Automatisk talande väderstation

Nr 87 : 1978 Statens väg- och trafikinstitut (VTl) - Fack - 58101 Linköping ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute Fack S-58101 Linköping Sweden

__ Automatisk talande väderstation

Nr 87 - 1978 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Fack - 581 01 Linköping

ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute Fack - S--58101 Linköping Sweden

-

' Automatisk, talande Väderstation

FÖRORD

.Försök med olika_typer av instrument och utrustningar

avsedda att varna'väghållare och i visSa fall även trafikanter för halka, har sedan 1950-talet provats med väXlandenframgång-Såväl i Sverige somÖutomlands§

'Det har emel;ertid visat sig mycket svårt att få en

utrustning som förenar ett acceptabelt pris med den

höga tillförlitlighet och

relativt.långa.förutsägelse-tid som krävsfför att den skall vara godtagbar

i-väg-sammanhangÄlMot denna bakgrund låg det nära till hands *att i ställetgkonstruera en utrUstning vars uppgift var

att förbättra väghållarens beslutsunderlag - inte

er-sätta honom med automatik. I första hand skulle då sta-tiOnen informera om vägytans och luftens temperatur. samt luftfuktigheten. Stationerna skulle placeras vid

vägaVSnitt; som kunde förutses ha stor benägenhet för

lokal halka (eXempelvis frosthalka). Informationen från stationen Skulle desSutom vara tillgänglig utan

användande av Speciell mottagarutrustning vilket inne-'bar att den måste anslutas till det allmänna

telefon-nätetoch att informationen lämnas verbalt. Sommaren 1976 erhöll VTI i uppdrag från Statens vägverk att

ut-veckla en Väderstation enligt de riktlinjer som

presen-teras ovan. Under sommaren och hösten 1977 monterades

tio

stationer inom tre olika vägförvaltningsdistrikt

i mellansverige, för att därigenom få ett allsidigt

underlag för en diskussion av stationernas värde för

väghållaren.

Vid utvecklingen av utrustningen har värdefull hjälp

erhållits av prof Eskil Möller och 1. forskn ing Bengt Erik Bengtsson vid institutionen för fysik och

mättek-nik (IFM) vid Linköpings tekniska högskola. Personalen

vid de Vägunderhållsområden, där stationerna placerats,

har alltid beredvilligt ställt upp och hjälpt till vid

montering av stationer och givare.

Sven Fredén"

INNEHÅLLSFÖRTECKNING REFERAT

1.

PRINCIPIELL UPPBYGGNAD

2.

BLOCKINDELNING AV MÄTSTATIONENV

3.

' DET VERBALA MINNET

3Q1

Bandspeláre

3521' Talmaskin typ AsSman

3,3 'Talahdé'kalkylator'

3,4 _ Syntetiskt tal

'13,5'2 Deltamodulering

4. , _STYRELEKTRONIK MED MINNE

'5;?I.DMULTIPLEXERNL

6. .INTERVALLKLOCKÅN

.7.7"GIVARFÖRSTÅRKARE ÖCH GIVARE

-8.'

TELEINTERFACE

'

9çÅ'D SKÅP FÖR MÄTUTRUSTNING

10;

HANDHÅVANDE

N,11.

'FRAMTIDSUTSIKTERA

-VTI MEDDELANDE 87

Sid

14 15 16 17 19 21 23

Automatisk talande Väderstation

av Christer

Statens väg- och trafikinstitut (VTI).

Fack

581 01 LINKÖPING

REFERAT

För att ge väghållaren viss information om väderlekse

situationen vid speciellt halkbenägna avsnitt av

väg-nätet; har en utrustning

'visSa i detta sammanhang

luftêloch marktemperatur ringen av väderdata.sker

lanrum (exempelvis varje

konstruerats som registrerar viktiga väderleksdata, såsom

och luftfuktighet.

Registre-med vissa inställbara tidsmel-halvtimme) och de åtta senaste f-avläsningarna lagras i ett minne. Information är

till-;gänglig via det allmänna telefonnätet och den ges i verbal form; varför mottagandet ej erfordrar någon

spe-ciell utrustning; Vid påringning erhålles först de ak-tuella värdena, därefter de åtta senaste avläsningarna.

Det behövliga_ordförrådet är lagrat i digital form och 'digitaliseringenghar skett genom s k deltamodulering.

.Stationen finns f n i tio exemplar vilka samtliga är i drift i mellansverige.

II

Automatic Speaking Weather Station

by Christer Gilên

National Swedish Road and Traffic Research Institute

Fack '

8-581 01 LINKÖPING SWEDEN

ABSTRACT

'In'order to provide road maintenance departments with information on current weather conditions at parts of .the road system particularly expoSed to skidding risks, ha device has been produced which records meteorological

data of special relevance,.such as air.and ground

tem-hperature and humidity. Meteorological data is recorded at certain preSelected intervals of time (for example, every half hour) and the last eight readings are re-tained in a memory. The information is accessible via

the public telephone network and is given in verbal

form, so that no special equipment is required in or-_der to receive it._When telephoning to the weather

station the current data is obtained first, followed

by the last eight readings..The necessary word stock is stored in digital form and digitalization takes place via delta modulation.

lO weather stations have been produced to date and all

.are in use in central Sweden.

l. . PRINCIPIELL UPPBYGGNAD

De krav,som stationen skulle uppfylla var

att vid påringning kunna sända mätinformationen'. verbalt öVer det allmänna telenätet'

;att de verbala meddelandena skall kunna förstås

'utan någon speciell utrustning,

klatt kunna mäta minst tre olika variabler

:att kunna fungera från -ZSOC till +250C och tåla

' ' saltrik, fuktig luft och nedsmutsning '

att vara enkel att handha

:att vara så robust och billig som möjlig

Stationen har utrustats med fem kanaler så att man kan

mäta fem olika variabler. Om man i framtiden skulle få

behov av fler variabler än tre är detta således

till-godosett.

Då mätstationen kräver en komplicerad styrenhet har vi valt att låta denna bestå av en mikrodator. På så vis blir det nästan ingen hårdvaruutveckling och mjukvaru-utvecklingen blir enklare.

För att uppfylla miljökravet har mätstationen byggts in i ett isolerat skåp som utrustats med temperaturreglerad uppvärmning. Vidare har stationen inga mekaniska kon-struktioner; dels för att mekanik är dyrt och dels för

att mekanik i detta sammanhang kräver underhåll.

Ex)

2. BLOCKINDELNING AV MÄTSTATIONEN

Stationen kan delas upp i följande blOck:

verbalt minne

styrelektronik med minne multiplexer

givare och givarförstärkare teleinterface

'intervallklockav

Ett blookShema över stationen ser ut på följande sätt

(figur#l):

U V 'MULTIPLEXER

W

7 Givare Givarförstärkare A/D

'3

DISPLAY

f- -4- ----1MJr--- --- - ---- --- -'-] Microdatorsystem

I

BUFFERT '

,23 MINNE

:

I

|

'

*

|

I

|

I

VERBALA

I

:

STYRENHET

- MINNET

I :

L_______*_________ ' ____I

_{J TALDEMODULATOR}

INTERVALL*

DET RINGERJ

'PELEIN- L---&5

KLOCKA

TERFACE _______çg

KOPPLINGSTON ERHÅLLEN

Eigur l. Blockschema över mätstation.

3. DET VERBALA MINNET

För att kunna sända verbala meddelanden måste stationen vara utrustad med en verbalt lagrad repertoar. Denna repetoar kan lagras på flera sätt och vi har valt bland följande_met0der:

.Analoga'metoderz

Bandspelare

.Talmaskin typ Assman '

. Talande kalkylator

'Digitala metoder:

Syntetiskt tal Deltamodulering

'DNedan följer en diskussion av de olika alternativen.

3.l Bandspelare

För atten bandspelare ska kunna användas krävs det att man ska kunna hitta flera olika positioner på bandet, vilket blir komplicerat och dyrt. Bandspelare innehål-<ler också mycket finmekanik. En fördel med bandspelare

är dock att man lätt kan byta repertoar.

3.2 Talmaskin typ Assman_

På Assmans talmaskin kan man spela in 16 olika meddelan-den med 2,5 och 7,5 sekunders längd på en skiva. De 16' 'olika meddelandena kan väljas ut med hjälp av en

digi-tal kod på en ingång, varvid dock behövs en speciell

tillsats. Assmans talmaskin är också förhållandevis dyr _i detta sammanhang (ca 8.500:-).

3.3 Talande kalkylator

En typ av talande kalkylator arbetar med samma teknik

som talfilmen. Talfilmen sitter monterad på en trumma som roterar. Trumman har en remsa för varje meddelande. Då ett meddelande ska uttalas tänds en lysdiod utanför trumman ochchniaktuella åremsan. Inne i trumman sitter

en detektor som ljuset träffar när det passerar film-remsan och meddelandet uttalas.

Ljudkvalitên är bra och kalkylatorn är lätta att appli-.

cera i mätstationen. Flera olika meddelanden kan fås

inspelade. Tillförlitligheten vid långtidsanvändning i den här aktuella miljön måSte dock anses Oprövad.

Kalkylatorn kostar ca 6.000:-.

3.4 Syntetiskt tal

Eftersom vi har valt att använda en mikrodator i vårt system är det förhållandevis enkelt att använda sig av syntetiskt tal.-Man kan då köpa färdiga s k "speech synthesizer", som direkt kan styras av mikrodatorn. Man lagrar då vissa tecken i mikrodatorns minne. För varje tecken ger speech synthesizern ett visst ljud.

åSynthesizern består av en tongenerator, övertonsbildare,

brusgenerator och ett antal summerare och filter. Genom att summera ett lämpligt antal övertoner till

grundto-nen och sedan lägga till brus erhålles verbala ljud.

Ljudkvalitên för ett sådant system är god men ljudet är något mekaniskt.

Den billigaste speech synthesizern, som vi har funnit, kostar ca $425 i USA, men eftersom en speech synthesi-zer kräver ett omfattande utvecklingsarbete är en sådan inte något realistiskt alternativ i detta fall.

