en viss grad, hur stor den sanningen är varierar mycket beroende på vem avsändaren är. Man måste kom­ ma ihåg att tänka på vem som har skapat bilden och vilket syfte den hade”, säger han och tillägger: “Därav måste man vara kritisk när man tolkar ett budskap”. Som tidigare nämnt i teorikapitlet skriver Bo Bergström (2012) i Efektiv visuell kommunikation att fotograier ‘tar smak av sin mediala omgivning’. Fotograier präglas helt enkelt av mediet det visas upp av.

Som exempel på hur medier kan hjäl­ pa en bild att nå ut till en stor publik och på så sätt få status kan vi se till bilden på Alan Kurdi. Bilden, som togs 2015, spreds över hela världen tack vare nyhetsmedier och sociala medier. Fotograiet har nu blivit en bild som många känner igen, vilket framkommit i inter vjuerna. Det visar på hur pass stor skillnad digitaliseringen och sociala medier gör för ett fotograi och en hel nyhetsvärld. .

Enligt Maluszynskis tar vi i dag bilder snabbt och ytligt. När vi tar en bild i dag så lever den några sekunder för att sedan ersättas av nästa bild.

Bo Bergström tror att det är svårare att nå fram med en ”riktig” bild som kan bli ikonisk på grund av det stora utbudet. Bergström menar att det kommer nya ikoniska bilder hela tiden men att de nu är färre och inte lika starka som de tidi­ gare var.

Anna Tellgren tror dock att profession­ ella fotografer fortfarande lyckas nå ut och att det inte inns någon risk att framtidens bilder får svårt att uppnå ikonstatus. “Det inns många klassiska bilder om man ser tillbaka i fotohistorien och det kommer komma sådana i fram­ tiden också. En bild av när Notre Dame brinner kan man tänka sig kommer bli en ikonisk bild eftersom den anspelar på känslor hos en hel kultur”, säger hon.

4. Anna Tellgren, il. dr och intendent, telefonsamtal den 24 april 2019.

5. Bo Bergström, föreläsare, författare och creative director, telefon samtal den 29 april 2019.

6. Chris Maluszynski, fotograf, telefonsamtal den 26 april 2019.

5.4 Synekdoke

Enligt Bo Bergström7 _{är många ikon­}

iska bilder så kallade synekdokebilder. Synekdoke innebär i detta fall att helhet­ en ersätts av en del, talar vi om fotograi kan man ta som exempel Napalmlickan

eftersom den ick representera ett helt krig. “Dessa bilder blir konkreta, jag brukar säga att händelser blir besjälade av de här bilderna”, säger Bergström när vi pratar om varför bilderna blir så vik­ tiga inom nyhetsvärlden. Han ger även bilden på Alan Kurdi som ett exempel på synekdoke då den har fått representera lyktingkatastrofen.

Han menar att bilderna gör det lättare för betraktarna att ta till sig hemsk heterna. Dock inns det nackdelar med att låta en bild stå för helheten av en händelse. “Riskerna kan vara att Napalmlickan

bara visar det den visar och att folk då kan klaga på att det bara är ’en bild’ av kriget”, säger Bergström. Däremot men­ ar han att det ändå kan vara okej att låta en enda bild representera en händelse, i det här fallet Vietnamkriget, i och med

att den konkretiserar och låter betrakt­ aren relektera och fundera över vad de ser i bilden.

En bild kan också få betraktarna att bli intresserade av en händelse och vilja lära sig mer. “Tar man till sig ikoniska bilder som är så kallade synekdokebilder är det ett ypperligt tillfälle att gå vidare och lära sig mer. De kan vara igångsättare till mer kunskap”, säger Bo Bergström.

I boken Om fotograi (2002) skriver Susan Sontag om hur bilders förmåga att för medla känslor till betraktarna är vik­ tiga för att skapa opinion mot till exem­ pel ett krig. “Ett fotograi som förmedlar nyheter om någon oanad olyckshärd kan inte göra något intryck på allmänna opi­ nionen såvida det inte inns en lämplig grogrund i känslor och attityder”, skriver hon. På så sätt är det bra att låta en bild stå för helhet.

