Malmö högskola
Lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängEn kritisk granskning av det normkritiska
perspektivet
A critical survey of the ”normkritiska” perspective
Jacob Jensen
Mikael Nilsson
Lärarexamen 300 hp
Samhällsvetenskap och lärande Slutseminarium: 2015-03-24
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan Anders Andersson
Sammanfattning
Den normkritiska pedagogiken är ett tämligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rådande och förgivettagna sätten att vara, eller med andra ord de rådande normerna i samhället. Under senare år har normkritisk teori fått ett stort genomslag inom forskningen och i den allmänna debatten, speciellt relaterat till skolans värld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik får finns det ingen forskning på menar normkritiker själva och det blir därför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den använder sig av begrepp så som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar således till en fördjupad förståelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhället samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv. I vår analys behandlar vi olika perspektiv på kategorisering och hur de lyfts inom normkritiken. Detta då det många gånger blir oklart hur och när kategorisering ses som gynnsamt eller skadligt ur ett normkritiskt perspektiv eftersom det beskrivs som dels nödvändigt och dels bidragande till förtryck genom andrafiering. Vidare problematiseras den normkritiska önskan om att förändra samhällsnormer genom att ifrågasätta om detta är en process som går att styra, samt om normförskjutning bidrar till ett icke-diskriminerande samhälle, eller om förtryckande normer istället då drabbar andra grupper. I diskussionen behandlas frågan om normkritikens användning inom skolan och hur detta tämligen outforskade fält anammats inom skolvärlden.
Nyckelord: Normkritik, Toleransperspektiv, Identitet, Stereotypisering, Normer, Intersektionalitet, Makt.
Förord
Detta examensarbete är skapat och skrivet genom ett samarbete mellan Jacob Jensen och Mikael Nilsson. Vi är två lärarstudenter med inriktning idrott och samhällskunskap mot åldersgrupperna Gs/Gy. Hela arbetet och arbetsgången är en jämlik kollaboration där de enda delarna där någon varit mer involverad än den andre har varit metoden där J. Jensen tagit ett något större ansvar medan M. Nilsson tagit del av någon del av empirin där J. Jensen inte varit lika delaktig. Vi vill passa på att tacka vår handledare Jan Anders Andersson för litteraturtips och handledning.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte/Problemformulering ... 9
1.1 Problemformulering ... 9
2.2 Syfte och frågeställning ... 9
3. Metod ... 11
3.1 Urval ... 11
3.2 Validitet ... 12
3.3 Avgränsningar ... 14
4. Teoretiska utgångspunkter ... 15
4.1 Klassificering och kategorisering ... 15
4.2 Vad är en norm? ... 16 4.3 Makt ... 19 4.4 Intersektionalitet ... 21 4.5 Stereotypisering ... 22 4.6 Identitet ... 25 4.7 Toleransperspektiv... 27 5. Normkritik ... 32 6. Problematisering av normkritiken ... 38 7. Diskussion ... 44 Referenser ... 46
7
1. Inledning
Vår ingång i denna undersökning kom från intresset att fördjupa vår förståelse för skillnaden mellan förkunskap och fördomar. Detta intresserade oss då vi som lärare i vårt arbete ofta upplever oss behöva använda generaliseringar för att utöva vårt yrke på ett välfungerande sätt. Dessa generaliseringar kan vara allt ifrån att tala om Iran som ett enhetligt muslimskt land eller att tala om Sverige som ett land utan betydande fattigdom. De här påståendena är inte absoluta sanningar utan grundar sig i jämförelse med andra länder och undantag finns förstås som skulle tala emot dessa påståenden. I diskussioner under vår utbildning har denna typ av påståenden ifrågasatts och vi har funderat på var gränsen för så kallad förkunskap och fördom går och när de generaliseringar som vi ser som nödvändiga för vårt arbete övergår i något som kan liknas vid stereotypisering och marginalisering av vissa grupper. Vi letade efter relevant forskning för att kunna besvara denna fråga, men upptäckte att detta fält var tämligen outforskat samt att detta troligen skulle mynna ut i en diskussion om syn på kunskap. Därför gjorde vi bedömningen att vi inte skulle kunna genomföra detta inom den tidsram som vi hade, eller nå några nya fördjupade insikter i området.
Det som slog oss var att vi stött på liknande problematisering inom det fält som kallas normkritik, inom skolans värld kallat normkritisk pedagogik. Inom detta fält behandlas närliggande frågor då till exempel frågor om kränkningar och diskriminering behandlas i relation till generalisering av grupper i och med rådande samhällsnormer. Detta gjorde att det kändes naturligt att istället fokusera vår undersökning på att fördjupa kunskapen inom detta fält. Denna forskningsdisciplin är ett nytt och aktuellt område som vi berört under utbildningens gång. I och med att det är ett nytt fält upplevde vi att det fanns goda möjligheter för oss att bidra till dess breddning, bland annat genom att lyfta normkritiken bort från skolans värld. Detta för att göra det mer applicerbart på samhället i stort samt att kritiskt granska normkritiken och problematisera dess teser. Eftersom den forskning som vi tagit del av främst varit av praktisk natur har vi behövt teoretisera olika begrepp som används inom fältet för att sedan kunna göra en kritisk granskning.
8
Kapitel 2 behandlar problemformuleringen samt syfte och frågeställning. Kapitel 3 beskriver de metoder som använts för att genomföra vår undersökning samt vilka överväganden och teoretiska ingångar vi använt oss av. I kapitel 4 behandlas de för normkritiken relevanta begreppen utifrån en normkritisk syn så väl som från andra perspektiv. I kapitel 5 beskrivs och förklaras den normkritiska diskursen för att slutligen i kapitel 6 problematiseras och kritiseras utifrån den begreppsförståelse som presenterats. I kapitel 7, som är det avslutande kapitlet, diskuteras undersökningen och resultatet vidare.
9
2. Syfte/Problemformulering
1.1 Problemformulering
Vårt första möte med det normkritiska perspektivet skedde i en av kurserna under vår utbildning, vid namn ”det mångkulturella samhället”. Teorierna som presenterades inom fältet skapade många diskussioner där det blev tydligt att åsikterna bland oss studenter kraftigt gick isär. Det intryck som befästes starkast hos oss som bedrivit denna undersökning var att det myntades många nya begrepp utan att det alltid teoretiskt definierades till exempel toleransperspektivet. Ofta användes dessa begrepp så som om de var självklara och/eller gavs det praktiska exempel som förklaring på begreppen. Här såg vi möjligheten att bidra till att fördjupa kunskapen inom den normkritiska diskursen genom att med tillgänglig forskning inom detta fält titta närmare på hur dessa termer används och vad som menas med dem så att den normkritiska diskursen lättare kan användas som en teoretisk ram i flera olika situationer. Dessutom upplevde vi att denna forskning använts utan större reflektion inom bland annat rapporter från Statens Offentliga Utredningar (SOU). ”Utan kunskap om ett normkritiskt förhållningssätt går
det inte att göra effektiva planer mot diskriminering och kränkande behandling. Då kan inte heller skolans huvudmän som har det övergripande ansvaret bedöma planerna”.1
Här fastställs att utan detta förhållningssätt kan inte diskriminering och kränkande behandling motverkas på ett effektivt sätt. Detta betyder i förlängningen att inga tidigare antidiskrimineringsplaner har varit effektiva, något som bör ifrågasättas då detta fält är så pass nytt och obeprövat. ”Vilka konsekvenser en normkritisk pedagogik får i
praktiken finns det ingen dokumenterad kunskap om i svenskt sammanhang”.2
2.2 Syfte och frågeställning
I denna undersökning kommer vi att med kritiska ögon granska den normkritiska ansatsen och hur den använder sig av, för disciplinen, relevanta begrepp. Detta för att belysa normkritikens styrkor och svagheter samt göra det mer applicerbart i situationer
1 Svaleryd & Hjertson (2012). S. 133. Från Skolverket (2011). 2
10
som inte endast är kopplat till skolans värld, eftersom den utanför denna kontext inte är lika starkt förankrad i forskning. Vår frågeställning blir således:
Vilka konsekvenser kan det finnas med ett normkritiskt förhållningssätt samt hur kan de för normkritiken relevanta begreppen tolkas?
