Kunskapsöverföring, en viktig grundpelare i innovation : Kunskapsöverföring och innovationsskapande i storföretags interna inkubatorer

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Kunskapsöverföring, en

viktig grundpelare i

innovation

Kunskapsöverföring och innovationsskapande i

storföretags interna inkubatorer

Sophia Carlstedt

Matilda Merlenius

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till respondenterna som tagit sig tiden att delta och som bidragit med

spännande och användbar information till denna studie, samt vår kontaktperson som möjliggjorde (de virtuella) mötena med dessa respondenter.

Vi vill även tacka vår handledare Olga Yttermyr som stöttat oss under den resa som denna studie inneburit och tillsammans med opponenter bidragit med konstruktiv kritik som varit värdefull för uppsatsen slutförande. Vi vill även rikta ett stort tack till familj som stöttat och ställt upp med korrekturläsning och fina ord.

Linköping 2021-05-30

Sammanfattning

Titel: Kunskapsöverföring, en viktig grundpelare i innovation - Kunskapsöverföring och

innovationsskapande i storföretags interna inkubatorer

Författare: Matilda Merlenius och Sophia Carlstedt Handledare: Olga Yttermyr

Bakgrund: Storföretag står inför en ständig utmaning att utöka sina

innovationsutvecklingsmöjligheter. På grund av detta är det en ökande trend hos storföretag idag att implementera interna inkubatorer. I interna inkubatorer är samarbeten med externa parter vanligt förekommande, vilket leder till vikten av kunskapsöverföring som en förutsättning för

kunskapsintegration. Det är därför av intresse att undersöka de faktorer som påverkar kunskapsöverföring i interna inkubatorer, samt vilken roll kunskapsöverföring har i interna inkubatorers arbete att skapa innovation samt hur kunskapsöverföring skiljer sig mellan interna medarbetare och storföretaget samt externa parter och storföretaget.

Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för hur storföretags interna inkubatorer arbetar med

kunskapsöverföring med intern och extern kunskap samt hur det bidrar till att skapa innovation.

Metod: Denna fallstudie har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och ett hermeneutistiskt

perspektiv. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som arbetar på fallföretaget som har god kunskap om, och insikt i, fallföretagets interna inkubators verksamhet.

Slutsats: I fallet har inre motivation, tillit samt tid och stress framkommit vara påverkande faktorer för

kunskapsöverföring i fallföretagets lokala inkubator (den interna inkubatorns förstadie) och i sin tur skapandet av innovation. En modell har framställts som visar faktorer som påverkar

kunskapsöverföring och illustrerar kunskapsöverföringens roll i fallföretagets lokala inkubator. Vi ser även absorptionsförmåga som en förutsättning hos den mottagande enheten för att kunskapsöverföring ska kunna genomföras. En grundläggande faktor är även typ av kunskap det som ska överföras, det vill säga tacit eller explicit. I dagsläget framgår ingen tydlig process för kunskapsöverföring i fallföretagets lokala inkubator vilket indikerar att fallföretaget inte tar hänsyn till om kunskapsöverföringen avser intern eller extern kunskap.

Abstract

Title: Knowledge transfer, an important pillar in innovation - Knowledge transfer and innovation

creation in large companies' corporate incubators

Authors: Matilda Merlenius and Sophia Carlstedt Supervisor: Olga Yttermyr

Background: Large corporations face a constant challenge to expand their innovation development

opportunities. Due to this, there is an increasing trend among large corporations today to implement corporate incubators. In corporate incubators, collaborations with external parties are common, which leads to the importance of knowledge transfer as a prerequisite for knowledge integration. It is therefore of interest to investigate the factors that affect knowledge transfer in corporate incubators, the role of knowledge transfer in corporate incubators' work to create innovation and how knowledge transfer differs between internal employees and the large corporation as well as external parties and the large corporation.

Purpose: The purpose of this study is to account for how large corporations' corporate incubators work

with knowledge transfer with internal and external knowledge and how it contributes to creating innovation.

Method: This case study has been conducted with a qualitative research strategy and a hermeneutic

perspective. Empirical data has been collected with the help of semi-structured interviews with five people working at the case corporation who possesses good knowledge of, and insight into, the case corporation's corporate incubator operation.

Conclusion: In this case, internal motivation, trust, time and stress have emerged as influencing

factors for knowledge transfer in the case corporation's local incubator (the corporate incubator's pre-stage) and in turn the creation of innovation. A model has been constructed that shows factors that affect knowledge transfer and illustrates the role of knowledge transfer in the case corporation's local incubator. We also see absorptive capacity as a prerequisite for the receiving unit in order for knowledge transfer to be carried out. A fundamental factor is also the type of knowledge that is to be transferred, i.e. tacit or explicit. At present, there is no clear process for knowledge transfer in the case corporation's local incubator, which indicates that the case corporation does not take into account whether the knowledge transfer refers to internal or external knowledge.

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemformulering 3

1.3 Syfte och forskningsfrågor 5

1.4 Bidrag 5 2. Metod 7 2.1 Vetenskaplig inriktning 7 2.2 Forskningsstrategi 7 2.3 Forskningsansats 7 2.4 Forskningsdesign 8 2.5 Urval 8 2.6 Datainsamling 11

2.7 Dataanalys och bearbetning av data 12

2.8 Behandling av empiriskt material & etik 13

2.9 Litteraturinsamling 14 2.10 Metodkritik 15 2.11 Studiens kvalitet 16 3. Teoretiskt ramverk 19 3.1 Kunskapsöverföring 19 3.2 Innovation 20

3.3 Explore & exploit 21

3.4 Tacit & explicit kunskap 22

3.5 Absorptionsförmåga 24

3.6 Teoretisk analysmodell 26

3.7 Tillit 26

3.8 Motivation 27

3.9 Tid & stress 28

4. Empiri 31

4.1 Fallföretagets interna inkubator 31

4.1.1 Lokala inkubatorn - förstadie 32

4.1.2 Globala inkubatorn – kommersialiseringsstadie 34

4.2 Innovation 35

4.3 Kunskapsöverföring 39

4.5 Motivation 44

4.6 Sammanfattning av empiriavsnitt 45

5. Analys 47

5.1 Fallföretagets och den interna inkubatorns kunskapsfokus 47

5.2 Innovation 49

5.3 Kunskapsöverföring 50

5.4 Tillit och trygghet 54

5.5 Motivation 55

5.6 Tid & stress 57

5.7 Sammanställning av analys 58

6. Slutsats & diskussion 61

6.1 Förslag till vidare forskning 63

Referenser 65 Bilagor 71

1. Inledning

1.1 Bakgrund

En ökande trend hos storföretag idag är att starta interna inkubatorer (Spender et al., 2017). En intern inkubator, som på engelska kallas corporate incubator, kan beskrivas som en specialiserad företagsenhet som tillhandahåller stöd och fysiska resurser till projekt för lovande affärsidéer. Dessa projekt kan drivas av interna medarbetare eller samarbeten mellan interna medarbetare och externa parter (Becker & Gassmann, 2006). Exempel på dessa resurser kan vara finansiellt stöd, kontorsplatser och rådgivning (Hausberg & Korrek, 2020). Den ökade trenden hos storföretag att starta interna inkubatorer har argumenterats bero på att storföretag i sin strävan efter tillväxt även antar en ökad strukturell komplexitet mellan organisationens underenheter och därmed har lätt att hamna i organisatorisk tröghet, vilket förhindrar snabb förändring och innovationen i organisationen kan bli lidande (Hannan & Freeman, 1984; Gans & Stern, 2003; Ekstedt, 2019).

Hur fungerar interna inkubatorer?

En intern inkubator i ett storföretag kan exempelvis ha som mål med sitt innovationsarbete att kommersialisera nya produkter. Idéer som utvecklas i en intern inkubator kan antingen vara kopplade till konkreta kundproblem, eller fokusera på att utforska nya affärsområden. I vissa fall tillåter storföretag sina anställda att frigöra sig från sina ordinarie uppgifter, i den mån det är möjligt, för att arbeta med interna projekt i den interna inkubatorn om de anses lovande.

