Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
105-120 p Hälsa och samhälle
Magisternivå (15 hp) 205 06 Malmö
Januari 2009
Hälsa och samhälle
KOMPETENSKORT VIA
NÄTBASERAD
INLÄRNING
UTVÄRDERING AV ETT
VÅRDUTVECKLINGSPROJEKT
ANNA-CARIN AHO
ANNICA ROSVALL
1
KOMPETENSKORT VIA
NÄTBASERAD INLÄRNING
UTVÄRDERING AV ETT
VÅRDUTVECKLINGSPROJEKT
ANNA-CARIN AHO
ANNICA ROSVALL
Aho, A-C & Rosvall, A. Kompetenskort via nätbaserad inlärning, utvärdering av ett vårdutvecklingsprojekt. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Enheten för omvårdnad, 2009.
Intensivvårds- och Anestesikliniken på ett sjukhus i södra Sverige införde år 2005 respektive 2007 ett vårdutvecklingsprojekt, Tool for interactive learning and daily assistance (TILDA), inom ramen för nätbaserat lärande. Via TILDA kan
medarbetare erhålla kompetenskort för medicinteknisk apparatur. Syftet med aktuell studie var att kartlägga olika faktorer som påverkar varför sjuksköterskor tar respektive inte tar medicintekniska kompetenskort via TILDA samt att undersöka sjuksköterskornas inställning till att arbeta med medicintekniska kompetenskort via TILDA. Studien var en deskriptiv tvärsnittstudie och mätinstrumenten var enkäter. Dataanalys utfördes med hjälp av statistik programmet SPSS och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att
sjuksköterskor som angav att TILDA som inlärningsmetod passade dem bra och som tagit medicintekniska kompetenskort var signifikant mer positiva till TILDA som inlärningsmetod jämfört med sjuksköterskor som upplevde att TILDA som inlärningsmetod inte passade dem och som inte tagit medicintekniska
kompetenskort (p=0.006). Merparten (53 %) av sjuksköterskorna ansåg att medicintekniska kompetenskort var meningsfulla. Främsta orsakerna till att sjuksköterskorna inte tagit medicintekniska kompetenskort via TILDA var tidsbrist och prioritering av andra arbetsuppgifter. Sjuksköterskorna ansåg att det tog tid samt krävdes lugn och ro att arbeta med TILDA. Som inlärningsmetod var TILDA bra men praktiskt handhavande av apparatur saknades. Det var också viktigt för sjuksköterskorna att innehållet i TILDA är relevant och inte alltför omfattande.
Nyckelord: kompetenskort, medicinsk teknik, nätbaserad inlärning, sjuksköterska, TILDA
2
COMPETENCE CARD
THROUGH WEB BASED
LEARNING
EVALUATION OF A CARE DEVELOPMENT
PROJECT
ANNA-CARIN AHO
ANNICA ROSVALL
Aho, A-C & Rosvall, A. Competence card through web based learning, evaluation of a care development project. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö
University: Health and Society, Department of nursing, 2009.
In the year of 2005 and 2007, the Intensive care - and Anaesthetic clinic at a hospital in the southern part of Sweden introduced a project, Tool for interactive learning and daily assistance (TILDA), within the frame of web based learning. The staff members can receive competence cards through TILDA for biomedical equipment. The purpose of the current study was to survey different factors that influence why nurses take respectively not take biomedical competence cards through TILDA and to investigate the nurses’ attitudes towards working with biomedical competence cards through TILDA. The study was a descriptive cross sectional designed study using questionnaires. Data analyses were performed by using the statistic program SPSS and qualitative content analyses. The result showed that nurses who stated that TILDA as a learning method suited them and who have taken biomedical competence cards were significant more positive to TILDA as a learning method compared to the nurses who experienced that TILDA as a learning method didn’t suit them and who hadn’t taken any biomedical competence card (p=0.006). The majority of the nurses (53 %)
considered that working with biomedical competence cards are meaningfully. The premier reasons why nurses did not take biomedical competence cards through TILDA were lack of time and giving priority to other work duties. The nurses considered that working with TILDA took time and demanded peace and
tranquillity. As a learning method TILDA was excellent but practical management of equipment was lacking. It was also important for the nurses that the content in TILDA is relevant and not too extensive.
Keywords: biomedical technique, competence card, nurse, TILDA, web based learning
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD 5
INTRODUKTION 6
BAKGRUND 7
Omvårdnad i högteknologisk miljö 7
Incidenter inom hälso- och sjukvården 8
Medicinteknisk utrustning 9
Användarvänlighet 9
Vårdutveckling 10
Utvärdering av vårdutveckling 10
Informationsteknologi inom hälso- och sjukvård 11
Nätbaserad inlärning 11
Nätbaserad inlärning i hemmiljö 12
Nätbaserad inlärning från arbetsplatsen 12
Nätbaserad inlärning via sjukhusens intranät 12
TILDA 13
Historik 13
Tid att arbeta med TILDA 13
Kompetenskort 14 Utvärdering av TILDA 14 SYFTE 15 Frågeställningar 15 METOD 16 Urval 16
Inkluderings- och exkluderingskriterier 16
Utformande av enkäterna 16 Klassifikation av variabler 17 Information 18 Anestesikliniken 18 Intensivvårdskliniken 18 Genomförande 18 Anestesikliniken 18 Intensivvårdskliniken 18 Etiska överväganden 19 Dataanalys 19 Statistisk analys 19 Kvalitativ innehållsanalys 20 RESULTAT 21 Bakgrundskaraktäristika 21
Meningsfullhet med kompetenskort 23
Orsaker till att inte ta kompetenskort 24
TILDA som inlärningsmetod 25
Synpunkter på medicintekniska kompetenskort och TILDA 26
Inlärningsmetod 27
4 Inlärningsmiljö 28 Tid 29 DISKUSSION 29 Metoddiskussion 30 Resultatdiskussion 33
Förslag till framtida forskning 35
REFERENSER 37
5
FÖRORD
I studien har Anna-Carin Aho och Annica RosvalI ansvarat för information angående studien och datainsamling på Intensivvårds- respektive
Anestesikliniken.
Bakgrunds- och metodbeskrivning, dataanalys, resultatsammanställning samt metod- och resultatdiskussion har gjorts gemensamt av författarna genom ständig dialog och reflektion. Text som skrivits av endera författaren har reviderats och kompletterats av den andra författaren och vice versa. Textmaterial har sänds författarna emellan via e-mail. Författarna har träffats upprepade gånger under arbetets gång för att diskutera, utvärdera och planera. Vid flera tillfällen har även telefonkonferens hållits författarna emellan. Båda författarna har vid dessa tillfällen haft högtalarfunktion inkopplad på respektive telefon och båda
författarna har haft tillgång till materialet för studien via sina respektive datorer. Detta arbetssätt har fungerat utmärkt som alternativ till att träffas.
Författarna gjorde tillsammans kandidat uppsatsen om nätbaserad inlärning vid Malmö högskola (Aho & Rosvall, 2007). I kandidatuppsatsen gav författarna förslag på utvärdering av nätbaserat lärande på Intensivvårds- och
Anestesikliniken på ett sjukhus i södra Sverige som framtida forskning. Eftersom samarbetet fungerade väldigt bra och ämnet var av intresse för båda, valde författarna efter godkännande av kursansvarig att arbeta tillsammans också i magisteruppsatsen. Det finns flera orsaker till att författarna arbetar så bra
tillsammans. Båda författarna är ansvarskännande och har haft målet inställt på att examination skulle ske i februari år 2009. Genom att arbeta tillsammans har det skapats en ömsesidig positiv press på vardera författaren att utföra det som är överenskommet och det den andre författaren förväntar sig. Genom hela studien har författarna uppmuntrat, stöttat och kompletterat varandra. Båda författarna är öppna för konstruktiv kritik vilket gjort att en rak och ärlig dialog har kunnat hållas mellan författarna. Samarbetet har enligt författarna enbart varit en styrka för studien och bidragit till ökad validitet och reliabilitet. Några svagheter med att utföra studien tillsammans har inte kunnat identifieras.
6
INTRODUKTION
I Socialstyrelsens publikationsserie om patientsäkerhet, tema medicinsk teknik (2008), anges Ciceron som referens av författarna Osvalder och Bligård till uttrycket ”Det är mänskligt att fela”. Redan f.Kr. sa alltså den romerske talaren, författaren och politikern Cicero (Wikipedia, 2008):
”Cuiusvis hominis est errare, nullius nisi insipientis in errore perseverare.”
översättning ”Vem som helst kan fela, men ingen utom dåren framhärdar i sina fel”
Det är mänskligt att begå fel. Även i de bästa organisationer är incidenter och avvikelser att förvänta. Det är inte möjligt att ändra människans natur, men det går att ändra de förutsättningar och villkor som människan arbetar under (Reason, 1990).