11
3. Metod
Detta examensarbete är en litteraturbaserad studie där vi utgått från en litteraturöversikt av normkritik för att senare analysera detta forskningsområde. En litteraturöversikt innebär att granska tidigare forskning inom ett visst fält eller ämne. Detta kan innefatta både kvantitativt samt kvalitativt material.3”En litteraturöversikt kan också göras som
ett fristående arbete för att med grund i litteraturen skapa kunskap om det valda problemet”.4
Målet har varit dels att fördjupa förståelsen för ämnet samt att problematisera och kritisera, i en förhoppning att detta ska utveckla och föra forskningen framåt. Vi har utgått från en teoretisk grund som är baserad på den kritiska teorin som sammanfattas av Coakley och Pike5. De menar att den kritiska teorin är ett brett fält med många inriktningar, men sammantaget kan den beskrivas som att; grupper och samhällen karaktäriseras genom gemensamma värderingar och intressekonflikter, normer och värderingar förändras över tid samt att makt ständigt skiftar mellan olika situationer i samhället.6 Denna teori ser på samhället genom att fokusera på olikheter, komplexitet, motsägelser och förändringar som påverkar människors sociala liv. Den kritiska teorin är ett verktyg för att kunna studera specifika sociala problem och synliggör olika maktstrukturer i samhället. Styrkorna med denna kritiska utgångspunkt är att den ständigt vill förnya forskningen kring det sociala livet då strukturer och andra sociala fenomen hela tiden förändras. Teorier som var applicerbara för olika sociala grupper förr kanske inte är applicerbara på dagens sociala sammansättningar.7
3.1 Urval
Denna litteraturöversikt utgår framförallt från tre böcker; Skola i normer, Normkritisk
pedagogik och Normkritiskt perspektiv samt Likabehandling i förskola & skola som
ytterligare har bidragit till förståelse för den normkritiska diskursen. ”En
text/dokumentstudie är en form av examensarbete som utgår ifrån befintliga texter och dokument och där dessa ges status som huvudkällor för undersökningen... En
3
Friberg (2012)
4 Ibid. s.133
5 Coakley & Pike (2009) 6 Ibid
7
12
kunskapsöversikt är en översiktlig sammanställning och analys av en större mängd befintlig och systematiskt framställd kunskap inom examensarbetets problemområde”.8
Litteraturen som vi valt ut är framstående inom den normkritiska forskningen och har lagt grunden till den normkritiska pedagogiken i Sverige. Genom denna har vi via deras referenser kunnat gå bakåt till normkritikens ursprung, vilket lett oss vidare till annan, för ämnet, relevant litteratur. Dock har vi en begränsad forskningsbas i ämnet, dels på grund av att begreppet ”normkritik” är ett svenskt begrepp, men framförallt att forskning i ämnet endast pågått under cirka ett decennium under detta namn. Vi kommer till viss del att lyfta dess ursprung och bakomliggande teorier. Fördelen med att forskningsbasen är så pass liten är att vi kunnat tillgodogöra oss i stort sett all tillgänglig litteratur som funnits tillgänglig fram till 2014.
Normkritiken har främst lyfts kopplat till skolans värld och därför är litteraturen starkt präglad av pedagogiska och praktiska inslag i teorin. Begreppet återfinns inom andra fält men då ofta kopplat till den allmänna debatten och inte till forskning. Vi upplever att det finns en relevans att lyfta begreppet bort från skolans värld och genom en teoretisering göra det applicerbart i andra forskningssammanhang, samtidigt som vårt arbete fortfarande har relevans för skolan och de som arbetar och vistas inom den.
3.2 Validitet
Då vi tagit del av den normkritiska forskningen och främst utgått ifrån dennes definitioner och tolkningar finns det en partiskhet i våra källor som vi är väl medvetna om. Friberg menar att det är viktigt att i en litteraturöversikt ha ett kritiskt förhållningssätt, dels till urval och dels under skrivprocessen.9 I vårt urval har vi tagit del av en stor del av den normkritiska litteraturen och därför inte gjort någon normativ selektion. Vi har dessutom utgått från ett kritiskt perspektiv, vilket medfört att skrivprocessen ständigt präglats av ett kritiskt förhållningssätt. Detta påverkar vårt resultat då vi inte kunnat lyfta alla övriga teorier och deras tolkningar utan endast kunnat fördjupa oss och problematisera vissa begrepp och definitioner. Detta är heller inte meningen att ses som något annat än en kritisk granskning av den normkritiska diskursen utifrån den litteratur vi tagit del av. Det finns många fler sätt att se på de
8 Malmö högskola (2015) 9
13
begrepp, som vi sett som relevanta för ämnet och därför valt att lyfta, vilket skulle kunna leda fram till andra resultat. För att ytterligare poängtera denna partiskhet i våra källor vill vi redan nu lyfta att följande litteratur har en normkritisk utgångspunkt vilket läsaren bör ha i åtanke när det refereras till dessa: Bromseth & Darj (2010), Elemeroth (2012), Martinsson & Reimers (2014) samt Svaleryd & Hjertson (2012).
Ett exempel blir vår tolkning av toleransdiskursen, som normkritiken menar är normen. Vi ifrågasätter inte toleransperspektivet som begrepp då det inte finns annan litteratur som kan hjälpa oss att förklara detta. Vi har därför valt att utgå från den normkritiska litteraturens tankar där toleransperspektivet ses som dess motsatts. Utifrån detta har vi kunnat härleda toleransdiskursens ursprung och i och med det förklara den på ett så neutralt vis som möjligt. I och med denna snedfördelning av empiri innebär det att den kritik som ges från normkritiskt håll mot toleransdiskursen i mycket mindre utsträckning kan ges från ett toleransperspektiv gentemot det normkritiska. Den kritik som ges mot normkritiska perspektivet bör därför ses till stor del som vår kritik snarare än kritik från toleransperspektivet även om det skulle kunna argumenteras att vi som skriver detta är en del av normen och således även toleransdiskursen. Vi som forskare är en del av den existerande samhällsnormen, dock med få undantag. Detta skulle kunna påverka vår forskning då vi är ”i normens öga”.
Brade med flera (2008) utgår från begreppet i ”stormen öga” för att förklara hur normer och normalitet fungerar. Centrum i en storm kallas för ”öga” och där blåser det oftast inte alls, utan det är alldeles lugnt och stilla. Men ju längre bort från ögat någon befinner sig, desto mer blåser det. Genom att byta ut ordet ”storm” mot ”norm” kan liknande resonemang användas för att förklara hur normsystemet fungerar. Då blir det istället ”normens öga”. När någon befinner sig mitt i ögat, märks inte normerna, då dessa oftast är helt internaliserade i individen. 10
Eftersom normkritiken menar att den rådande normen är en toleransdiskurs skulle det i förlängningen kunna sägas att kritik mot normkritiken per automatik blir en kritik från toleransperspektivet. Dock har det varit svårt att hitta kritik mot det normkritiska perspektivet kanske för att det är en så ny disciplin. Vi har därför delvis utgått från kritiken som ges emot det som normkritikerna själva anser vara disciplinens ursprung så som post-strukturalism, det kritiska perspektivet samt queerteori.