Tidigare studier har enats om att interna inkubatorer skiljer sig från andra typer av inkubatorer (Kötting, 2019; Steiber & Alänge, 2020). Den interna inkubatorn är en del av organisationsstrukturen hos storföretaget den startats av och är inte en självständig organisation (Gassmann & Becker, 2006). Därför fokuserar den interna inkubatorn på att bidra till storföretagets strategiska mål (Gassmann & Becker, 2006; Hausberg & Korrek, 2020). Nivå av autonomi i interna inkubatorer kan variera, men stöd och finansiering från storföretagets ledning är nödvändigt för interna inkubatorers verksamhet (Uittenbogaard et al., 2005).

Den interna inkubatorn särskiljer sig även från andra inkubatorer genom att den syftar till att skapa nya affärer genom att storföretaget som implementerat den interna inkubatorn hjälper och uppmuntrar sina egna anställda till att utveckla interna projekt. Dessa kan i sin tur resultera i nya affärsenheter i storföretaget, eller avknoppningar där det interna projektet blir till ett dotterbolag. Om storföretag väljer att samarbeta med startups köper de ofta inte upp dem, men i många fall har de kontrakt som gör att storföretaget i utbyte mot

interna inkubatorns tjänster och resursutbud får mindre aktieandelar eller tar ut en avgift (Becker & Gassmann, 2006). Storföretags affärsförändring påverkas positivt av att samarbeta med startups (Steiber & Alänge, 2020), men även samarbeten med andra externa parter som universitet och andra storföretag kan ha en positiv påverkan (Svenskt näringsliv, 2018; Dagens industri, 2020).

Varför skapas interna inkubatorer?

Storföretag står inför en ständig utmaning att utöka sina innovationsutvecklingsmöjligheter och anpassa dessa till ökande ambidexta krav från intressenter (Spender et al, 2017; Kruft & Kock, 2019). Dessa krav innefattar att behålla marknadsdominans genom inkrementella innovationer, dvs. förbättring av befintliga produkter, processer och metoder, men även utveckla radikala innovationer som istället är något helt nytt och banbrytande, för att hålla sig förberedda på framtida trender (Kraft & Kock, 2019). Tidigare forskning visar på att storföretag bland annat inför interna inkubatorer för att samarbeta med startups (Spender et al. 2017), där startups kan komma med nya idéer till storföretaget (Becker & Gassmann, 2006). En intern inkubator beskrivs av U.S. office head of New Market Advisors VD Stephen Wunker, i en artikel av Entrepreneur, fungera som en försäkringspremie för storföretag då den möjliggör en snabb reaktion på marknadens förändringar. Storföretaget kan då snabbt skapa nya affärsenheter och på så vis expandera i nya riktningar för att bemöta oförutsedda marknadsförändringar som annars kunnat skada ett storföretag i och med sin trögrörlighet (Entrepreneur, 2017).

Till skillnad från storföretag är startups, som är små nystartade företag, mer tidskänsliga då de vanligtvis inte har ett stort kapital att utnyttja, utan är i behov av en snabbare inkomstcykel (Onetti, 2021). Startups anses vara den mest innovativa företagsformen då de ofta är flexibla och nytänkande (Gans & Stern, 2003). Exempelvis finns det antaganden om att startups har lättare att genomföra radikala innovationer då storföretag kan ses som trögrörliga och barriären för att genomföra radikala innovationer är högre. Detta har resulterat i att samarbeten mellan startups och storföretag har blivit allt mer aktuellt, något som bland annat nationella programmet Ignite Sweden, som drivs av Swedish Incubators and Science Parks, arbetar med då de matchar externa startups med storföretag (SISP, 2021).

För att ett storföretags interna inkubator ska kunna utnyttja kunskap från externa parter krävs kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring i en organisation kan beskrivas som “the process through which one unit (e.g., group, department, or division) is affected by the experience of another.” (Argote & Ingram, 2000, s.151). Något som är unikt med interna inkubatorer är att de kan fungera som kunskapsförmedlare, en mellanhand som absorberar och för över kunskap, mellan storföretagets affärsenheter och inkubatorns projekt.

Kunskapsöverföringen är, till skillnad från andra typer av inkubatorer, därmed riktad både från storföretagets affärsenheter till inkuberade projekt och tvärtom (Becker & Gassman, 2006; Kötting, 2019). Detta kan även beskrivas som en gatekeeper (Cohen & Levinthal, 1990).

1.2 Problemformulering

Kunskapsöverföring beskrivs uppstå av att individer identifierar och kommunicerar den unika information varje individ besitter (Okhuysen & Eisenhardt, 2002). Med andra ord överförs kunskap från en enhet till en annan (Argote et al., 2000). Argote et al. (2000) argumenterar för att kunskapsöverföring i organisationer blir alltmer viktigt. En organisation kan inte själv skapa kunskap, utan det är människorna i organisationen som bär på kunskapen (Wood & Bischoff, 2020).

Nonaka (1994) förklarar kunskap som antingen explicit eller tacit där explicit kunskap är kunskap som lätt kan överföras systematiskt, kodifieras och sammanställas i text (Nonaka, 1994), exempelvis kan detta vara att följa ett recept. Enbart av att läsa detta är det möjligt att ta till sig kunskapen och direkt kunna använda sig av den för att nå önskat resultat. Tacit kunskap å andra sidan är starkt kopplad till erfarenhet och engagemang i en specifik kontext vilket gör den svår att överföra. Detta kan exempelvis vara en organisations “know-how”, vilket kan var svårt att förklara för utomstående och inlärningen sker över tid genom observation och erfarenhet (Nonaka, 1994). Lärande kan kopplas till kunskapsöverföring där den som lär sig är den som tar emot kunskapen. För att kunskapen ska kunna tas emot är absorptionsförmåga en förutsättning. Absorptionsförmåga kan definieras som “an ability to recognize the value of new information, assimilate it, and apply it to commercial ends” (Cohen & Levinthal, 1990, s. 129). Således kan absorptionsförmåga hos den mottagande enheten argumenteras vara avgörande för att kunskapsöverföring ska kunna ske från en enhet till en annan (Cohen & Levinthal, 1990).

Kunskapsöverföring som en förutsättning för kunskapsintegration

Kunskapsintegration beskrivs som att flera individers information kombineras för att skapa ny kunskap (Okhuysen & Eisenhardt, 2002). Lyckad kunskapsöverföring resulterar i framgångsrik tillämpning och skapande av kunskap i organisationer (Krishnaveni & Sujatha, 2012). Kunskapsöverföring kan i den meningen ses som en förutsättning för att kunskapsintegration ska kunna ske.

Då kunskapsöverföring förutsätter att en delad kunskapsbas krävs för att kunskapsöverföring ska kunna ske anser vissa forskare att kunskapsöverföring inte är en effektiv approach för att integrera kunskap, eftersom detta innebär en överlappning av

kunskap (Grant, 1996). En delad kunskapsbas innebär däremot inte att två enheter har identisk kunskap, utan kunskapen går att relatera till liknande erfarenheter vilket bidrar till att kunskapen lättare kommuniceras och underlättar förmågan att absorbera kunskapen.

Överföring av intern och extern kunskap för ökad innovation

Kunskap är en viktig grundpelare i innovation (Nonaka, 1994). För att skapa innovation är kunskapsöverföring mellan människor viktigt och då behövs ett samspel mellan både tacit och explicit kunskap (Wood & Bischoff, 2020). Extern kunskap från externa parter och intern kunskap från interna medarbetare kan bidra med både tacit och explicit kunskap. Nonakas (1994) teori indikerar att det kan vara svårt för storföretag att absorbera tacit kunskap från externa parter då de inte delar erfarenheter sedan tidigare och det kan därför vara mer resurskrävande. Storföretaget kan av denna anledning välja att istället fokusera på att utveckla den kunskap de redan besitter i organisationen, en strategi som kallas exploit (March, 1991). Å andra sidan kan storföretagen välja att utforska extern kunskap trots att detta kan försvåra absorptionen av tacit kunskap, då denna kunskap kan anses vara attraktiv eftersom den är ny för storföretaget vilket kan bidra till att utveckla ny kunskap, explore (March, 1991).