VTI MEDDELANDE 87 ; k m ...h v |5 3u 'V IL ÖVA

3.5

Deltamodulering

Ett annat förfarande som kan vara lämpligt i samband

med mikrodatorn är deltamodulering (förkortat DM),

vilket vi har valt.

DM är ett förfarande som används inom

telekommunika-.tion. Vid DM digitaliseras den analoga signalen, som man vill sända. Den modulerade signalen sänds sedan iväg och demoduleras vid mottagaren;

I vårt fall kan man "spela in" den digitaliserade

Adsignalen på mikrodatorns minne och sedan sända den

genom en demodulator, för att erhålla talljud och

sedan vidare ut på telenätet.

Materialkostnaden för tillämpning av DN har i vårt

-fall endast blivit ca l.300:-, där största kostnaden 'är för det_eXtra minnesutrymme, som krävs i

mikro-datorn. Ljudkvalitên är då inte den bästa men bör kunna accepteras i detta sammanhang. Idén bakom lin-jär DM framgår av figur 2 där funktionen är följande:

*Pulsgeneratcrn aner pulser iE vid fixa tidpunkter vT (v heltal).beroende av polariteten hos

skillnads-signalen n (t) U) C H E sgn (n(v)) där +1 om X >OA -1 om x <0 a(t) l f₅ l l >a(t) som digitalt i pulståg

Figur 2.Princip för linjär deltamodulering.

W

De fixa tidpunkterna vT bestäms av samplingsfrek-vensen fs = l/T. Vid de fixa tidpunkterna vT är a(v) = a(t) och y(v) = y(t). Då a(v) > y(v) matas integratorn med en positiv puls, d V 5 y(t):s Värde

ökar. Då a(v) < y(v) minskas y(t) på motsvarande sätt. Signalen y(t) strävar alltså efter att

stän-digt approximera insignalen a(t). Tillskottet till

y(t) mellan två successiva samples (T) beror dels på

enhetspulsens utseende och dels på Strukturen för det integrerande nätet.

'Då a(t) är en likspänning ger pulsgeneratorn ut pul-sen med halva samplefrekvenpul-sen. Då a(t) är växande .fås övervägande positiva pulser och då a(t) är

avta-'gande fås övervägande negativa pulser.

Ett verbalt ord kan alltså översättas till en serie digitala pulser med hjälp av deltamodulering. Sedan kan det verbala ordet erhållas genom att låta den 'digitala pulsserien integreras av ett nät med samma

struktur, som det integrerande nätet i

deltamodula-.torn.

Den digitala pulsserien lagras i ett digitalt minne, För att 'erhålla varje verbala ords pulsserie gjor-des följande "inspelning". Från en analogbandspelare via en ö-mod spelades pulsserien in på ett:digitalt minne (se figur 3).

Bandspelare _ 3- ö-mod ---- 1 Minne modulering

fs=samplings- TAI

frekvens

Adressgene-rering

Pulsgenerator

Eigur 3. Inspelning av ett verbalt ords pulsserie.

För att få ett uppfattbart ljud med minsta erforderliga minneskapacitet valdes en samplingsfrekvens på 8 kHz.

Då ett ord är ca 0,5 sekunder krävs det ett minne på 4 000 bitar. Eftersom mikrodatorn har en databuss på 8 bitar använder vi oss av ett minne på 512 X-8 bitar

för varje ord. För närvarande används ett PROM-minne på 512 X 4 bitar d v's två stycken minnen för varje

'Ord. Detta bör ersättas vid större produktion av

ROM-eller bubbelminnen och då bör även samplingsfrekvensen

kunna höjas så att ljudkvalitên förbättras.

Då vi nu har använt oss av IFM:s mikrodatorsystem för

inspelning av verbala ords digitala pulsserier har

följande metod tillämpats, se figur 4;

mikrodata-system

Ö-mod _F_

. Bandspelare

triggkrets

Figur 4. Inspelning av verbalt ord med mikrodator.

För att synkronisera inläsning till mikrodatorn gjor-des pulsgeneratorn mjukvaromässigt i mikrodatorn och för att inte överskrida minneskapaciteten startar in-.läsningen på signalen till ö-mod med hjälp av

trigkret-sen. Vid uppspelning behövs endastö-modulaterns integ-rator, som nämnts förut, se figur 5.

O

O

mikrodata* / ' ; Ac_först _[G

system .

Eigurwå. Uppspelning av digitalt lagrat ord.

i'Den repertoar som vi har valt att spela in består

'av följande 14 verbala ord: givare, komma, plus,

:minus samt alla entalssiffror. Denna repertoar har valts för att en variabel inte skall vara bunden till bestämda kanaler. Vid en telesändning säger stationen först givarens nummer och sedan mätvärdet

t'ex."GIVARE ETT PLUS ETT KOMMA TVÅ".

Då televerkets nät har en övre gränsfrekvens på

2130 Hz använde vi oss vid inspelningen av ett LP* filter, vars övre gränsfrekvens var 2 kHz.

Vid uppspelning används samma LP-filter dels för att reducera 4 kHz tonen från samplingsfrekvensen och dels för att inga blandfrekvenser över 2 kHz ska kunna sändas. LP-filtret var ett 5-grads ?scheby-scheffilter med övre gränsfrekvens 2 kHz. Vid 5 kHz var dämpningen 50 dB och maximalt rippel i passbandet

r 1 dB.

*7 :1)

Vid uppspelning ser blockschemat då ut på följande sätt, se figur 6.

mikro- i V '

data' .7 * M//ø -D' LP " L» AC-försti '

system . .»,'

Figur 6; Uppspelning av digitalt lagrat ord med LP-gfilter.

4._

_.

'STYRELEKTRONIK MED MINNE

För att förenkla framtagningen av utrustning för styr-ning av mätstationer valde vi att använda Motorolas mikrOdator M 6800. Denna valdes dels för att kunna an-gvända IFMzs mikrodatorsystem för programutveckling och

dels för att vi är bekanta med detta mikrodatorsystem.

I vårt fall består systemet av en mikrOprocessor med en klockpulsgenerator, ett programminne, ett vanligt minne, ett programmerat talminne samt två peripheral interface adapter (PIA).

Det programmerade_talminnet är det förut nämnda verbala

minnet.

Programmet består av FROM-minnen, som innehåller den färdigutvecklade programvaran.

Det vanliga minnet, som utgörs av RAM-minnen är dels slaskregister och dels för.inlästa variabelvärden och för det interna stackregistret.

Mikrodatorsystem ser ut på följande sätt, se figur 7.

VTI MEDDELANDE 87 * T . üa : §^ i m §. i i ; á* r .x 3 7 3 h

Adress Data Kontroll buss buss buss

Figur 7. Mikrodatorsystemet

Adressbussen är på 16 bitar och databussen på 8 bitar.

Kontrollbussen består av 5 bitar. Dessa är R/Wá

(Read/write), VMA (Wild Memory Address), ?§5 (Interrupt

Request), ø2 och EEEEE (se bilaga 2).

Den ena PIA:n används för multiplexfunktionen och som utgång för de digitalt lagrade "verbala orden". På V samma PIA används avbrottsingångarna för att åstadkomma avbrott vid uppringning eller intervallinläsning. Denna PIA ger även kontrollpulser som indikering på att pro-cessorprogrammet löper som det ska. Om dessa

kontroll-pulser försvinner faller en vippa, som då återstartar processorn.

Med den andra PIA:n styrs en panelvoltmeter med

BCD-utgång. Voltmeterns BCD-utgång går in på PIA:n och

dessutom "hålls" voltmetern via en holdsignal från

PIA:n. Då ett värde läses in till minnet från en

ll

givare stegas först multiplexern och sedan "släpps" voltmetern av holdsignalen.

tern och voltmeterns BCD-utgång avläses.

Minnesarean är disponerad på följande sätt

(ta-bell l):

Därefter"hålls"voltme-Tabell 1. Minnesareans disposition adresser i

hexa-0000

004F 0050 0059 0065 OOEB OOFF decimal Intervall inlästa värden Aktuella värden Slask Stack

Slask RAM-minne kod. 0100 Prögram-minne med restart- address-och avbrotts-rutin 03FF FROM-minne 0400 lFFF Verbalt minne PROM-minne

Vid restart och avbrott söker mikr0processorn upp restart-, adress- resp avbrottsrutinens startadress i interruptvektorn._Interruptvektorn ligger normalt mellan FFFS och FFFF där dess utseende är följande

(tabell 2):

'

Tabell 2. FFF8 FFF9 FFFA FFFB FFFC FFFD FFFE FFFF VTI MEDDE_ANQE 87 Interrupt vektor. IRQ Address NMT Address SWI Address 'Restart-adress

I vårt system har vi i stället lagt interruptvektorn

mellan O3F8 och O3FF.

Då mikrOprocessorn lägger ut adressen F..; kommer den till adress 03... Eftersom adress som börjar med F endast ska läggas ut i samband med avbrott eller reset utgör ovannämnda förfarande ingen begränsning.

För styrning av hela mätstationen har följande mikro-processorprogram utvecklats.

Vid restart startas processorn med programinitiering varefter alla "intervallinlästa värden" sätts till +99,9 för att därigenom indikera att dessa data inte är inlästa. Allteftersom värden läses in skiftas de satta värdena bort. På detta sätt vet man om det varit strömavbrott eller om programmet spårat ur

eftersom båda dessa typer av fel ger restart. Då

programmet har satt alla värden till +99,9 lägger sig programmet i en vänteloop där det förblir tills ett avbrott kommer. När ett avbrott inträffar hoppar processorn till en avbrottsrutin där det noteras

vad det varts0m orsakade avbrottet, varefter

pro-cessorn återgår till väntelOOpen. I vänteloopen

ställs hela tiden frågorna "har det ringt" och "skall värden läsas in". Om en fråga besvaras med ja

åt-gärdas den omedelbart. Under åtgärd av fråga är

pro-cessorn mottaglig för avbrott, vilket medför att

ett eventuellt avbrott under t ex pågående

datasänd-ning åtgärdas efter avslutad datasänddatasänd-ning (se vidare figur 8).