“Varje stillbild är ett ögonblick med ensam rätt, förvandlat till ett behändigt ting som man kan behålla och betrakta på nytt. Sontag ger som exempel även hon bilden på napalmlickan och skriver att bilden “bidrog antagligen mer till att öka allmän hetens avsky mot kriget än hundratals timmar tv­sända grymheter”. Enligt Sontag är det möjligt att en händ else som saknar fotograiskt vitt­ nesbörd påverkar allmänhetens upp­ fattning. Som exempel ges koreakriget

där amerikanska allmän heten inte ick ta del av fotograisk material. “Ingen förde hem fotograier från vardags livet i Pyonggyang för att visa att ienden hade ett mänskligt ansikte…”.

Sontag fortsätter med att beskriva hur “fotograier anses värde fulla för att de ger information” men att sät­ tet som de lesta fotograferar på ger bilder ett “informationsvärde i nivå med fantasi”. Fotograiet beskrivs som ett “tunt utsnitt ur såväl tid som rum”. Som Bo Bergström säger, “bild­ en visar det den visar” vilket blir till en nackdel för användningen av fotograier i såväl nyhetsvärlden som andra medier. Ser vi till två av våra utvalda foto­ graier, Migrant Mother och Lunch Atop a Skyscraper har båda dessa bilder, på olika sätt, kommit att representera Den stora depressionen i USA. Det är svårt att inna hopp och glädje i Migrant Mother. I intervjuerna fram­ kom det att kvinnan hade en desperat och bekymrad blick vilket ger en ledsam bild av depressionen.

Byggarbetare som sitter och äter högt uppe bland skyskraporna i New York ger en annan bild av 30­talets USA. Visst framkom det i intervjuerna att den inte bara speglar en häftig upplevelse, hopp och den amerikanska drömmen. Flera av informanterna kom även att tänka på de som ofrade sina liv för detta och faran det innebar att arbeta så högt upp utan säkerhetsutrustning. Men den represent erar helt klart en annan sorts sida av depressionen som inte fram­ kommer i Dorothea Langes fotograi av mamman och barnen.

7. Bo Bergström, föreläsare, författare och creative director, telefon samtal den 29 april 2019.

5.5 Förkunskap

Enligt Anna Tellgren8 _{bör man ställa sig}

frågan ”för vem är den ikonisk?” när man pratar om ikoniska fotograier. “Det inns så många typer av ikoniska bilder, att man måste deiniera målgruppen. Är den till exempel bara ikonisk i väst­ världen?”, säger hon.

I samband med intervjuerna framkom det att informanternas förkunskaper om de olika bilderna delvis var avgörande för hur de tolkade bilden samt deras käns­ lor som framkallades genom att titta på den. Ett tydligt exempel på detta är The Clash­bilden. De informanter som inte kände till varken bandet eller låtar­ na upplevde bilden som mer alldaglig. I bilden såg de en person som var på väg att slå sönder sitt instrument. De upplev­ de då att den symboliserar passion alter­ nativt frustration. Den informant som kunde redogöra för bandet, punkeran samt bandets politiska låtar och värd­ eringar upplevde bilden som ett politiskt uttryck som visar frustration över sam­ hällsstrukturen. På så sätt resulterade förkunskap till detta fotograi i en djup­ are tolkning och bildanalys.

Ett annat exempel är bilden på Mari­ lyn Monroe. De som kunde redogör för Marilyns liv och tragiska död samt tids­ perioden och den sexism som drabbade kvinnliga ilmstjärnor som Marilyn, såg förutom en ‘härlig bild’ även en sorts sorg genom att betrakta bilden. Den

8. Anna Tellgren, il. dr och intendent, telefonsamtal den 24 april 2019.

14.

yngre generation som saknade dessa för­ kunskaper upplevde den mer som ‘bara in’.

Även bilden Bliss påverkades mycket av informanternas förkunskaper. Hos en av informanterna framkallades en nos­ talgisk känsla då informanten kom att tänka på de gamla tjocka datorerna som fanns när hen växte upp. De som inte alls kände till bilden, och då inte kunde koppla den till varken Windows eller datorer, upplevde bilden som in men inte mycket mer.

I bilden från Vietnamkriget märktes ingen skillnad mellan tolkningen av de informanter som inte kände till kri­ get och napalmbombningen och de med mycket förkunskaper. Hos alla informanter framkallades samma käns­ lor av att betrakta bilden och beskrev den bland annat som ‘fruktansvärd’.