I tidigare forskning har det argumenteras för vissa faktorer som kan påverka kunskapsöverföring. Osterloh och Frey (2000) argumenterar för att olika typer av motivation är påverkande faktorer för kunskapsöverföring och att påverkan kan se olika ut beroende på organisationsform. Szulanski (1996) anser däremot att hinder för kunskapsöverföring kan vara mottagarens bristande absorptionsförmåga samt kvalitet på sociala relationer, snarare än motivationsfaktorer. Absorptionsförmåga har även hävdats påverka ett storföretags innovativa förmågor (Cohen & Levinthal, 1990).

Källan till innovation beskriver Brown och Duguid (1991) ligga på gränsen mellan en organisation och dess omgivning. Den interna inkubatorn sammanför storföretaget och externa parter och kan därmed anses utgöra gränsen mellan en organisation och dess omgivning. Med denna koppling skulle ett storföretags interna inkubator kunna argumenteras utgöra källan till innovation (Brown & Duguid, 1991). Den miljö vi valt att avgränsa oss till är således storföretags interna inkubatorer. Efter efterforskning framgick det att storföretags interna inkubatorer är ett försummat forskningsområde och det finns utrymme för vidare studier (Hausberg & Korrek, 2020; Becker & Gassmann, 2006). Forskning om storföretags interna inkubatorer har till stor del fokuserat på kunskapsskapande (Becker & Gassmann, 2006). Kötting (2019) har i sin litteraturgenomgång berört kunskapsöverföring då han redogjort för forskningen om interna inkubatorer och har kommit fram till att en intern inkubator kan fungera som en kunskapsförmedlare mellan inkuberade projekt och affärsenheter. Däremot har författaren

inte presenterat om det finns någon skillnad i kunskapsöverföring mellan interna medarbetare och storföretaget samt externa parter och storföretaget. Detta kan vara intressant att undersöka eftersom det krävs mycket resurser för att genomföra kunskapsöverföring och att undersöka detta skulle kunna hjälpa storföretag få förståelse för hur de bäst disponerar sina resurser för att skapa innovation med hjälp av intern och extern kunskap via den interna inkubatorn.

1.3 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna studie är att redogöra för hur storföretags interna inkubatorer arbetar med kunskapsöverföring med intern och extern kunskap samt hur det bidrar till att skapa innovation. Detta kommer att undersökas med hjälp av följande forskningsfrågor:

- Vilka faktorer påverkar kunskapsöverföring i interna inkubatorer?

- Vilken roll har kunskapsöverföringen i interna inkubatorers arbete för att skapa innovation?

- Hur skiljer sig kunskapsöverföringen mellan interna medarbetare och storföretag samt externa parter och storföretaget?

1.4 Bidrag

Vi anser att en djupare förståelse för fallet är av intresse då implementering av interna inkubatorer hos storföretag idag utgör en ökande trend i deras strävan efter innovationsskapande. Kunskap och kunskapsöverföring har i tidigare forskning visats vara viktigt för innovationsskapande, men detta har inte forskats om i stor utsträckning i dagens interna inkubatorer. Denna studie kan vara bidragande för både storföretag som planerar att införa interna inkubatorer, universitet och storföretag som önskar samarbeta med andra storföretag som har en intern inkubator, samt för startups som är i processen att välja vilken typ av inkubator de ska vända sig till. Utöver det kan studien vara relevant för Science Parks och andra typer av inkubatorer för att skapa en ökad förståelse för vikten av kunskapsöverföring i arbetet med externa parter.

2. Metod

2.1 Vetenskaplig inriktning

Den ontologiska ståndpunkten i denna studie är konstruktionism, enligt vilken verkligheten anses vara en socialt konstruerad företeelse som vi ämnar närma oss genom att tolka intervjudata och på så sätt få förståelse för ämnet ifråga. Det epistemologiska synsättet hermeneutik utgår ifrån att kunskap bygger på tolkning och förståelse och ämnar skapa förståelse för mänskligt beteende, såsom handlingar till exempel (Bryman & Bell, 2011). Eftersom syftet i denna studie är att redogöra för hur storföretags interna inkubatorer arbetar med kunskapsöverföring med intern och extern kunskap samt hur det bidrar till att skapa innovation anser vi att den vetenskapliga inriktningen som lämpar sig bäst är den hermeneutistiska. Studien består vidare av en dubbel tolkning, då resultatet baseras på vår tolkning av respondenternas tolkningar av verkligheten (Bryman & Bell, 2011).

2.2 Forskningsstrategi

De två forskningsstrategierna som beskrivs av Bryman och Bell (2011) är kvantitativ och kvalitativ forskning. Skillnaden mellan dessa två beskrivs i ett antal faktorer där en tydlig distinktion är siffror kontra ord. I kvantitativ forskningsstrategi beskrivs fokus ligga på numeriska resultat, för att kunna dra generaliserade slutsatser medan kvalitativ forskningsstrategi fokuserar på ord och dess betydelse, för att bidra med förståelse för ett fall inom en viss kontext (Bryman & Bell, 2011). Forskningsstrategin som är mest relevant för denna studie anser vi vara den sistnämnda, kvalitativ forskningsstrategi, i och med att studien ämnar bidra med en djupare förståelse för ett fall i en viss kontext; kunskapsöverföring i ett storföretags interna inkubator. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer, vilket är en metod vid kvalitativ forskningsstrategi, medföljer möjligheten att tolka individers uppfattning av verkligheten (Bryman & Bell, 2017). Detta är en metod som är kompatibel med hermeneutiken som är vår vetenskapliga inriktning och därför anser vi att en kvalitativ forskningsstrategi är bidragande ur ett empiriskt perspektiv.

2.3 Forskningsansats

Det finns två huvudsakliga forskningsansatser att välja mellan enligt Bryman och Bell (2017), den deduktiva och den induktiva. Förstnämnda syftar till att med avstamp i teori bilda hypoteser som sedan testas för att slutligen accepteras eller förkastas. Den söker samband baserat på befintlig teori. Den induktiva forskningsansatsen fungerar tvärtom, den data som samlas in under studiens gång tolkas och teori byggs upp från resultaten (Bryman & Bell, 2017). Dessa två forskningsansatser behöver dock inte utesluta varandra. En tredje forskningsansats är abduktiv ansats som innebär att empiri och teori varvas för att kunna se till att relevant och tillräcklig information samlats in, samt hålla studien öppen

för oväntade företeelser (Bryman & Bell, 2017). Denna studie inkluderar en litteraturgenomgång för att skapa förståelse för hur storföretags interna inkubatorer fungerar samt teorier om kunskapsöverföring och innovation. Utifrån insamlad sekundärdata har vi på så vis identifierat teman att bygga intervjufrågor på, men vi har varit öppna för möjligheten att oförväntad relevant information kan uppkomma, som kan leda oss till att inkludera nya möjliga teorier. Ytterligare litteraturgenomgång har genomförts efter att bearbetning av empirimaterialet påbörjats, då insamlad empirisk data tillfört nya teman som påverkat den teoretiska referensramen. Teori och empiri har således varvats och den forskningsansatsen som använts är därmed den abduktiva (Bryman & Bell, 2017).

2.4 Forskningsdesign

Fallstudiedesign används då forskare ämnar studera ett enskilt fall ingående, detta för att förstå sig på den komplexitet ett visst fall bär med sig. Ett fall kan utgöras av en plats eller en specifik händelse som berör till exempel en person eller en organisation (Bryman & Bell, 2017). I denna studie utgör kunskapsöverföring händelsen vi undersöker och platsen detta utspelar sig i är ett storföretags interna inkubator. Fallet blir således kunskapsöverföring i ett storföretags interna inkubator.

