Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Sjuksköterskors upplevelse av att vårda
patienter med Covid - 19
- En litteraturstudie
Sofie Andersson
Silje Paulsen
Handledare: Terese Lindberg
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona Juni 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Juni 2021
Sjuksköterskors upplevelse av att vårda
patienter med Covid - 19
Sofie Andersson
Silje Paulsen
Sammanfattning
Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som orsakats av ett nyligen upptäckt coronavirus och
sedan i slutet av 2019 har det spridit sig, över nästan hela världen. I skrivande stund har Covid-19 spridit sig till över 220 länder och orsakat över 2,8 miljoner dödsfall. Tidigare studier har gjorts som visar sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med liknande infektionssjukdomar. I studierna framgick det att det fanns utmaningar och svårigheter med att utföra omvårdnaden. Covid-19 är en pågående och högst aktuell pandemi som påverkar hela världen, inte minst sjukvården. Behovet av att beskriva sjuksköterskornas upplevelser är därför viktigt för att förenkla det personcentrerade omvårdnadsarbetet och att
sjuksköterskorna tar lärdom av redan upplevda utmaningar och svårigheter.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter
med Covid-19.
Metod: För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.
Datainsamling har gjort med databaserna PubMed och CINAHL, artikelsökning har även gjort via Google scholar. Med hjälp av framtagna inklusionskriterier och exklusionskriterier valdes nio artiklar ut till studiens resultat.
Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna huvudteman: Att utstå fysiska och
psykiska utmaningar och att uppleva stöd från organisationen som resulterade i två respektive fyra underteman.
Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor som arbetar i en pandemi behöver utbildning och
stöd för att kunna känna sig trygga och erbjuda patienterna en god och personcentrerad vård.
Innehållsförteckning
Inledning 4
Bakgrund 4
Coronavirus 4
Tidigare coronavirus 5
Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med SARS och MERS 6
Omvårdnad vid Covid-19 7
Teoretisk referensram 8 Personcentrerad vård 9 Problemformulering 10 Syfte 10 Metod 10 Design 10 Datainsamling 11 Databaser 11 Urval 13 Kvalitetsgranskning 14 Dataanalys 15 Etiska överväganden 15 Resultat 16
Att utstå fysiska och psykiska utmaningar 17
En utmanande arbetsmiljö 17
Känslomässiga påverkan 18
Utmaningar gällande den personliga skyddsutrustningen 19
Bristande kunskap och erfarenhet 20
Att uppleva stöd från organisationen 21
Vikten av teamarbete 21
Vikten av stöd från ledningen och regeringen. 22
Diskussion 23 Metoddiskussion 23 Datainsamling 24 Kvalitetsgranskning 26 Dataanalysen 26 Resultatdiskussion 27
Slutsats 31
Kliniska implikationer 31
Förslag på framtida forskning 32
Självständighet 32
Referenser 33
Bilaga 1 Databassökningar 37
Bilaga 2 Granskningsprotokoll 39
Bilaga 3 Artikelöversikt 40
Bilaga 4 Översikt av textanalys 42
4
Inledning
Covid-19 virus är en pandemi som orsakas av ett nyligen upptäckt coronavirus och har sedan i slutet av 2019 spridit sig över nästan hela världen (WHO, 2020a). Fram till idag har Covid-19 spridit sig till över 220 länder, över 129 miljoner smittotillfällen har konstaterats av coronaviruset och över 2,8 miljoner dödsfall runt om i världen (WHO, 2021). Två andra coronavirus varianter har sedan tidigare identifierats vilka ger upphov till allvarlig
lungsjukdom. Den första var SARS som upptäcktes i Kina (Folkhälsomyndigheten, 2021b), den andra variant av coronavirus var MERS som upptäcktes på arabiska halvön
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Vid omvårdnad av patienter med coronavirus är det sjuksköterskorna som har närmast kontakt med patienterna (Liu et al., 2020), och
omvårdnadsarbetet kan försvåras då patienterna är isolerade och sjuksköterskorna måste använda personlig skyddsutrustning (WHO, 2020b). Sjuksköterskorna som vårdade patienter med SARS upplevde maktlöshet, stress och frustration, detta vara främst kopplat till
ovissheten och bristen på kunskap om viruset och hur vården kring patienten skulle utföras på säkrast sätt (Chung et al., 2005). Sjuksköterskorna som vårdade patienter med MERS
upplevde en rädsla och oro för att själva bli smittade av viruset (Yujeong, 2018). Covid-19 är en ny sjukdom och sjuksköterskorna är de som sköter omvårdnaden runt patienter med Covid-19 viruset. Tidigare studier har visat att det är utmanande att vårda patienter med liknande sjukdomar. Kunskap behövs därför gällande Covid-19 för att sjuksköterskor ska kunna utföra en personcentrerad vård.
Bakgrund
Coronavirus
Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett nyligen upptäckt coronavirus. Den 31 december 2019 får World Health Organization (WHO) ett media uttalande från Wuhan kommunala hälsokommission om fall av en viral lunginflammation. WHO rapporterade att utbrottet orsakas av SARS- CoV- 2, ett nytt coronavirus. Den 2 januari 2020 informerade WHO Global Outbreak Alert and Respons Network (GORAN) om lunginflammationsfallen, och 5 januari samma år publicerade WHO en detaljerad rapport om sjukdomsutbrottet. Den
5 24 januari var första smittotillfällen av Covid-19 i Europa registrerat och redan 11 mars 2020 bedömde WHO sjukdomsutbrottet som en pandemi, på grund av spridnings nivåerna (WHO, 2020a). Covid-19 har spridit sig till 220 länder. Det är bekräftad över 129 miljoner
smittotillfällen av coronaviruset och har i dagsläget konstaterats över 2,8 miljoner dödsfall runt om i världen (WHO, 2021). Internationellt uppskattas det ett tydligt samband mellan ökad dödlighet och hög ålder och det visar sig vara 0,5 - 1 procent av de som smittas av Covid-19 som avlider (Folkhälsomyndigheten, 2021a).