Sjuksköterskor måste ta tillvara och utveckla sin kompetens inom olika områden för att kunna ge patienterna en god och trygg vård. Sjuksköterskans möjlighet till kompetensinriktat lärande behöver beaktas i arbetets organisation på varje
arbetsplats (SOSFS, 1995:15).
Kompetensutveckling kan göras på flera olika sätt. Nätbaserad inlärning är en relativt ny lärandeform som i allt större utsträckning används i utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal (Harun, 2002).
Intensivvårds- och Anestesikliniken på ett sjukhus i södra Sverige införde år 2005 respektive 2007 ett vårdutvecklingsprojekt med titeln ”Tool for interactive
learning and daily assistance” (TILDA), vilket hamnar inom ramen för nätbaserat lärande. Via TILDA kan medarbetare erhålla kompetenskort för medicinteknisk apparatur. Målet för TILDA är att alla kliniskt verksamma medarbetare vid Intensivvårds- och Anestesikliniken ska ta de kompetenskort som hör till deras befattning.
Författarna har ämneskunskaper inom området i och med att Annica Rosvall arbetat somprojektkoordinator för TILDA på Anestesikliniken och Anna-Carin Aho är registrerad användare av TILDA på Intensivvårdskliniken. Författarna har även förvärvat kunskaper om nätbaserad inlärning i samband med
7
BAKGRUND
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) ska vården vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet och säkerhet.
En hög kvalitet på vården kräver ett gediget yrkeskunnande i form av professionell ämneskunskap, personliga färdigheter och vilja att ta eget professionellt ansvar. I takt med nya forskningsrön, metodutveckling och ny teknik behövs en kontinuerlig uppdatering av yrkeskunnandet bland annat genom fortbildning och egen kompetensutveckling (SSF, 2005).
Kompetens är enligt Svensk sjuksköterskeförening (2002):
”Individens förmåga att kombinera färdigheter, kunskaper, erfarenheter, kontakter och värderingar.” (s 11)
För att kunna ge god vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet är utbildning nödvändig, vilket kräver att det i organisationen finns system för kontinuerlig kompetensutveckling (a a).
Omvårdnad i högteknologisk miljö
Flera omvårdnadsteoretiska strukturer bygger på relationen mellan sjuksköterskan och patienten (Rooke, 1995). Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson hittar kärnan i omvårdnad just i mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Essensen i
omvårdnaden är den ömsesidiga relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Begreppen tro, hopp och kärlek förmedlas av sjuksköterskan till patienten genom att ansa, leka och lära. Att omvårda innebär att sjuksköterskan måste vara
delaktig, uppleva och känna med patienten (a a).
Rudolfsson et al. (2007) gjorde en studie i Sverige där 18 patienter och 20 sjuksköterskor blev intervjuade angående omvårdnad under pre-, per- och
postoperativ vård. De fann bland annat att omvårdnad för sjuksköterskan innebär att patienten får lov att vara sig själv, att sjuksköterskan garanterar patientens välfärd och guidar patienten igenom vården. För patienten innebär omvårdnad att sjuksköterskan är någon som tar patienten seriöst, skapar en lugn atmosfär
omkring patienten och att sjuksköterskan är någon som patienten kan lita på och som kommer att ta hand om patienten på att ansvarsfullt sätt (a a).
Stora mängder medicinteknisk utrustning introduceras i hälso- och sjukvården för att öka patientsäkerheten, genom att exempelvis monitorera och digitalisera vården som ges. Integreringen av ny medicinteknisk apparatur kan dock äventyra patientsäkerheten om hälso- och sjukvårdspersonalen inte behärskar den nya medicintekniska apparaturen (Catalano & Fickenscher, 2007).
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (2005) ska sjuksköterskan kunna hantera medicintekniska produkter utifrån gällande
8
En grekisk studie gjord av Kiekkas et al. (2006) visade att den medicinska teknikens positiva effekter på patientvården var effektivare och säkrare vård. Positiva effekter var även att sjuksköterskornas sysslor kunde skötas snabbare och lättare med hjälp av den medicintekniska apparaturen. Negativa aspekter som framkom i studien var risken för att den medicintekniska apparaturen skulle fallera, ökad stress för sjuksköterskorna och risken att den mänskliga faktorn skulle göra att något gick fel med den medicintekniska apparaturen (a a). Haghenbeck (2005) intervjuade sju intensivvårdssjuksköterskor från USA och fann att sjuksköterskorna var beroende av den medicintekniska apparaturen och litade på att den var säker och fungerade. När den medicintekniska apparaturen inte fungerade skapade det känslor hos sjuksköterskorna såsom frustration, ångest, förvåning och misstro. Sjuksköterskorna fick då användning för sin "kliniska blick" men samtidigt kände en del av dem att de började tvivla på sin kompetens (a a).
Genom att intervjua tolv sjuksköterskor från en intensivvårdsklinik i Sverige undersökte Wikström et al. (2007) sjuksköterskornas upplevelser av medicinsk teknik. Sjuksköterskorna upplevde att den medicinska tekniken underlättade och var avgörande för vården av patienten samt att den medicinska tekniken ibland var komplicera och invecklad (a a).
I studien av McGrath (2008) intervjuades tio erfarna intensivvårdssjuksköterskor från Irland. Studien visade att sjuksköterskorna var kapabla att se förbi den medicintekniska apparaturen och ge patienterna god omvårdnad. Den resa
sjuksköterskor måste genomgå för att bli skickliga i medicinteknisk apparatur var krävande och som novis var det svårt att omvårda i denna högteknologiska miljö (a a).
Trots all ny och avancerad medicinteknisk apparatur inom hälso- och sjukvården kommer aldrig behovet av omvårdnad till patienten att minska (Catalano & Fickenscher, 2007).
Incidenter inom hälso- och sjukvården
Det är ett välkänt faktum att patienter kan komma till skada i och av sjukvården. Vårdskada definieras av Socialstyrelsen (2005:12) som:
”lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd.” (s 4)
Flera studier visar att mellan 60 % och 85 % av alla incidenter och olyckor i komplexa tekniska system, dit medicinsk teknik räknas, beror på den mänskliga faktorn (Socialstyrelsen, 2008). Exempelvis beror 75 % av alla incidenter som sker under anestesi på den mänskliga faktorn (Chopra et al., 1992).
Användandet av medicinteknisk apparatur, främst avsaknad av ”körkort”
(kompetenskort) och standardisering, identifierades som ett av de mest frekventa riskområdena inom svensk hälso- och sjukvård (Öhrn et al., 2007). En tredjedel av de ca 80 000 incidentrapporter som amerikanska läkemedelverket får in årligen om medicinteknisk utrustning handlar om misstag vid hantering av utrustningen (Socialstyrelsen, 2008). Oavsiktlig skada kan uppstå i interaktionen mellan delar
9
av utrustning, mellan människor eller mellan människor och utrustning (Lin & Liang, 2007)
Medicinteknisk utrustning
Läkemedelsverket utövar tillsyn över medicintekniska produkter och deras tillverkare. Det övergripande målet för denna tillsyn är att de medicintekniska produkterna ska vara säkra och lämpliga för sin avsedda användning
(Läkemedelsverket, 2008).
I dagens moderna sjukvård ökar ständigt användningen av medicinteknisk utrustning vilket ställer stora krav på användarnas kunskaper och möjligheter att hantera utrustningen på ett säkert och effektivt sätt (Socialstyrelsen, 2008). Socialstyrelsens föreskrifter (2008:1) definierar medicinteknisk produkt som;
”produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder,
undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process eller kontrollera befruktning.” (2 kap, 1 §)
Hälso- och sjukvårdspersonal som använder medicintekniska produkter ska ha kunskap om:
1. produkternas funktion
2. riskerna vid användning av produkterna på patienter 3. hantering av produkterna
4. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse inträffat (SOSFS, 2008:1). Landstinget ska ge direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur varje verksamhet på sjukhuset ska organiseras för att möjliggöra en säker användning av medicintekniska produkter (a a).
Verksamhetschefen ska efter uppdrag ansvara för att de medicintekniska
produkterna och de till dessa anslutna informationssystem (system som insamlar, bearbetar, lagrar eller distribuerar och presenterar information) är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter. Verksamhetschefen ansvarar även för att information, från tillverkare och myndigheter om de medicintekniska produkterna, finns tillgänglig för berörd personal (a a).
Många sjuksköterskor som använder medicintekniska produkter känner sig ibland osäkra på om de använder utrustningen på ett riktigt sätt. Även personal med särskilda ansvarsuppgifter för medicintekniska produkter vet inte alltid exakt vad de ska göra om en apparat plötsligt larmar. Sjuksköterskor känner olika grader av stress och kan då inte arbeta lugnt och metodiskt. En stor majoritet av användarna anser att de skulle behöva mer utbildning. De flesta har fått introduktion om olika medicintekniska produkter men informationen repeteras inte tillräckligt ofta för att full säkerhet ska uppnås (Socialstyrelsen, 2008).