Då det finns ett flertal storföretag i Sverige som valt att implementera en intern inkubator för att skapa innovationsutvecklingsmöjligheter visar det på att fallet kan likna många andra storföretags interna inkubatorer. Däremot har det fall vi undersökt en egen kontext, samt att det har både en lokal och en global inkubator, vilket är viktigt att ta i beaktning då dessa kan vara faktorer som påverkar storföretagens interna inkubatorer på olika sätt. Detta diskuterar vi vidare i kapitel 2.10 Metodkritik samt 2.11 Studiens kvalitet.

2.5 Urval

Fallföretag och respondenter

För att besvara forskningsfrågorna har ett målstyrt urval av ett typiskt fall genomförts (Bryman & Bell, 2017). För att välja ut respondenter till denna undersökning har vi använt oss av ett tvåstegsurval (Ahrne & Svensson, 2015). Först har en organisation valts utifrån kriterierna storlek, att den är kunskapsintensiv, att den är åtkomlig, och viktigast av allt; att den har en intern inkubator som arbetar med både intern och extern kunskap. Definitionen av ett storföretag är att det sysselsätter minst 250 personer, omsätter över 50 miljoner euro per år eller överstiger 43 miljoner euro per år i balansomsättning, enligt 2 § i lag om energikartläggning i stora företag (SFS 2014:266). Fallföretaget i denna studie uppnår kraven för att få kallas ett storföretag. Ett kunskapsintensivt företag innebär enligt Alvesson (2000) att dess arbetskraft till stor del består av kvalificerad, välutbildad personal och

arbetet grundas i intellektuell förmåga, vilket är ett krav vi anser fallföretaget, som är verksamt inom telekommunikationsbranschen, uppnå. Initialt hade vi kontakt med två potentiella fallföretag via vår kontaktperson, men då det ena storföretaget var mer villigt att delta i och hade mer tid att ägna vår studie ansågs det utvalda fallföretaget vara väl åtkomligt i kontrast med det alternativa storföretaget. Vidare uppfyllde fallföretaget kriteriet att ha en intern inkubator som arbetar med både intern och extern kunskap då de tar in både externa parter och interna medarbetare till sina projekt.

Det storföretaget vi valt att studera har två separata stadier i sin interna inkubator. Det ena stadiet, som vi valt att kalla den lokala inkubatorn, finns på flertal orter i Sverige och även i andra länder men vi har valt att begränsa oss till en av dessa. Det andra stadiet i den interna inkubatorn är vad vi valt att kalla den globala inkubatorn och denna är gemensam för alla länder som fallföretaget är verksamt i. Gemensamt för dessa två delar i fallföretagets interna inkubationsprocess är att det är samma person som ansvarar över dem. I denna uppsats har vi valt att lägga fokus på att undersöka den lokala inkubatorn. Detta har vi gjort då det är där fallföretaget samarbetar med externa parter för att skapa innovation genom radikala idéer, vilket är i fas med vårt syfte och mest relevant för att undersöka både extern och intern kunskap. Den globala inkubatorn arbetar med projekt som kommit en lång väg i sin utveckling och som är tillräckligt nära kärnverksamheten för att kommersialiseras. Den globala inkubatorn arbetar därför inte med att utforska ny kunskap, dvs. en strategi med fokus på explore, och gräsrotsidéer på samma sätt som den lokala inkubatorn gör, vilket är varför den globala inkubatorn inte får lika stort fokus som den lokala inkubatorn i denna studie.

Andra steget i urvalsprocessen bestod av att välja ut respondenter i form av individer. Då urvalet valdes utefter relevans till forskningsfrågorna var det viktigt att våra respondenter var väl insatta i fallföretagets interna inkubators verksamhet (Bryman & Bell, 2017). Via en extern person, vår kontaktperson, som kontaktat en högt anställd på fallföretaget fick vi rekommendationer om bäst lämpade respondenter, vilket ligger till grund för urvalet då vi bedömer att de har en bättre vetskap om vilka som besitter relevant kunskap för att bemöta ämnet ifråga.

De respondenter vi först fick kontakt med för att intervjua hade en hierarkisk position inom fallföretaget, bland annat i ledningsgruppen. Detta var inte ett urvalskriterium vi hade, men en respondent i sådan position besitter med stor sannolikhet kunskap om hur inkubatorn fungerar ur ett övergripande perspektiv och eftersom vi vill redogöra för hur kunskapsöverföringen ser ut i fallföretagets interna inkubator är dessa respondenter högst relevanta för vår studie.

Nästa steg, efter att dessa intervjuer genomförts, var att hitta ytterligare personer att intervjua som hade kunskap om hur den interna inkubatorn arbetar med kunskapsöverföring och innovation. Detta gjorde vi genom att avsluta intervjuerna med att fråga om respondenterna kände till en eller flera personer som arbetar i den interna inkubatorn och kunde tänkas svara på våra frågor. Respondenterna mailade sedan oss efter intervjun tänkbara medarbetare som skulle kunna passa vår studie, som vi tog kontakt med. På så vis övergick urvalet till ett snöbollsurval, vilken har sina nackdelar i sannolikheten för att urvalet är representativt för populationen, men denna urvalsmetod har visat sig vara effektiv i att finna respondenter som är relevanta för vår studie (Bryman & Bell, 2017).

I tabellen nedan redogörs våra respondenter och deras roller samt tidsåtgången för intervjuerna.

Datum Respondent Befattning Verksam

inom Tid ca (min) 19.03.2021 1 Kontorschef på ett av fallföretagets kontor Fallföretaget (ej verksam i globala eller lokala inkubatorn) 30 18.03.2021 2 Ansvarig för globala inkubatorn & för innovation & hållbarhets- arbetet på ett av fallföretagets kontor Fallföretaget, globala & lokala inkubatorn 60 06.04.2021 3 Produkt- utvecklings- ledare Fallföretaget & lokala inkubatorn 45 14.04.2021 4 Kontors- engagemang & upplevelse- ansvarig Fallföretaget & lokala inkubatorn 45 15.04.2021 5 Innovations- ledare på lokala inkubatorn Fallföretaget & lokala inkubatorn 60

Respondent 1 är endast verksam i fallföretaget som kontorschef på ett av deras kontor i Sverige som har en lokal inkubator i sin byggnad och har därför bra insikt i hur den lokala inkubatorn fungerar, men även den globala inkubatorn eftersom respondenten har en hierarkisk position inom fallföretaget och har en god överblick över organisationen. Därför var denna respondent av intresse för vår studie även om respondenten inte är direkt verksam inom den lokala eller globala inkubatorn.

2.6 Datainsamling

Tillvägagångssättet vi använt oss av för att samla in data i denna studie är som tidigare nämnt kvalitativa intervjuer. Detta för att kvalitativa intervjuer beskrivs vara ett bra verktyg för att få en ökad förståelse då de tillåter fördjupning i ämnet (Ahrne & Svensson, 2015), vilket överensstämmer med syftet att redogöra för hur storföretags interna inkubatorer arbetar med kunskapsöverföring med intern och extern kunskap samt hur det bidrar till att skapa innovation.