Pandemi är en global spridning av en ny sjukdom. Influensapandemi är ett nytt influensavirus som dyker upp och sprider sig över hela världen. De flesta människor har inte immunitet mot viruset och blir därför smittade. Influensapandemier kan likna på en säsongsinfluensa vid att båda säsong- och pandemisk influensa kan orsaka infektioner i alla åldersgrupper och vid flera tillfällen kan personer som är smittade återhämta sig utan behandling. Det finns också en del viktiga skillnader mellan pandemisk- och säsongsinfluensa. En säsongsinfluensa orsakar de flesta allvarliga fall hos personer med medicinska tillstånd och de flesta dödsfall är bland äldre människor. Däremot orsakar en influensapandemi allvarlig eller dödlig sjukdom hos yngre som hos äldre, båda de med kroniskt tillstånd men också friska personer. En influensapandemi orsakar också många flera fall av en viral lunginflammation än vad som är normalt med säsongsinfluensa (WHO, 2010).
Tidigare coronavirus
Det finns flera olika virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta virusen finns hos olika djurarter. Det finns endast ett fåtal virustyper som kan smittas mellan människor och djur, och det är i dag sju olika coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av de sju virusen är vanliga och orsakar förkylning. Två andra varianter av coronaviruset kan skapa allvarliga luftvägssjukdom som SARS- och MERS- coronavirus. Det tredje är Covid-19 som är det officiella namnet på sjukdomen som orsakas av det nya
coronaviruset SARS- CoV- 2 och står för coronavirus disease 2019 (Folkhälsomyndigheten, 2021b).
År 2003 utbröt en då okänd sjukdom i Kina, som benämndes Severe Acute Respiratory Syndrome (SARS). SARS var det första kända varianten av coronavirus som framkallade svåra luftvägssymtom. Efter att smittan upptäcktes i Kina fick SARS - viruset en snabb spridning till ett flertal andra länder och cirka 8000 sjukdomsfall upptäcktes och där över 750
6 personer avled som en följd av viruset. Forskare runt om i världen kunde på en kort tid
identifiera det nya viruset, konstatera smitvägar och därefter sätta in effektiva åtgärder. Alla smittkedjor kunde brytas och SARS-viruset har inte påträffats hos människor sedan juli 2003. Ett vaccin arbetades fram, men forskare kom bara till fas 1, innan SARS - viruset dog ut, av sig själv (Folkhälsomyndigheten, 2021b).
År 2012 upptäcktes en ny variant av coronavirus på arabiska halvön, som benämndes Middle East Respiratory Syndrome (MERS). Viruset ger upphov till svår och smittsam
lunginflammation och besvärande komplikationer på kroppens organ, i synnerhet njursvikt. MERS är ett smittsamt coronavirus som fortfarande pågår och sedan upptäckten 2012 har över ett 20-tal länder inrapporterat fall av MERS. Sedan 2012 har över 800 personer avlidit av viruset eller som en följd av sjukdomen. Inga fall av MERS har kunnat konstaterats i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med SARS och MERS
Chung et al. (2005) beskriver hur sjuksköterskor upplevde att vårda patienter med SARS. Sjuksköterskorna som vårdade patienter med SARS upplevde framför allt maktlöshet, stress och frustration, detta vara främst kopplat till ovissheten och bristen på kunskap om SARS viruset och hur vården kring patienterna skulle utföras på säkrast sätt. Eftersom SARS viruset var, vid utbrottet, nyupptäckt så förändrades informationen successivt. Riktlinjerna om vilka smittskyddsåtgärder och sjuksköterskornas skyddsutrustning ändrades frekvent, vilket medförde en känsla av osäkerhet. Då många patienter och kolleger blev sjuka upplevde sjuksköterskorna en rädsla för att själva bli smittade av SARS viruset. Chung et al (2005) beskriver vidare i studien att sjuksköterskorna upplevde en bra teamkänsla, trots den hårda arbetsbördan i frontlinjen. Den goda sammanhållningen i teamet bidrog till att
sjuksköterskorna upplevde kamratskap och pålitlighet emellan varandra. Under arbetet med att vårda patienterna med SARS upplevde sjuksköterskorna ett behov av att konstant vara uppdaterad med vad den nya informationen om viruset sa. Nya och oerfarna sjuksköterskor upplevde att de konstant var i behov av stöd och handledning för hur arbetet skulle utföras på bästa sätt. I studien beskriver sjuksköterskorna att vårda patienter med SARS viruset bidrog till att sjuksköterskorna växte i sin roll och fick en större förståelse för omvårdnaden. Yujeong (2018) beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med MERS. Sjuksköterskorna beskriver att de upplevde en rädsla och oro för att själva bli smittade av
7 viruset. En del sjuksköterskor funderade på att sluta på sitt arbete på grund av rädslan och oron för att bli smittad av viruset. Rädslan förstärktes på grund av bristen på tillräcklig information och att riktlinjerna förändrades konstant. Vidare beskriver Yujeong (2018) att trots att patienterna hade ett, i hög grad, smittsamt virus, tyckte sjuksköterskorna det var nödvändigt att vårda de. Sjuksköterskorna upplevde att det var deras skyldighet som
vårdpersonal och som sjuksköterska. Det fanns även sjuksköterskor som kände sig mer eller mindre tvingade att arbeta och vårda patienter med MERS viruset, då det rådde stor
personalbrist. Det beskrivs även i studien, att på grund av sjuksköterskornas personliga skyddsutrustning som de använde så minskade deras fysiska styrka. Detta resulterade i att de upplevde en ökad stress och kraftlöshet. Sjuksköterskorna beskriver att det positiva med arbetet var att de kände ett stöd från ledningen och en god teamkänsla.