Användarvänlighet
Medicinteknisk utrustning har blivit alltmer svår och komplicerad att hantera. Av de olyckor och tillbud, som sker inom sjukvården med medicinsk teknik
10
inblandad, beror majoriteten på handhavande fel – inte på tekniska fel. Dessa användarfel orsakas ofta av att apparaten inte är användarvänlig utan olämplig och svårbegriplig (Boström, 2005).
Det ställs stora krav på användaren att kunna hantera den omfattande medicintekniska utrustningen på ett säkert sätt (Socialstyrelsen, 2008).
Vårdutveckling
Vårdutveckling innebär att forskning från framförallt omvårdnadsområdet tillvaratas så att det kommer vårdtagaren till godo. En bra utgångspunkt för att starta ett arbete som leder till förbättrad vård är att utgå från ett problem som behöver lösas (SSF, 2002).
Figur 1. Förbättringshjulet (SSF, 2005).
En systematisk problemlösningsmetod som kan användas vid vårdutveckling är Förbättringshjulet eller PDSA cykeln. Metoden innehåller fyra faser (Plan-Do-Study-Act). ”Plan” innefattar planläggning, utarbetande av mål/ riktlinjer och förberedelse för förändring. Den andra fasen är ”Do” och här genomförs förändringen. I nästföljande fas, ”Study”, utvärderas förändringens effekter genom datainsamling och i sista fasen, ”Learn”, ska mätresultaten kritiskt värderas och eventuellt nya förändringar övervägas. Problemlösningsmetoden är tänkt som en pågående process där det sker ett fortlöpande arbete med att förändra och förbättra vården för patienterna (SSF, 2005).
En annan metod som kan användas vid förbättringsarbete och vårdutveckling är Lean Production som ursprungligen kommer ifrån den japanska bilindustrin. Arbetssättet syftar till att öka lönsamheten och att ge ökad konkurrenskraft i organisationer genom att möta kundens krav på kvalitet och kostnadseffektivitet samtidigt som metoden även syftar till att eliminera resursslöseri inom
organisationen (Sörqvist, 2004).
Utvärdering av vårdutveckling
Øvretveit (2001) definierar utvärdering på följande sätt:
”Utvärdering är att bedöma värdet av en företeelse, genom att samla in relevant information om den på ett systematiskt sätt och göra jämförelser. Syftet med utvärderingen kan vara att hjälpa användaren att fatta bättre underbyggda beslut, för att kunna sätta in de lämpligaste åtgärderna eller att bidra till vetenskaplig kunskap.” (sid 16)
11
Hälso- och sjukvården förändras ständigt men det är inte alla förändringar som leder till förbättring för patienter eller personal (Øvretveit, 2001). Utvärdering av verksamhetsförändringar är viktigt bland annat för att få svar på följande:
Gör den aktuella företeelsen någon skillnad? Fungerar den? Är den kostnadseffektiv?
Hur kan den förbättras?
Gör berörda personer vad de ska göra?
Det finns många olika metoder för utvärdering. Deskriptiv utvärdering beskriver interventionen och ger svar på ”vad som pågår”. En extern utvärderare står utanför organisationen medan en intern utvärderare ingår i organisationen. Utvärdering är numera en del av hälso- och sjukvården, precis som
informationsteknologin (a a).
Informationsteknologi inom hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvården utvecklas ständigt. Under de två senaste decennierna har en dramatisk världsomfattande förändring skett vad gäller sjuksköterskors
användande av kommunikations- och informationsteknologi i omvårdnadsarbetet (Smedley, 2005).
The Committee on Quality of Health Care i USA identifierade år 2001
nödvändigheten av informationsteknologin inom hälso- och sjukvården för att kunna ge patienterna vård som är säker, effektiv, patientcentrerad, tidsbesparande och kostnadseffektiv (Bakken, 2006).
Allt fler datorer används i hälso- och sjukvården för att förvara, organisera och överföra information. Det innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap i datoranvändning (Jiang et al., 2004).
Sjuksköterskor i Sverige ska enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor fortlöpande engagera sig i personlig och professionell kompetensutveckling. För att förbättra kvaliteten på vården och patientsäkerheten måste sjuksköterskor bland annat använda informations- och kommunikationsteknologi som stöd i omvårdnadsarbetet (Socialstyrelsen, 2005).
Nätbaserad inlärning
Nätbaserad inlärning kan ske via ett litet nätverk exempelvis ett sjukhus intranät eller ett större nätverk varav det största existerande är Internet (Webopedia, 2008). Kompetensutveckling via nätbaserad inlärning är flexibel och tillåter
medarbetarna att studera på sina egna villkor efter organisationens behov (Harun, 2002).
Fördelar med nätbaserad inlärning ur ett organisatoriskt perspektiv är enligt Nisar (2004) bland annat att det är effektivt och tidsbesparande. Utbildningen är
tillgänglig när den behövs på ett ställe som är lämpligt för både deltagarna och arbetsgivaren. Deltagarna slipper resa vilket reducerar kostnaderna. Nackdelar är bland annat höga kostnader initialt vid investering av datorer och
12
personalen kan uppfatta nätbaserad inlärning som kall och opersonlig jämfört med traditionella utbildningar (Nisar, 2004).
Flera studier visar att sjuksköterskor upplever nätbaserad inlärning som ett flexibelt sätt att genomgå kompetensutveckling. Nätbaserad inlärning är oberoende av tid och plats (Cook et al., 2004; Korhonen & Lammintakanen, 2005). Deltagare kan studera vid egen vald tidpunkt och i sin egen takt vilket även innebär att individen själv ansvarar för sina studier (Sit et al., 2005). Nätbaserad inlärning innebär också en möjlighet för sjuksköterskor som har svårigheter att utveckla sin kompetens genom traditionell utbildning, exempelvis dem som arbetar skift och inte kan delta i kvällskurser. Avseende restid upplevs nätbaserad inlärning som tidsbesparande (Sit et al., 2005).
Flexibiliteten vid nätbaserad inlärning beskrevs som ett tvåeggat svärd av sjuksköterskor i en studie utförd av Atack (2003). Samtidigt som det var ett bekvämt sätt att lära så krävdes självdisciplin eftersom det inte fanns något fast schema för studier.
Nätbaserad inlärning i hemmiljö
I Atack och Rankins (2002) studie upplevde en majoritet (93 %) av
sjuksköterskorna, som studerade nätbaserat hemifrån, att det var ett bekvämt arbetssätt, även om det innebar en konkurrans om datorn med övriga
familjemedlemmar. Atack (2003) visade vidare att fördelar med att studera hemifrån kunde vara att inte behöva resa iväg, inte behöva skaffa barnvakt samt möjlighet att gå kurser utan att ta ledigt från arbetet. En del sjuksköterskor tyckte dock att det kunde vara svårt att få arbeta ostört hemma och att det var viktigt att i samråd med familjen avdela egen tid och plats för studierna (a a). Finska
avdelningsföreståndare ansåg att det var lättare att koncentrera sig på studierna i hemmiljö. Kritiken de hade mot nätbaserad inlärning i hemmet var att det krävdes datorer med Internet uppkoppling vilket inte alla hade (Korhonen &
Lammintakanen, 2005).
Nätbaserad inlärning från arbetsplatsen
I Atacks studie (2003) upplevde en del sjuksköterskor att arbetsplatsen var en bra inlärningsmiljö, framförallt de som hade god tillgång till datorer och som kunde studera under sina nattpass. Andra sjuksköterskor tyckte att det var orealistiskt att kunna studera på arbetsplatsen. Främsta orsakerna till varför sjuksköterskor inte kunde studera på arbetsplatsen var tidsbrist (Atack & Rankin, 2002; Korhonen & Lammintakanen, 2005) och svårigheter att få tillgång till datorer (Atack & Rankin 2002; Wilkinson et al., 2004).
Nätbaserad inlärning via sjukhusens intranät
Nätbaserad kompetensutveckling för sjuksköterskor via sjukhusens intranät användes bland annat i Saint Vincent i USA (Wolford & Hughes, 2001) och i Montreal i Kanada (Covell et al., 2004). Intranät baserad utbildning ansågs vara en effektiv och ändamålsenlig metod att tillhandahålla och dokumentera
kompetensutveckling för sjuksköterskor (Wolford & Hughes, 2001). Utbildningen var tillgänglig 24 timmar om dygnet. Sjuksköterskor behövde inte avbryta arbetet med patienter för att gå traditionell utbildning utan hade tillgång till
utbildningsmaterialet när tid fanns. Utbildningsmaterialet var samma för alla sjuksköterskor och de kunde studera avskilt i sin egen takt. Datorn kunde ses som en tålmodig instruktör som varken dömde eller kritiserade (a a).