Intervjuer kan konstrueras på en rad olika vis. Nivå av struktur på intervjuerna kan vara en avgörande faktor för resultaten. Att anamma en så låg grad av struktur som möjligt förmodas öka möjligheten att på rätt sätt fånga respondenternas perspektiv. Kvalitativ forskning tenderar därför att hålla sig till ett ostrukturerat sätt och generella frågeställningar, vilket kan leda till insikter som kan förändra sättet vi tänker om ämnet ifråga (Bryman & Bell, 2011). I en fallstudie behövs dock ett visst mått av struktur för att kunna göra jämförelser mellan olika respondenternas perspektiv vilket motiverat oss att välja en semi-strukturerad intervjumetod (Ahrne & Svensson, 2015). Utifrån detta ställdes under intervjun frågor till respondenterna om specifika teman utifrån en intervjuguide. Denna intervjuguide gjordes i två versioner för att anpassas till respondenternas position och kunskap om fallföretagets interna inkubator. Intervjuarna anpassade även frågorna och ordningsföljden efter respondentens svar, samt adderade relevanta frågor. Detta tillät oss att få både en bredare förståelse för fallet under lupp tack vare standardiserade frågor som tillåter jämförelse, och en djupare förståelse då intervjuerna erbjöd utrymme för oväntad information från varje enskild respondent (Bryman & Bell, 2011).

Genomförandet av intervjuer kan även se olika ut. Fysiska möten, intervjuer online eller per telefon är några exempel (Bryman & Bell, 2011). Fysiska möten är fördelaktiga då intervjuaren lättare kan skapa en fungerande relation till respondenten och på så vis få mer engagemang och fördjupad information från respondenten. På grund av den rådande pandemin har denna studie behövt söka andra alternativ. Ett av dessa är online intervjuer, vilka förvisso kan innebära tekniska svårigheter och risk för brist på den icke-verbala kommunikation fysiska intervjuer erbjuder. Online intervjuer har dock fördel i att

respondenter som vanligtvis är svåra att nå på grund av vart de befinner sig eller tidsbrist, kan vara lättare att engagera i undersökningen och vi finner därför online intervjuer vara ett lämpligt tillvägagångssätt. Vi har även valt att intervjua fler personer från fallföretaget för att på så vis öka säkerheten i att få ett resultat som är relativt oberoende av enskilda personers personliga uppfattningar (Ahrne & Svensson, 2015).

Under intervjuerna har båda studenterna deltagit, den ena har antagit en ledande roll och ställt de frågor som förberetts och den andra har tagit anteckningar, observerat och ställt spontana följdfrågor. Detta har gjorts för att minska risken för att gå miste om värdefull information, då den ledande personen annars kan riskera missa följdfrågor i sitt fokus på den förberedda intervjuguiden och därför kanske inte tar in informationen på samma sätt som personen som håller sig i bakgrunden (Trost, 2010). Detta tillvägagångssätt har skiftat mellan studenterna för att ge båda möjlighet att ställa spontana följdfrågor.

För att minimera risken för tekniska svårigheter har de plattformar vi använt oss av testats innan så att vi var bekanta med dess funktioner vid intervjutillfället. Under intervjuerna spelade vi in samtalet via plattformarna, där ljud och bild ingår. Vi använde oss dessutom av fler inspelningsenheter, röstmemo på våra mobiltelefoner, som en försiktighetsåtgärd ifall att en inspelningsenhet skulle sluta fungera under intervjuns gång, efter att detta godkänts av respondenterna.

2.7 Dataanalys och bearbetning av data

Vi började med att intervjua en person i ledningsposition med god kunskap om den lokala och globala inkubatorns verksamhet. Efter det utvärderade vi hur många fler respondenter vi behövde för att genomföra vår studie. Vi valde att intervjua fler än en person som arbetar i fallföretagets interna inkubator då det finns en risk i att personer har olika perspektiv på och kunskap om innovation och kunskapsöverföring, samt på grund av att genom att intervjua fler personer kan mer intressant information utvinnas ur intervjuerna. Vi intervjuade personer på fallföretaget som hade en relation till den lokala inkubatorn fram tills att vi märkt att svaren överensstämde med varandra och vi ansåg oss ha uppnått en teoretisk mättnad (Bryman & Bell, 2017).

Arbetet med att transkribera delades upp mellan studenterna. Transkriberingarna växlades mellan studenterna inför kodning för att båda återigen skulle få ta del av intervjumaterialet. Genom kodning identifierades olika teman, vilket gör det enklare att finna likheter och olikheter mellan de olika respondenternas svar (Bryman & Bell, 2017). Detta underlättar i sin tur diskussionen och redovisning av det empiriska materialet i uppsatsen. Det kan dock vara problematiskt då vi inte kan dra en tydlig slutsats om vissa områden där vi ser olikheter som kan antas vara mer bundna till kontext, vilket tas upp i diskussionen. Även

om Bryman och Bell (2017) påpekar att tematisk analys kritiserats av vissa forskare anser vi att det är väl applicerbar analysmetod för att underlätta hanteringen av insamlad data.

2.8 Behandling av empiriskt material & etik

Några dagar innan den överenskomna tiden för intervjutillfället mailade vi respondenterna och frågade om de godkände att intervjun spelades in för att förenkla vårt arbete med transkribering, samt informerade respondenterna om att det inspelade materialet kommer att raderas efter att uppsatsen blivit godkänd. Detta frågade vi ytterligare en gång under starten av varje intervju för att säkerställa respondentens godkännande. För att hålla en transparens i arbetet har respondenterna även informerats om studiens syfte i förväg. Transkriberingen genomfördes så snabbt som möjligt efter intervjuerna för att underlätta tolkning och analysarbetet, när intryck från intervjun var färskt i minnet.

Då vi ansvarar för uppsatsens konsekvenser har vi haft fokus på ärlighet. Materialet från respondenterna har hanterats i största mån på ett objektivt, rättvist och fullständigt sätt utan att förvränga materialet. För att säkerställa detta skickades, efter att intervjumaterialet tolkats och vi bestämt vad som skulle tas med i uppsatsen, en sammanfattning från respektive intervju till de respondenter som svarat att de önskar få en, så att de fick möjlighet att invända om något tolkats fel eller om de ansåg att något som sagts inte bör diskuteras i uppsatsen. Detta kallas ibland för respondentvalidering som är till för att öka tillförlitligheten av tolkningarna och skydda respondenterna från skadliga uttalanden (Bryman & Bell, 2017).

I enlighet med dataskyddsförordningen och respondenternas godkännande kommer video- och ljudinspelningarna med respondenterna att raderas efter uppsatsen uppnått godkänt betyg. Även transkriberingarna kommer att raderas efter att uppsatsen vid samma tillfälle då vi anser att det är så länge materialet behöver sparas för vårt användande. Den data som samlats in kommer endast att användas för denna studie och kommer endast att användas i det syfte som respondenterna informerats om. För att inte respondenterna, fallföretaget eller fallföretagets lokala och globala inkubator skulle kunna hamna i blåsväder eller skadas av denna uppsats har vi valt att anonymisera respondenternas namn och namnen på fallföretaget, samt dess interna inkubatorer. Vi har istället nämnt respondenternas yrkestitel för att läsaren ska få en förståelse för respondenternas kompetens och nivå av delaktighet i inkubatorerna.

Vid behandling av sekundärdata, exempelvis akademiska artiklar, hanteras forskarnas material med respekt. Materialet och information från respondenterna kommer även

hanteras konfidentiellt, i enlighet med Vetenskapsrådet (2017) för att uppnå god forskningssed.

2.9 Litteraturinsamling

För att skapa en uppfattning om vad för forskning som fanns inom ämnesområdet har en väl genomförd litteraturgenomgång gjorts, vilket Bryman och Bell (2017) rekommenderar. Denna har genomförts via databaser och sökmotorer vi ansett vara relevanta. För att i ett tidigt skede få en uppfattning om vilken forskning som gjorts om interna inkubatorer, som på engelska kallas corporate incubators, började vi med att samla in och läsa litteraturgenomgångar om ämnet. Genom att läsa litteraturgenomgångarna har intressanta artiklar som refererats till undersökts och använts i uppsatsen. Även författare som nämnts i forskningsartiklar som väckt intresse har använts. Databasen Scopus samt sökmotorerna UniSearch, Mendely och Google Scholar har använts för att söka efter ytterligare relevanta akademiska artiklar. Sökorden som använts är ‘knowledge’, ‘corporate incubator’, ‘knowledge sharing’, ‘knowledge transfer’, ‘intrinsic motivation’, ‘absorptive capacity’, ‘innovation’, ‘incubator’, ‘explore exploit’, ‘tacit knowledge’, ‘explicit knowledge’, ‘trust’, ‘stress’, ‘time-constraint’, ‘creativity’. För att specificera våra sökningar har booleska operatorer, såsom ‘AND’ samt ‘OR’, använts. Mendely har även använts för att på ett organiserat sätt spara de akademiska artiklar som använts och som varit av intresse för studien, vilket underlättat för hanteringen av dessa.