5.6 Känslor

“Det inns ett skäl till att ikoniska bil­ der talar till oss, och det är att vi känner väldigt starkt för historien och för Alan Kurdi som ligger där”. Så uttrycker sig Bo Bergström9 _{i intervjun när han pratar}

om ett av de ikoniska fotograierna. Känslor som framkallas när vi betrak­ tar ett fotograi är en viktigt faktor för hur vi uppfattar bilden och påverkas av den. Som tidigare nämnt i 5.5 Förkun­ skaper kunde informanternas känslor i de genomförda intervjuerna vara olika, mycket beroende på deras förkunskaper om objektet eller händelsen som visas i bilden.

Det blir tydligt i intervjuerna att känslor som framkallas hos informanterna blir olika beroende på objekten och händel­ serna som bilderna visar. De ikoniska bilderna på krigsrelaterade händelser framkallar dock liknande känslor hos alla informanter. Ilska, skräck, tragedi, sorg och orättvisa var återkommande känslor som beskrevs.

Två bilder som nämnts ovan och där förkunskaper hade en betydande roll för hur vi tolkade fotograiet var The Clash­bilden samt bilden på Marilyn Monroe. I och med att förkunskaper av­ gjorde hur informanterna tolkade bilder­ na, kom också känslorna för fotograiet att variera. Informanter som hade kun­ skap om Marilyn Monroe livssituation och livsöde associerade fotograiet med olycka, tragedi och utnyttjande. Medan informanter som inte hade samma kun­ skap om hennes liv kände glädje, lek­ fullhet och kreativitet när de betraktade fotograiet.

Fotograiet Bliss som användes som stan­ dardbakgrund för Windows XP­ datorer var ett fotograi som majoriteten av informanterna inte ansåg vara ikoniskt. Dessa informanter hade ingen relation till fotograiet och visste inte heller var bilden hade använts. Därav ick infor­ manterna inga tydliga känslor när de betraktade fotograiet.

Däremot skapade Bliss nostalgiska käns­ lor hos den yngre generationen som därför ansåg att fotograiet faktiskt var ikoniskt. Detta visar att känslorna som betraktaren känner för bilden avgör om personen i fråga ser fotograiet som ikon iskt eller inte.

Anna Tellgren10 _{berättar att “det ikoniska}

bilder har gemensamt är att de är enkla, tydliga och anspelar på känslor.”

Ett fotograi som anspelar mycket på känslor är det på Alan Kurdi. Fotogra­ iet togs när lyktingkrisen var en stor nyhet i Sverige och landet tog emot många lyktingar vilket gjorde att fo­ tograiet ick stor uppmärksamhet i media. Då lyktingkrisen var en sam­ hällsfråga i Sverige under 2015 ick svenskar en relation till bilden och påverkades därför av händelsen. Som tidigare i nämnt i 4.4 De åtta utvalda fotograierna ökade viljan hos svenska medborgare att hjälpa syriska lyktingar när bilden blev viral. Man hade läst om hur människor dog ute på medelhavet i nyhetsmedier, men hade inte sett någon bild av det. När bilden på Alan Kurdi publicerades blev det helt plöts­ ligt verklighet vilket resulterade i starka känslor.

“Det blir ännu starkare känslor när man kan relatera till sitt egna liv” berättar Bergström och syftar på bilden av Alan Kurdi. Bergström menar att Alan är som vilket barn som helst där han ligger i ina kläder och rena skor. Många föräldrar tänker därmed att Alan är som deras egna barn vilket gör det extra känslosamt. Bo Bergström analyserar bilden som att

Alan har gjort sig redo för en avgörande och viktig resa i livet. Hans familj hade förmodligen skramlat ihop de sista peng­ arna, efter att ha betalat smugglarna som skulle ta dem över medel havet, och köpt ett par bra skor till sitt barn. De tänkte att de skulle på en lång resa och att man då måste ha ordentliga skor att gå i. Detta kan då enligt Bo Bergström bli en symbol för en förlyttelse från ett liv till ett helt nytt liv som man inte vet någonting om. Även Napalmlickan återskapar starka känslor eftersom det är barn inbland­ ade. Barnen i bilden är väldigt små och hjälplösa om man jämför med soldater­ na i bakgrunden som är både långa och kraftfulla. I och med att barnen är en så stor del av fotograiet kan det, precis som fotograiet på Alan Kurdi, bli väldigt personligt för betraktaren. Intervjuerna med informanterna visar att betraktare påverkas väldigt mycket av bilden efter­ som det är barn inblandade.