13
Genom att använda sjukhusets intranät hade sjuksköterskorna obegränsad tillgång till utbildningsmaterialet. Nätbaserad inlärning tog dock inte bort hindren som uppstod när sjuksköterskorna försökte att genomföra kompetensutveckling samtidigt som de arbetade med att vårda patienter. Avsatt tid för
kompetensutveckling var en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap (Covell et al., 2004).
TILDA
TILDA är ett interaktivt, webbaserat utbildningsprogram. I TILDA går det att skapa, hantera och följa upp utbildningar. Runt om i Sverige har TILDA 1000-tals användare, från Östersund i norr till Ystad i söder. TILDA utgår från företaget Interactits centrala server i Malmö (Interactit, 2008). Fördelar med att installera programmen på en server är att den kan fungera som en kunskapsbas där program kan läggas till, uppdateras eller tas bort. Det är även enklare att sprida program som finns på en central server till andra avdelningar (Covell et al., 2004). TILDA syftar till att ge enhetlig kunskapsbas och vidareutbilda medarbetare på Intensivvårds- och Anestesikliniken i handhavandet av medicinteknisk utrustning. TILDA ska fungera som stöd för medarbetaren och underlätta uppföljning av medarbetarens medicintekniska kompetensnivå (Ersson, 2007; Lundberg, 2007).
Historik
Två studenter som studerade vid en interaktiv designutbildning, på en högskola i södra Sverige, sökte sig aktivt år 2002/2003 till en Intensivvårdsklinik på ett närliggande sjukhus. TILDA utvecklades i form av ett examensarbete i samarbete mellan de två studenterna, Intensivvårdsklinikens vårdchef samt tre
specialistsjuksköterskor från Intensivvårds- och Anestesikliniken. Efter
studenternas examen fortsatte de med att utveckla TILDA. Utvecklingsarbetet fick ekonomiskt stöd av bland annat Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening. Efter ett par års utvecklingsarbete, där även en användargrupp bestående av 15 personer deltog i arbetet, introducerades TILDA på Intensivvårdskliniken år 2005 (Harden, 2006).
Tid att arbeta med TILDA
På Intensivvårdskliniken har medarbetarna en arbetstidsmodell med timbank, vilket innebär att det varje vecka finns ”övrig tid” som kan användas till att arbeta med TILDA (tid-mot-tid). Anestesikliniken är indelad i olika sektioner. Samtliga sektioner; Anestesiservice Kirurgi (ASK), Operationsservice Ortopedi (OO) och Operatiosservice Rekonstruktiv Kirurgi (ORK) har nu arbetstidsmodell med timbank. Vid tiden för enkätundersökningen hade dock medarbetarna på ORK ordinarie schema och fick registrera tid-mot-tid då de arbetade med TILDA. För att kunna arbeta med TILDA kan datorer bokas på Intensivvårdskliniken eller i multimediarummen på respektive operationsenhet. Medarbetare kan även delvis arbeta med TILDA hemifrån men allt material (länkar och filmer) är då inte tillgängligt och tid-mot-tid utgår inte (Ersson, 2007; Lundberg, 2007).
14
Kompetenskort via TILDA
Kompetenskort via TILDA är synonymt med utbildning. Användaren får genom kompetenskortens innehåll möjlighet att gå igenom obligatoriska utbildnings-övningar och svara på frågor (Interactit, 2008). Medarbetare som gjort samtliga övningsdelar för en medicinteknisk utrustning samt svarat rätt på alla frågor får ett kompetenskort för utrustningen. Individen ansvarar själv för utbildningen i
TILDA och arbetsledaren har uppföljningsansvar. Utbildningen följs upp vid medarbetarsamtal. För vital medicinteknisk utrustning (exempelvis defibrillator) genomförs utbildning en gång per år och för övrig medicinteknisk utrustning sker utbildning i samband med introduktion av nyanställd personal samt vid behov. På Intensivvårds- och Anestesikliniken hade sjuksköterskorna 16 respektive nio medicintekniska kompetenskort att arbeta med vid tiden för studien (Ersson, 2007; Lundberg, 2007).
Utvärdering av TILDA
Kunskap om personalens uppfattning om nätbaserad inlärning förser arbetsgivaren med viktig information för utvärdering av aktuella och framtida satsningar på nätbaserad inlärning (Longman & Gabriel, 2004).
Målet för TILDA är att alla kliniskt verksamma medarbetare vid Intensivvårds- och Anestesikliniken ska ta de kompetenskort som hör till deras befattning (Ersson, 2007; Lundberg, 2007).
OMGIVNING
Figur 2. Utvärderingens gång i förenklad form (Øvretveit, 2001, s 30).
Intervention är den åtgärd vars värde ska bedömas. Interventionens målobjekt är de personer eller den organisation som behöver påverkas. Inom hälso- och sjukvården kan en skillnad göras mellan direkta målobjekt (exempelvis personalen) och slutliga målobjekt, exempelvis patienterna (Øvretveit, 2001). Ett sätt att utvärdera en åtgärd är att bedöma i vilken utsträckning åtgärden nådde upp till sina mål. Operationella mål är den skillnad som är avsikten att
interventionen ska göra med målobjektet, det vill säga det förväntade resultatet för målgruppen (a a).
15
I denna studie är interventionen införandet av TILDA på Intensivvårds- och Anestesikliniken. Interventionens direkta målobjekt är sjuksköterskor anställda vid Intensivvårds- och Anestesikliniken och det slutliga målobjektet är patienterna (förbättrad patientsäkerhet). Det operationella målet är att alla sjuksköterskor anställda på Intensivvårds- och Anestesikliniken ska ta samtliga medicintekniska kompetenskort som hör till deras befattning.
På Intensivvårds- och Anestesikliniken infördes kompetenskort för
medicinteknisk apparatur via TILDA för tre respektive ett år sedan. Det är av största intresse för medarbetare och arbetsgivare att få kunskap om vilken genomslagskraft vårdutvecklingsprojekt har haft samt vilka problem
sjuksköterskorna stöter på när de ska ta medicintekniska kompetenskort via TILDA?
SYFTE
Syftet med aktuell studie var att genom en enkätundersökning till sjuksköterskor på Intensivvårds- och Anestesikliniken vid ett sjukhus i södra Sverige kartlägga olika faktorer som påverkar varför sjuksköterskor tar respektive inte tar
medicintekniska kompetenskort via TILDA samt att undersöka sjuksköterskornas inställning till att arbeta med medicintekniska kompetenskort via TILDA.
Frågeställningar
- Finns det någon skillnad mellan sjuksköterskor som tar kompetenskort jämfört med sjuksköterskor som inte tar kompetenskort vad gäller; ålder, kön, antal yrkesverksamma år och antal arbetade år inom kliniken? - Hur meningsfullt tycker sjuksköterskorna att medicintekniska
kompetenskort är?
- Vilka är de främsta orsakerna till att sjuksköterskor inte tar kompetenskort via TILDA?
- Hur tycker sjuksköterskorna att inlärning via TILDA passar dem? - Vilka positiva respektive negativa synpunkter har sjuksköterskorna på
16
METOD
Föreliggande undersökning designades som en deskriptiv tvärsnittsstudie och genomfördes med hjälp av enkäter (Polit & Beck, 2004). Datainsamlingen pågick våren 2008 på Intensivvårds- och Anestesikliniken i samband med en större utvärdering där alla personalkategorier tillfrågades om medicintekniska kompetenskort och TILDA.
Urval
Samtliga sjuksköterskor anställda vid Intensivvårds- och Anestesikliniken ingick i studien, n=173. Därmed gjordes inget urval utan en totalundersökning
genomfördes av såväl dag- som nattjänstgörande sjuksköterskor (Trost, 2007).
Inkluderings- och exkluderingskriterier
Alla kliniskt verksamma sjuksköterskor som var anställda vid Anestesi- och Intensivvårdskliniken och som var registrerade användare i TILDA inkluderades i studien. Våren 2008 fanns det mellan februari och april i TILDA 218 registrerade sjuksköterskor. Av dessa inkluderades 173 sjuksköterskor i denna enkätstudie. Sjuksköterskor som var sjukskrivna eller föräldralediga under tiden då
enkätundersökningen genomfördes exkluderades. Även sjuksköterskor som endast hade administrativa arbetsuppgifter eller de som på något vis deltagit i TILDA projektgrupp exkluderades.
Utformande av enkäterna
Enkäterna utformades för att svara på studiens syfte. Intentionen var att finna validerade och reliabilitetstestade enkäter i litteraturen. Detta lyckades ej eftersom det material som författarna fann ej var applicerbart på aktuell studie. Således konstruerades enkäterna utifrån litteratur i enkätmetodik (Ejlertsson, 2005; Polit & Beck, 2004; Trost, 2007).