13 Uppstartning Ja Läs aktuella värden _ 7 U . Å ppdaterlng Säg de aktu" - ella värdena Läs aktuella värden paus ca 5 s

4

__ 4F'-' Minnesskift Säg de tidigare Å inlästa värdena NMI

Eigur 8. Styrprogram mätsystem.

De flesta programavsnitten utgörs av subrutiner, som

används flera gånger på flera olika ställen, t ex

"läs aktuella värden". Hela styrprogrammet med alla subrutiner finns i bilaga-3,

5. IÃULÃKLPLEDGERN

Multiplexern är mycket enkel. Den innehåller 5 st

re-låer och några grindar, samt opto-kopplare.'Opto-kopp-larna användes för att skilja reläerna .från 5-volts-systemet. Den andra sidan av optoákopplarna drivs med +15 V (se vidare bilaga 4 ). För varje givare finns

alltså ett relä, som slår till då en utgång på mul-tiplexer PTA:n går hög eller då resp

givarförstär-kare sätts i kalibreringsläge. För varje relä finns

en lysdiod som är tänd då reläet är tillslaget(fig 9)_

+5V Multiplexer l/L/ PIA . Å Givarförstärkarens :I: panel optokOpplare +15V M M I

V

I

I

från givar- A ' till voltmeter

förstärkare **$u_I

Eigur 9. Funktion hos multiplexer.

För staning av multiplexern används multiplexer PIA=anS

utgångar PBO - :54.

_15'

6. INTERVALLKLOCKAN

Intervallklockan är en klocka, som ger en puls med

jämna tidsintervall. Tiden mellan varje puls kan

va-rieras genom att intervallet kan fördubblas. Då lägsta intervallet är.3 min 45 sek är nästa alltså

7 min 30 sek osv upp till 8 timmars intervall.

Klockan är en kristallstyrd oscillator med en

frek-vens av 4,194304 MHz = 222 MHz, vilken delas med

in-ställd intervalltid, se figur lO.

Crist. _7 _% 4 n .i ZX .; 1800 Osc L X monovippa puls ut

Figur 10. Blockschema över intervallklockan.

I figur 10 kan x varieras mellan 17 och 24. Om

45 22 2 17 3

X = 17 motsvarar det 3

ty 2

(2 x2 x2 x225) =

1/225, d v 5 l puls var 225 sek, vilket motsvarar 3 min och 45 sek. Om det skulle bli strömavbrott

-kopplas en ackumulator_in automatiskt, som övertar

'spänn-ngsförsörjningen till klockan. Genom att låta

starta klockan på ett jämt klockslag blir klockan

bunden till dygnSrytmen, Då vet man alltid vid vilken

tidpnnkt intervallinläsning sker eftersom klockans

puls är startSignal för intervallinläsningar. Full-ständigt kopplingsschema finns i bilaga 4.

.7. ' GIVARFÖRSTÄRKARE OCH GIVARE

Temperaturgivarna består av platinamotstånd; som ändrar sin resistens med temperaturen. Förstärkaren

består av en konstantströmsgenerator, som matar

' givaren. Förstärkaren känner sedan spänningen över motståndet och mäter på detta sätt temperaturen.

För-stärkaren är linjär och OOC motsvaras av 0 V och

ut-gången på förstärkaren ger O,l V/OC.

å'För att kompensera ledningslängden k0pplas

platinamot-ståndet in i en bryggliknande.k0ppling med tre ledare

(se figur.ll nedan).

I ledning 2 flyter ingen ström eftersom ledning 2 är ansluten till en Spännings-kännande Spänningskännande för-förstärkare stärkare. ledningsmotstånd

Figur 11. Ink0ppling av Pt-givare.

Temperaturförstärkaren med givare är mycket stabil och har hög noggrannhet.

17

Fuktighetsgivare finns av två typer. Typ 1 består av en hårharpa vars längdändring påverkar en visare och

en potentiometer. Genom att mata potentiometern med en konstant spänning och sedan mäta spänningen i

po-tensiometerns mätuttag får man ett mätvärde på

fuk-tigheten. Förstärkaren utgörs här av en vanlig dif-ferentialförstärkare, som ger en spänning på

0,1 V/lO % rel fuktighet och 0 V motsvarar 0 % rel

fuktighet. Typ 2 är en fuktighetsgivare av fabrikat VAISALA typ Humicap. Det fuktighetskännande elementetm utgöres här av tunn film av en polymer. Denna absor-berar vatten från omgivande luft och mängden upptaget vatten är beroende av relativa luftfuktigheten.

Vattenmängden i polymeren mätes genom att bestämma

dess kapacitans.

Mätstationen kan även utnyttjas för andra mätningar genom att anpassa olika givarförstärkare till

sta-tionens voltmeter, vilket mäter inom intervallet

'i2 V. Då stationen säger +l0,0d v 5 plus ett noll komma noll motsvaras det av +l V på voltmetern.

8; TELEINTERFACE

För att anpassa mätstationen till telefonlinjen har

ett teleinterface konstruerats. Interfacet har tre funktioner:

att detektera ringsignal och ge avbrottsimpuls

till stationen då denna rings upp.

att bryta telefonlinjen med jämna intervall så

att en eVentuell felringare kan kOpplas

bort och att man kan avsluta samtalet utan

att behöva lyssna på hela meddelandet.

18

.tt anpassa mätstationens utsignal ooh impedans till telefonlinjen;

Ringsignaldetekteringen sker genom att ett relä ak-tiveras av ringsignalen och på Så sätt ges en

av-brottsimpuls till stationen då reläkontakten Sluts.

'Brytningen av telefonlinjen sker med ca 10 s inter? vall synkront med meddelandet och brytningen varar

i ca 0,5 5. Anpassningen av telefonlinjen sker med

en anpassningstransformator på 600 0 - 600 0, där

primärlindningen är ansluten till mätstationens

ut-signal via ett 600_Q motstånd och sekundärlindningen

är ansluten till telefonlinjen via ett linjerelä

(se bilaga 4; _{figur 25).}

Om någon ringer fel eller om man inte vill lyssna på hela meddelandet kopplar teleinterfacet ned linjen när sen uppringande lägger på telefonluren. Därefter

fortsätter dock mätstationen och sänder hela med-delandet varvid en inkommande linje i telefonsta-tion blockeras genom att teleinterfacet "lyfter på luren" (och erhåller kopplingston).

För att förhindra detta har en krets'konstruerats

som lyssnar efter kopplingstonen. När tonen kommer ger kretsen ett icke maskat avbrott (EEE) till

mik-rodatorn varvid mikroprogrammet återgår till

vänte-lOOpen (se figur nedan).

19

Utsignal

å ä tel.linje

kopplingS* tonen

' tondetekt. kont- i 5* NMI

0,85 sek.

Figur 12. Tondetekteringskrets som lyssnar på

telefon-linjen. Då kretsen konstaterat att tonen

va-rat i 0,8 sek utan uppehåll ges NMI.

9; EHLÃP IWÖR PUYTUTTUJSTTKUNG

Skåpet är av trä och har yttermåtten 77OX620x600 mm

och är isolerat med ett 6 cm tjookt frigolitskikt. I skåpet finns tre hyllor där själva mätenheten är

pla-cerad på den översta hyllan. På den mellersta hyllan finns i förekommande fall mätinstrument till fuktighets-givare typ 2 (Waisala) samt ett teleinterface. Slutligen på den nedersta hyllan är telefonen och ett termostat-reglerat värmeelement placerat. Se figur 13 nedan.

20

Figur 13. Skåpets utseende med instrument. Skåpet är

placerat i närheten av mätpunkterna och vid sidan av vägen. Av kostnadsskäl placeras

skåpet helst nära befintliga el- och

tele-fonledningar. Avståndet till mätpunkterna kan däremot utan nämnvärda olägenheter uppgå

till flera hundra meter.

21 i 0-.. . 0 = * . . . 0 -i p a . -q . . . , 6 0 v a ' ' v W W 4 ' r ' a 3 -5 -_ *I I

i

i

'i i 0 G

3

» 2

f

4

i

h

N 1 ä

ä

3

'I

i

*- i

'h

Figur 14. Mätstation lO. HANDHAVANDE

På frontpanelen för själva mätstationen finns ett antal strömbrytare, se figur 15.

Display . ^ FörSt. 1 Först. 3 Restart-\\\\\ \\ // /klocka O O

0 o ;3

6?

g @ :3

Lys-D*

-/

'diod

O

fake???

o å 0

/ / \ Q \ \

Avbryt. av brottsanrop / / Koåakt / \ På _ AV

Simulerad

Först. 2 Först. 4

Restart av progv. uppringning

Uttag för öronmussla

Figur 15. Frontpanel mätstation

För at: en strömbrytares funktion skall aktiveras skall

den fällas uppåt.

Funktionerna hos strömbrytarna framgår av figur 14 ovan.

Då en förstärkare skall kalibreras.måste programmet

först göras okänsligt för avbrott d v 5 Strömbrytaren "avbryt avbrott" fälls uppåt. Sedan återstartas program-met, vilket medför att voltmetern inte längre är låst

utan visar inspänning på displayen.

Anta sedan att förstärkare 1 och 2 är

temperaturför-stärkare och förtemperaturför-stärkare 3 är fuktighetsförtemperaturför-stärkare.l

Vid kalibreringen kopplas en dekadresistens in via en speciell kabel till kontakten under voltmeterdiSplayen. -Genom att sedan fälla upp strömbrytaren för förstärkare 1 visar displayen givare l:s värde och det är lätt att kalibrera förstärkaren med nolljusteringen och förstärk-ningen (se figur 16) för förstärkare l.

Förstärkning. o

Nolljust. 9

Strömbrytare

Figur 16. Förstärkarpanelens utseende

När kalibreringen är klar fälls strömbrytaren tillbaka och förfarandet upprepas för de olika förstärkarna

(utom för fuktighetsförstärkaren).