Omvårdnad vid Covid-19
God omvårdnad innebär att patienten upplever en god och säker vård utifrån behov och den aktuella situationen. Kvaliteten i omvårdnaden avgörs av hur sjuksköterskornas bemöter patienten och sjuksköterskornas kompetens. Målet för omvårdnaden är att patienterna som vårdas ska vara oberoende, självständiga, uppleva hälsa så långt det är möjligt, känna
trygghet, tillit och respekt (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Vid omvårdnad av patienter med Covid-19 är det sjuksköterskorna som har den närmaste kontakten med patienterna och tillbringar mycket av sin arbetstid med patienterna. Sjuksköterskorna anstränger sig för att ge en så optimal vård som möjligt och för att minimera komplikationer genom frekvent
bedömning, hantering av luftvägar, mediciner, andningsgymnastik och lägesändringar. När patienterna med Covid-19 inte kan ta hand om sig själva är det sjuksköterskorna som hjälper patienterna med dagliga aktiviteter, hjälp med näring- och vätskeintag, munhygien och hudvård. Svårare sjuka patienter får även hjälp med andningsbehandlingar såsom syrgasbehandling med högt flöde och ventilatorer (Liu et al., 2020).
WHO (2020b) skriver att det är viktig att sjuksköterskor och annan vårdpersonal som vårda patienter med Covid-19 använder personlig skyddsutrustning på ett lämpligt sätt för att
skydda sig själva. Ett problem som uppstod i början av Covid-19 pandemin var att det globala lagret av personlig skyddsutrustning var otillräckligt. Den globala efterfrågan på olika
skyddsutrustningar var hög och på grund av felinformation, panikköp och lagring av
medicinska munskydd, andningsskydd, skyddskläder, handskar och skyddsglasögon så ledde det till en brist på skyddsutrustning globalt. Kapaciteten på att utöka produktionen av
8 personlig skyddsutrustning var begränsad, och efterfrågan på andningsskydd och masker kunde inte uppfyllas (WHO, 2020b).
WHO (2020b) skriver också andra åtgärder som sjuksköterskorna kunna göra för att skydda sig själv och andra patienter i pandemin. Sjuksköterskorna kan upprätthålla socialt avstånd på minst en meter från personer med andningssymtom så långt det är möjligt, och patienter med Covid-19 symtom ska isoleras (WHO, 2020b). Patienter vårdas i isolering på grund av risken för att smittspridning till andra patienter på avdelningen. Isolering inom hälso- och
sjukvården innebär skydd mot spridning av infektioner genom att patienterna som är smittbärare eller har en smittsam sjukdom tas hand om på ett sådan sätt att andra inte kan smittas. Vård i isolering innebär ofta starka upplevelser för patienterna och kan känna på sorg, ilska, ledsamhet, och rädsla. Patienter som är i isolering får sällan spontana besök av vårdpersonalen och kan därför riskera att bli negligerade (Lindahl & Skyman, 2014).
Teoretisk referensram
Jocye Travelbees teori valdes som teoretisk referensram eftersom Joyce Travelbee är en omvårdnadsteoretiker som har inriktat sig på det mellanmänskliga synsättet. Det betyder att sjuksköterskorna måste förstå vad som händer i mötet mellan sjuksköterskorna och patienten. Kommunikation, människan, mening med livet, lidande och mänskliga relationer är de viktigaste begreppen i teorin, och grundar sig på att individen är speciell och unik. Enligt Travelbee (1971) är det mänskliga lidande ett grundläggande mänskligt fenomen och lidande kan upplevas olika från individ till individ. Sjuksköterskorna ska bry sig om och förstår patientens lidande i omvårdnadsarbete. I relationen mellan individer är målet att gå igenom de fem interaktionsfaserna som är ” det första mötet, framväxt av individer, empati, sympati och ömsesidig förståelse och kontakt” (Travelbee, 1971). Att vårda patienter med Covid-19 var krävande och det gick åt mycket tid, sjuksköterskorna hade därför lite tid till varje patient. Patienterna fick stanna i sitt rum hela dagen och såg bara hälso- och sjukvårdspersonal i skyddsutrustning korta stunder vilket gjorde det svårt att involvera patienterna i vården. Det var också en utmaning för sjuksköterskorna att kommunicera med patienterna vid användning av skyddsutrustning vilket bidrog till att patienterna kände sig ensamma (Liu et al., 2020). Enlig Travelbee (1971) ska inte sjuksköterskorna bilda en fel uppfattning om patienterna i förhand, men ska se patienterna som ett unik individ. Kommunikation är det viktigaste redskapet mellan sjuksköterskorna och patienterna. Patienterna och sjuksköterskorna kan förmedla sina tankar och känslor via kommunikation. Det är för att sjuksköterskorna ska
9 kunna förstå patienterna som en individ, och förstå patienternas situation och upplevelser utan att dra paralleller med andra patienter som sjuksköterskor har vårdat tidigare. Om sjuksköterskorna kan tillgodose och identifiera patientens behov har kommunikationen mellan sjuksköterskorna och patienterna nått sitt syfte (Travelbee, 1971).