Som tidigare nämnt skriver Susan Son­ tag (2001) i boken Om fotograi hur bilden Napalmlickan troligtvis ökade allmänhetens avsky mot Vietnam kriget mer än vad hundratals nyhetssänd­ ningar tidigare hade gjort. Detta blir tydligt när vi tittar på fotograiet på

Napalmlickan och hur starkt det på­ verkade människors känslor, både i historien men även i intervjuerna. Som tidigare citerat säger Sontag (2001): “Ett fotograi som förmed­ lar nyheter om någon oanad olycks­ härd kan inte göra något intryck på allmänna opinionen såvida det inte inns lämplig grogrund för känslor och attityder”. Napalmlickan är ett tydligt exempel på hur man med hjälp av käns­ lor kan ändra opinionen för krig.

9. Bo Bergström, föreläsare, författare och creative director, telefon samtal den 29 april 2019.

10. Anna Tellgren, il. dr och intendent, telefonsamtal den 24 april 2019.

11. Chris Maluszynski, fotograf, telefonsamtal den 26 april 2019. 12. Anna Tellgren, il. dr och intendent, telefonsamtal den 24 april 2019.

13. Bo Bergström, föreläsare, författare och creative director, tele­ fonsamtal den 29 april 2019.

16. Sontag (2001) skriver att “fotograier

kan vara mer minnesvärda än rörliga bil­ der eftersom de är ett behändigt utsnitt ur tiden, inte ett löde”. Detta visas tyd­ ligt i fotograiet från Vietnamnkriget där man tidigare hade visat grymheter från händelsen via tv­sändningar, men där scenerna inte var minnesvärda. När man då istället visade ett fotograi med skri­ kande barn blir denna scen väldigt min­ nesvärd och den är svår för människor att glömma bort.

Chris Maluszynski11 _{delar med sig av att}

han alltid letar efter att fånga en bild som kan beröra människor. “Oftast är det blickar, ansiktsuttryck och känslor”, berättar han. Flertalet av fotograierna i denna uppsats besitter något av dessa tre delar.

Det inns alltid en risk att betraktare kan ändra sina känslor för ett fotograi, när betraktaren har sett en bild, kommer det alltid ännu ler bilder (Sontag 2001). Sontag uttrycker det som att bilder nag­ las fast och bedövas. Fortsättningsvis menar hon att “en händelse som blir känd via ett fotograi blir förvisso verk­ ligare än den skulle ha varit om man aldrig hade sett fotograiet. Men efter upprepade konfrontationer blir den ock­ så mindre verklig”.

Sontag (2001) fortsätter med att dis­ kutera hur alla fotograier över elände och orättvisor i världen har gett oss en inblick i det fasan sfulla vilket har gjort att det hemska blir mer alldagligt. Alla hemska bilder blir på ett sätt välbekant, och man börjar tänka att det “bara” är ett fotograi, på så sätt blir då mer avlägset. Sontag tar upp ett exempel med bilder från koncentrationslägren. När de första

bilderna därifrån kom fanns det ingen­ ting alldagligt med dem. Nu, så många år senare, har vi kommit till en mättnads­ punkt.

Detta bekräftas i intervjuen med en in­ formant. Hen har sett bilden på Napalm­ lickan så många gånger att den inte griper tag på samma sätt som den gjorde i början. Detta problem tar även Anna Tellgren12 _{upp och menar att om en bild}

visas upp för mycket kan den tappa sin status och vi blir trötta på den.

Punctum är som nämnt i 2.1 Studium och punctum den detalj i bilden som träfar betraktaren. Barthes (1986) men­ ar att punctum är väldigt personligt och kan skilja sig mellan olika betraktare. Då punctum blir personligt kan betraktaren känna sig utlämnad att berätta vad dess punctum är i en intervju. Informant­ erna ick svara på frågorna “Vilken de­ talj träfar dig?” och “Vad tilltalar dig i bilden?”, genom dessa ville vi få fram deras punctum i bilden. Informanterna delade med sig av detaljen i bilden som träfade dem, men en djupgående analys av deras punctum kom inte fram. Därav blev informanternas punctum till vissa fotograier samma, medan andra foto­ graier ick olika. Mycket beroende på betraktarens förkunskaper och känslor för fotograiet.