10
14
3.3 Avgränsningar
Vi har utgått ifrån den normkritiska litteraturen11 och till viss del annan relevant litteratur samt litteratur som lyfts i den normkritiska forskningen. På grund av arbetets omfattning har vi inte kunnat fördjupa oss i alla de för ämnet relevanta begrepp utan fått begränsa oss till de vi ansåg vara mest relevanta, både för vårt arbete och för att förstå den normkritiska diskursen. De begrepp vi valt att behandla djupare, i egna underrubriker, har valts främst på grund av att de för vårt arbete varit relevanta och för att vi utifrån dessa begrepp kunnat problematisera det normkritiska perspektivet. I en del fall har vi valt att med hjälp av annan litteratur förklara och fördjupa begrepp. I andra fall har vi utgått från de tolkningar som finns i den normkritiska litteraturen då den på djupet förklarar några av dessa begrepp. Till exempel behandlas Foucaults teorier kring makt på ett utförligt vis i den normkritiska litteraturen och vi har därför utgått från denna tolkning istället för att gå tillbaka till ursprungskällan. I och med att normkritik är ett svenskt begrepp har vi kunnat ta del av merparten av den existerande forskningen kring normkritik. Tidigare forskning som bidragit till att skapa det normkritiska fältet berörs främst under rubriken ”normkritik”, men återfinns även i andra delar av arbetet. Att tidigare forskning som bidragit till att skapa det normkritiska fältet inte lyfts i ett separat kapitel är ett aktivt val vi gjort. Detta då vi ansåg det behövas en djupgående begreppsförklaring för att förstå den normkritiska diskursen och dess föregångare samt att det genom begreppsförklaringar tedde sig naturligt att lyfta bakgrunden till begreppen där och inte i ett tidigare kapitel.
11 Skola i normer, Normkritisk pedagogik och Normkritiskt perspektiv samt Likabehandling i förskola &
15
4. Teoretiska utgångspunkter
4.1 Klassificering och kategorisering
”… människor är klassificerande varelser som skiljer mellan slag eller klasser av fenomen”.12 Detta fenomen att dela in saker i fack och använda sig av skillnadskapande
verkar även vara förekommande hos andra arter så som papegojor.13 Forskningen har
visat att även dessa varelser kan skilja på olika ting och således använder de sig också av klassificering. En kognitivistisk syn på kategorisering beskrivs av George Kelly på följande sätt, för att kunna navigera i livet så behöver människor dela in allt i kategorier, både andra individer såväl som egna erfarenheter och olika beteenden.14 Vi använder oss av klassificering för att göra en oändlig komplex värld, ändlig och hanterbar. Vad och hur något klassificeras beror på i vilket samhälle indelningen sker men är även kopplat till nödvändighet. Ett exempel på detta är att folk som lever i regioner med mycket snö har flera olika ord för att förklara vilken typ av snö det är, medan detta hade varit överflödigt i delar av världen där snö är sällsynt eller icke förekommande.15
Vid uppdelning av folkgrupper är det de upplevda sociala avstånden som avgör hur detaljerad denna kategorisering blir. För någon som bor i Sverige kan det finnas en relevans att skilja på skåningar och norrlänningar, men en skulle troligen inte dela in andra nationers medborgare i mindre sektioner än att de kan benämnas som en enhetlig grupp.16 När det börjar pratas om ras, nationalitet och kultur förändras kategorierna och de tidigare så viktiga perspektiven, klass, genus och ålder får en betydligt mindre relevans då avståndet gör att grupper tenderar till att klumpas samman.17
Kategorier är alltså inte objektiva utan socialt konstruerade vilket innebär att vissa indelningar som vi ser som naturliga och sanna inte alls behöver vara det.18 Det finns således inga naturliga och sanna sätt att kategorisera. Kvinna och man behöver inte vara 12 Hylland Eriksen (1993). s. 79 13 Sveriges television (2014) 14 Kelly (1955, 1991) ur Karlsson (2007) 15 Hylland Eriksen (1993) 16 Ibid
17 Martinsson & Reimers (2014) 18
16
en relevant uppdelning i alla samhällen och tidsepoker utan nödvändigheten för en kategori avgör om den kommer att existera.19 Nödvändighet för en kategori behöver
förstås inte endast innefatta definitioner av vilken typ av snö som ligger på marken eller underkategorier av en nations folk utan styrs av vilka behov som finns i ett samhälle. I vårt samhälle finns det vissa nödvändigheter, som i andra samhällen är irrelevanta. Det som avgör är främst normer i de olika samhällena som kan skilja sig mellan olika sammanhang (till exempel beroende på tid och behov). Kategorier är därför flytande och kan förändras då kategorisering är en effekt av normering. ”Det bör alltså
understrykas att det inte handlar om att kategorier regleras genom normer, som om kategorierna kommer före normerna. Det är normerna som gör kategorierna”.20
Utöver att kategorier skapas av nödvändighet skapas de ofta genom motsatsförhållanden. Detta kallas dikotomisering och innebär att dela en kategori i två delar där något är det ena eller andra men aldrig båda.21 Svenska Akademins Ordbok definierar begreppet som “delning av en klass i två varandra uteslutande
underklasser”.22 Eftersom denna process skapar nya kategorier gäller även för dessa att
de är socialt konstruerade och uppkommer av nödvändighet beroende på samhälle och tidsålder. Men problem uppstår när kategorier skapas genom dikotomisering och denna delning ses som naturlig och självklar men visar sig vara osann. Trots bevis för dikotomins osanning, uppehålls kategorierna som sanna genom normativa förväntningar och de som inte passar in i någon av kategorierna utan hamnar mellan dem osynliggörs. Tvåkönsnormen gör det svårt för transpersoner att bli begripliga för sig själva och för andra eftersom tvåkönsnormen förutsätter att alla kan och borde definieras som antingen man eller kvinna.23
4.2 Vad är en norm?
En norm kan förklaras som ”…det förgivettagna sättet att vara”.24 ”Normer är regler
som anger vad som är tillåtet och förväntat beteende för medlemmar av en grupp eller
19 Martinsson & Reimers (2014) 20
Ibid. s. 11
21 Ibid
22 Svenska Akademien (2009) 23 Martinsson & Reimers (2014) 24
17
ett samhälle”.25 Begreppet används ibland på ett diffust sätt och blandas ihop med
andra närliggande begrepp men en norm bär så att säga på information om vad som anses normalt respektive onormalt.
Genom att en norm alltid pekar mot vad som anses ”normalt” bär den alltid på föreställningen om sin motsats, om det ”icke-normala”: sådant som hela tiden skils ut som annorlunda, märkligt eller inte lika bra.26
Detta styr i sin tur vilka förväntningar folk har för individers uppförande och agerande.27 För att identifiera en norm kan en tänka på sådant som anses onormalt eller märkligt beteende och det motsatta beteendet är således normen. ”Genom att vi ser
något som olikt så måste något vara likt – och utgör där med också normen”.28
I och med att flera normer samverkar bildas normansamlingar som har två funktioner. Dels att styra individen i sociala situationer. Detta då de hjälper oss att tolka och förstå världen genom att utesluta möjligheter att agera och vara, samt öka sannolikheten för hur olika sociala situationer kommer att spela ut.29 Utöver denna användning verkar normer som ett socialt sammanhållande kit. De som följer normen passar således lättare in i sociala sammanhang än de som bryter mot den. Att ifrågasätta och bryta mot normen innebär därför att det blir svårare att förhålla sig till varandra samt att den sociala gemenskapen försvinner.30 Normer kan delas in på flera olika sätt till exempel formella och informella normer. Formella normer är sådana som anses så viktiga att de skrivs ned och blir till exempel lagar eller ordningsregler. Att bryta mot lagar innebär rättsliga sanktioner och att bryta mot ordningsregler för ofta med sig förutbestämda sanktioner. Informella normer däremot, det vill säga sådana normer som är ”sunt förnuft”, medför inga rättsliga sanktioner om en individ bryter mot dessa. Dock finns det andra former av sanktioner som kan drabba den som begår ett normbrott till exempel diskriminering, kränkningar och social utfrysning. Att anpassa sig till normen ger således bekräftelse medan normbrytande leder till sanktioner.31
25 Karlsson (2007)
26 Martinsson & Reimers (2014). s. 10 27
Sörensdotter ur Bromseth & Darj (2010)
28 Svaleryd & Hjertson (2012) s. 60
29 Baier & Svensson (2009) ur Elmeroth (2012) 30 Eek-Karlsson ur Elmeroth (2012)
31
18
Olika grupper och sociala sammanhang kan ha skilda normsystem vilket leder till att det kan vara svårt, för att inte säga omöjligt, att alltid vara och följa normen i alla sammanhang. Mellan dessa olika grupper med skilda normsystem bildas det hierarkier vilket i sin tur skapar en norm för samhället i stort.32 Grupper med ett eget normsystem kan således vara normbrytare sett från en samhällsnorm medan samhällsnormen kan vara normbrytande inom gruppen.