Vid uppstarten av litteratursökning på ämnet interna inkubatorer hade vi ett digitalt möte och mailkonversation med en föreläsare vid Linköpings Universitet som var väl insatt i ämnet innovationssystem och entreprenöriella stödsystem, där inkubatorer ingår. Detta skapade ett intresse och underlättade vår förståelse för ämnet. Under de första litteratursökningarna vi gjorde använda vi oss främst av Google Scholar och UniSearch, men även Google för att hitta tidningsartiklar och webbsidor som redogjorde och diskuterade ämnet interna inkubatorer samt andra typer av inkubatorer. Efter att vi deltog i en föreläsning av biblioteket på Linköpings Universitet tidigt i uppsatsprocessen började vi även leta efter akademiska artiklar via Scopus.

Akademiska artiklar har använts i stor utsträckning istället för böcker då vi anser att akademiska artiklar har varit mer lämpliga att använda på grund av den korta tidshorisonten för uppsatsen. På grund av rådande omständigheter som berott på pågående corona pandemi har besök i bibliotek undvikits i största möjliga mån, samtidigt som vissa böcker behövts lånas för att uppnå uppsatsens syfte. Utöver det har tidigare studentuppsatser på ämnet undersökts för att ta reda på vad som tidigare undersökts om interna inkubatorer, kunskap och innovation.

2.10 Metodkritik

Valet av att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi var inte självklart. Tidigare forskning, såsom Kötting (2019), har understrukit att majoriteten forskning om inkubatorer har gjorts med hjälp av en kvalitativ analys, och därför efterfrågas mer forskning om inkubatorer genom en kvantitativ analys. Däremot har den interna inkubatorns kontext inte forskats kring i samma utsträckning som andra typer av inkubatorer vilket indikerar att det finns belägg för att använda en kvalitativ analys för att fördjupa förståelsen för storföretags interna inkubatorer. Den företeelse som undersöks i denna studie är kunskapsöverföring. Detta är ett ämnesområde som av Tell (2011) påstås ha forskats kring främst genom kvantitativa studier och författaren efterfrågar därför mer kvalitativa studier om kunskapsöverföring. Dessa två resonemang resulterade i beslutet att genomföra en kvalitativ forskningsstrategi i denna studie.

Den interna inkubatorn är verksam i en miljö där fallföretaget har möjlighet att utnyttja och arbeta med andra storföretag inom olika branscher. Denna kontext kan påverka hur fallföretagets interna inkubator arbetar med kunskapsöverföring för att skapa innovation samt vårt empiriska material då respondenterna utgår ifrån den kontext de befinner sig i när de besvarar våra frågor, vilket tagits i åtanke i analysarbetet (Bryman & Bell, 2017).

Urvalsprocessen för de respondenter vi valt att intervjua har genomförts, som vi tidigare nämnt, genom samarbete med de kontakter vi har som representerar fallföretaget, vilket medför att denna person valt ut vilka respondenter vi fått tillgång till vilket medför risken för att vi gått miste om bättre lämpade respondenter. Däremot har dessa kontaktpersoner resonerat fram vilken person som bäst skulle kunna svara till vårt syfte och vi anser därför inte att detta är ett problem för tillförlitligheten för urvalet av respondenter. Vi ville intervjua personer som besitter kunskap om hur fallföretagets interna inkubator fungerar ur ett övergripande perspektiv, och då respondenterna är svåra att få tag på behövdes kontaktpersoner med ett brett nätverk i fallföretaget som hjälp för att nå dessa. Detta har resulterat i att vi har intervjuat personer som har en ledningsposition i fallföretagets lokala och globala inkubator, en person med hög position på fallföretaget samt några i den lokala inkubatorns core-team. En risk med detta kan vara att de kan tänkas vilja få den interna inkubatorn att framstå som väldigt innovativ och bra på kunskapsöverföring, men då respondenterna anonymiserats, vilket de även har vetskap om, hoppas vi detta ska minska sannolikheten för detta (Bryman & Bell, 2017).

Antalet intervjuer som genomfördes fastslogs inte på förhand utan intervjuerna fortsatte fram tills att vi fann ett mått av teoretisk mättnad, det vill säga att svaren från flera respondenter i stor grad liknade varandra. (Bryman & Bell, 2017). Då endast fem intervjuer genomförts kan detta påstås vara otillräckligt, men teoretisk mättnad har inga tydliga

kriterier för urvalsstorlek och enligt Bryman och Bell (2017) kan mättnad uppnås tidigare än väntat. Då vi kände igen svaren vi fick från olika respondenter om hur den lokala inkubatorn fungerar och hur de arbetar med kunskapsöverföring och innovation upplevde vi därför att vi uppnått en teoretisk mättnad.

Vissa skillnader i respondenternas svar identifierades och har även lyfts fram i både empiri och analys, men mycket information från respondenterna överlappade varandra och fler intervjuer om den lokala inkubatorn ansågs därför inte nödvändiga. Å andra sidan hade det varit intressant att få fler respondenter som förklarar mer ingående hur den globala inkubatorn fungerar, men då det sker mest kunskapsöverföring mellan externa och interna parter i den lokala inkubatorn ansågs inte detta nödvändigt för vår studie och vi valde därför att avgränsa oss till den lokala inkubatorn.

Som tidigare nämnts har intervjuerna skett online, via Zoom och Microsoft Teams, vilket kan påverka bekvämlighet och tillit hos respondenten. På grund av den pågående corona pandemin har detta varit det enda möjliga tillvägagångssättet att genomföra intervjuer på, bortsett från telefonintervjuer. Dock anser vi att möjligheten att kunna se varandra under mötet gör det lättare att tolka den information som vi får samt öka bekvämligheten för respondenten eftersom denne kan se intervjuarna och därför fattade vi beslutet att inte genomföra telefonintervjuer (Bryman & Bell, 2017).

2.11 Studiens kvalitet

Kriterier för att säkerställa att uppsatsen håller en god kvalitet är tillförlitlighet samt intern och extern giltighet (Jacobsen & Sandin, 2002). Dessa kriterier har tagits i beaktning under studiens gång och påverkat studiens upplägg.

Intern giltighet

Intern giltighet visar på att vi samlat in den data vi behövde för att uppnå studiens syfte (Jacobsen & Sandin, 2002). Den kvalitativa metod som använts har varit den som ansetts bäst lämpad för att kunna redogöra för hur storföretags interna inkubatorer arbetar med kunskapsöverföring internt och externt, samt hur det kan bidra till att skapa innovation. Vi anser att ett hermeneutiskt perspektiv är lämpligt vilket har resulterat i valet av semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av kvalitativ data. Även om observationer hade kunnat vara en bra metod för att se hur storföretags interna inkubatorers verksamhet ser ut och hur de arbetar med kunskapsöverföring i praktiken, har detta inte varit möjligt att genomföra på grund av den rådande pandemin som hindrat oss från att besöka fallföretagets lokala och globala inkubator. Eftersom den empiriska data vi samlat in utifrån intervjuer anses ha uppnått en mättnad, då respondenternas svar överensstämmer i stor uträckning, anser vi att insamlad data varit tillräcklig för att besvara

vårt syftet och forskningsfrågor. Det finns visserligen en risk för att respondenterna försökt framställa sin verksamhet på ett, för fallföretaget, fördelaktigt sätt då samtliga har höga positioner inom fallföretaget, men då respondenternas svar överensstämde med varandra i stor grad trots att svaren var spontana anser vi att detta inte varit fallet för vår studie.