Frågorna i enkäterna var övervägande strukturerade med fasta svarsalternativ men avslutades med en eller ett par öppna frågor enligt Trost (2007) och Ejlertssons (2005) rekommendationer. Enkäterna utformades också utifrån riktlinjer att generella frågor bör komma först i ordningen (Polit & Beck, 2004). En hög grad av standardisering i enkäterna var önskvärt (Trost, 2007). I den mån det var möjligt utformades enkäterna likartat på Intensivvårds- och Anestesikliniken. För att i möjligaste mån säkra deltagande i studien och undvika slentrianmässigt ifyllande av enkäterna konstruerades enkäter som avsåg att ge god läsbarhet samt inbjudande layout (Ejlertsson, 2005; Trost, 2007).
Utformningen av enkäterna genomgick en arbetsprocess såtillvida att ett första förslag på enkät utarbetades för Anestesikliniken. Efter möte med
verksamhetschefen omarbetades enkäten ett par gånger innan slutgiltig version fastställdes (Bilaga 1).
Enkätversionen från Anestesikliniken fungerade sedan som en ”pilotenkät” vid konstruktion av enkäten som skulle användas för Intensivvårdskliniken. Enkäten
17
förbättrades och omarbetades för att passa Intensivvårdskliniken. Ett första möte med verksamhetschefen ägde rum. Synpunkter på enkätens utformande
inhämtades via en diskussionsgrupp där två sjuksköterskor på Intensivvårds-kliniken, båda med gedigen erfarenhet av TILDA och av att utforma och bearbeta enkäter, deltog. Enkäten omarbetades återigen, varvid förslag på förbättringar beaktades (Polit & Beck, 2004). Ett nytt möte med verksamhetschefen fastställde sedan den slutliga versionen (Bilaga 2).
Klassifikation av variabler
Studien avser att mäta skillnader mellan sjuksköterskor som tagit respektive inte tagit kompetenskort via TILDA.
Bakgrundsvariabler som undersöktes var ålder, kön, antal arbetade år inom specialistkliniken, yrkeserfarenhet inom specialistområdet, upplevd
meningsfullhet med medicintekniska kompetenskort, faktorer som påverkat tagandet av kompetenskort och medarbetarens skattade upplevelse av hur inlärning via TILDA passat dem.
I enkäten för Anestesikliniken klassificerades sjuksköterskornas ålder i tre grupper, <25 år, 25-45 år och >45 år. I den enkät som delades ut på
Intensivvårdskliniken efterfrågades exakt ålder på sjuksköterskorna. Senare under databearbetningen omvandlades den kontinuerliga kvotvariabeln för ålder från Intensivvårdskliniken till åldersgrupper för att kunna sammanfogas med
Anestesiklinikens insamlade data. Bakgrundsvariabeln yrkeserfarenhet och antal
arbetade år inom kliniken definierades som yrkesverksamhet inom
specialistområdet respektive antal arbetade år inom specialistkliniken.
Yrkeserfarenhet indelades i följande tre grupper, <2 år, 2-10 år och >10 år.
Likaledes grupperades sjuksköterskornas antal arbetade år inom kliniken i <2 år, 2-10 år och >10 år.
Upplevd meningsfullhet med medicintekniska kompetenskort skattades med hjälp av en så kallad semantic differentialskala. Sjuksköterskorna fick besvara
påståendet genom att sätta ett kryss på en 10 cm lång rak linje med ändpunkterna
tar helt avstånd respektive instämmer helt (Ejlertsson, 2005; Polit & Beck, 2004;
Trost, 2005). I aktuell studie betraktades sjuksköterskor som skattade >80 % på skalan som att de upplevde medicintekniska kompetenskort meningsfulla.
Frågan: Varför har du inte tagit något medicintekniskt kompetenskort? besvarades genom att sjuksköterskorna kunde välja mellan flera olika svarsalternativ. Möjliga svarsalternativ var; tidsbrist, inloggningsproblem, ej intresserad, otillräcklig
datakunskap, prioriterar andra arbetsuppgifter, bristande information om TILDA, svårt att få tillgång till dator, vet ej och annat (Ejlertsson, 2005; Trost, 2007).
Påståendet om interaktiv och webbaserad inlärning via TILDA passar mig kategoriserades i form av en grupper- och rangordningsbar ordinalskala - av Likerttyp (Bland, 2000, Polit & Beck, 2004). Kategorierna i den symmetriska skalan med neutral mittpunkt var; mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt,
ganska dåligt, mycket dåligt och vet ej (Ejlertsson, 2005).
I denna studie bearbetas, analyseras och redovisas endast de frågor i enkäterna som är relevanta för denna studies syfte.
18
Information
Informationen om studien skilde sig åt på de två klinikerna då klinikernas organisation och tidspunkten för studiens genomförande skiljde sig åt.
Anestesikliniken
Ett informationsbrev skickades via e-mail till de inkluderade sjuksköterskorna på studiens första dag. En vecka in i studien sändes ett kombinerat tack- och
påminnelsebrev via e-mail till dem som erhållit enkäten. Ytterligare en vecka senare skickades ett påminnelsebrev om studien via e-mail (Bilaga 3).
Information om att enkätstudien pågick fanns att se på klinikens startsida i speciell TILDA-ruta för alla som var inloggade på intranätet. På sektionen ASK fanns information om att enkäter placerats i medarbetarnas postfack på en stor informationstavla under studiens gång. Vid sektionen ORK fick medarbetarna muntliga påminnelser om pågående studie av författaren (AR) vid gemensamma informationstillfällen två gånger under studiens gång.
Intensivvårdskliniken
Under ett sektionsledarmöte veckan innan studien påbörjades informerade författaren (ACA) sektionsledare för de olika arbetslagen om att studien skulle genomföras. På studiens första dag sattes information om studiens genomförande in i en pärm för aktuell information (Idag pärmen) som det åligger samtliga medarbetare att hålla sig uppdaterad med. Samtliga medarbetare fick även information om studien via e-mail på studiens första dag (Bilaga 4). Medarbetare påmindes också muntligt om enkätstudien av sektionsledare och författare (ACA) under tiden då studien pågick.
Genomförande
Datainsamlingen genomfördes under tre veckor på respektive klinik.
Anestesikliniken
Enkäten delades ut i sjuksköterskornas personliga postfack under studiens första två dagar. Enkäten delades ut personligen till berörda medarbetare av
schemaansvarig sjuksköterska på sektion OO då personalen där inte har några personliga postfack. Då medarbetare på Anestesikliniken roterar enligt schema mellan olika sektioner fanns en risk att enskilda sjuksköterskor under tiden för studien var placerade på annan sektion än var de har sina postfack och enkäter placerades därför även ut i de olika sektionernas personalrum.
Ifyllda enkäter ombads att bli lagda i härför avsedda och utmärkta papperslådor som var folieklädda och placerade vid postfacken på de olika sektionerna. Ifyllda enkäter samlades fortlöpande in av författaren (AR).
Intensivvårdskliniken
Enkäter till sjuksköterskorna lades i vita kuvert och placerades i respektive lags fack på studiens första dag. I varje kuvert fanns namn på samtliga lagmedlemmar och instruktion om att kryssa för namnet på alla som fått en enkät i sin hand. Ifyllda enkäter lades i en för ändamålet folieklädd och utmärkt papperslåda, (TILDA-enkäter), placerad ovanför lag facken. Ifyllda enkäter insamlades av författaren (ACA) fortlöpande under studiens gång.
19
Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer måste undersökningspersoner informeras om studien, samtycke om att delta ska inhämtas och deltagarna ska ges största möjliga konfidentialitet, vilket innebär att enskilda individer inte ska kunna identifieras av utomstående (Ejlertsson, 2005).
Enkäterna godkändes och undertecknades av respektive verksamhetschef på Intensivvårds- och Anestesikliniken. Sjuksköterskorna fick både muntlig och skriftlig information om studien av arbetsledare och författare (ACA och AR), på informationstavlor och pärmar, via e-mail och på intranätet.
Följebrev formulerades med information om enkätundersökningen, dess syfte och om att det var frivilligt att delta. Medarbetarna informerades om att de genom att besvara enkäten och lämna in den gav sitt samtycke till att delta och att enkäterna skulle behandlas anonymt. Följebrevet utgjorde första sidan på enkäten som skulle besvaras (Polit & Beck, 2004) (Bilaga 5 och 6). Insamlade enkäter behandlades anonymt såtillvida att de försågs med löpnummer och förvarades i låst utrymme. Projektet godkändes av den lokala etikprövningsnämnden vid Malmö högskola, diarienummer HS60-08/943:5.