Vid kalibreringen av fuktighetsförstärkaren får man först nolljustera förstärkaren med ovannämnda kabel genom att kortsluta ingångarna. Sedan ställs förstärk-ningen in genom att koppla in fuktighetsgivaren och

23

läser dess värde på givarens visarinstrument (eller genom att avläsa separat kontrollinstrument).

När hela kalibreringen är klar återstartas klockan på

en känd tidpunkt förslagsvis ett jämt klockslag. (Obser-vera att klockan startar inte förrän strömbrytaren

"reset klockan" fälls nedåt.)

Om man vill ha en inläsning vid klockstart kan detta ske om man först fäller tillbaka strömbrytaren "avbryt avbrott , i annat fall återstartar man programmet efter att man återstartat klockan varefter strömbrytaren

"avbryt avbrott" fälls nedåt.

Om man vill lyssna på mätstationen kan man göra detta genom att koppla in en öronmussla i uttaget för denna (se figur 15) och fälla strömbrytaren "simulerad upp-ringning" upp och ned.

ll . FRAMTIDSUTSIKTER

Vid en eventuell utbyggnad av det här presenterade mät-värdesinsamlingssystemet kan man tänkas vilja förbättra

systemet på flera punkter. I första hand är följande

aktuella:

Utbyggnad av mätpunkter och mätstationer

- Behov av flera kanaler

Förbättring av ljudkvalitên

Möjlighet till anslutning av skrivare

Om man vill ha flera mätpunkter inom ett underhållsom-råde vore det lämpligt att ha en central station på

väg-mästarkontoret och därifrån samla in mätvärden via

hyr-da ledningar från mätpunkterna. I den centrala stationen.

VTI MEDDELANDE 87 »W e n / a n k a i ñøj ug ç ;3 3.

24

har man sedan lämpligen ljuddelen.

Funktionen bör vara sådan att man ringer upp den

cent-rala stationen och får_de.aktuella mätvärdena för alla

mätpunkterna. Om man sedan vill höra trenden för någon

mätpunkt får man lämpligen slå två siffror till på

tele-fonen, så att centralen kan identifiera aktuell

mät-punkt. Centralen bör vidare utformas så att en skrivare

kan anslutas, som kontinuerligt registrerar

mätpunkter-nas mätdata.

Förbättring av ljudkvalitên kan göras på flera sätt. Om man väljer att ha en centralenhet på vägstation kan man tänka sig att styra en vanlig bandspelare eller

liknande analog metod ty miljökravet är ju då starkt

förenklat.

Om man däremot skall ha mätstationen i samma utförande som nu kan man tänka sig att övergå till en annan typ av minnen t ex bubbelminnen eller om det blir fråga om tillräckligt stora tillverkningsserier, maskproducerade

ROM-minnen.

Genom att dessa minnen blir betydligt billigare bör man kunna öka samlingsfrekvensen vid deltamoduleringen till det dubbla varvid ljudkvalitên bör bli mer än det dub-belt så bra.

Bilaga 1 Sidl(9)'

Förteckning över mätstationer samt antal givare och dess placering;

Station l Getåbäcken

' Antal givare 2

Givare l Marktemp. vägyta Givare 2 Lufttemp.

Placering av givare vid mätstation

se kartskiss nedan Mätstaticn

'U)

₄₀

_{EL /}

á??

_å

' ><

'+'øøøk

7L\\â$

900

_v

6 -V Kol mår -.

o 898 . 03

Aby a 12899'

\_ _{' o, _ I}

Evåv-skzn w

If'

\\§aüm9

_{,_4 NORRKOPIG}

.F\\\

Nyköping _.. Alternativa givare 1200 m Mätstation Givare 200 m Norrköping

VTI MEDDELANDE 87

.n u. :áåi l. _. l: : vi n r a -i t n -A u . W Y . -i

Bilaga 1 Sid 2

Station 2 Bökájön

Antal givare 2

Givare l Marktemp. vägytan Givare 2. Lufttemp.

Placering av givare vid mätstation

se kartskiss nedan Mätstation

'

X '

SÖDERMAN LAB

\

+Nyköping

/

\\§m w9

.f\ I

' ' NORRKOPIQG

'å

9 *

§ 8m

;då

m gg Nyköping Motorvägen slut ca 300 m __t 30 Mätstation

Givare

Norrköping VTI MEDDELANDE 87

'Station 3

Bilaga 1 Sid 3

Korsbäcken

Antal givare 2

Givare l Marktemp. vägytan

Givare 2 Lufttemp.

Placering av givarna vid mätstation se kartskiss nedan

Mätstatiön

Virå VTI MEDDELANan R 7

, §2?

\

_ _g__ 1

511

Nyköping E4 Givare (DMätstation I ' l ' I I I ca 1500 m Sçavsjö_ Täckhammar

Bilaga 1 Sid 4

Station 4 Brohagen

Antal givare 3

Givare l _{Marktemp. vägytan} Givare 2 Lufttemp D Givare 3 Luftfuktighet

Placering av givarna vid mätstation

se kartskiss nedan Mätstation 834

70 i v :J .. E 28 Satterstgoo // MSM-"ge 778 Bål /

4-Bälinae Vagnhärad E4 ._ _ -. . . . . W Lästringe Mätstation.0 7' Givare

Nyköping motorväg VTI MEDDELANDE 87

Bilaga 1 Sid 5

Station 5 _ Sillen

Antal givare 2

Givare l marktemp vägyta Givare 2 lufttemp.

Placering av givare vid mätstation

se kartskiss nedan Mätstation I 831.

'2 7 \ : .Å .Ä ' Va n- = _ _-\ 833 hågad :I I +839 % V ' 777 / / 'ätterstg_oo E ._{/ Lastrmge}

8" /800 778

774. 4 / 779,779!

lyst ergo kra

.7.78

AO 13

760 Vagnhärad E4 Västerljung .QEELMatstation Givare VTI MEDDELANDE 87

Bilaga 1 Sid 6

Station 6 Hölö

Antal givare 2

Givare l marktemp vägyta Givare 2 lufttemp.

Placering av givare ca 50 m söderut från

mätstation se kartskiss nedan

:L Mätstation

E4

Givare

Bilaga 1 Sid 7

Station 7 _Läggesta

Antal givare 2

Givare l _{marktemp vägyta} Givare 2 lufttemp

Givare 3 _{luftfuktighet}

Placering av givare vid mätstation

se kartskiss nedan

* ₉₇₁ gähmg" ä xx m3 '% .l (i '4 . Ytterselö (J \ v i E\_ . ' \ _ eb Härad H i * i. _ *I

*N STRANGNAS) "

' \ LKI'Ien .i 4 Toresund

-sig' .I

_.

_Mätstation

p 55 Byringe ' .53 /1 990 x Södertälje Hedlandet MätstationJ/////i:;/// - G Givare.sF: \| _{in o. n} Strängnäs _{E3 Sodertalje} Nyköping VTI MEDDELANDE 87

Bilaga 1 Sid 8

Station 8 Jära

Antal givare 2

Givare l Marktemp. vägytan

Givare 2 _Lufttemp.

Placering av givare vid mätstation

se kartskiss nedan Mätstation

/LM

.

- FT'

. 9 \

sax

'//'

4 /a -839/- / ""' redri o .

%

826

dal

*7

, .Esatgi 836 \|

MALLMBA "\

833

/\' Gri slorp

.

818 _{822 i}

i

.

á 525 831. N'

820

_{| OAFORS}

___ *

83°

'_-816

'

822 | 8275278 I

Sands;

I----818 ₈₂₅ 87 m 3 an . BB Bnnetof \ 818 821. \ 1-..- _

\\

Hyületofta

857 .9 869'

\ 819 7 az /q

\\\\

em

12

7'

*^

täáv

/ \

-Mätstation Givare

V'

N Nässjö Jära folkhög-skola VTI MEDDELANDE 8 7 Sävsjö

Bilaga 1 Sid 9

Station 9 Knivsta

' Antal givare 3

Givare l _{Marktemp. vägyta höger körfält södergående} Givare 2 _{Marktemp; vägyta Vänst. körfält}

södergående-Givare 3 Lufttemp

Placering av givare vid mätstn, samt lufttemp vid kraftledning, se kartskiss nedan

033 r Mätstation 'Kraftledning

!

Uppsala _{I Stockholm}

4 A

1

Givare 45 Mätstationtaé* ca 200 m 4;: ca 10m VTI MEDDELANDE 87

Bilaga 2

Sid 1(11)

NÅGOT OM MICROPROCESSORENHETENS BUSSYSTEM OCH TILL-HÖRANDE PARALLELLINTERFACE

Microprocessorn har en microprocessing unit (MPU) MC6800, som har en 8 bitars parallell databuss och en

16 bitars adressbuss, d V s man har en

adressingskapa-citet på 65536 ord om 8 bitar. Dessutom finns en kon-trollbuss och ett antal överordnade ledningar för att styra processorn utifrån t ex för att stanna (halt) eller restarta (reset) processorn (figur 1).

Kontrollbussen används för kontroll/synkroniSering av minnen och andra yttre enheter.

Kontrollbussens signaler har följande uppgifter

(inne-börd): '

-

VMA (yalied Memory êddress) går hög när MPU'n ämnar

skriva elleEDIäsa i minnet d v 5 talar om när

adress-bussen är giltig.

- R/ü anger om MPU'n ämnar skriva (Erite) eller läsa

(Beed) och är då låg resp hög.

- IRQ (interrups reguest) används för att göra MPU'n uppmärksam på yttre händelse från interface och fram-kallar därmed avbrott. IRQ är aktiv låg.

- ø2 är andra fasen i den tvåfasklocka som klockar MPU'n och används för synkronisering av de yttre en-heterna med MPU'n samt för klockning av vissa yttre enheter.

- Reset (aktiv låg) startar upp MPU'n och nollställer vissa yttre enheter. Reset kan användas för

åter-start t ex vid strömavbrott.