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård som en av kärnkompetensen innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen sätter patienten som människa i centrum framför symtom, sjukdom eller tecken på ohälsa. Vårdpersonalen ska se på patienten som en värdefull och jämbördig samarbetspartner i planering, utförande och uppföljning av vården. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska göra det möjligt för patienterna att leva det livet patienterna själva önskar att leva trots eventuella symtom, sjukdom och upplevelser av ohälsa. Vårdpersonalen ska ha en god kunskap om patienternas värderingar, synsätt, intresse, vanor, behov, prioriteringar, samt kunskap om patienternas egna kapacitet och förmåga i olika sammanhang och målsättningar för att tillsammans skapa en god personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Personcentrerad vård handlar om att patienterna ska känna sig inbjudna till att delta och komma med önskningar om behandling och hantering av sin sjukdom. Sjuksköterskorna ska ha fokus på patienten som människa och inte bara fokusera på sjukdomen, det är viktig för att patienten ska få en känsla av att vara med och ha delvis ansvar för sin egen sjukdom. Det gav patienterna en säkerhet och kontroll över framtiden. Patienter som var välinformerade fick en känsla av trygghet, lugn och väl omhändertagna från sjuksköterskorna (Alharbi et al., 2014). Sjuksköterskorna ska fånga upp patienternas egna kapacitet, resurser och mål i en
patientberättelse. Information om patienternas tolkning öppnar upp för att etablera en relation, vilket är centralt för personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Tidigare studier visar att sjuksköterskor som vårdar patienter med SARS viruset hade lite kunskap om hur vården kring patienterna skulle utföras på ett säkert sätt och sjuksköterskorna var rädda för att själva bli smittade av SARS viruset via patienterna. Det gjorde att
sjuksköterskorna fick undvika långvarig exponering och förkorta tiden med patienterna. Patienterna med SARS blev isolerade och fick inga besök vilket gjorde att de kände sig ensamma och rädda. Som sjuksköterska innebär det att vara känslig för andras behov och försöka tillgodose patienternas behov så gott de kan. Den enkla närvaron av en person var särskilt värdefullt för patienterna med SARS, men på grund av smittan och isoleringen fick patienterna mindre tid med omvårdnaden (Chung et al. 2005). Patienter som har smitta och
10 vårdas i isolering får sällan spontana besök av sjuksköterskorna och kan riskera att bli
förbisedda (Lindahl & Skyman, 2014).
Problemformulering
Covid-19 är infektionssjukdom som har spridit sig över hela världen och är aktuell i dag. Vid en hög risk för smitta påverka därför Covid-19 hela samhället, speciellt hälso- och sjukvården runt om i världen. Det har tidigare beskrivits sjuksköterskornas upplevelse under tidigare infektionsutbrott och hur förberedelser inför en pandemi är viktig för att vara kapabla till att erbjuda en säker och personcentrerad vård till patienterna. Dålig planering och förberedelser inför en pandemi har varit ett stort problem som har skapat stora konsekvenser för
sjuksköterskornas arbete världen över. Det är lite fokus angående sjuksköterskornas
upplevelse under Covid-19 och därför behövs en ökad kunskap. Detta gör det betydelsefullt att lyfta hur sjuksköterskorna upplever situationen inom hälso- och sjukvården under en pandemi. Genom att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av att vårda patienter med Covid-19 kan denna kunskap och medvetenheten underlätta för arbetssituationer i framtiden. Kunskapen kan underlätta utmaningar i sjuksköterskornas arbete, förebygga risker, bidra till ett ökat förbättringsarbete och personcentrerade vården.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19.
Metod
Design
För att besvara syftet har en litteraturöversikt genomförts av kvalitativa artiklar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse, därför har en induktiv ansats valts. En kvalitativ studie fokuserar på ett holistiskt synsätt och karaktäriseras med en övertygelse av att allt ska ses utifrån en helhet. En kvalitativ studie kännetecknas av att studera olika individers personliga upplevelser av ett fenomen och detta beskrivs med egna ord. Fokus är att tolka och förstå subjektiva upplevelser och resultatet genererar inte till någon absolut
11 sanning (Kristensson, 2016). Enligt Olsson och Sörensen (2011) är det vanligt att använda en induktiv ansats vid kvalitativa studier och utgångsläget är fynd från verkliga livet. Fynden kan därefter dokumenteras och sammanställas och en teori kan skapas. Birkler (2012) beskriver att induktiv ansats bygger på erfarenhet och är en metod där slutsatsen ska
fastställas till något, vilket innebär att studien inte ska börja med den absoluta sanningen utan i bästa fall, avslutar med det. Fördelen med induktion är att den kan åstadkomma ny kunskap, kunskap som benämns som sannolik kunskap.
Datainsamling
I studien utfördes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed för att få fram relevanta artiklar. Artikelsökning utfördes även i Google Scholar. Kristensson (2016) beskriver att det finns många sätt att söka efter litteratur men att genomföra en systematisk sökning är det vanligaste och det som rekommenderas. Systematisk sökning innebär att genomföra en sökning med hjälp av sökord i databaser. Kristensson (2016) beskriver vidare att det är viktigt att genomföra sökningen strukturerat med sökord för att få fram relevanta artiklar. Sökorden kombinerades med hjälp av booleska sökoperatorerna OR och AND. OR används för att inkludera synonymer till ett ord eller när det finns flera olika stavningar på samma ord. Sökningen blir bredare desto fler sökord som kombineras med OR. AND användes för att kombinera två sökord med varandra (Forsberg & Wengström, 2013). Kristensson (2016) menar att det är nästintill omöjligt att utföra en litteratursökning utan att inkludera booleska sökoperatorer.
Utifrån studiens syfte identifierades de bärande begreppen till Covid- 19, sjuksköterska och upplevelse. De bärande begreppen översattes till engelska och synonymer till orden arbetades fram för att kunna generera sökblock i databaserna.