Dataanalys
Kvantitativa data bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet
Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) för Windows version 16.0 (SPSS, 2008; Wahlgren, 2005). För att analysera kvalitativa data i de öppna frågorna användes kvalitativ innehållsanalys (Downe-Wamboldts, 1992).
Statistisk analys
Varje enkät avidentifierades genom att förses med ett löpnummer.
Svarsalternativen till varje fråga kodades och de insamlade variablerna matades in i SPSS, av en författare (AR). Efter färdigställd inmatning kontrollerades alla inmatade variabler av den andra författaren (ACA).
Variablerna redovisades i antal (n) och procent (%). Den kontinuerliga
kvotvariabeln i fråga 9 (Bilaga 1) och fråga 8 (Bilaga 2) presenterades även med medelvärde, median, maximum, minimum och standardavvikelse. Independent samples t-Test användes för uträknande av statistiska skillnader avseende dessa frågor. Chi-två test (χ2 ) användes för uträkning av statistiska skillnader mellan kvalitativa nominalskalevariabler i frågorna 2 till 5. Mann-Whitney U-test
användes för signifikansprövning av den non-parametriska ordinalskalevariabeln i fråga 13. I fallet med den kontinuerliga kvotvariabeln gjordes en manuell mätning med linjal om var på skattningslinjen sjuksköterskorna markerade sina kryss. Därefter uträknades hur många procent denna skattning genererat genom att dividera det markerade kryssets längd med skattningslinjens totala längd (Ejlertsson, 2005; Wahlgren, 2005).
20
Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys är en forskningsmetod som tillhandahåller ett systematiskt tillvägagångssätt för att kunna dra validerade slutsatser av en text genom att beskriva och kvantifiera specifika fenomen (Downe-Wamboldts, 1992). Fokus vid kvalitativ innehållsanalys är att beskriva variationer genom att
identifiera skillnader och likheter i textinnehåll, vilket uttrycks i kategorier och teman på olika nivåer. Vid skapandet av kategorier och teman har kontexten betydelse, vilket innebär att analys av texter förutsätter kunskap om det
sammanhang i vilket studien genomförs (Graneskär & Höglund-Nielsen, 2008). För att tolka texten som sjuksköterskor skrivit i de öppna frågorna var
utgångspunkten en induktiv ansats, vilket enligt Graneskär och Höglund-Nielsen (2008) innebär en förutsättningslös analys av texten.
Den kvalitativa innehållsanalysen som använts i aktuell studie är manifest
eftersom beskrivning men inte tolkning av texten gjorts (Graneheim & Lundman, 2008). Kvantitativ innehållsanalys har också använts då antalet svar för varje kategori och subkategori anges (a a).
Texten har analyserats utifrån Downe-Wamboldts (1992) metodbeskrivning för kvalitativ innehållsanalys. De åtta stegen i metodbeskrivningen är:
1. Välj vilken data som ska analyseras (analysenhet) 2. Skapa och definiera kategorier
3. Provtesta kategorierna
4. Säkerställ reliabilitet och validitet
5. Granska och revidera vid behov kategorierna 6. Provtesta reviderade kategorier
7. Koda all data
8. Säkerställ åter reliabilitet och validitet
I denna studie var analysenheten den text som sjuksköterskor skrivit i de öppna frågorna i enkäten om kompetenskort via TILDA. Texten skrevs ordagrant ner i ett samlat dokument och lästes upprepade gånger samt i olika ordning av vardera författaren för att få en helhetsbild (Graneskär & Höglund-Nielsen, 2008). Under analysprocessen kondenserades data vilket innebär att texten gjordes kortare utan att innebörden gick förlorad (Graneheim & Lundman, 2008). Meningsbärande enheter i texten markerades i olika färger med överstrykspennor. Texten klipptes och klistrades, dels manuellt och dels med hjälp av datorn. Teman skapades och delades upp i positiva och negativa aspekter. Under varje tema bildades kategorier och subkategorier (a a). Vid kodning av texten får inte något relevant innehåll hamna utanför någon kategori (Downe-Wamboldts, 1992). All för studien relevant data har inkluderats och all irrelevant data exkluderats vilket ökar reliabiliteten (Graneheim & Lundman, 2008).
Texten analyserades först av båda författarna oberoende av varandra för att öka validiteten (Burnard, 1991). Gemensamt gick författarna igenom texten på nytt. Genom att tillsammans arbeta parallellt med ursprungstexten och
innehållsanalysen kunde resultatet av analysen verifieras och konsensus uppnås. Vid konsensusförfarande sker reflektion och diskussion mellan deltagare i forskargruppen i syfte att uppnå samstämmighet vid tolkning av texter
(Graneheim & Lundman, 2008). För att öka den kvalitativa innehållsanalysens reliabilitet gjorde en utomstående sjuksköterska (MB) en inquiry audit – en undersökande granskning (Polit & Beck, 2004).
21
RESULTAT
Studien inkluderade totalt 173 sjuksköterskor. På Intensivvårds- och
Anestesikliniken inkluderades 71 respektive 102 sjuksköterskor. Av dessa svarade 110 sjuksköterskor (52 från Intensivvårdskliniken samt 58 från Anestesikliniken) på enkäten. Två sjuksköterskor från Anestesikliniken svarade att de inte visste ifall de tagit kompetenskort eller ej och blev därmed internt bortfall.
Svarsfrekvensen för denna studie blev således 62 % (n=108). På Intensivvårds- och Anestesikliniken var svarsfrekvensen 73 % respektive 55 %. Av de 108 sjuksköterskorna som valt att delta i studien hade majoriteten (n=94; 87 %) tagit kompetenskort och en knapp femtedel (n=14; 13 %) inte tagit kompetenskort. På Intensivvårds- och Anestesikliniken hade 96 % (n=50) respektive 78 % (n=44) tagit kompetenskort.
Resultatet presenteras under tema utgående från de fem frågeställningar som studien avser att ge svar på. Resultatet från de 108 sjuksköterskorna presenteras övervägande gemensamt men då skillnader i resultatet mellan Intensivvårds- och Anestesikliniken framkommit presenteras även dessa olikheter.
Bakgrundskaraktäristika
Första frågeställningen i aktuell studie syftade till att kartlägga om det fanns några skillnader mellan sjuksköterskor som tagit kompetenskort jämfört med
sjuksköterskor som inte tagit kompetenskort avseende bakgrundsdata.
Tabell l. Bakgrundskaraktäristika för sjuksköterskor som tagit respektive inte tagit kompetenskort (n=108).
Karaktäristika Tagit kompetenskort
Ja Nej Totalt P-värde
n % n % n % Ålder 25-45 år 63 91 6 9 69 100 >45 år 29 81 7 19 36 100 (missing) 2 - 1 - 3 - 0.11 Kön Kvinnor 81 90 9 10 90 100 Män 12 80 3 20 15 100 (missing) 1 - 2 - 3 - 0.26 Yrkeserfarenhet <2 år 17 85 3 15 20 100 2-10 år 38 90 4 10 42 100 >10 år 39 85 7 15 46 100 0.70
Antal arbetade år inom kliniken
<2 år 23 89 3 11 26 100
2-10 år 41 91 4 9 45 100
>10 år 30 81 7 19 37 100
0.39
22
Ungefär två tredjedelar (n=69; 64 %) utav de sjuksköterskor som svarade på enkäten var i åldersgruppen 25-45 år och resterande sjuksköterskor var i åldersgruppen >45 år. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas för de sjuksköterskor som tagit respektive inte tagit kompetenskort. Av de sjuksköterskor som inte tagit kompetenskort befann sig största andelen (n=7; 19 %) i ålderskategorin >45 år, jämfört med ålderskategorin 25-45 år (n=6; 9 %).
Majoriteten (n=90; 83 %) av sjuksköterskorna i studiegruppen var kvinnor. Ingen signifikant skillnad mellan de undersökta grupperna och kön noterades. Av de sjuksköterskor som inte tagit kompetenskort var manliga sjukskötare procentuellt sett dubbelt så många (n=3; 20 %), jämfört med de kvinnliga sjuksköterskorna (n=9; 10 %).
De flesta sjuksköterskor som tagit kompetenskort hade varit yrkesverksamma i 2-10 år (n=38; 35 %) eller >10 år (n=39; 36 %). Flertalet (n=7; 15 %) av dem som inte hade tagit kompetenskort hade >10 år yrkeserfarenhet. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan sjuksköterskors yrkeserfarenhet och huruvida de tagit kompetenskort eller ej.