Extern giltighet

I studien bygger vi en teori utifrån den studerade kontext som kan användas till liknande studier, vilket visar på uppsatsens generaliserbarhet (Bryman och Bell, 2017; Jacobsen & Sandin, 2002), även kallat den externa giltigheten. Storföretags beslut att implementera interna inkubatorer blir allt vanligare och det finns idag ett flertal storföretag, bland annat i Sverige, som har implementerat en intern inkubator.

En modell har i denna studie skapats utifrån den kontext vårt fall befinner sig i, en intern inkubator med två stadier. Även om inte alla interna inkubatorer separerar sin interna inkubator i två stadier kan vår modell fortfarande vara relevant i det tidiga arbetet i andra interna inkubatorer, som motsvarar den lokala inkubatorns verksamhet i fallföretaget. Modellen har även en grund i teorier som berör andra kontexter, vilket vi anser skapar en större generaliserbarhet och vi anser därför att modellen potentiellt kan användas även i andra kontexter. Denna studies resultat kan därför generaliseras till andra interna inkubatorer i storföretag, men även små och medelstora företag, Science Parks och andra typer av inkubatorer som arbetar med intern och extern kunskap med ett fokus på att utforska ny kunskap. I de fall en intern och en extern part är involverade i kunskapsöverföring har vår studie funnit att kunskapsöverföring kan bidra till att skapa innovation och hur kunskapsöverföring kan påverka arbetet med externa parter.

Utöver detta bidrar studien med förståelse för faktorer som kan påverka kunskapsöverföring och i sin tur innovation. Förståelsen för dessa faktorer kan vara behjälpliga för storföretag som upplever utmaning såsom problem med kunskapsöverföring samt hur de ska använda ny kunskap i kombination med sin befintlig kunskap för att skapa innovation.

Tillförlitlighet

Tillförlitligheten avgör hur väl den data som samlats in går att lita på (Jacobsen & Sandin, 2002).

För att öka tillförlitligheten på insamlad empiri valde vi att inte skicka ut intervjuguiden till våra respondenter i förväg, för att på så sätt få spontana svar. Då respondenterna på detta vis inte gavs möjlighet att förbereda sig på specifika frågor minimeras risken för att svaren skulle vara inövade, vilket hade kunnat vara fallet om respondenterna fått ta del av intervjuguiden i förväg. Däremot informerade vi respondenterna om vårt syfte för att de

skulle få ett uppfattning om ämnet frågorna baserades på (Trost, 2010). De spontana svaren vi fick anser vi bidrog till intressanta konversationer och värdefull information till vår analys.

Då denna studie består av en dubbel tolkning finns en risk för att framställningen av den verklighet vi försökt spegla kan innehålla misstolkningar. För att undvika detta har, som tidigare nämnts, respondenterna blivit erbjudna en sammanfattning av vår tolkning av intervjumaterialet från respektive intervju och därmed haft möjlighet att ifrågasätta tolkningen och tydliggöra sitt budskap. Vi har även mailat en respondent med ytterligare frågor för att säkerställa att vi förstått rätt, så kallad respondentvalidering (Bryman & Bell, 2017). I empirikapitlet har även rikligt med citat inkluderats för att styrka att våra tolkningar överensstämmer med respondenternas redogörelser och ge läsaren insyn i vad som faktiskt sades. Detta anser vi öka transparensen och även studiens tillförlitlighet.

Under studiens framställande har vi haft kontinuerliga möten med handledare som givit stöd och haft möjlighet att kommentera och ifrågasätta studiens brister och på så sätt bidragit till studiens utveckling, vilket vi anser även det styrker studiens tillförlitlighet.

3. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel presenteras teori som kommer användas i kapitel 5. Analys för att analysera insamlad empiri. Först presenteras teori om kunskapsöverföring och innovation, vad det är och hur det skapas, samt teori om olika typ av kunskap som är de teman som sedan använts för att bygga en intervjuguide till empiriinsamlingen. Sedan presenteras en egengjord teoretisk analysmodell baserad på presenterade teorier, följt av teori om tillit och motivation samt tid & stress som är tydliga teman som identifierats i empirin och därför lagts till i teorikapitlet för att styrka kommande analys.

3.1 Kunskapsöverföring

För att uppfylla studiens syfte att redogöra för hur storföretags interna inkubatorer arbetar med kunskapsöverföring med intern och extern kunskap samt hur det bidrar till att skapa innovation, krävs en redogörelse för den definition av kunskapsöverföring studien använder sig av.

Kunskapsöverföring är av Tell (2011) presenterat som en av tre möjliga approacher till kunskapsintegration. De andra två approacherna kallar författaren för användning av liknande/relaterad kunskap samt kombination av specialiserad, differentierad men kompletterande kunskap (Tell, 2011). Kunskapsintegration beskrivs vidare vara ett brett begrepp som kan avgränsas till en av de tre presenterade approacher eller användas som ett begrepp som innefattar alla tre approacher (Tell, 2011). Vissa forskare anser att kunskapsöverföring inte är en effektiv approach för att integrera kunskap eftersom den utgår ifrån att en delad kunskapsbas krävs för att kunskapsöverföring ska kunna ske, vilket i sin tur innebär en viss överlappning av kunskap (Grant, 1996). Detta behöver inte betyda att två personer har upplevt exakt samma sak för att kunna förstå den kunskap en individ överför till den andra, men en kunskapsbas bestående av liknande eller relaterad kunskap underlättar kunskapsöverföringen.

Enligt Okhuysen och Eisenhardt (2002) anses dock inte kunskapsöverföring vara en approach till kunskapsintegration. Istället belyser forskarna vikten av att tydliggöra skillnaden mellan de två kunskapsprocesserna kunskapsöverföring och kunskapsintegration. Kunskapsöverföring beskrivs uppstå av att individer identifierar och kommunicerar den unika information varje individ besitter, medans kunskapsintegration beskrivs som att flera individers information kombineras för att skapa ny kunskap (Okhuysen & Eisenhardt, 2002). Kunskapsöverföring kan i den meningen ses som en förutsättning till kunskapsintegration och kunskapsöverföring är således nödvändig för att sedan kunskapsintegration ska kunna ske. Detta påstående styrks även av Krishnaveni &

Sujatha, (2012) som påstår att lyckad kunskapsöverföring resulterar i framgångsrik tillämpning och skapande av kunskap i organisationer.

I den definition av kunskapsöverföring som framställts i denna studie anses kombination av differentierad kunskap och även skapande av ny kunskap vara ett resultat av kunskapsöverföring, i kontrast till Tells (2011) beskrivning av tre approacher till kunskapsintegration. För att kunna uppnå en kombination av differentierad kunskap från två individers kunskap krävs att dessa har förståelse för varandras kunskap. Det måste i någon mån ske kunskapsöverföring mellan individerna för att de tillsammans ska kunna kombinera sin kunskap och möjligtvis skapa ny kunskap.

Figur 1. Studenternas sammanfattande tolkning av Tell (2011) samt Okhuysen & Eisenhardt (2002) beskrivningar av kunskapsintegration.

3.2 Innovation

En del av syftet med denna studie är att redogöra för hur kunskapsöverföring kan bidra till att skapa innovation. För att skapa innovation är kunskap en viktig grundpelare (Nonaka, 1994) och kunskapsöverföringen mellan människor är viktigt då det är människorna i en organisation som bär på kunskapen, organisationen kan inte själv skapa innovation (Wood & Bischoff, 2020).

Trots att innovation används i dagligt språk och är ett begrepp som ofta nämns i storföretags interna inkubatorer kan individer ha olika uppfattning om vad innovation innebär. Nonaka (1994) beskriver innovation som en process där problem skapas och definieras av organisationen som sedan löser dessa problem genom att aktivt utveckla ny kunskap. Hannan och Freeman (1984) beskriver istället innovation som slumpmässig, att innovation inte skapas för att den är användbar, utan skapas av ren slump. Enligt Souto (2015) kan innovation skapas genom nya kombinationer av existerande kunskap, och behöver inte nödvändigtvis vara ett resultat av nyskapad kunskap.