Samtidigt kan en position som innebär brott mot normerna bidra till att skapa stark samhörighet med andra i samma situation, vilket i sin tur kan leda till politisk kamp med syfte att skapa förändringar i maktrelationerna.33
Hur samhällsnormen ser ut kan alltså förändras både genom medvetna handlingar och genom förändrad syn på vad som är normalt över tid. Det är inte speciellt många decennier sedan då det ansågs märkligt att kvinnor hade andra arbeten än de som kopplas till hemmet. ”Ju fler som tillägnar sig normen desto större legitimitet får
den”.34 Normer överlappar varandra och är ibland motsägelsefulla, vilket skapar spelutrymme för individen att förändra normen.35 “What was once the alternative
suddenly becomes the norm, and what was once queer suddenly becomes quite comforting. However, no approach is unproblematic, which means that no approach can ever be the way to solve our problems”.36
Exempel på normer i vårt samhälle kan vara en heteronorm.
Heteronormen skapas i förhållande till en otroligt stor mängd av olika typer av praktiker och värderingar. Gränsen dras till exempel mot singlar, mot heterosexuella par i ”rätt ålder” utan barn, invandrarfamiljer med för många barn och fel jämställdhetsvärderingar, mot människor som lever flersamt eller icke-monogamt, mot transpersoner (som absolut inte bör ha barn), eller människor med vissa funktionshinder som inte bör ha varken sex eller barn. De som anses vara eller göra fel enligt normen tvingas försvara och förklara sina ”andra sätt” att vara och leva.37
I en norm finns det alltså en stor mängd antagande om hur en ska vara för att kunna tillskriva sig denna. Att vara norm innebär alltid vissa privilegier och normen tillskrivs mer positiva egenskaper än de som står utanför den.38 Dessutom visar normen för alla
32 Ibid
33 Sörensdotter ur Bromseth & Darj (2010). s. 138 34
Eek-Karlsson ur Elmeroth (2012). s. 19
35 Martinsson & Reimers (2014) 36 Kumashiro (2009). s. 53-54
37 Bromseth ur Bromseth och Darj (2010). s. 31 38
19
andra som står utanför vad som är eftersträvansvärt. För att bibehålla sin position som norm måste det skapas gränser gentemot det som inte är norm. Dessa gränser är många och de som faller utanför tvingas således ofta att förklara sig och sin livsstil.39
4.3 Makt
Makt är förmågan att kunna påverka andra människor och uppnå mål även om en stöter på motstånd från andra.40 Makt är dock inget som någon kan ta utan snarare något som
ges till en av andra.41 ”Makten finns inte enbart ”där ute” i samhället, utan skapas
aktivt som del av kunskapandet och i hur vi tolkar oss själva, andra och verkligheten vi lever i”.42
Makten finns i normen vilket innebär att ingen utan snarare alla är med och påverkar, medvetet eller omedvetet, vem eller vilka grupper som får makt över andra. Vissa personer eller grupper tjänar klart mer på rådande normer som ger dem makt. Detta innebär dock inte att dessa förespråkar en ojämlikhet, lika lite som de som är förlorarna genom de rådande normerna förespråkar jämlikhet.43 Dock kan det vara så att de som är marginaliserade genom normen ifrågasätter och gör motstånd medan de med makt försöker att förhindra detta ifrågasättande i ett försök att bibehålla sin status.44 Eftersom normer alltid samverkar till att skapa normansamlingar kan en individ både vara norm och icke-norm och på detta vis skapas ett hierarkiskt system för fördelning av makt.
…normer bygger på idén om normalitet och avvikelse och därmed skapar de hierarkier där somliga ges och tar sig rätten att benämna, betrakta och behandla andra som avvikande och möjliga att ifrågasätta.45
Genom upprepning av normen och vad som inte är norm får och behåller den dominerande gruppen sin makt.
Heteronormativitet är baserat på principen om hierarkisk skillnad, där vissa kroppar och livsstilar privilegieras medan andra systematiskt och genom upprepning presenteras som avvikande, mindre önskvärda och mindre värdefulla.46
39 Bromseth ur Bromseth & Darj (2010) 40 Coakley & Pike (2009)
41 Ball (2013) & Foucault (1976/2002) ur Martinsson & Reimers (2014) 42
Bromseth ur Bromseth & Darj (2010)
43 Ball (2013) & Foucault (1976/2002) ur Martinsson & Reimers (2014) 44 Bromseth ur Bromseth & Darj (2010)
45 Martinsson & Reimers (2014). s. 29 46
20
Som vi förklarat tidigare skapar alltså normer kategorier vilka tillskrivs olika egenskaper. Normen tillskrivs mer positiva egenskaper medan de som står utanför den tillskrivs mindre positiva egenskaper. Den dominerande gruppen i samhället utövar makt över andra grupper och den dominerande gruppens kultur överförs i till exempel skolan. Eftersom vi lever med heterosexuella normen har därför denna norm makt över vad som förmedlas i skolans värld.47 Detta fenomen där normen ska överföra sina
värderingar på andra kallas ibland för överföringsdiskurs.48 Då de som är i ”normens
öga” inte själva kan se normen, osynliggörs och normaliseras det faktum att de är den dominerande gruppen vars kultur överförs på alla andra. I och med detta blir det till exempel vanligt att normen ska försvara de som står utanför den, då de ibland tillskrivs att vara en utsatt grupp. ”…ju mer makt en människa har över en annan, desto större
ansvar har hon för den andra individen”.49
I förlängningen innebär ett sådant resonemang att det finns en föreställning om en oproblematisk, normal majoritet som inspireras att tolerera, acceptera och visa solidaritet med en problematisk minoritet. På så vis vidmakthålls skillnader i makt mellan grupper.50
För att identifiera bara några av dessa grupper som normen kan behöva ”försvara” kan statliga dokument granskas till exempel skolans värdegrund (se lgr11).51 Genom att värdegrunden lyfter fram vissa diskrimineringsgrunder som extra viktiga bildas ”ett
tydligt mönster av hierarkisk ordning mellan olika maktrelationer”.52 Flera av dessa maktpositioner ses som självklara och naturliga. Ett annat exempel på detta kan vara vuxnas makt över barn som trots FN:s barnkonventions uppmaningar att inkludera barn i beslutande processer sällan ifrågasätts.53
Att vara del av normen blir i och med den makt det innebär eftersträvansvärt och många gör sitt yttersta för att anpassa sig.54 Vissa har lättare än andra att tillskriva sig som en del av normen medan andra med till exempel ett avvikande utseende har svårare att passera som norm.