Bland de sjuksköterskor som tagit kompetenskort via TILDA hade de flesta (n=41; 38 %) arbetat inom kliniken 2-10 år eller >10 år (n=30; 28 %). I den sjuksköterskegrupp som inte tagit kompetenskort befann sig majoriteten
(n=7; 19 %) i gruppen som varit anställda på kliniken >10 år. Någon signifikant skillnad beroende på antal arbetade år inom kliniken kunde inte påvisas för de sjuksköterskor som tagit respektive inte tagit kompetenskort (Tabell 1).
23
Meningsfullhet med kompetenskort
Med hjälp av en semantic differentialskala fick sjuksköterskorna svara på hur meningsfullt de tyckte att medicintekniska kompetenskort var.
Diagram 1. Skattad meningsfullhet med medicintekniska kompetenskort (n=104).
Sjuksköterskorna (n=104) från både Intensivvårds- och Anestesikliniken skattade medelvärde för meningsfullhet med medicintekniska kompetenskort till 77 %. Merparten (n=55; 53 %) av de svarande ligger på den övre delen, mellan 81-100 %, av den kontinuerliga skalan. Då fördelningen är asymmetrisk och negativt sned visar medianen (84 %) en bättre presentation av materialet (Polit & Beck, 2004). Minimum var 14, maximum 100 och standardavvikelsen 21
(Diagram 1). Medianvärdet på Intensivvårdskliniken var något lägre (78 %) än resultatet från Anestesikliniken (85 %) medan standardavvikelsen var 21 på båda klinikerna.
Medelvärdet för gruppen sjuksköterskor som tagit kompetenskort var 78 % medan sjuksköterskegruppen som ej tagit kompetenskort hade ett medelvärde på 71 %. Medelvärdet för de två sjuksköterskorna som inte tagit kompetenskort på
Intensivvårdsavdelningen var skattat till 38 % medan de sjuksköterskor som hade tagit kompetenskort skattat meningsfullheten till 76 %. Därmed kunde en
signifikant skillnad (p=0.009) mellan de sjuksköteskor som tagit respektive inte tagit kompetenskort ses på Intensivvårdskliniken.
På Anestesikliniken fanns mycket små procentuella skillnader mellan de sjuksköterskor som tagit respektive inte tagit kompetenskort (78 % /80 %). Vid en jämförelse mellan Intensivvårds- och Anestesiklinikens sjuksköterskor som tagit respektive de som inte tagit kompetenskort ses viss procentuell skillnad mellan grupperna. Dock kan ingen signifikant skillnad påvisas.
24
Orsaker till att inte ta kompetenskort
I enkäterna ombads sjuksköterskorna att uppge en eller flera orsaker till varför de inte tagit medicintekniska kompetenskort.
Tabell 2. Orsaker till att inte ta kompetenskort (n=14).
Orsak n
Tidsbrist 9
Prioriterar andra arbetsuppgifter 7
Annat 5 Inloggningsproblem 5
Bristande information om TILDA 3
Svårt att få tillgång till dator 2
Otillräckliga datakunskaper 1
Ej intresserad -
Av de sjuksköterskor som inte tagit kompetenskort via TILDA (n=14) uppgav en majoritet att de främsta orsakerna till detta var tidsbrist (n=9; 64 %). Den näst största orsaken var att de prioriterade andra arbetsuppgifter (n=7; 50 %). Därefter angav sjuksköterskorna inloggningsproblem respektive annat som anledningar till att de valt att inte ta kompetenskort. Ett par sjuksköterskor uppgav nyanställning som annan orsak. En sjuksköterska som varit anställd på kliniken <2 år angav att det fanns;
”Mycket annat att lära först”
Andra kommentarer under annat var hög arbetsbelastning, glömska och sjukskrivning.
De två sjuksköterskor som inte tagit kompetenskort på Intensivvårdskliniken angav tidsbrist, inloggningsproblem, annat och bristande information om TILDA som orsaker. Resterande orsaker till varför sjuksköterskor valt att inte ta
25
TILDA som inlärningsmetod
När sjuksköterskorna ombads att lämna synpunkter på hur TILDA passar dem som inlärningsmetod var bortfallet 6 % (n=7).
Diagram 2. Synpunkter på TILDA som inlärningsmetod bland sjuksköterskor som tagit respektive inte tagit kompetenskor (n=101).
Mer än hälften (n=66; 61 %) av alla sjuksköterskor som svarade på enkätfrågan om hur inlärning via TILDA passar dem uppgav att inlärning via TILDA passar dem Ganska bra eller Mycket bra.
Utav de sjuksköterskor som tagit kompetenskort angav drygt hälften (n=63; 58 %) att inlärning via TILDA passar dem Ganska bra eller Mycket bra. (Diagram 2). Mann-Whitney U-test visade att ”mean rank” för de sjuksköterskor som tagit kompetenskort var 49 medan det var 75 för dem som inte tagit kompetenskort. Det beräknade p-värdet mellan grupperna var 0.006. Således kunde en klar och tydlig signifikant skillnad påvisas, såtillvida att de sjuksköterskor som tagit kompetenskort hade en mera positiv inställning till TILDA som inlärningsmetod, jämfört med dem som inte tagit kompetenskort.
26
Synpunkter på medicintekniska kompetenskort och TILDA
Resultatet från den kvalitativa innehållsanalysen presenteras gemensamt för Intensivvårds- och Anestesikliniken. Vid innehållsanalys av de öppna frågorna framkom fyra tydliga kategorier, innehållande både positiva och negativa synpunkter om medicintekniska kompetenskort och TILDA. Kategorierna var; inlärningsmetod, innehåll, inlärningsmiljö och tid (Tabell 3).
Tabell 3. Identifierade teman, kategorier och subkategorier.
Tema Kategori Subkategori
Inlärningsmetod - positiva aspekter Brametod (10) Komplement (3) Uppföljning (2)
TILDA är bra (7) Kul och lärorikt (1)
Får ut information om ny apparatur (1) Uppmuntra personalen (1)
Bra komplement till praktisk övning (2) Fungerar som uppslagsverk (1) Medarbetarsamtal (2)
Inlärningsmetod – negativa aspekter Otillräckligt (20)
Passar inte alla (8)
Svårt att lära ny apparatur (2) Mer praktisk träning behövs (7) Mer hjälp av sakkunnig (2) Bättre arbeta två och två (1) Fler utbildningar behövs (7) Kan ingå i introduktionsåret (1) Tråkig metod (3)
Omodern pedagogik (1) Ej hängt med (1) Gör det för jag måste (1) Fungerar inte/lär inget (1) Uppföljning 1g/år för ofta (1)
Innehåll – positiva aspekter Bra utformat (4)
Kompetens (3)
Strukturerat och tydligt (2) Pedagogiskt med mycket bilder (1) Frågorna kan göras flera gånger (1) Upprätthålla kompetens (1) Bra träningsmöjlighet (2)
Innehåll– negativa aspekter För omfattande (12)
Bristandefrågedel (15)
Tekniska svårigheter (1)
Svår text och få bilder (1) För mycket information (3) Omständligt (2)
För enkla apparater med (1)
Vital apparatur som sällan används (1) Övningsdel måste göras före frågedel (3) Kunde vara bättre (1)
Flera svarsalternativ (3) För många frågor (2)
Irrelevanta/detaljerade frågor (5) Kuggfrågor (1)
Samma frågor/ lär utantill (4) Inloggning/lösenord (1)
Inlärningsmiljö – positiva aspekter Valfrihet (1) Kan delvis arbeta hemifrån (1) Inlärningsmiljö – negativa aspekter Brister i arbetsmiljön (8)
Brister i hemmiljö (3)
Svårt få arbeta i lugn och ro (6) Brist på datorer (1)
Svårt nattetid (1)
Ej tillgång till allt material (1) Får inte tid-mot-tid hemifrån (2)
Tid – positiva aspekter Självbestämmande (1) Kan utföra TILDA när det passar (1)
Tid – negativa aspekter Tidsbrist (21) TILDA tar tid (5)
Hinner inte med TILDA (10) Glömmer TILDA (1)
Saknar studietid/timbank på ORK (2) Borde schemaläggas (3)
27
Inlärningsmetod
Flera sjuksköterskor tyckte att TILDA är en bra inlärningsmetod. En sjuksköterska kommenterade:
”Kul och lärorikt att arbeta med TILDA!”
En annan sjuksköterska ansåg att det är ett bra sätt att få ut information om nya apparater.
Andra sjuksköterskor tyckte att TILDA är ett tråkigt sätt att lära och att
pedagogiken är omodern. En del tyckte inte alls att inlärning via TILDA passar dem. En sjuksköterska kommenterade:
”Det fungerar inte bra för mig. Behöver praktisk träning! Enbart.”