Innovation delas ofta in i två kategorier; radikal och inkrementell innovation. Radikal innovation beskrivs av Schumpeter (1934 & 1942) i Souto (2015) som kreativ förstörelse, där innovationen ersätter en redan etablerad produkt, process eller metod som i och med

den nya innovationen tappar sitt värde på marknaden. Ett exempel på detta är när CD-skivan tog över marknaden från VHS-band. För att innovation ska vara radikal krävs att den har en hög grad av novitet, att det är något helt nytt och banbrytande, vilket medför stora utmaningar men även stora möjligheter (Teece, 2010; Tushman & Anderson, 1986). I Souto (2015) beskrivs Schumpeter (1934 & 1942) hävda att nyckeln till ekonomisk utveckling är radikal innovation.

Inkrementell innovation har istället låg grad av novitet, innovationen ersätter inte befintliga produkter, processer och metoder utan förbättrar eller förädlar dessa (Martínez-Ros & Orfila-Sintes, 2009). Detta betyder att inkrementell innovation innebär en lägre finansiell risk, men med det även betydligt lägre potential att positivt påverka organisationens prestanda (Martínez-Ros & Orfila-Sintes, 2009; Tushman & Anderson, 1986). Däremot påstår Souto (2015) att kontinuerliga inkrementella innovationer på sikt kan leda till en radikal innovation.

Då definitionen av innovation, som demonstrerats ovan, kan skilja sig mellan forskare innebär det att respondenternas syn på vad innovation är i denna studie även kan variera. Därför kan olika teoretikers definitioner av innovation vara relevant för denna studie och kommande analys.

3.3 Explore & exploit

En organisation kan välja att anamma en strategi som fokuserar på att utforska ny kunskap, explore, eller utveckla den kunskap organisationen redan besitter, exploit. Däremot kan det vara fördelaktigt för en organisation att använda sig av både explore och exploit, men organisationen måste fatta beslut om hur de kan kombinera de två strategierna (March, 1991). Då utvidgning och förfining av befintlig kunskap är centralt i exploit och att experimentera fram nya alternativ är centralt i explore, är tidsåtgången för inlärningsprocessen större för explore än för exploit. Detta beror på att avkastningen av exploit är förutsägbar och positiv medan explores avkastning är osäker och kan vara negativ (March, 1991).

Att balansera en organisations fokus ömsesidigt mellan exploit och explore resulterar i ökad kollektiv kunskap och ökad individuell kunskap, men resulterar även i konflikter mellan långsiktiga och kortsiktiga problem (March, 1991). En organisation som håller en bra balans mellan explore, att utforska ny kunskap, och exploit, att utveckla befintlig kunskap, kan uppnå så kallad organizational ambidexterity (O’reilly III & Tushman, 2013). En organisation som uppnått organizational ambidexterity har enklare att konkurrera på både marknader där experiment, autonomitet och flexibilitet behövs samt på marknader där förbättringar, effektivitet och kontroll behövs. Dessutom anses dessa organisationer vara

mer konkurrenskraftiga när det gäller både befintlig och ny teknik (O’reilly III & Tushman, 2013).

March (1991) teori om explore, utforska ny kunskap, och exploit utveckla befintlig kunskap, går även att koppla till innovation. Radikal innovation kan kopplas till explore eftersom denna teori föreslår att innovation skapas genom att skapa något helt nytt (Souto, 2015; Teece, 2010; Tushman & Anderson, 1986), vilket kan argumenteras kräva utforskande av ny kunskap. Inkrementell innovation (Martínez-Ros & Orfila-Sintes, 2009) kan relateras till exploit då det handlar om att förbättra något, alltså utveckla det som redan finns. Inkrementell innovation kan även skapas med hjälp av ny kunskap, men vi argumenterar för att inkrementell innovation inte är beroende av ny kunskap i samma grad som radikal innovation.

Storföretags interna inkubatorer kan välja att fokusera på explore och att samarbeta med externa startups eller andra externa parter som bidrar med ny kunskap och därigenom utforska nya affärsområden att utveckla, men även exploit genom att utveckla den kunskap som fallföretagets anställda redan besitter för att lösa problem som identifierats. Teori om explore och exploit kan, tillsammans med vår empiriska data, bidra till analysen för att besvara våra forskningsfrågor om vilken roll kunskapsöverföring har i interna inkubatorers arbete för att skapa innovation, samt hur kunskapsöverföringen skiljer sig mellan interna medarbetare och storföretag samt externa parter och storföretaget.

3.4 Tacit & explicit kunskap

Som tidigare nämnts, i kapitel 1.2, finns det teori som föreslår två typer av kunskap, tacit kunskap och explicit kunskap. Tacit kunskap är den typen av kunskap som är svårare att överföra då den kan vara svår att beskriva med ord, utan baseras i stor grad på erfarenhet. Tacit kunskap bildas dock inte bara genom egna erfarenheter utan kan även bildas genom att observera hur andra arbetar, eller få andras erfarenheter återberättat för sig. Kunskapen är starkt kopplad till både engagemang och erfarenhet i en specifik kontext. Explicit kunskap går att uttrycka med hjälp av ord och siffror och är på så sätt lättare att överföra från en person till en annan (Nonaka, 1994). En organisation kan inte själv skapa kunskap, utan det är människorna i organisationen som bär på och tillsammans skapar ny kunskap. För att skapa innovation är kunskapsöverföring mellan människor viktigt och då behövs ett samspel mellan både tacit och explicit kunskap (Wood & Bischoff, 2020).

Nonaka (1994) har framställt en modell för kunskapsskapande. Detta kan tyckas frångå denna studies huvudfokus; kunskapsöverföring, men som tidigare poängterats anser vi att kunskapsöverföring är grundläggande för att kunskapsskapande ska kunna ske och den modell Nonaka (1994) framställt anses därför vara relevant att analysera i relation till

kunskapsöverföring. Denna modell är indelad i fyra kategorier: socialization, externalization, combination och internalization. I modellen visas kunskap gå från explicit kunskap eller tacit kunskap på y-axeln, till tacit kunskap eller explicit kunskap på x-axeln. (Nonaka, 1994).

Figur 2. Studenternas tolkning av Nonaka (1994) Modes of the Knowledge Creation, s. 19.

Socialization sker när tacit kunskap överförs mellan individer genom att de delar med sig av sina erfarenheter till exempel. I socialization omvandlas inte tacit kunskap till explicit kunskap när den överförs utan kunskapen fortsätter vara av tacit natur. Kunskapen konkretiseras inte och kan därmed inte utnyttjas av hela organisationen, utan processen sker på ett individuellt plan. Socialization utlöses exempelvis genom att skapa olika team eftersom det förenklar processen att dela med sig av individens perspektiv och erfarenheter (Nonaka, 1994).

Externalisation uppkommer från betydelsefulla dialoger i team och innefattar en process där tacit kunskap omvandlas till explicit kunskap med hjälp av metaforer och analogier, av vilka modeller och koncept skapas. På så vis delar de med sig av tacit kunskap som varit gömd och som annars hade varit svårkommunicerbar (Nonaka, 1994).

Combination handlar om att på olika sätt kombinera befintlig explicit kunskap och uppstår genom att teammedlemmar från olika delar i organisationen samlas och dokumenterar kunskapen. Organisationens kunskapsbas ökar således inte, men individers kunskap kombineras och utnyttjas på nya varierande sätt (Nonaka, 1994).

Internalization är den kategori där explicit kunskap omvandlas till tacit kunskap. Detta är ofta tätt kopplat till “learning by doing”. Den explicita kunskapen tas i bruk och via genomförandet tillkommer kunskap utöver det som uttrycks i ord eller siffror, tacit kunskap (Nonaka, 1994).