Databaser
PubMed är en bred databas som huvudsakligen består av vetenskapliga artiklar fokuserade på tandläkarvetenskap, medicin och omvårdnad. I PubMed finns material från 1996 och framåt och innehållet finns på olika språk men framför allt på engelska. För att litteratursökningen ska bli mer specifik användes ämnesord i sökningen och kallas för MeSH-termer i PubMed (Forsberg & Wengström, 2013). Sökningen i PubMed resulterades i 120 artiklar där 58 titlar lästes i sökträffen. 32 artiklar i sökningen lästes i abstraktsnivå och elva artiklar lästes i
12 fulltext. Av dessa elva artiklarna valdes fem artiklar ut till studiens resultat. Vilka sökord som används för att få fram artiklarna presenteras i tabellen Sökningar i PubMed (se bilaga 1). CINAHL är en databas som står för Cumulative Index of Nursing and Allied Health. CINAHL består av vetenskapliga tidskriftsartiklar, doktorsavhandlingar och monografier inom omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. Databasen är specialiserade på
omvårdnadsforskning. Dokumenten i CINAHL sträcker sig från 1982 och fram till idag och dokument finns på olika språk (Forsberg & Wengström, 2013). Sökorden som användes i CINAHL var ämnesorden nurse, Covid- 19 och experience. Ämnesorden kompletterades med fritextord för att få ut en bredare sökning. Fritextorden som användes var: nurse, nurses, nursing, covid-19, coronavirus, experiences, perceptions och views (se bilaga 1). Sökningen i CINAHL resulterades i 698 artiklar. 25 artiklar i sökningen lästes på abstraktsnivå och sex av dessa artiklar lästes i fulltext. Av dessa sex artiklarna valdes två artiklar ut till studiens resultat. Vilka sökord som använts och antal lästa och valda artiklar presenteras i Sökningar i CINAHL (se bilaga 1).
Google Scholar är en webbsökmotor som är fritt tillgängligt och som registrerar vetenskaplig litteratur med olika publiceringsformat i full text. Google Scholar är en databas som funnits sedan 2004 och har ett innehåll på majoriteten av böcker och vetenskapliga tidskrifter som är från USA och Europa. Det finns även icke granskade publikationer på Google Scholar (Forsberg & Wengström, 2013). Sökorden som användes i Google Scholar var:nurse,
nursing, Covid- 19, pandemic, hospital och experience. Två artiklar från Google scholar valdes ut till studiens resultat presenteras nedan (tabell 1).
Tabell 1: Visar det totala antalet artiklar från samtliga databaser som användes i litteraturstudiens resultat.
Databaser Antal artiklar
Artiklar från PubMed 5
Artiklar från CINAHL 2
Artiklar från Google Scholar 2 Total antal artiklar använda i resultat 9
13
Urval
För att kunna besvara studiens syfte har inklusions- och exklusionskriterier tagits fram. Inklusions - och exklusionskriterierna användes för att få fram relevanta artiklar till studien. Kristensson (2016) beskriver att det första steget i urvalsarbetet är att identifiera population som är i fokus. I en kvalitativ studie behöver den valda populationen inte vara representativ eftersom studiens resultat inte har ett krav att generaliseras. Kristensson (2016) beskriver vidare att i litteraturstudier innehåller urvalet vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterierna och exklusionskriterierna presenteras nedan (tabell 2).
Tabell 2. Inklusionskriterier och exklusionskriterier.
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Artiklar publicerade mellan 2019–2021 Artiklar som genomgått peer review. Artiklar som är uppbyggda enligt
IMRaD-modellen.
Artiklar som har en kvalitativ studiedesign.
Artiklar publicerade på engelska. Artiklar som innehåller sjuksköterskors
upplevelser.
Artiklar som utgick från andra vårdinrättningar så som exempelvis primärvården eller hemsjukvården. Artiklar som innehåller studenter eller
annan personal inom hälso- och sjukvårdens upplevelser.
Kvalitetsgranskning
Nio artiklar valdes ut och gick vidare till kvalitetsgranskning för att bedömas och granskas för att se vilken kvalité artiklarna höll. För att få fram artiklar med relevant innehåll i förhållande till studiens syfte lästes och granskades artiklarnas rubriker och därefter lästes abstrakten för att få en djupare förståelse av vad artiklarna innehöll. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes sedan med inspiration av Friberg (2017) frågor av kvalitetsgranskningar av kvalitativa artiklar. Granskningen utfördes för att kunna garantera att artiklarna uppnådde en god kvalité. Fribergs (2017) granskningsfrågor för kvalitativa artiklar innehåller 14 frågor. Frågorna kunde besvaras med tre olika svarsalternativ; väl beskrivet som gav två poäng, beskrivet som gav ett poäng och ej beskrivet som gav noll poäng. Svaren på
14 granskningsfrågorna gav poäng som lades ihop till en totalsumma, där maxsumman var 28 poäng. Artiklar som fick under 50 % vilket motsvarade 13 poäng eller mindre skulle
exkluderas från studien då dem inte uppfyllde kvalitén. Samtliga nio artiklar som vara med i kvalitetsgranskningen fick 16 poäng eller mer vilket motsvarar medelkvalité eller hög kvalité och höll därför kvalitén för att inkluderas i studien (bilaga 3). Fribergs (2017)
granskningsprotokoll presenteras i slutet (bilaga 2). Antal utvalda artiklar till kvalitetsgranskningen presenteras nedan (tabell 3).