Bilaga 2 Sid 2

Av de överordnade signalerna används endast øl och Non-Mascable-interrupt (NMT) utöver de överordnade signaler

som finns i kontrollbussen. øl är första fasen i

två-fasklockan, som klockar MPU'n; øl resp ø2 fås från enl kristalloscillator med frekvensen 1.000 MHz. NMT är ett icke maskat interruptanrop, som ovillkorligen kräver

åtgärd till skillnad från ?§5 som kan ignoreras genom

att sätta en flagga programmässigt i ett MPU-register.

De övriga överordnade signalerna används när flera

processorer skall ha tillgång till samma buss och/eller

manuella halt (aktiv låg). MPU'n består av följande

register (figur 2).

I Condition Codes register kan man avläsa tillståndet efter en operation. T ex om en summation medför att man

får overflow sätts V = 1.

Stackpointern pekar på adressen ovanför stacken. Stacken används för att MPUIn skall hitta tillbaka efter

av-slutad subrutin eller avbrottsrutin. Vid avbrott läggs

alla register upp på stacken och stackpointern stegas medan däremot vid subrutinanrop endast programräknaren

läggs upp på stacken.

Ackumulatorregistren än: de register som används för

dataflödet samt för aritmetiska operationer. Indexre-gistret används bl a för att kunna adressera sig

in-dexerat.

Det finns fem olika adresseringsmetoder och 72 olika instruktioner (se bilaga 3, tabell 1 - 4).

I 6800 familjen ingår ett parallell I/O interface

(MC6820PIA). PIA'n (Peripheral Interface Adapter) be-står av två 8-bitars interface (A och B) med var sitt

kontrollregister och datariktningsregister (figur 3).'

Bilaga 2 Sid 3

Det finns alltså sex register som man kan adressera sig till. För detta räcker det med fyra adresser; två för kontrollregister och två för de övriga fyra re-gistren. Detta möjliggörs genom att bit 2 i kontroll-registret kontrollerar i vilket av de två övriga re-gistren man arbetar (se tabell 1 nedan).

Tabell 1. Adressering

Kontrollregister _{_55»}

RSl RSO CRA-Z CRB-Z Registerval

0 0 1 X 'Interfaceregister A 0 0 0 X Datariktningsregister A 0 1 X X Kontrollregister A 1 0 _ X 1 ' Interfaceregister B 1 I 0 X 0 Datariktningsregister B 1 1 X X Kontrollregister B

RSl och RSO utgörs lämpligen av de lägst signifikanta bitarna i adressbussen och övriga chip select och enable används för adressavkodning.

I datariktningsregistret kan interfaceregistrets bit-1edningar sättas till in- resp utgång genom att skriva 0 resp 1 för varje bit-ledning i datariktningsregistret.

Om man t ex vill att PAO, PAZ, PA4 och PA6 skall vara

utgångar och övriga bit-ledningar till A-interfacet ingångar sker programmeringen på följande sätt:

Anta först att 8010 är interface A's dataregisteradress och att 8011 är A's kontrollregisteradress. I 8011

Bilaga 2

Sid 4 '

skrivs 00 (0000 0000) och därefter AA (10101010) i

adress 8010. Därefter skriver man 04 i adress 8011.

Interface A's interfaceregister fungerar nu som

data-register.

Kontrollregistret styr två separata bit-ledningar,

var-av den ena kan fungera som utgång eller interruptingång

(CA2 och CB2) och den andra endast kan fungera som in-terruptingång (CAl och CBl).

' När dessa kontrolledningar fungerar som interruptin-gångar kan IRQ-ledningen till MPU'n aktiveras beroende

på kontrollregistrets innehåll.

Tabell 2 nedan visar kontrollregistrets bitinnehåll.

Tabell 2. Kontrollregistrets ordformat

7 6 5 4 3 2 1 0

Kontroll- IRQAl IRQAZ CA2 kontroll DRRA CAl kontroll

register A 4

Kontroll- _

register B IRQBl IRQB2 CB2 kontroll DRRB CBl kontroll

För styrning av kOntrollregistrets ledningar redogörs

här nedan i tabell 3, 4, 5 och 6.

Bilaga 2 Sid 5 '"

Tabell 3. Kontroll av interruptingångar CAl och CBl

CRA-l CRA-O Interruptingång Interrupt Flagg)MPU interrupt (CRB-l) (CRB-O) CAl (CBl) CRA-7 (CRB-7) request 2

IRQA (IRQB)

O 0 l aktiv flank sätts hög på - Ingen

förändring-' + på CAl (CBl) IRQ fortfarande

hög

0 l l aktiv flank " Går låg när CRA-7

(CRB-7) går hög

l 0 + aktiv flank sätts hög på Ingen

förändring-- + på CAl (CBl) IRQ fortfarande

låg

1 l l aktiv flank " Går låg när CRB-7

(CRB-7) går hög

l. Interruptflaggan CRA-7 clearas av ett MPU-read i

dataregister A och CRB-7 clearas av ett MPU-read i dataregister B.

2. Om CRA-O (CRB-O) är låg när ett interrupt inträffar

och senare läggs hög inträffar IRQA (IRQB) efter det

att CRA-O (CRB-O) skrivs ett.

Bilaga 2

Sid 6

Tabell 4. Kontroll av CA2 och CB2 som interruptingång

Interrupt-CRA-S CRA-4 CRA-3 MPU Interrupt

re-(CRB-S) (CRB-4) (CRB-3) ingång flagg (l) quest IRQA

CAZ (CB2) CRAá6(CRB-6) (IRQB)

O O 0 + aktiv sätts hög på Ingen förändring

flank + på CA2(CB2)- (2) IRQ

fort-' farande hög

O 0 1 + aktiv " Går låg när

flank CRA-6 (CRB-6)

går hög

0 l 0 + aktiv sätts hög på Ingen förändring

flank

+ på CA2(CB2)-(2) IRQ

fort-farande hög

0

1

1

'+ aktiv

"

'Går låg när

flank CRA-6 (CRB-6)

går hög

l. Interruptflaggan CRA-6 clearas av ett MPU-read i

dataregister A och CRB-6 clearas av ett MPU-read i dataregister B.

2. Om CRA-3 (CRB-3) är låg när ett interrupt inträffar

och senare läggs hög inträffar IRQA (IRQB) efter det

att CRA-3 (CRB-3)

VTI MEDDELANDE 87

Tabell 5. Kontroll av CA2 som utgång

Bilaga 2

Sid 7

CRA-S CRA-4 CRA-3 . CAZ

Cleared .Set

_ låg på negativ hög när

interrupt-'l 0 O ändring av E ef- flaggan CRA-7 sätts

' ter ett MPU-Read I av en aktiv ändring

"A" Dataoperation på CAl *

i låg på negativ hög på negativa

flan-l 0 l ändring av E ef- ken på första

"E"-ter ett MPU-Read pulsen som inträffar "A" Dataoperation efter en bortkoppling låg när CRA-3 går Alltid låg så länge låg som ett resul- CRA-3 är låg

1 l 0 tat av ett

MPU-Write i

kontroll-register A

alltid hög så

hög när CRA-3 går hög

l l l länge CRA-3 är hög som ett resultat av

ett MPU-Write i kon-trollregister A

Tabell 6. Kontroll av CB2 som utgång

_ CRB-5

CRB-4

CRB-3

CB2

Cleared Set

låg på första po-' hög när

interrupt-sitiva ändring av flaggan CRB-7 sätts

l 0 0 E efter ett MPU- av en aktiv ändrig

Write "B" Data- på CAl

operation

låg på första po- hög på positiva flanken

sitiva ändring av av första "E"-pulsen l 0 1 E efter ett MPU- som följer en "E"-puls

Write "B" Data- som inträffat medan B-operation delen var bortkOpplad låg när CRB-3 går alltid låg så länge låg som ett resul- CRB-3 är låg

1 l 0 tat av ett

MPU-Write i

kontroll-register B

alltid hög så hög när CRB-3 går hög

l l_ l länge CRB-3 är hög som ett resultat av

ett MPU-Write i

kont-rollregister B

B är enableingången på PIAzn betecknad E x märkt kan utnyttjas för handskakning

Bilaga 2

Sid 8

För CA2 och CBZ gäller att de är interruptingångar om CRA-S resp CRB-5 är noll och att de är utgångar om GRÅ-5 resp CRB-S är ett.

Ovanstående ger en liten inblick i programmeringen av

PIA och hur bussarna är kopplade. För Vidare informaá

tion hänvisas till ref 1 och 2.

Bilaga 2 Sid 9 +5V GND

Bussen ledig Halt Three-state-control Data buss enable Non-Maskable-int.

DATA BUSS

MC 6800

Reset ADRESS BUSS

(251 '

ø2

N

VMA R/W ___. LKontroll buss IRQ ø 2 e: RESET/

till/från ' till/från minne och andra

kontrollkretsar:

yttre enheter

I

I

Fig 1. MC 6800 Buss OCh kontrollsignaler

Bilaga 2

Sid 10 7 O ACCA Accumulator A 7 O

ACCB

Accumulator B

15 0 IX Index Register 15 0 pc Program Counter 15 ₀ sp Stack Pointer 7 O Condition Codes

1 1 H I N Z V C

Register

..._.. Carry (From bite 7)

Overflow

________Zero

Negative

Interrupt

Half Carry'(Fttmtbite 3) Fig. 2 Register i MPU;n

Bilaga 2 Sid ll _Interrupt status register A

IRQA

_{.---- CA 1}

\._____4. CA 2

Datarikt- ningsregis-ter A Kontroll re ister A

A0 A1

I O ln an sbuss

A2 A3 Buss A4 Buffert PAO A5 Utgangs- pA1

A6 register A Interface PAZ

A7 Dataregls- PA3 ter A PA4 PAS PA6 PA? Bussingångs register PBO » ° _ PB1

Utgêngs_{reglster B} Interface_{. PB2}

Dataregls-PB3 ter B CSO * PB4 CSl PBS

Ö§§

Chip

PB6

RSO select P37 och R

_SE

_R/w

_ R/w kontroll Enable Reset Datarikt- ningsre-Kontroll- giSter B re ister B ' Interrupt CB 1 IRQB status GB 2 re ister B

Fig 3. Blockschema över PIA

Bilaga 3 Sid 1 (17)

MJUKVARAN OCH PROCESSORSPROGRAMMET

M6800:s instruktionsrepertoar har flera adresserings-möjligheter.