Fotograier som ick liknande punctum var bilden på Alan Kurdi samt Napalmlickan. Majoriteten av inform­ anterna ansåg att punctum i foto­ graiet på Alan Kurdi var hans huvud i sanden. Det punctum som majorite­ ten ansåg sig inna i Napalmlickan var den nakna lickan som springer mot kam eran. En informants punctum var

pojken längst fram i fotograiet, och en annan informant träfades av pojken som blickar bakåt. Dessa två fotograier hade informanterna även liknande käns­ lor till, vilket skapar ett samband. Fotograier där punctum skilde sig åt mel­ lan informanterna var The Clash och Mar­ ilyn Monroe. Informanternas punctum i The Clash­bilden var bland annat bas­ gitarren som är på väg att slås i golvet, männen i bakgrunden eller Paul Simo­ non själv. De tre vanligaste punctum som informanterna träfades av när de betraktade fotograiet på Monroe var den manliga fotografen i bakgrunden, hennes klänning eller klackskorna på gallret.

Bergström13 _{citerar författaren Stig Da­}

german “människans behov av tröst är omättligt”. Bergström menar att när man betraktar hemskheter i ikoniska foto­ graier inner betraktaren en tröst i att det hände dem och inte oss. Han menar att trösten inns i det faktum att vi slip­ per lidande. “Det tar emot att uttala sig så, men innerst inne så tror jag att de lesta människor känner ‘herregud, vil­ ken kata strof. Att ly och behöva lämna ett land för ett helt nytt liv.’ Det är det som gör att vi tar till oss de här bilderna så starkt”, säger han.

6. SLUTSATS

Nedan presenteras de slutsatser som dragits utifrån resultatet. Kapitlet är uppdelad i uppsatsens två fråge­ ställningar för att tydligt redogöra för

de svar som vi har kommit fram till.

6.1 Vad utmärker ikoniska

fotograier?

För att hitta utmärkande egenskaper hos dessa fotograier måste vi deiniera vad just ikoniska fotograier innebär. Som Anna Tellgren säger bör målgrup­ pen deinieras då ett fotograi kan vara ikoniskt för en del personer men inte för andra. Vad man själv anser är iko­ niskt beror på många faktorer, bland annat kultur, nationalitet och personliga intressen. Är vi till exempel intresserade av musik och punk och känner till The Clash är det mycket mer troligt att vi in­ ner omslagsbilden till albumet London Calling ikoniskt än om vi saknar dessa intressen.

Trots att det inns en mängd olika ikonis­ ka fotograier har det ändå framkommit en hel del gemensamma egenskaper för dessa. Först och främst är de tydliga och enkla. Det är lätt att känna något för dem och ingen djupare analys behövs för att förstå det mest grundläggande i bilden. Känslor har en stor betydande roll när det handlar om ikoniska fotogra­ ier. Om en bild lyckas beröra en betrak­ tare har betraktaren lättare att komma ihåg bilden och den hänger med i betrak­ tarens minne lång tid framöver. Vi kan då tänka oss att om en bild lyckas beröra många människor så är ikon status inom räckhåll.

En annan gemensam egenskap som många av dessa bilder har är att de representerar något större än bara en bild, de är så kallade synekdokebilder.

6.2 Hur uppstår ikonstatus?

Att vi delade in resultatet i sex olika teman beror på att vi, som tidigare nämnt, ser dessa teman som grundläggande när vi pratar om ikoniska foto graier. Och för att beskriva vägen till ikonstatus, som med största sannolikhet ser olika ut för olika fotograier, delas även denna fråga upp i samma sex teman.

PLATS Platsen där bilden tas och konsu­ meras ska skapa goda förutsättningar för ett intressant fotograi och dess tolkning. Platsen behöver inte ses som den vikti­ gaste beståndsdelen för att en bild ska bli ikonisk. Det inns till exempel ett lertal ikoniska bilder som tagits på ‘vanliga’ platser och inte vid en stormig strand vid Medelhavet eller högt över Manhattan, som var fallet där bilden på Alan Kurdi respektive Lunch Atop of a Skyscraper

fotograferades. Men en intressant plats där det händer något, såsom Himmelska fridens torg där bilden Tank Man togs, eller där någon viss person, till exempel en ilmstjärna som Marilyn Monroe, beinner sig skapar goda förutsätt­ ningar för att bilden ska bli intressant för betraktarna.

Det är även viktigt att tänka på var foto­ graiet ska presenteras, i en lugn musei­ miljö eller i stökig stadsmiljö, eftersom platsen avgör hur bilden tas emot, hur den tolkas och hur många människor som nås av den.