47 Martinsson & Reimers (2014)
48 Martinsson ur Martinsson & Reimers (2014) 49 Thorsén (2008) ur Elmeroth (2012). s. 19 50
Karlsson & Elmeroth ur Elmeroth (2012). s. 129
51 Skolverket (2011)
52 Nordenmark & Rosén (2008) ur Bromseth & Darj (2010). s. 62 53 Rosén ur Bromseth & Darj (2010)
54
21
… är det otvivelaktigt så att grupper som ”ser annorlunda ut” än majoriteten eller den dominerande gruppen kan ha svårare att assimileras till majoriteten än andra grupper, liksom att det kan vara svårare för dem att överge sin etniska identitet även om de så önskar.55
Vissa forskare förespråkar därför att vi bör använda oss av något ord för att signalera någons ”rastillhörighet”, inte ur ett rasbiologiskt syfte utan för att utseende, så som hudfärg, fortfarande är viktigt för att förstå sig på hur olika maktordningar samverkar. Utöver detta argumenterar dessa forskare för att fler och mer precisa kategorier skulle motverka stereotypiseringens negativa effekter genom att generalisering kring kategorier blir mer korrekta.56
4.4 Intersektionalitet
Intersektionalitet fokuserar på hur olika normer samverkar till att skapa maktordning. Normansamlingar är ett annat ord för intersektionalitet.57 Dessa normansamlingar ger komplexa mönster som avgör en individs makt i samhället beroende på ens olika grupptillhörigheter. Exempel på relevanta grupptillhörigheter som kan samverka för att avgöra ens ställning i ett samhälle kan vara, kön, ras, etnicitet, religion, ålder, funktionsförmåga och sexualitet. Olika normer väger olika tungt till exempel förklarades kvinnors låga inkomst, under mitten av 1900-talet, av att de hade en man som skulle försörja dem. Därför behövde de inte en hög lön, medan detta inte gällde för överklasskvinnor som jobbade inom läroverken som fick samma lön som sina manliga kollegor. Detta exempel visar hur olika normer samverkar och i detta fall så trumfade klass kön.58
”I grunden handlar den intersektionella analysen dock om att utveckla en skepticism gentemot kunskap, kategoriseringar och makt”.59 Begreppet började användas inom
feministiska och anti-rasistiska rörelser där dessa sågs som överordnade andra maktpositioner. Ett perspektiv på intersektionalitet är att genus alltid är överordnat andra maktordningar.60 En annan, för oss som skriver detta, mer relevant tolkning av begreppet innebär att olika hegemonier likställs och ingen maktposition, i alla
55
Hylland Eriksen (1993). s.14
56Jebari & Magnusson (2013) 57 Martinsson & Reimers (2014)
58 Florin (1987) ur Martinsson & Reimers (2014)
59 Lalander & Johansson (2007) ur Hammarén & Johansson (2009). s. 96 60
22
situationer, är överordnad en annan.61 Det finns variationer inom grupper där olika
positioner ges olika mycket makt och legitimitet jämfört med andra sätt att förhålla sig inom gruppen till exempel hetero- eller homosexuella män.
Intersektionalitet lägger fokus på skapandet av makt istället för avvikande kategorier. Upprätthållandet av maktrelationer är en viktig dimension av den intersektionella ansatsen.62 Normen skapar alltså en ”sann” bild av ”de andra” och kan innebära att ”de andra” utsätts för kränkningar och diskriminering. Men eftersom ingen individ bara har en grupptillhörighet kan den intersektionella ansatsen hjälpa oss att förstå varför till exempel vissa individer blir diskriminerade medan andra i samma grupp inte blir det. Det kan alltså inte bara förklaras utifrån en diskrimineringsgrund utan måste förklaras genom att flera diskrimineringsgrunder samverkar.63
4.5 Stereotypisering
Nationalencyklopedins definierar termen stereotyp som en ”förenklad, ofta allmänt
omfattande föreställning om utmärkande egenskaper hos alla som tillhör en viss grupp, t.ex. nation, ras, religion eller kön, också en där man själv ingår”.64 När stereotyper
syftar till att generalisera hur en etnisk grupp är och uppträder kallas det ofta för rasifiering. Stereotypisering av olika grupper kan vara positiv eller negativ samtidigt som den används som ett redskap för att fastställa hur en bör agera beroende på sin egen och den andres grupptillhörighet. Stereotypisering förenklar en komplicerad värld och underlättar sociala interaktioner.65 Stereotyper existerar i olika grupperingar och präglas av de rådande samhällsnormerna. Det är inte ovanligt att det finns en viss sanning bakom en stereotyp och det kan ses som en nödvändighet att stereotypisera för att förenkla och förklara intryck från omvärlden. Ur en negativ aspekt så leder stereotypisering till att grupper inte bara får en uppfattning av hur andra grupper är, men även hur de ”bör” agera, vilket i sin tur kan leda till fördomar vidmakthålls.66
Stereotyper förekommer både i jämställda och ojämställda samhällen samt finns bland
61 Ibid
62
Kumashiro (2002, 2004, 2007) ur Bromseth och Darj (2010)
63 Eek-Karlsson ur Elmeroth (2012) 64 Nationalencyklopedin (1995). s. 241 65 Hylland Eriksen (1993)
66
23
samhällets toppskikt till bottenskikt.67 Dock kan stereotyper rättfärdiga sociala orättvisor såväl som att erbjuda ”hämnd” mot eliten. Stereotyper avgränsar den ena gruppen från andra och framhåller ofta den egna gruppen som överlägsen. Undantag från denna regel finns ibland hos minoritetsgrupper.68
Då kategorier skapas genom rådande normer, men förändras över tid, tillskrivs kategorier alltså egenskaper som ses som gällande för hela gruppen.69 Om en grupp
upprepar ett beteende i tillräckligt stor utsträckning kommer detta börja ses som en naturlig del av gruppens beteende. Genom att en grupp uppför sig fel och normbrytande, kan förväntningarna på gruppen förändras och uppförandet normaliseras.70 Problemet
med detta är att grupper inte ses som individer utan som objekt. Ett exempel är att som homosexuell beskrivs en individ med bara ett ord istället för att beskrivas på ett sätt som visar på en komplex identitet.71 Denna typ av kollektiva identiteter bygger på att alla i gruppen har det mesta gemensamt, vilket möjliggör generalisering men även stereotypisering. Vidare skapar dessa kollektiva identiteter ett utanförskap hos de individer som inte passar in i mallen.72 Dessutom osynliggör normen det faktum att till exempel homosexuella finns bland alla grupper och inte är något som är oförenligt med att till exempel vara lärarstudent. Men i och med att det är norm att vara heterosexuell så förutsätts människor vara det i alla sammanhang utom i normativt homosexuella sammanhang.73
Alla grupper bär på stereotypa förväntningar. Det kan vara allt från klass, sexualitet, funktion, etnicitet och genus. Svenskhetsnormen innefattar utseende, varande och agerande. ”Fel” nationellt ursprung, religion och hudfärg blir då icke-svenskt. Dessa grupper rasifieras och kan därför diskrimineras.74 ”Det finns en stark förväntan om att
de som identifierar sig som svenskar också ska kunna definieras som vita”.75 Alltså blir
det svårt för människor som inte är ljushyade att kunna bli accepterade som svenskar.