Tabell 3. Granskningstrappa
Lästa artiklar
på titelnivå
Lästa abstrakt Lästa fulltext Utvalda till
kvalitetsgranskning
CHINAL 43 25 6 2
PubMed 58 32 11 5
Google scholar 55 29 13 2
Dataanalys
Artiklarna som valdes till analysen bearbetades enlig Friberg (2017) analysmodell som går från helheten till delarna och därifrån till en ny helhet och är vanlig i en kvalitativ analys. Analysprocessen blir beskrivet i fem steg.
Första steg i analysen innebar att läsa igenom alla artiklar flera gånger med en öppenhet och följsamhet för att förstå artiklarnas innehåll och deras sammanhang. I steg två identifieras nyckelfynden i varje artikel, det fokuseras på varje enskild studies resultat och det som bygger upp resultatet. Friberg (2017) menar att nyckelfynd är värdefull information som utgår från den egna forskningsfrågan och är det som ska ligga till grund för resultatet (Friberg, 2017). I steg tre gjordes en sammanställning i form av en schematisk översikt (bilaga 4) från varje studies resultat för att skapa en överblick över vad som ska analyseras och lättare kunna diskutera nyckelfynden. I steg fyra identifieras skillnader och likheter mellan de samtliga studiers resultat som vidare i steg fem sorterades in i olika underteman
15 och huvudteman. Dessa huvudteman och underteman användes för att bygga upp ett resultat. Enligt Friberg (2017) ska beskrivning av analysen vara klar och presenteras i ett så tydlig och läsbart sätt som möjligt.
Etiska överväganden
Kristensson (2016) beskriver att i en litteraturstudie ska ett etiskt övervägande alltid göras. Forskningsetik innebär att personerna som ingår i forskningen alltid ska bemötas med respekt både när det kommer till att värna om deras välbefinnande och att informationen som
forskarna tagit del av ska hanteras med respekt. Vidare beskriver Kristensson (2016) att en litteraturstudie inte behöver ta innehållet i en formell etisk prövning eftersom det inte finns någon risk att någon enskild individ skadas av studien. Å andra sidan menar Forsberg och Wengström (2013) att det finns etiska övervägande vid litteraturstudier som bör ta hänsyn till när det kommer till urval av artiklarna och hur presentationen av resultatet görs.
Forskningsetisk innebär artiklarna är granskade och att artiklarna följer godhetsprincipen, autonomiprincipen, principen att inte skada och rättviseprincipen, som är de grundläggande etiska principerna enligt Helsingforsdeklarationen.
Etiska övervägande har vägts in både i urvalsprocessen och kvalitetsgranskningen av artiklarna. Följande artiklar som har valts att använda i studien har noggrant granskats och utvärderats och studiens artiklar har uppfyllt kraven inom forskningsetiken. I studien har det tagit hänsyn till de grundläggande etiska principerna och att de har tillämpats på korrekt sätt.
Resultat
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid- 19. Resultatets huvudtema och undertema presenteras i tabellen nedan (tabell 4). Översikt av innehållet i artiklarna i resultatet presenteras i slutet (bilaga 5).
16 Tabell 4. Redovisning av huvudtema och undertema
Huvudtema Undertema
Att utstå fysiska och psykiska utmaningar
En utmanande arbetsmiljö Känslomässig påverkan Utmaningar gällande den
personliga skyddsutrustningen Bristande kunskap och erfarenhet
Att uppleva stöd från organisationen Vikten av teamarbete
Vikten av stöd till sjuksköterskor
Att utstå fysiska och psykiska utmaningar
I huvudtemat att utstå fysiska och psykiska utmaningar beskrivs det hur sjuksköterskor upplevde den utmanande arbetsmiljön, hur sjuksköterskor påverkades känslomässigt när det kom till att vårda patienter med Covid-19 och vilka utmaningar sjuksköterskorna upplevde när det kom till den personliga skyddsutrustningen. Det beskrivs även hur brist på kunskap och erfarenhet påverkade arbetet med patienter med Covid-19.
En utmanande arbetsmiljö
Sjuksköterskorna upplevde stress och oro relaterat till en ny och okänd arbetsmiljö. Att arbeta på ett nytt sätt och nya kollegor upplevde sjuksköterskorna som en stor utmaning (Bennet et al., 2020; Moseley et al., 2020; Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020; Tan et al., 2020).
Sjuksköterskor upplevde att vårda patienter med Covid-19 ökade arbetsbelastningen på vårdavdelningarna vilket bidrog till stress och ångest för sjuksköterskorna (Bennet et al., 2020; Moseley et al., 2020; Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020; Tan et al., 2020).
Sjuksköterskorna fick ändra omvårdnadsåtgärder eftersom patienterna med Covid -19 inte reagerade på åtgärderna som används vid tidigare infektionssjukdomar (Bennet et al., 2020). Flera sjuksköterskor kände sig stressade och oroliga eftersom de inte kände till vårdmodellen för kritiskt sjuka patienter (Sheng et al., 2020). Flera av sjuksköterskorna kände ett ansvar och var villiga att arbeta övertid och jobba 1,5–2 gånger normal arbetstid (Almaghrabi et al., 2020; Sun et al., 2020). Sjuksköterskorna beskrev det pandemiska förebyggande arbete som
17 hårt, men var villiga att kämpa. Sjuksköterskorna kände glädje till livet trots deras stressiga arbetssituation (Sun et al., 2020).
Det var många patienter och antalet sjuksköterskor var långt ifrån tillräcklig, det var brist på personal (Bennet et al., 2020; Moseley et al., 2020; Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020; Tan et al., 2020). Den dagliga ökningen av patienter förstärkte vårdbelastningen och efterfrågan på sjuksköterskor ökade betydlig (Tan et al., 2020). Tung arbetsbelastning och brist på vila var de vanligaste upplevelserna och sjuksköterskorna kände sig överarbetade.