TID För att en bild ska tas emot av betrakt arna på bästa sätt bör den vara relevant och aktuell. Därmed är det viktigt att ett fotograi går i takt med nyhetsbevakning och samhällsfrågor, på så sätt blir tid en betydande faktor. Alla tre fotograier, Lunch Atop a Skyscraper,

Migrant Mother och Marilyn Monroe

gick i takt med nyhetsbevakning och samhällsfrågor när de fotograferades. Även tajming och tillfällighet är viktigt för ett fotograis framtida status. Om fotografen lyckas vara på rätt plats vid rätt tillfälle har hen stora möjligheter att fånga ett ikoniskt ögonblick, som Nilüfer Demir gjorde när hon fotograferade Alan Kurdi.

MEDIUM Mediet där bilden återges ska vara lämpligt för målgruppen och pres­ entera fotograiet på ett passande sätt. Det har i intervjuerna framkommit att medier har stor makt när det kommer till urvalet av de fotograier som visas upp i nyheter och då får möjlighet att be­ traktas av en stor publik. Medier styr vil­ ka händelser och platser som är värda att fotografera. De väljer sedan ut en eller ett fåtal bilder för publicering och hur de publiceras är avgörande för hur de tolkas av betraktarna.

Mediet var till exempel det som avgjorde bilden Bliss ikonstatus. Om inte Wind­ ows hade valt ut just den bilden som datorns skrivbordsbakgrund hade den aldrig setts av en miljard människor. Medier spelade också stor roll för bilden på Alan Kurdi, utan sociala medier hade bilden aldrig spridits så snabbt och om den inte hade valts ut av nyhetsmedier för publicering hade den aldrig nått ut till en stor publik.

SYNEKDOKE För att en bild ska bli ikon­ isk behöver den ofta representera något mer än bara själva bilden i sig. Den den­ otativa betyd elsen räcker inte, en djup­ are, konnotativ, betydelse behövs också. Fotograiet som visar den nakna lickan i Vietnam är ett tydligt exempel på en synekdokebild i och med att den kom att representera ett helt krig. Även bilderna

Migrant Mother och Lunch Atop of a Skyscraper har fått representera en hel­ het, Den stora depressionen i USA. FÖRKUNSKAP Vilka förkunskaper man har beror på mycket, bland annat kultur och intressen. Detta har visat sig vara avgörande för fotograiers ikonstatus. I intervjuerna märkte vi tydligt att infor­ manter inte uppfattade bilder som iko­ niska om de inte hade någon kännedom om fotograiets objekt, eller händelsen som utspelade sig i det. Fotograiet på The Clash krävde till exempel mer för­ kunskap än bilden på Marilyn Monroe. I och för sig känner i princip alla igen Monroe, desto färre känner till Paul Simonon då Monroe är mer av en ikon hos en större publik. Fotograiet Bliss

krävde också betydligt mer förkunskap då de som inte kände till bilden inte upp­ levde det som ikoniskt.

KÄNSLOR Sist men inte minst, för att ett fotograi ska anses vara ikoniskt av en stor publik krävs det att det tydligt förmedlar känslor. Ju mer känslor det förmedlar desto mindre roll spelar ovan­ stående teman för dess status. Ännu en gång tar vi Napalmlickan som ett exem­

pel, trots att det fanns de informanter som inte kände till händelsen bakom bilden eller hade någon kunskap om Vietnamkriget höll de alla med om att bilden är ikonisk. Detta för att bilden i sig är så pass fruktansvärd. Den fram­ kallade starka känslor hos betraktarna vilket gjorde att förkunskaper inte var av avgörande roll.

Även bilden på Alan Kurdi framkallade många känslor hos informanterna. Där­ för kan en slutsats dras att känslor spela­ de en avgörande roll att bilden ick ikon­ status. Bliss framkallade däremot inga känslor oss majoriteten av informant­ erna och många ansåg därför att det inte var ett ikoniskt fotograi. Som nämnt ovan i 5.5 Förkunskap spelade kunskap om objektet, eller händelsen stor roll för informanternas känslor för de olika foto­ graierna, främst The Clash och Marilyn Monroe.

Barthes punctum var en svår teori att undersöka i de utvalda bilderna, efter­ som många av informanterna inte gjorde en tillräckligt djup analys av bilderna. Den enda slutsatsen vi kan dra är att punctum skiljer sig mellan olika bilder. Punctum kan ha stor betydelse för en bilds tolkning och framkallning av käns­ lor, däremot kan vi inte dra något större slutsats utifrån denna teori och hur den är kopplad till ikonstatus.