Nedan följer fyra tabeller för instruktionerna med de olika adresseringssätten. De olika adresseringarna är

Immediate, Direct, Index, Extended och Implied samt

Relative.

Immediate adressering - Operanden följer omedelbart efter instruktionen och består av ett ordX utom för

SP- och IX-registren där operanden består av två ord. Direct adressering - operanden finns i den direkta

minnesarean (de 256 första orden) och Operandens adress anges av ordet efter instruktionen relativt

adress 0000 dvs om det står 05 i ordet efter en instruk-tion för direct adressing, finns Operanden i adress

0005.

Extended adressering - Operandens adress anges av de

två orden som kommer efter instruktionen där första ordet är den mest signifikanta adressen.

Indexed adressering - Operandens adress anges av index-registret + ordet efter instruktionen dvs om

indexre-gistret står på 0100 och ordet efter instruktionen är

05 finns Operanden på adress 0105.

Implied adressering - instruktionen anger adressen.

Relative adressering - relativ adressing innebär att ordet efter instruktionen adderas till programräknarens

lägsta 8 bitar + två. Carry eller Borrow adresseras

x ord = byte

VTI MEDDELANDE 87

' < uum s s g m m m a h u; m g . a m z .a nn u AA _ z

Bilaga 3 Sid 2

sedan till de högsta 8 bitarna. Detta möjliggör

adres-sering av -125 och +129 bytes från den aktuella instruk-tionen. M = mlnne A = ackumulator A B = ackumulator B X = indeXregister S = stackpekare

Tabell 1 ackumulator och minnesidstruktloner

Tabell 2 manipulationsinstruktioñefeföryindeXregister

och stackpekare

l..

nu

Tabell 3 hOpp och testinstruktioner

Tabell 4 manipulationsinstruktioner för Condition Code

Reglster

Bilaga 3 Sid 3

Tabe l 1 l - ACCUMULATOR AND MEMORY INS'TRUCTIONS

ADDREssmc MODES aooLsAmARIrRMEnc OPERATION .0034310005 REG. IMMED DIRECT mosx exmn IMPLIED (Allregisterlabels . 5 4 3 2 3 0

0953333330333 MNEMONIC OP « = av » = OP \ = 033 N = 09 « = "'° °°°""" . " F" 2 V 9

Add A00A 88 2 2 90 3 2 AB 5 2 88 3 A+M- A 3 0 3 3 3 3 ADDB CB 2 2 00 3 2 EB 5 2 3:0 4 3 8+M-*B 340 3 3 3 3

AddAcmltrs ABA ' 30 2 3 A+B-A 3 0 3 3 3 3

AddwrthCarry ADCA 89 2 2 99 3 2 A9 5 299 4 3 A+M+c- A 3 0 3 3 3 3 - ADCB 09 2 .2 09 3 2 59 5 2 F9 4 3 0+M+c-B 30 3 3 3 3

And ANDA 34 2' 2 94 3 2'A4 5 2 34 4 3 A-M-»A 0 0 3 3 R 0

ANDB 04 2 2 04 3 2 54 5 2 F4 4 3 B'M-*B 0; 0 3 3 R 0 BitTes3 BITA 85 2 2 95 3 2 A5 5 2 05 4 3 A'M 0' 0 3 3 R 0 BITBV 05 2 »2 05 3 2 55 s 2 F5 4 3 B-M 003 3R0

Clear CLR . SF 7 2 7F 6' 3 OO-*M 0 O R 5 R R

CLRA' _ . . 4F 2- 3 _00-A 0 0 R s R R CLRB 4 _ - 552 3 0040 00053333

Compare CMPA 81- 2 2 91 '3 2 A1 5 2 81 4 3 A-M 0 0 I 3 I 3

CMPS 03 2 2 03 3 2 E3 5 2 F3 4 3 0--M 0 0 3 3 3 3

Compare Acmltrs CBA _ _ 11 2 1 A-ÃB O 0 'I -I I I

ümdwmka COM ' 63-7 2 73 s *3 Hem 0 0 33 R s 00MAJ . 7 43 2 3 Ã- A 0 0 3 3 R s 400MB.: ' . .- 53 2 3 ä-»s 0033Rs C0mplement,2's .NEG _. - 50 7 2 70 6 3 | 00-M- M 0 0 3 3®® (Negate) NEGA. . 40 2 3 00-A- A 0 0 3 3®®

NEGB: . -- 50 2 3 00-0- 3 0 0 3 IGDIg

DecimalAdjust,A DAA . L ' 19 '2 1 Converts Binary Add. ofBCD Characters 0 0 1 t i * ' ' ', . . V into BCDF'ormal

Demement . 050 2 .'Å 6A 7 2 7A 5 3 _ V M-I-*M 0 0 3 3 4 0

050A' . . 4A 2 3 A-3- A .003 340 .05037 . 5A 2 3 9-3- 0 003340 Exclusive 0R EO'RA- 88 2 2 98 3 2 A8 5 2 88 4 3 A®M- A 0 0 3 3 R 0 3 50R0_<^ ca 2 2 08 3 2 53 5 2 F8 4 3 ac3M-»e 0 0 3 3 R 0

Increment lNç'vl, . BC 7 2 7C 6 3 M+1-*M 0 0 t 36) 0

334073 40 2 3 A43- A '0' 0 3 3®0

INCB " . 50 2 3 0+3-e 003 3690

lmadAcer ' L0AA 86 2 2 ;96 3 2 A6 5 2 05 .4 3 M-*A 0 0 3 3 R 0 - 'LDAB 4 00 2 '2 05 3 2 se 5 2 se 4 3 M<aa 0 0 3 -3 R 0

OLHEMMW '« 0RAA ' 8A 2 2 9A 3 2 AA 5 2 BA 4 3 A+M-*A 0 0 3 3 R 0 I ORAB CA 2 .-2 0A 3 2 EA 5 2 FA 4 3 0+M- B 0 03 3 33 0

Push Data ' PSHA 3 36 4 I A- Msp_SP-1-»SP 0 0 0 0 0 o

I 'PSHB 37 4 3 RaMsp,sP-3- sr= 0 0 0 0 0 0 Pullüata PULA 32 _ 4 3 sp+3- SP,Msp- A 0 0 0 0 0 0 I ." PULB 33 4 3 sr=+3- SP,Msp- B 0 0 0 0 0 0 Rowmlxn . . ROL' 69 7 2 79 6 3 M 0 0 3 3 GQ 3 -' * ROLA ' 4921A%L{J*CEIEIED-J 0031®1 _ ROLB 59 2 3 0 C b? " ha 0 0 3 3 GD 3 RMmeRmm R0R se 7 2 73 s 3 M; 0 0 3 3(3 3 R0RA I 462 3 A LD- 0033©3 . ' RORB 56 2 3 3 C b? '° bo 00 3 3®3 Stherx,Amhmetic ASL . 68 7 2 78 6 3 M ._ 0 0 3 3® .I ' ASLA 48 2 3 A Dom-o 0033©3 'ASLB 58 2 3 8 C b7 bO 0 03 :(93 sm: Right, Arrthmetic - ASR 57 7 2 77 .5 3 M _. 0 0 3 365) 3 AsRA 47 2 3 A>%*D 0033®3 ASRB 57 2 3 0 W bo C 0 0 3 3® 3 55333 Right, Logic LSR > 64 7 2 74 6 3 M .. 0 0 R 3®3 LSRA 44 2 3 A 0- EUI1IED-C3 00R3®3 LSRB 54 2 3 0 137 W C 0 0 R :(93

Store Acmltr. STAA 97 4 2 A7 6 2 87 5 3 A->M 0 0 I i R 0

STAB 07 4 2 E7 e 2 F7 5 3 8-»M 0 0 3 3 R 0 Subtract SUBA 80 2 2 90 3 2 A0 5 2 90 4 3 'A-M-vA 0 0 3 t 3 3 5000 00 2 2 00 3 2 50 5 2 F0 4 3 0_M-- B 0 0 3 3 3 3

SubtracrAcmltrsr SBA 10 2 1 A-B-*A 0 0 3 I I I

Subtr.wi.thCarry SBCA 82 2 2 92 3 2 A2 5 2 92 4 3 A-M-C-A 0 0 3 3 3 3 5900 02 2 2.02 3 2 52 5 2 F2 s-M-c«3 003 3 3 3

Transfer Acmitrsl ' TAB I 16 2 1 A-*B 0 0 i 3 H 0

TBA 37 2 3 3-43 0 o 3 3 R 0

Test. Zero or Minus TST 60 7 2 ?D 6 3 M-OO 0 O 1 3 R R

TSTA . 40 2 3 A-OO_ 0 0 t 3 R R 3330 5 50 2 3 0-00 0 0 i 3 R R ' H 3 N 2 v 0 LEGEND: 3203303330333 0005 SYMBOLS:

OP Operauon CodeiHexadecimal); + BoolqanlnclusweOR;.

* Number of MPU Cvcies; G 8003000 Exciusive OR: H Half-carry from bn 35 = Number of Program Bytes; M Complement of M: I Interrupt mask + Arithmetic Pius; -* Transfer Into; N Negativa (sign bl!) - Arithmetic Minus; 0 Bit = Zara; Z Zero (byte)

Boolean AND; 00 Byte = Zero; V Over'flow, 2'5 complemem Msp Contentsof memory Iocano'n pomted to be Stack Pornrer; C Carryfrornbrt?