67
Hylland Eriksen (1993)
68 Ibid
69 Martinsson & Reimers (2014)
70 Butler (1999) ur Hammarén & Johansson (2009) 71 Lundgren ur Martinsson & Reimers (2014) 72
Hammarén & Johansson (2009)
73 Lundgren ur Martinsson & Reimers (2014) 74 Martinsson & Reimers (2014)
24
… är det otvivelaktigt så att grupper som ”ser annorlunda ut” än majoriteten eller den dominerande gruppen kan ha svårare att assimileras till majoriteten än andra grupper, liksom att det kan vara svårare för dem att överge sin etniska identitet även om de så önskar.76
Normen tillskrivs mer positiva egenskaper än de som står utanför den. Ett exempel på detta är:
Kategorin invandrare homogeniseras till en entydig föreställning om föråldrade, moralistiska, djupt religiösa och patriarkala kulturer och individer, som befinner sig i ständig konflikt med en lika stereotypiserad föreställning om svensk kultur och så kallade svenska värden som tänks vara moderna, upplysta, toleranta, liberala och sekulära.77
Invandrare kopplas till homofobi och svenskar till tolerans som om båda vore enhetliga grupper.78 Ett annat exempel är att lärares förväntningar på elever påverkas av barnens klassbakgrund. Det finns empiriska belägg för att barn från medel/överklass har högre förväntningar på sig som i sin tur resulterar i bättre prestationer hos dessa elever.79
I denna undersökning80 vittnar de som intervjuas om känslan av utanförskap och om den stereotypa bild som målas upp i media om hur en ”invandrare” är, vilket påverkar deras liv. Deras oro handlar bland annat om att denna bild kan skapa svårigheter att få ett jobb och att det omöjliggör att träffa en partner med ”svenska rötter” från en högre social klass. Det lyfts även att vara ”svensk” är ett epitet som tillfaller framgångsrika ”invandrare” medan att vara ”invandrare” kopplas till bland annat misslyckande och brottslighet. Vissa av de som intervjuas lyfter även dilemmat att denna mediabild påverkar ”invandrare” och att detta kan leda till en självuppfyllande profetia. Vidare framkom det att de intervjuade vid tillfällen själva bekräftade de stereotyper och den samlade gruppen ”invandrare” för att senare avfärda den och tala om flera olika kulturer. Författaren tar i sin diskussion upp hur det påvisats att det finns en mer rasifierad bild av olika kulturer och hur detta kan ses som en kulturell rasism där ”svenskar” framställs som individer medan ”invandrare” framställs som representanter för ”invandrarkulturen”. I frågan gällande hur könsmaktsordningen porträtteras, beroende på vilka som är subjektet, påvisas det att ”invandrare” framhålls som patriarkala medan ”svenskar” ses som jämställda. Resultatet i denna artikel påvisar även
76
Hylland Eriksen (1993). s. 14
77 Reimers ur Martinsson & Reimers (2014) s. 104 78 Lundgren ur Martinsson & Reimers (2014) 79 Martinsson & Reimers (2014)
80
25
varför forskningen skulle gynnas av en större medvetenhet av hur rasifieringen påverkar diskussionen kring etnicitet samt hur denna rasifiering har påverkat de medverkande i den andra fallstudien.81
Society’s definition of normalcy, as with society’s understanding of common sense, teaches us not only to conform to an oppressive status quo, but also actually want to conform.82
Att vara normen innebär sällan att en använder sig av sina erfarenheter av att vara till exempel vit, för att förstå sig själv medan det talas på ett sätt som om normbrytare ständigt identifierar sig med identitetskategorier så som rullstolsburen eller transsexuell. För normbrytare är olika identifikationspositioner, precis som för normen, inte inneboende egenskaper utan något som kan vara relevant i givna sammanhang.83
Stereotyper är en konsekvens av normer vilka används för att navigera i den sociala världen men de kan samtidigt verka som självuppfyllande profetior då grupper anpassar sig till förväntningar.84 Forskning visar att uttrycket ”att vara sig själv” snarare betyder ”att vara den du förväntas vara”.85
Alltså uppmuntras normen att vara individer medan normbrytare uppmuntras att vara stereotypa versioner av sina grupptillhörigheter. En del forskare menar att vi bör vara försiktiga när vi använder oss av stereotyper för att förstå individer. Dessa menar att identitet som fast eller bestående bör användas för att förstå samhällsstrukturer medan det i tal om individer bör ha en mer flexibel syn på identitet.86 Denna syn gör att vi fortfarande kan kategorisera och generalisera för att förklara till exempel maktojämlikhet mellan grupper. Problemet att normen porträtteras som individer och inte som en enhetlig grupp kvarstår dock.
4.6 Identitet
Normer skapar vissa positioner som är möjliga att identifiera sig med. Detta visar också hur viktiga normer är för hur man kan identifiera sig.87
Ens identitet fastställs ofta genom vad en är respektive inte är. Kategorier används för att se och skapa mönster i skapandet av sin identitet. Ibland är dessa kategorier mycket
81 Bredström (2003) 82 Kumashiro (2009). s. 52 83
Edemo ur Bromseth & Darj (2010)
84 Hylland Eriksen (1993)
85 Jonsson (2007) ur Martinsson & Reimers (2014) 86 Hammarén & Johansson (2009)
87
26
starka identifikationsmarkörer för en individ och kanske till och med så starka att individen ser dessa som synonymt med sin identitet.88 Identitet kan ses både som medfött eller socialt konstruerat samt fast eller flytande, det vill säga om ens identitet blir färdigutvecklad, eller ständigt förändras med tiden.89 Hur en uppfattar andra beror på ens egna erfarenheter och hur en uppfattar sig själv. Vidare menar Hammarén och Johansson dock att identitet är föränderligt och att normer för hur till exempel en man ska vara förändras med tiden.90 Sammanställningen av vilka olika grupper och kategorier en individ förstås och förstår sig som, samt social situation, kultur och tidsepok avgör en persons identitet.91
Normer för kön och sexualitet samspelar också alltid med andra skillnadsskapande kategorier, eftersom identiteter alltid är sammansatta och multipla. Klass, ras, etnicitet, ålder och funktionsförmåga är bland de mest centrala skillnadsskapande kategorierna. Dessa maktrelationer samspelar på komplexa sätt i skapandet av norm och avvikande.92
Inom socialpsykologin syftar identitet till att förklara individens plats i samhället. Varje individ har sin roll i det samhälle som liknas vid en teaterscen. En individ kan ha flera roller och byta mellan dessa samtidigt som rollerna har sina förväntade positioner i skådespelet. En roll kan tolkas till viss del men har vissa fasta ramar som individen måste anpassa sig till. Denna teori har utvecklats och framhåller nu individens möjligheter att framföra vissa roller som extra viktiga för ens identitet, att olika sociala interaktioner gör att en ändrar och anpassar sin roll och att det finns stöd i forskningen som visar möjlighet att flera olika sätt är möjliga att leva och vara på.93 Vilken av alla
identifikationsmarkörer en individ väljer att framhålla beror på situationen. Ibland kan ens sexuella läggning vara den viktigaste identifikationen medan det ibland är det faktum att en till exempel inte äter kött.94 Det finns forskning som visar exempel på där
individer medvetet väljer sin sexuella läggning. De som medverkat i denna forskning lyfter att de inte fötts som lesbiska utan att detta har varit ett aktivt val, vilket ses ned på av andra lesbiska.95 Samtidigt som individer kan välja sin identitet i stor utsträckning
88 Hammarén & Johansson (2009) 89 Ibid
90 Ibid 91
Ibid
92 Bromseth ur Bromseth och Darj (2010). s. 30 93 Goffman (1994) ur Hammarén & Johansson (2009) 94 Hammarén & Johansson (2009)
95
27
påverkar sociala processer fortfarande denna möjlighet.96 Även om möjligheten att själv
välja och forma sin identitet finns och uppmuntras kvarstår det fortfarande starka förväntningar på hur en individ bör vara, vilket påverkar de reella möjligheterna för en individ att leva precis som den själv önskar.97
… är det otvivelaktigt så att grupper som ”ser annorlunda ut” än majoriteten eller den dominerande gruppen kan ha svårare att assimileras till majoriteten än andra grupper, liksom att det kan vara svårare för dem att överge sin etniska identitet även om de så önskar. 98
4.7 Toleransperspektiv
Toleransdiskursen är den som genomsyrar samhället i stort och är således normen.99
”Lärares arbete för jämlikhet har ofta beskrivits just i termer av ”toleranspedagogik””.100
I en lärares arbete syns den så kallade toleranspedagogiken i
värdegrunden101, där det bland annat står:
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet… Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.102
Detta innebär således att toleransperspektivet vilar på kristna värderingar och västerländsk humanism som främst syftar till alla människors lika värde samt friheter och rättigheter. Dessa värden är inte bara en del av skolans värld utan är en välförankrad del av samhällsnormen till exempel syns det i våra lagar. Diskrimineringslagen anger
96
Kolms (2003) ur Hammarén & Johansson (2009)
97 Hammarén & Johansson (2009) 98 Hylland Eriksen (1993). s. 14 99
Rosén ur Bromseth & Darj (2010)
100 Røthing & Svendsen (2008) & Bromseth (2010) ur Martinsson & Reimers (2014). s. 65-66 101 Rosén ur Bromseth & Darj (2010)
102
28
kategorier av människor som lever normbrytande och riskerar därför att utsättas för kränkningar och diskriminering. Diskrimineringslagen är avsedd att ge skydd åt utsatta individer och grupper.103
För att skolan ska kunna förmedla och utveckla normer och värderingar hos barn, förutsätts ett gemensamt system av normer som skolans personal gemensamt diskuterat sig fram till. Detta system av normer, som måste överensstämma med läroplanens intentioner, blir styrande för hela verksamheten. I arbetslaget har lärarna möjligheter att tillsammans med andra lärare bygga en plattform bestående av gemensam värdegrund och gemensamt normsystem. På detta sätt kan de undvika att ställas ensamma gentemot hela klasser som har sina normsystem.104
Här förutsätts att lärare ska vara del av ett gemensamt normsystem medan elever ska vara del av ett annat. Det blir tydligt hur lärare och elever ses som dikotoma positioner och således finns det även en maktdimension i förhållandet. Läroplanens syfte från statsmaktens sida är att skapa normativ stabilitet. Lärare jobbar med värdegrunden och det förutsätts ofta att andra lärare jobbar med denna typ av frågor på samma vis, men normer överlappar och det blir en individuell tolkning från varje lärares sida.105
…toleranspedagogik syftar till att skapa ett icke-diskriminerande klimat i klassrummet genom att synliggöra föreställningar och praktiker som diskriminerar.