Flera sjuksköterskor kommenterade att inlärning via TILDA enbart är otillräckligt eftersom det praktiska handhavandet saknas. Det är svårt att lära ny apparatur enbart via TILDA. Vikten av att kombinera inlärning via TILDA med fler praktiska övningar och utbildningar betonades. Genomgång av apparatur behövs med kunnig medicinteknisk stödperson. Förslag på medicintekniska heldagar, workshops och utbildningsdagar ges i enkätsvaren. Sjuksköterskorna önskade att de praktiska momenten ska vara återkommande och regelbundna tillfällen. Några sjuksköterskor såg TILDA som ett komplement, ett uppslagsverk, till det praktiska handhavandet.
Förslag framkom också om att arbeta två och två med kompetenskorten därför att diskussioner leder till ökad inlärning och reflektion jämfört med att arbeta själva med utbildningsmaterialet.
Ett par sjuksköterskor kommenterade att det är bra att kompetenskorten följs upp en gång per år i medarbetarsamtal, en sjuksköterska var dock av en annan mening och tyckte att en gång om året är för ofta.
Innehåll
En del sjuksköterskor ansåg att TILDA är bra utformat eftersom det är tydligt och strukturerat.
Delar av materialet uppgavs vara pedagogiskt med mycket bilder som gör det mer överskådligt. Andra delar av materialet upplevdes som tungt med svår text, få bilder och för många frågor.
Många tyckte att kompetenskorten är alltför omfattande, omständliga och
detaljerade. Mängden information i kompetenskorten borde minskas och bara det viktigaste lyftas fram, det vill säga kvalitet framför kvantitet.
28
En stor del av sjuksköterskorna tyckte att frågedelen i TILDA skapar bekymmer. Samma frågor, om än slumpvis, gör att de kan lära sig frågorna utantill utan att få ny kunskap. Fokus hamnar på att klara frågorna mer än innehållet i dem. Som en sjuksköterska uttryckte det:
”Det känns till slut som om jag bara gör det så det blir klart. Lär mig inget!”
Sjuksköterskorna framhöll att det är viktigt att frågorna är relevanta. Flera sjuksköterskor kommenterade att det är inkonsekvent att vissa frågor har fler svarsalternativ. Positivt var att frågorna kan göras om flera gånger.
Ett par sjuksköterskor ansåg att TILDA är stelt då det inte går att hoppa över övningsdelarna och gå direkt till frågorna för ett godkänt kompetenskort.
Det framkom också åsikter om att kompetenskort på mindre avancerade apparater, exempelvis örontermometer och inhalationsutrustning, gör att det är lätt att tappa intresset för TILDA.
Några sjuksköterskor kommenterade att TILDA ger en bra träningsmöjlighet och är ett sätt att upprätthålla kompetensen.
Inlärningsmiljö
Det framkom att sjuksköterskor tycker att det är bra att delvis kunna arbeta med TILDA hemifrån på sin fritid men att ersättning i form av timbankstid borde utgå. En sjuksköterska uttryckte det:
”Kompetenskort bör kunna göras hemifrån! Viktigt för mig som pendlar!”
Flera sjuksköterskor uppgav att det är svårt att få arbeta i lugn och ro med TILDA utan att bli avbrutna på arbetsplatsen.
En sjuksköterska tyckte att:
”Enskilt, förbokningsbart studierum på arbetsplatsen är ett krav!”
En annan sjuksköterska kommenterade att det är:
”Svårt att arbeta nattetid med programmet.”
En sjuksköterska tyckte att det kan vara svårt att få tillgång till dator på arbetsplatsen.
29
Tid
Det framkom att kompetenskort via TILDA tar tid och många sjuksköterskor upplever att de inte hinner med arbetet med TILDA.
En sjuksköterskas positiva kommentar om tid var att:
”Jag kan göra utbildningen när jag vill & det är mycket bra.”
Vid tiden för studien saknade en mindre grupp av sjuksköterskorna arbetstidsmodell med timbank. Önskemål om införande av nämnda arbetstidsmodell framkom från ett par av dessa sjuksköterskor.
Några sjuksköterskor gav förslag på att tid för TILDA arbete ska vara schemalagt, ungefär som hjärt- lungräddning.
DISKUSSION
Sammanfattningsvis noterades att:
- Sjuksköterskor som angav att TILDA som inlärningsmetod passade dem och som tagit medicintekniska kompetenskort var signifikant (p=0.006) mer positiva till TILDA som inlärningsmetod jämfört med de
sjuksköterskor som upplevde att TILDA som inlärningsmetod inte passade dem och som inte tagit medicintekniska kompetenskort.
- Merparten (53 %) av sjuksköterskorna på Intensivvårds- och Anestesikliniken ansåg att medicintekniska kompetenskort är meningsfulla.
- Främsta orsakerna till att sjuksköterskor inte tagit medicintekniska kompetenskort via TILDA var tidsbrist och prioritering av andra arbetsuppgifter. Det tog tid och krävdes lugn och ro att arbeta med TILDA.
- Som inlärningsmetod var TILDA bra men praktiskt handhavande av apparatur saknades. Det var viktigt att innehållet i TILDA var relevant och inte alltför omfattande.
- Det fanns inte någon påvisbar skillnad mellan de sjuksköterskor som tagit respektive inte tagit kompetenskort vad gäller sjuksköterskornas
30
Metoddiskussion
Studien genomfördes under våren 2008 i samband med att en större utvärdering gjordes av medicintekniska kompetenskort via TILDA på Intensivvårds- och Anestesikliniken. Detta innebär att det i enkäterna finns grupper (undersköterskor och läkare) samt frågor (nr 6, 7, 8 och 10; Bilaga 1 och nr 6, 7, 9, 11, 14, 15, 16 och 17; Bilaga 2) som inte svarar på denna studies syfte och därmed inte har analyserats och presenterats. Författarna valde detta förfarande för att bespara sjuksköterskorna från att under en kort tidsperiod få upprepade enkäter angående TILDA.
Aktuell studie designades som en deskriptiv tvärsnittsstudie och genomfördes med hjälp av enkäter. En nackdel med denna studiedesign är att resultatet endast säger något om hur det är ”här och nu”. Fördelar är att metoden når många, är relativt billigt och går snabbt att genomföra (Polit & Beck, 2004).
Författarna är anställda på Intensivvårds- respektive Anestesikliniken och var således interna utredare. Ett sätt för forskaren att distansera sig är att använda enkäter med strukturerade frågeformulär (Graneskär & Höglund-Nielsen, 2008). För att kunna göra en adekvat utvärdering av medicintekniska kompetenskort via TILDA ville författarna ge samtliga inkluderade sjuksköterskor möjlighet att yttra sig, vilket innebar att en totalundersökning genomfördes (Trost, 2007). En fördel med att använda sig av en totalundersökning i denna studie var att materialet därmed blev tillräckligt stort för att kunna påvisa signifikanta skillnader. Bästa mätinstrumentet för att nå ut till alla sjuksköterskor var enkäter. Hade exempelvis intervjuer använts i aktuell studie hade deltagarna inte varit anonyma vilket var önskvärt. Författarna tror även att sjuksköterskorna vid Intensivvårds- och Anestesikliniken hade haft svårt att ställa upp på intervjuer på grund av tidsbrist. TILDA utvecklades på Intensivvårds- och Anestesikliniken och någon större utvärdering av interventionen har inte gjorts tidigare. För att finna validitets- och reliabilitetstestade frågeformulär genomfördes litteratursökningar varvid
enkätinstrumentet ”Kvalitet Ur Patientens Perspektiv” (KUPP) framkom. Denna KUPP-enkät avser att mäta patientupplevd kvalitet och är gjord för att utvärdera vården ur patienternas synvinkel (Wilde, 2008). Det framkom även ett
enkätinstrument som använts vid utvärdering av utbildning via ett sjukhus intranät men den studien syftade framför allt till att utvärdera serverns kapacitet vid flera användare och programmens utformning vilket inte var applicerbart på denna studie (Covell et al., 2004). Eftersom författarna inte kunde finna något
mätinstrument som avsåg att svara på aktuell studies syfte, utformades enkäterna utifrån litteratur i enkätmetodik samt utifrån författarnas ämneskunskaper. Vid enkätkonstruktionen gjordes ett medvetet val att ha med olika typer av frågor och skalor för att undvika slentrianmässigt ifyllande av enkäterna (Trost, 2007). Enkäterna skiljde sig åt av flera orsaker. Det berodde delvis på att Intensivvårds- och Anestesikliniken skiljer sig åt vad gäller organisation och att införandet av TILDA gjordes för tre respektive ett år sedan. En annan orsak till att enkäterna skiljde sig åt var att anestesienkäten utformades först och därmed fungerade som ”pilotenkät”. Brister i enkäten upptäcktes och kunde rättas till i
intensivvårdsenkäten. Exempelvis omformulerades fråga 9 (fråga 8 i
intensivvårdsenkäten) om meningsfullheten med medicintekniska kompetenskort eftersom den var något otydlig och det möjligen kunde bli missförstånd om vad