. R Reset Always Note - Accumu|ator addressing mode instrucuons are inc|uded on the column for IMPLIED addressing S Ser Always

' ' 3 Test and set- 33 true, cleared othermse O NotAHecred

. MOTOROLA Semiconductor Products Inc.

-< W*. ..

Bilaga 3 Sid 4

Tabe l l 2 - INDEX REGISTER AND STACK MANlPULATION INSTRUCT|ONS

como. cone Rea.

'gwen DIRECT moex' exrup IMPUEO 5 4 3 2 1 0

POiNTER OPERATIONS MNEMONIC OP N # OP N :1 OP_ N # OP N == OP N i' BOOLEAN/ARITHMETIC OPERATION H I N 2 V C. r"Campare Index Reg CPX SC 3 3 90 4 2 AC 6 2 EC 5 3 XH - M, XL -- (M +1) ° ° (7) $ .1 Oecrement index Reg DEX . '. ' 09 4 1 x-1-+x o 0 0 t 0 o DecrementStack Pntr OES . 34 4 1 SP_1- SP o 0 0 o 0 o

lncrement index Reg INX - 08 4' 1 X+.1- x o 0 0 I 0 0

IncrementStack Pntr INS 31 4 1 SPM-»SP o 0 0 o 0 o

Load index Reg LOX ce 3 3 DE 4 '2 EE e 2 FE 5 3 M-NXH,(M+i)-*XL 0 069 I R .i Load'StackPntr LDS se 3 -3 se 4 2 AE s 2 BE 5 3 -MeSPHJMHi-*SPL 0 069: n o Storelndex Reg srx ' _ nr- 5 2 EF 7 2 FF 5 3 xHeM,xL-»(M+1 0 0(9) E R 0 StoreStackPntr srs SP '5 2 AF 7 2 BF 6 3 seH-»msppimni o .©1253 o

indx Reg *Stack Pntr TXS ' ' ' 35 4 1 X _ 1 - SP 0 0 0 of 0 05

Stack Pnt-r-*lndx Reg Tsx _ .- t 30 4 1 SP+1- X' 0 0 0 OLD

Tabell 3-- JUMP AND BRANCH INSTRUCTIONS

' CUND. CUDE BEG.

RELATIVE iNOEX EXTNO IMPLIED ' 5 4 3 2 1 0-OPERATIONS , MNEMONIC OP N 4 i? OP N # OP N # OP N # BRANCH TEST H I N 2 V C

Branch Always BRA 20 4 2 ' None o 0 0 0 0 o Branch lf Carry Clear . 800 24 4 2 C = 0 o o 0 0 o 0

Branch if Carry Set 808 25 4 2 C = 1 o o o 0 o o Branch if = Zero BEO 27 4 2 2 = 1 0 0 o o o o Branch|f>Zero BGE 20 4 2 NC<DV=O 0 0 0 0 0 0

Branch If >Zero BGT 2E 4 2 2 + (N (+3 V) = 0 0 o 0 o 0 0

Branch If Higher BHI 22 4 2 C + 2 = 0 o i 0 0 0 o 0

Branch If <Zer0 BLE ZF 4 Z Z 4 (N (9 V) =1 0 * 0 0 0 o o Branch if Lower Or Same BLS 23 4 2 C + 2 = 1 0 0 o o o o

Branch if < Zero BLT 20 4 2 N (43 V = 1 o 0 0 o 0 o Branch lf Minus BMI 28 4 2 N = 1 o o o o o 0 Branch lf Not Equal Zero BNE 26 4 Z 2 = 0 0 0 0 o o 0

Branch if Overflow Clear BVC 28 4 2 V = 0 o 0 o 0 ' 0 o

Branch if Overfioyv Set BVS 29 4 2 V = 1 0 0 o 0 0 0

Branch if Plus BPL 2A 4 2 N = 0 0 0 O * O 0 0

Branch To Subroutine BSR 8-0 8 2 o 0 o 0 o 0 Jump JMP GE 4 2 7E 3 3 ' See Special Operations 0 o u 0 0 o 0

Jump. To Subroutine JSR AO 8 2 en 9 3 o o . i o o 0

No Operation NOP 01 2 i Advances Prog. Cntrr Only 0 0 i 0 i 0 _ 0 0

Return From interrupt RTI 38 10 i ® * Return From Subroutine RTS 39 1 o 0 | 0 i 0 o 0

Soitmre interrupt SWI 3F 12 1 See Speciai Operations 0 i 0 0 i 0 0 0 Waitior interrupt* WAI 36 9 1 o 'i 0 0 0 J

'WAl puts Address Bus, R/W, and Data Bus in the three-state mode while VMA is held low.

AA. MOTOROLA Semiconductor Products Inc.

(Bit V) (Bit C) (Bit C) (Bit V) (Bit V) (Bit V) Bilaga 3 Sid 5

Tabell 4 - CONDITION coos REGISTER MANIPULATION_msrnucnonts

COND. CODE BEG.

IMPLIED 5 4 3 2 1 0 OPERKHONS MNEMONm OP 5' : BOOLEANOPERAHON tt I N 2 v 6

Clear Carry CLC UC 2_ i 0 -> C 0 0 O 0 O R Clear lnterrupt Mask CL) 0E 2 i 0 -*) ' O R 0 O 0 0 Clear Overflow CLV 0A 2 _ i 0 -> V O O 0 O R O

Set Carry sec 00 2 i i 1- c o ' 0 o o 0 s ' Set interrupt Mask SE). OF 2 i i -- I 0 S 0 0 O 0 88! Overfiow SEV 08 2 t t - v 0 0 0 0 s 0

AcmltrA-*CCR TAP' 06 2 i* A-»CCR ®

CCR-*AcmltrA TPA 07 2 i_ ccn- A 0) 010 to [-1 o'

CONDlTION CDDE REG|STER NOTES: (Bit set ii test is true and ciea'red otherWIse) Test: Result ?100000007 7 (Bit N)

Test: Result = 00000000?- 8 .(Bit V) Test: Detirnai value of 'most significant BCD Charactet greater than nine? 9 (Bit N) (Not cleared if_ previously set.) ' '10 (Au) Test: Operandä 10000000 prior to executi'on? 11 (Bit |) Test: Operand = 01 1 111711 prior to execution?'

' ' 12 (AH)

Test: Set equa|_'to result'of N®C after shift has occurred.

Mikrodatorprogrammet

. .1MOTOROLA Semiconductor Products Inc.

Test: Sign bit of most significant'iMS) byte = 1? '

Test: 2's complementoverflow from subtraction ot MS bytes? Test: Result iess than zero? (Bit 15 = 1)

Load Condition Code Register from Stack. (See Special Operations)

Set when interrupt occurs. it previously set, a Non-Maskable

lnterrupt is required to exit the wait state. Set according to the contents of Accumuiator A.

Programmet är uppbyggt av ett antal subrutiner och ett huvudprogram samt en startrutin och två avbrottsrutiner. PrOgrammet består sålunda av följande rutiner:

Init Huvudprogram Avbrott Icke-maskat avbrott Minnesskift Avläsning Utdata Givare Avkodning av värde Avkodning av entalssiffra Utsändning Pausrutin l Pausrutin 2 Kontrollpuls VTI MEDDELANDE 87

Bilaga 3 Sid 6 Å

Pausrutin 1 är en rutin som det tar ca 0,5 sek att

genomlöpa och det är dess enda funktion, dvs man får en paus på ca 0,5 sek.

Pausrutin 2 är på samma sätt en rutin som åstadkommer' en paus på ca 0,5 sek.

Kontrollpuls är en rutin som lägger ut en puls när den'

anropas. Då alla de andra rutinerna anrOpar

kontroll-puls erhåller man en puls med'jämna mellanrum ända

tills programmet spårar ur. Då pulserna triggar en

retrigeble monovippa faller Vippan om pulserna upphör

och då restartas proCessen,

;git är startrutinen som sätter stackpekaren på "rätt"

adreSS och som fyller alla celler för inlästa värden med 99,-Vilket motsvarar +9,99. Dessutom initieras mul-tiplexer PIA:n så att mulmul-tiplexern kan nollställas, dvs inget relä är slutet och lysdioderna släckta.

Avbrottsrutinen noterar vad som orsakat avbrottet, om

H

avbrottet orsakades av "en uppringning" eller av en

intervallpuls". Intervallpulsen kommer med ett givet

intervall från klOCkan för intervallinläsningar. Note-ringen sker genom att 01 skrivs i cell 0060 för upp-ringning och genom att 02 skrivs i cell 0060 för en intervallpuls.

Huvudprogrammet består av en lOOp som hela tiden testar

cell 0060. Testet går till på så sätt att cell 0060:5

innehåll flyttas över till condition code register.

Om en uppringning då har skett motsvaras det av att carry är satt och om en intervallpuls har inträffat mOtsvaras det av att overflow är satt. Det är då lätt att testa dessa två bitar och konstatera om någon av

dem är satt. För varje gång som lOOpen genomlöps

' clearas cell 0060.

Bilaga^3i

Sid 7

Avläsning är en rutin som läser av voltmetern och lägger dessa värden i arean för aktuella värden sam-tidigt som rutinen styr multiplexern och voltmetern. Voltmetern styrs genom att först hållavoltmetern och sedan släpps den samtidigt_som man stegar multiplexern.

Sedan hålls voltmetern igen och läses av varefter föråv

farandet upprepas så många gånger som antalet givare

-l. Antalet givare kan variera mellan 1 och 5. Antalet *ställs in på en DIP-switch, som liggeerå adress 4000.

*Minnesskift är en rutin som tar de aktuella värdena och

skiftar in dessa bland.de inlästa värdena. Arean för de

- inlästa värdena är OOOO-OO4F. Arean är uppdelad så att

0000:000F innehåller givare l:s värden för cell 0000

och OÖOl innehåller det äldsta värdet. Givare 2:5 Värden finns på samma sätt i cellerna OOlO-OOlF, osv

för de övriga givarna. Då en intervallpuls erhålls

an-ropas först avläsningsrutinen och sedan minnesskift. Minnesskift skiftar då alla värden två slag, så att

innehållet i cell OOOF hamnar i cell OOOD osv. Sedan

hämtas det nya värdet i den aktuella arean och läggs

i cell OOOE och OOOF. Ett värde lagras i två celler

t ex 0000 och 0001 där tecknet och den mest

kanta siffran står i cell 0000 och de minst

signifi-kanta siffrorna står i cell 0001. På samma sätt lagras "alla variabelvärden i hela den intervallinlästa arean

och den aktuella arean.