Men, menar kritiker, toleranspedagogiken riskerar att återskapa en maktrelation där vissa positioneras som (mer eller mindre) toleranta och andra som i behov av tolerans. Den skapar så att säga positioner för makt och marginalitet.106
I och med att något ses som mer eller mindre normalt blir det de normala som ska tolerera de mindre normala och således bildas det en maktobalans. Heteronormen tillsammans med ett toleransperspektiv gör att de som inte kan identifiera sig med alla de kriterier som innefattas i heteronormen marginaliseras.107
”Inledningsvis tog den normkritiska diskursen spjärn mot toleransdiskursen. De två ställdes mot varandra, den ena som normbefästande, den andra som normutmanande”.108 Toleransdiskursen är systembevarande då den inte ifrågasätter
samhällets premisser.109 ”Inom en toleranspedagogisk ram ligger en tydlig
rollfördelning i vem som kan ta vilka positioner i den hierarkiska relationen mellan
103
Martinsson & Reimers (2014)
104
Löwenborg & Gíslason (2002). s. 214
105
Eek-Karlsson ur Elmeroth (2012)
106 Brown (2008) ur Martinsson & Reimers (2014). s.66 107 Lundgren ur Martinsson & Reimers (2014)
108 Rosén ur Bromseth & Darj (2010). s. 69 109
29
norm och avvikare”.110 ”Typiskt för toleranspedagogiken är att människor, direkt eller
indirekt delas in i ett vi och dem”.111 Diskriminering och rättighetstänkande som
utgångspunkt i diskussioner om sexuell läggning riskerar att befästa synen om en ”normal” majoritet och en mindre ”normal” minoritet. Dessa strategier bygger på individfokus då det talas om att det finns vissa intoleranta människor som skulle kunna kränka normbrytare men utelämnar strukturer och normer i förklaringen om varför normbrytare upplever sig vara diskriminerade i samhället.112
I förlängningen innebär ett sådant resonemang att det finns en föreställning om en oproblematisk, normal majoritet som inspireras att tolerera, acceptera och visa solidaritet med en problematisk minoritet. På så vis vidmakthålls skillnader i makt mellan grupper.113
Betoningen av individens rätt att avvika utan att bli kränkt och diskriminerad ger ingen ytterligare förståelse för vad det är som skapar avvikelser, nämligen normer som upprättar gränser mellan vad som är att betrakta som normalt respektive onormalt, naturligt respektive onaturligt.114
Detta kan liknas genom följande citat: ”Jag accepterar dig fast du är konstig”.115
Toleransperspektiv förutsätter ett skillnadskapande som utgår från en norm, där den som tillhör normen tar sig makten att tolerera den andre.116
Det ifrågasätts alltså inte varför någons position att uttala sig om någon annan är självklar. Ett exempel är varför det på sexualkunskapslektioner talas om homosexuellas rätt att vara det öppet i samhället där eleverna ska lära sig empati och ges rätten att överhuvudtaget tycka om någon annans sexualitet.117
Toleransdiskursen innebär, trots det positivt klingande ordet, att strategier inte ifrågasätter maktojämlikheters existens utan snarare försöker mildra dess konsekvenser.118
Toleranspedagogik är kopplat till utbildning för den andra och om den andra, vilket bidrar till att befästa normer och utanförskap. Kvinnohistoria och homosexuellkunskap är det som undervisas under ett fåtal lektioner som framhålls som avvikande från resten av kursen, istället för att inkludering av kvinnor i all historia och alla sexuella
110 Bromseth ur Bromseth & Darj (2010). s. 42 111 Berg ur Bromseth & Darj (2010). s. 217 112 Reimers ur Martinsson & Reimers (2014)
113 Eek-Karlsson & Elmeroth ur Elmeroth (2012) s. 129 114
Reimers ur Martinsson & Reimers (2014). s. 91
115 Ibid
116 Svaleryd & Hjertson (2012) s. 56 117 Berg ur Bromseth & Darj (2010) 118
30
läggningar i sexualkunskapen. Utbildning för den andra innebär att utbildningen anpassas utifrån den andras specifika behov, till exempel tjej- och killgrupper på idrotten. Utbildning om den andra syftar om att informera om marginaliserade grupper för att skapa empati och öka kunskapen för att förebygga diskriminering.119 Båda dessa strategier lyfter fram grupper som annorlunda och sämre vilket ytterligare befäster detta i samhällsnormen.
I skolans värld begränsar andrafokuserade strategier inte sällan kunskap om den Andra till att vara något som lyfts på en enskild lektion, temadag- eller vecka, samtidigt som normerna i undervisningen i stort sett inte ifrågasätts”.120 ”När
utgångspunkten i samband mellan sexuell läggning är att alla individer har rätt att inte bli diskriminerade, framställs gärna hbtq-personer som en avvikande minoritet som ska tolereras av en heterosexuell majoritet.121
När det på sexualkunskapslektioner ska talas om andra sexuella läggningar än heterosexualitet ligger fokus snarare på hur dessa ska behandlas än på hur det är att utöva homosexuell älskog. ”Eleverna får ökad empati genom mötet, de homosexuella
accepteras och normaliseras genom mötet”.122 Med ett normkritiskt perspektiv finns det en problematik vid möten mellan normen och normbrytare. ”…problem uppstår när
tolerans tar sig i uttryck som en välvillighet på de privilegierades villkor. Att lära sig tolerans handlar då om att lära sig att utöva makt”.123 Toleranspedagogiken bygger på
antagandet att olikhet skulle vara något som samhället tjänar på.124 Till exempel anses män viktiga att ha på en förskola eftersom män och kvinnor ses som motpoler med olika egenskaper som förvisso trivs bäst med det egna könet, men är samtidigt intimt sammanlänkade i den heterosexuella parrelationen.125 Toleransdiskursen vill bota fördomar med kunskap, men lyfter då ofta en stereotypiserad individ som representant för hela gruppen och målet blir att se hur lika de är ”oss”, att de är spännande och kan berika våra liv samt att vi måste tillåta dem att vara annorlunda fast på ett sätt som vi kan förstå.126 Dock bygger toleransperspektivet på win-win eftersom normpersonen får ökad kunskap och normbrytaren blir förstådd och tolererad.127