Sjuksköterskorna kämpade för att kunna utföra sitt arbete och att vårda patienterna trots att de var trötta. Sjuksköterskorna arbetade under stress och upplevde att de vara nära att bryta samman men var tvungna att fortsätta vara fokuserade på sitt arbete (Sheng et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde det svårt att planera arbetsuppgifterna eftersom patienterna blev fler och sjuksköterskorna räckte inte till (Tan et al., 2020). “If I didn´t have to, I really wouldn´t go to work” (Galehdar et al., 2020, s.5). Bristen på erfarenhet av att arbete med patienter med en smittsam virussjukdom upplevdes som en stor utmaning. Flera
sjuksköterskor hade ingen tidigare erfarenhet av att använda respirator (Tan et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde att de hade höga förväntningar på sig och ett stort ansvar med att vårda patienter med Covid-19. Avdelningarna för patienter med Covid-19 upplevdes för många sjuksköterskor som stressiga och de upplevde en oro över att fatta rätt beslut (Sheng et al., 2020). Även den specialiserade kunskapen räckte inte till (Tan et al., 2020).
Sjuksköterskor kunde inte arbete inom sina värderingar och det var svårt att ge den vården som patienterna behövde (Bennet et al., 2020).
Känslomässig påverkan
Flera av sjuksköterskorna i de olika studierna upplevde en mängd av negativa känslor under den första veckan av pandemin (Bennet et al., 2020; Fernandez et al., 2020; Galehdar et al., 2020; Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020). En av orsaken till stress hos sjuksköterskorna var rädslan för att själva bli smittade (Almaghrabi et al., 2020; Bennet et al., 2020; Galehdar et al., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Sun et al., 2020). Rädslan för infektion påverkade upplevelsen av att vårda patienter med Covid-19. Sjuksköterskorna var livrädda och
traumatiserade (Bennet et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde en rädsla för att bli smittade av patienterna, men även en rädsla för att bli smittade av kollegor som delade samma
18 omvårdnaden av patienter med Covid-19 (Sheng et al., 2020). Effekten av att arbeta vid frontlinjen i denna pandemi blev beskrivet som emotionellt, psykiskt och fysisk påfrestande hos sjuksköterskorna (Bennet et al., 2020; Fernandez et al., 2020; Galehdar et al., 2020; Sheng et al., 2020; Sun et al., 2020). Sjuksköterskorna tillbringade mycket tid på att
observera och lära sig nya omvårdnadsåtgärder vilket bidrog till att sjuksköterskorna kände sig trötta och oroliga för att inte utföra ett bra arbete (Galehdar et al., 2020). Sjuksköterskorna hade mycket fokus på patientens vård som ett sätt att hantera sin ångest och oro i en ständigt föränderlig och dynamisk miljö (Fernandez et al., 2020). ”This is a situation that I have to take care of people who may infect me at any moment, and then I may transmit the infection to my family, or the fact that I can even die” (Galehdar et al., 2020, s6).
Sjuksköterskorna utsattes för psykisk påfrestning då de bevittnade patienter som avlidit av Covid-19. Att berätta för närstående att patienten hade avlidit upplevde sjuksköterskorna som jobbigt och det bidrog till stress (Bennet et al., 2020; Fernandez et al., 2020; Galehdar et al., 2020; Sheng et al., 2020). Det var inte bara dödsfall bland patienterna utan även bland kollegor som skapade en stor osäkerhet, ångest och stress bland sjuksköterskorna (Fernandez et al., 2020). Sjuksköterskor upplevde en psykisk och fysisk svårighet med att arbeta under denna tiden (Robinson & Stinson, 2021). “We were in tears when we went home; we were so stressed out, and we were just overrun” (Robinson & Stinson, 2021, s.161).
Sjuksköterskorna upplevde negativa känslor som ångest och oro, men det framkom även positiva känslor. Flera sjuksköterskor upplevde rädsla första gången de gick in på
avdelningen, som sedan minskade gradvis när arbetet anpassades till patienter med Covid-19. Några av sjuksköterskorna upplevde också positiva känslor efter en vecka (Sun et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde början av pandemin som oklar, allt var nytt för alla och alla var oroliga, men stressnivån gick ner efter ett tag (Robinson & Stinson, 2021). Sjuksköterskorna fick också oväntade professionella fördelar med de speciella upplevelserna och förbättrade den professionella identiteten till en viss del (Sheng et al., 2020). Uppmuntran från kollegor påverkade sjuksköterskornas humör och fler upplevde glädje. Flera sjuksköterskor valde att skriva dagbok, utföra meditation och andningsövningar samt att kommunicera med andra kollegor för att hantera stress och oro (Sun et al., 2020).
19 Utmaningar gällande den personliga skyddsutrustningen
Bristen på personlig skyddsutrustning upplevdes som svårt för många sjuksköterskor (Sun et al., 2020). Flera sjuksköterskor var osäkra på hur de skulle använda skyddsutrustningen och önskade en utbildning för rätt användning av personlig skyddsutrustning (Fernandez et al., 2020; Tan et al., 2020). Sjuksköterskor var inte bara oroliga över tillgängligheten av skyddsutrustning utan också de fysiska utmaningarna det innebär (Galehdar et al., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Sheng et al., 2020; Tan et al., 2020). En brist på personlig skyddsutrustning gjorde att sjuksköterskorna använde samma skyddsutrustning hela
arbetspasset (Tan et al., 2020), eller var tvungen till att spara på skyddsutrustning genom att minska antalet gånger sjuksköterskorna använde sig av utrustningen (Sun et al., 2020). Att använda skyddsutrustning bidrog till en begränsning i rörligheten och svårigheter att inta mat och dryck (Galehdar et al., 2020). Sjuksköterskor uttryckte flera gånger att deras utmaning var att bära personlig skyddsutrustning under många timmar (Sheng et al., 2020). Åtta timmar utan att äta, dricka eller gå på toaletten gjorde att sjuksköterskor upplevde att de mådde dåligt (Tan et al., 2020).