För datasändningen används de övriga rutinerna, dvs utdata, givare, avkodning av värden, avkodning av

siffror, och utsändning.

Utdata är här en huvudrutin, som styr hela datasänd-ningen. Den ser till att först sända de aktuella vär-dena och sedan de intervallinlästa värvär-dena för rätt antal givare.

Bilaga 3 .Sid'8

Givare är en rutin söm får microprocessorn att verbalt

.sända "GIVARE och en siffra", som motsvarar aktuell

givare.

Avkodning av värde tar in en givares värde och ser till att det blir rätt utsänt, dvs att värdets tecken kommer först och sedan siffrorna med kommatecken i rätt ord-'

-ning.

Avkodning'av entalssiffra omvandlar en siffra till en

adreSS, som motsvarar början på det pulståg som skall

sändas för att man ska erhålla siffran verbalt.

Utsändning är den rutin Som sköter själva utsändningen av det digitala pUlståg för varje verbalt ord som skall'

sändas.

Icke-maSkat avbrott är den rutin, som avbryter

dataut-.sändning om k0pplingston erhålls-_Detta kan ske när trenderna anses ointressant_eller när någon ringt fel.

Här följer rutinerna i programform. Programmen är

skrivna i Hexadecimal kod. På programlådorna står även

koden.i assembler. DessutOm finns en lista över inter-ruptvektorns innehåll med bland programlistorna.

Initiering ' '0312 0313 0316 0319 0310 510318 0320 0322 0323 0324 0326 0329. 0328 '0328 . 0330 .0333 0335 0338 03395 0330 033D HuVüdprogram »§037F 0380 0383 0385 0388 0389 b-038A L-0380 0388 [0391 0394 0396 0399 0390 ."\. H -\ " 5- I ru_ \,5 C". M' ^. f: '3A' OSAD Dawn ÖGPB "325 0398 namn 99.13 L---^3CT XVTI MEDDELANDE 87 eQ/VT' "UCLLA dr SE ED CE 86 ca A7 08 sa 22 7? 86 E7 86

-87

86 87 4? B? 'CE

,72.

OF BD 96 7? GB 06 25 28 BD BD 20 BD BD 20 ;q r'3

97

m:

D7

06

d;

?7

an

på

n7

90

OOEB 0349 0000 90 4? 00 FA 0060 39 8013 1? 8012 3D

8013'1

8012.

'037r

0349 60 0060

Då

F1

0148' 0100 E9 0148 El 35

*000

."2 D, 2006

nlaw

38 anno (790: .4 \_)v 35 anno BD . 0.. 0205 .Bilagar3 . Sid 9 881 LDS JSR LDX LDA LDA 'STA INX DEC BGT CLR LDA STA LDA STA LDA

STA

CLR STA CLI JMP

,351.ww

JSR LDA CLR CLI TAP 805 BVC JSR JSR BRA JSR JSR BRA I.: STA LDA "TA yr-049.3 LDA STA JS LDA näs D U J Z D p : > c om > á» '. 3 o o 0 D : CD '2 ) #OOEB 0349 #0000 #99 #4? 00 :X

-06

0060

:39 _

2013

#1? .

8012.

#30

A8013

8012'

037? 0349 60 '0060 +0A -OF 0148 0100 -17 0148 0205 -1F^ 1:35_ 7009 #38 8009 11313. 5 _m3DJ: 009 0205 #35 8009 -43 AWüEnnxyaküxültxäüde Minnesskift ZWdägüngenraküxültxáüde [Rsämüüngémfdaüi

Avbrott 0358 0355 0361 0362 _--0363 0365 0366

0368

036A

0360

0370

»0371

.'0372

.0374

0375

0376

0378' 037A 037B r-i 037D

.0375

Icke-maskat avbrott VTI MEDDELANDE 87 86 F6 SF 48 24 5C D7 20 86 F6 SF 48 24 5C 5csV

D7.

20 5? 07 02 8011 8010 60 14. 8013 8012

06'

60'

03

60 38 QOED 03??

LDAE

LDA CLR ASL. BCC INC STA BRA *LDA LDA 'CLR ASL BCC INC IIJC STA BRA CLR STA 'CLI RTI Bilaga53 Sid 10.

A

8011

B 8010 8 .A A +05 3 B 60 +14 A 8013 B 8012 B _ A. _ +06 B B B '60 +03 8 B 60

DS

40070

H9 aPn

,

-a-1:

fb_-w --VTI MEDDELANDE 87 Avbrott Minnesskift' 0010 0 0102 0105 0107 010A 0100 010E 010? 0110 0112 0113 0114 0115 0116 0118 011A 0110 0115 0120 0122 0125 0127 012A 0120 0120 012? 0131 0133 0135 0136 0138 013A 0 1 3 C 0132 0140 0141 0143 0144 L -0146 0148 014A "DF 86 97 CE C6 A6 09 09 A7 08 08 08 5A 06 DF 00 21: 86 7? 07 CE A6 08 E6 DF' 0132 A7 138 E7 56 923 97 DE 08. 96 4A 97 215 DE 39 FE 4000 F6 0000 02 00 00-F4 4? ?C ?D EA OE OOFA ?B 0050 00 00 FC FA 00 00 10 FB FB* F6 F6 E2 FE Bilaga 3

.'LDA

Sid ll STX DFE A '4000 STA A ?6 LDX #0000 LDA B #02 LDA A 00 :X DEX ' DEX STA A 00 ,X INY INV IHY DEC B GT 'OC LDA B #4? STX FC SUB 9 FD EGT '16 LDA A #05 GLE EOFA STA A F LDX #0050 LDA A 00 ;X INY LDA B 00 :X STX FC LDX FA STA A 00.1X INV STA B 00 :X LDA A #10 ADD A ?B STA A FB LDX FC INN LDA A F6 DEC A STA A F6 BGT 'IE LDX FE TS

Avläsning av aktuellt Värde

0148

0140

0150

0153

0155

0158

015A

0150

015?

0162

0184

0187

0169 0160. 016? 0171 0174 0177 017A 0170 0178 0180 0183 0188 0189 0188 0188 0191 0193 0198 0199 0198 0190 019? 01A! 01A3 0104 0145 :1A8 01AA OIAD .r-_CIAE

0180

0183

0184

0187 VTI MEDDELANDE 87

88

87

87

88

87

88

87

88

87

88

87

88

87

87

88

87

7?

CE

88

97

98

87

78

80

88

87

80

88

87

88

C8

18

F6

A7

E7

08

08

70

88

88

10

2?

?E

4?-87 39 39 8008 8013 00 800A 1?

8012.

30 8009 '00 8008 ?D 8008' 8013 35 8009 00F6 0050 01 'F7 ?7 8012 00F7 0188 35 8008 0188 3D 8008 8008 A0 800A 00 01 00F6 ?6 4000 03 0178 8012 LDA STA STA LDA STA LDA STA LDA STA LDA STA LDA STA STA LDA STA CLR LDX LDA STA LDA STA ASL JSR LDA STA JSR LDA STA LDA LDA APA 'LDA STA-STA I DJ?< I 117< IIJC LDA LDA 58A 'PLE JMP CLR STA PTS Bilaga_3.v Sid 12 I D Z D Z D I D Z D I D D I D I D D D I D I D Z D Z D D U J Z D ' D Z D ID ZD I D Z D I D Z D CD :D 'I DV (D U) #39 8008 8013 #00' 800A #1? 8012 #30 8009' #00 8008 #3D 8008 8013 #35 8009 00F6 #0050 #01 F7 F7 8012 00F7 0188 #35 8008 0188 #3D 8008 8008 #A0 800A 00 ;X 01 ;X 00F6 ?6 4000 +03 0178 8012 meuutnll Paxuutnll

( r*

_

w-+

i i Utsändning aV'data' 0205 08 0208,78 0208 70 0208 80 0201.80 0204 80 0207 08 0208 08 0209 80 0200 90 0208 40 0208 F6 0282'10 0283 28 02ES'PD 0288_08 0288 78 0288 ?C 0281 80 0284 80 0287 86 0289 97 rm2FB BD 02FE PD 0301 7A 0304 08 0305 08 0306'22, 0308 ?6 0308 96 1 O30D 40 ' 030E 18 030? 22 0311 39 0050

50088

0088

0258

0188

0273

0188

88

4000

E6 0106 0000 <00F8 0088 0188 0258 07 89 0188 0273 0089 ?3 04000 F8 DD Givare 025? 0261 0263 0265 0267 026A 0260 026? 0272

VTI MEDDELANDE 87

86.01 06 00 97 63 D7 64 HD 0219 96 ?8 BD 0109 BD 0219 39 'Bilaga 3

Sid 13

inx

:0050

.CLR

0088

:mc

0088

058

0258

058

0188;

_058

0273

INY

INX

058

0188

LDA A

88

NEG A

LDA 8

4000.

APA _

807

-1A

058

0100

LDX

<100000

0L8

0088

100

0088

058

0188

058

0258

LDA A

#07

STA A

89

058

0188

058

0273

DEC

0089

INX

INY

EGT

-00

LDA 8

4000

LDA A

88

NEG A

ABA

BGT

-23

DTS LDA A #05

LDA 8

000

STA A

63

STA 8

04

058

0219

LDA A

85

058

0109

058

0219

875

Grüue. menutnll . AWKUHDEIâVNÅüde Paxuutn1l Paxuutüuz Paxuutüll Giwne Paxnutnll AWqñnhx1avxékde vadnltnsärmbm; AWmñnhx; 'Waialtnsämüung