119 Bromseth ur Bromseth & Darj (2010)
120 Bromseth & Wildow (2007), Røthing (2007) & Rosén & Larsson (2006) ur Bromseth & Darj (2010).
s. 35
121 Reimers ur Martinsson & Reimers (2014). s. 90 122 Bromseth (2009) ur Bromseth & Darj (2010). s. 209 123
Larsson & Rosén (2009) ur Bromseth & Darj (2010). s. 62
124 Edemo ur Bromseth & Darj (2010) 125 Martinsson & Reimers (2014) 126 Edemo ur Bromseth & Darj (2010) 127
31
I ett normsystem är ofta den generella uppfattningen att ju mer normbrytaren anpassar sig till normen ju lättare blir det för normpersonen att tolerera denne.128
Trots goda intentioner skapas ett vi och dem utifrån en heteronorm som utgår ifrån att normen ska tolerera de som uppfattas som annorlunda och därmed osynliggörs heteronormen. Att vara annorlunda kan individen hantera genom anpassning, homo spelar hetero, kvinnor klär sig strikt och manligt.129 Ackulturering innebär att etniska
grupper över tid assimileras med majoriteten. Begreppet kommer från Chicagoskolans forskning och kallas även smältdegelsmetaforen.130 Att kunna passera som en medlem
av en etnisk grupp med hög status innebär ofta att en gör det valet.131
1999 blev diskriminering p.g.a. kön, könsöverskridande identitet och sexuell läggning förbjudet enligt lag. Ändå upplever en tredjedel av lärarförbundets homo- eller bi-medlemmar att de på arbetsplatsen inte kan eller vill vara öppna med sin sexualitet.132 Heterosexualitet är normen och homo och bi framställs som sexuella avvikelser som ses som privata angelägenheter medan heterosexualitet ses som något som kan delas med sig av. Effekten av heteronormen är att de som inte passar in kan känna sig annorlunda. Känslan av att vara annorlunda kan vara resultatet av dold diskriminering.133 Att inte känna igen sig i, bli erkänd som eller sedd av normen kan förstås som ett slags våld, ett exkluderande.134 Fördomar läggs ofta på individer och tal om att bota fördomar gör att
systematisk och strukturell diskriminering osynliggörs.135 Värdegrundstexten bygger på
en bild av svenskhet som är tolerant och icke-rasistisk. Att inte besitta dessa egenskaper blir indirekt kopplat till osvenskhet.136 Identitetskategorier och kroppar som pekas ut
som i behov av tolerans och integration, blir avvikande från det normala. Heterosexuella tar på sig ansvaret att hantera de problematiska andra.137 Likaså tar svenskar på sig ansvaret att utbilda invandrare i tolerans. Frågan blir således om ett toleransperspektiv kan rättfärdigas i och med att så många blir marginaliserade genom detta sätt att förhålla sig till normalitet.
128
Berg ur Bromseth & Darj (2010). s. 222
129 Lundgren ur Martinsson & Reimers (2014) 130 Park (1950) ur Hylland Eriksen (1993) 131 Hylland Eriksen (1993)
132 Lundgren ur Martinsson & Reimers (2014) 133
Ibid
134 Butler (1997, 2004) ur Martinsson & Reimers (2014) 135 Edemo ur Bromseth & Darj (2010)
136 Reimers ur Martinsson & Reimers (2014) 137
32
5. Normkritik
Normkritik har en poststrukturalistisk syn så till vida att:
Det bör alltså understrykas att det inte handlar om att kategorier regleras genom normer, som om kategorierna kommer före normerna. Det är normerna som gör kategorierna.138
Detta innebär att kategorier som av många ses av självklara och naturliga så som kvinna och man inte är absoluta sanningar utan något som skapats på grund av rådande normer vilket innebär att dessa kategorier över tid kan komma att omdefinieras eller försvinna. Normkritiken syftar till att ifrågasätta normer och kategorier för att åstadkomma en förändring av dessa.
Inledningsvis tog den normkritiska diskursen spjärn mot toleransdiskursen. De två ställdes mot varandra, den ena som normbefästande, den andra som normutmanande.139
Vid normförskjutning, som kommer av att ifrågasätta och förändra normer, skapas nya normer och således måste det alltid reflekteras över vilka som eventuellt exkluderas i och med detta.140 Vid arbete med förändringsstrategier är det viktigt att analysera om arbetet resulterar i att utmana bestående maktstrukturer och normer eller om ansvaret läggs utanför normen.141 Eftersom normkritiken vill jämna ut maktobalansen är det alltså viktigt att förändringar i någon mån sker på normens bekostnad och att det inte faller på enstaka individer att bli mer toleranta. Normkritik utmanar dikotomier som vi tidigare har visat kan vara grovt förenklade sätt att förstå verkligheten samtidigt som de är svåra att förändra när de väl befästs som naturliga.142
Istället för kategorisering som möjliggör att några blir överordnade andra, att frånta den överordnade kategorin dess levnadsbetingelse, nämligen utdefinitionen och exkluderandet av den Andra utmanas och dekonstrueras.143
”Att utmana kategoriers existensberättigande är i den meningen ett slag mål”.144
Människor kan inte sluta kategorisera och borde inte göra det. För kategorier möjliggör
138 Sandell & Mulinari (2006) & Butler (2004) ur Martinsson & Reimers (2014). s. 11 139
Rosén ur Bromseth & Darj (2010). s. 69
140 Martinsson ur Martinsson & Reimers (2014) 141 Martinsson (2007) ur Bromseth & Darj (2010) 142 Rosén ur Bromseth & Darj (2010)
143
33
förändring av maktförhållanden i och med att de synliggör vilka kategorier som är norm och vilka som är avvikande. Men kategorier bör luckras upp och bli mer flexibla för att möjliggöra att de tas bort om och när deras roll spelats ut.145
En normkritisk pedagogik lägger fokus på processen där normer skapar och upprätthåller hierarkisk skillnad. På det sättet vänds blicken bort ifrån den Andra, till hur den Andra skapas och vår egen roll i den processen.146
Normkritik vill frångå skillnad som grund, motverka likhet som mål och uppnå frihet från såväl tolerans som inkludering. Ett normkritiskt arbetssätt utmanar gränserna från normalitet och makt.147
För att kunna utmana förtryck i både skola och samhälle räcker det inte med att känna till och förstå sig på det existerande förtrycket. Detta på grund av att individer redan har investerat i det ”status quo” som råder och känner sig bekväma med att upprepa det som upplevs normalt. Det är dessutom så att de som har fördelar av det oförändrade läget oftast inte är så villiga att offra sina privilegier, vilka kan vara av till exempel psykologisk eller politisk karaktär. För att en förändring ska kunna ske, krävs det att dessa personer lämnar sin ”comfort zone” och visar vilja att förändras.148
Inom en toleranspedagogisk ram ligger en tydlig rollfördelning i vem som kan ta vilka positioner i den hierarkiska relationen mellan norm och avvikare. Denna förväntan infrias inte inom en mer normkritisk ansats där utbildningsramen är en annan.149
Som exemplet med att elever ens kan diskutera homosexuellas rättigheter i en toleransdiskurs menar normkritiken att de inte ens är upp till dem att fundera över om homosexuella ska ha samma rättigheter och möjligheter.
Här används kritik mot maktstrukturer med grund i nya förståelser av identitet, makt och kunskap för att förstå hur förtryck skapas och hur förändring kan ske, bland annat genom utbildning som ”stör” förtryckande normer.150
Att synliggöra och problematisera normen som av många ses som självklar är normkritikens första steg mot en omfördelning av makten. Men ingen metod för att förändra maktfördelningen är lämplig i alla situationer då de ibland kan bli förtryckande på ett sätt som inte var menat.
144 Ibid. s. 148
145 Edemo ur Bromseth & Darj (2010) 146
Britzman (1995) ur Bromseth & Darj (2010). s. 49
147 Svaleryd & Hjertson (2012). s. 57 148 Kumashiro (2009)
149 Bromseth ur Bromseth & Darj (2010). s. 42 150