Sjuksköterskorna upplevde en känsla av utmattning relaterad till den personliga skyddsutrustningen (Galehdar et al., 2020; Sheng et al., 2020). Vid användning av skyddsutrustningen tog omvårdnadsarbetet längre tid och bidrog till att sjuksköterskorna upplevde det svårt att arbeta (Sheng et al., 2020). Sjuksköterskorna som vårdade patienter i isolering fick ta av och på skyddsutrustningen vilket var en krävande process (Robinson & Stinson, 2021). På grund av skyddsutrustningen var det svårt att kommunicera med
patienterna och många patienter visste inte om sjuksköterskorna var man eller kvinna.
Patienter fick inte den kontakten som behövdes och det kan ha påverkat den personcentrerade vården (Galehdar et al., 2020).
Bristande kunskap och erfarenhet
Sjuksköterskorna upplevde en brist på kunskap och information av att vårda patienter med Covid-19 (Almaghrabi et al., 2020; Bennet et al., 2020; Fernandez et al., 2020; Galehdar et al., 2020; Moseley et al., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Tan et al., 2020) Eftersom Covid-19 är en ny infektionssjukdom saknade sjuksköterskorna erfarenhet av hur omvårdnaden skulle utföras på bästa sätt. Sjuksköterskor med specialiserade utbildningar och kunskap
20 upplevde att även de saknade tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att vårda patienter med Covid-19 (Tan et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde att de inte visste hur teknisk utrustning skulle användas på korrekt sätt. Flera av sjuksköterskorna hade genomgått en kortare akutmedicinutbildning men deras erfarenhet var mestadels teoretisk. När patienter med Covid-19 blev allt sämre och det uppstod nödsituationer, upplevde sjuksköterskorna att de agerade med förvirring. Sjuksköterskorna beskrev att de inte ens visste hur de skulle skydda sig själva och menar att det inte fanns någon utbildning för det. Många av sjuksköterskorna upplevde därför att det var farligt och kände sig rädda. Läkare och mer erfarna sjuksköterskor fick lära andra sjuksköterskor grunderna i hur tekniken fungerade och vägleda när det uppstod problem. Sjuksköterskorna ansåg sig inte heller ha tillräckligt med kunskap och information när det gäller användningen av skyddskläder som var nödvändiga att använda (Tan et al., 2020). Sjuksköterskor upplevde att de måste tänka om och ändra vilka omvårdnadsåtgärder de vidtog för patienter med Covid-19 eftersom den inte var lik någon annan sjukdom. De upplevde att de var nya på sin arbetsplats (Bennet et al., 2020).
You have to change the way they nursed, they don't respond to things in the usual way within usual time limit. This is hard when you´ve spent years learning how best to do something, it´s like you´re new to ITU [sic] again. (Bennet et al., 2020 s.4)
Sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt med kunskap i hur omvårdnaden av patienter med Covid-19 bör ser ut och menar att det hade behövts en bättre övergripande kunskap om pandemin för att kunna tillhandahålla säker och personcentrerad vård (Moseley et al., 2020). Många sjuksköterskor ansåg att de behövde vara utrustade med lämplig
information för att kunna tillhandahålla personcentrerad och evidensbaserad vård med hög kvalite. Kunskapsbristen bidrog till en förvirring och osäkerhet för sjuksköterskorna när det kommer till val av omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskorna ansåg att informationen de fick ofta var svår och invecklad och därmed skapade ytterligare förvirring för redan upptagna sjuksköterskor (Fernandez et al., 2020). Sjuksköterskorna fick ständigt till sig ny information och nya råd hur de skulle hantera patienter med Covid-19. Att ständigt få till sig ny
21
Att uppleva stöd från organisationen
I huvudtemat att uppleva stöd från organisationen beskrivs vikten av teamarbete för att kunna utföra en god omvårdnad, samt vikten av stöd från sjukhusledningen och myndigheter till sjuksköterskorna.
Vikten av teamarbete
En stor del av sjuksköterskorna upplevde att teamet och ett gott samarbete var avgörande för att kunna hantera situationen och ge god omvårdnad (Bennet et al., 2020; Fernandez et al., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Sun et al., 2020; Sheng et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde en tacksamhet och en lycka för stödet från kollegorna. Under perioder som det varit stressigt hjälpte stödet från kollegorna att de orkade jobba vidare (Sun et al., 2020).
Sjuksköterskor beskriver att leva och arbeta i denna pandemi kan ses som en världskatastrof som de förhoppningsvis bara får erfara en gång i livet. Att dela denna erfarenhet med sina kollegor har fört dem närmare varandra (Bennet et al., 2020). Sjuksköterskor beskrev det ökade samarbetet som uppstod i samband med omvårdnaden av Covid-19 patienter som ett resultat av att arbeta tillsammans i en pandemi. Sjuksköterskorna upplevde att de är en sammansatt arbetsgrupp och att de inte skulle klarat av det så bra utan det goda samarbetet. Dessutom ansåg äldre och mer erfarna sjuksköterskor att det var deras ansvar att fungera som mentor åt de mindre erfarna genom denna svåra tid (Robinson & Stinson, 2021).
Trots det goda och professionella kamratskapet skapades en känsla av ensamhet och
frustration bland sjuksköterskorna (Fernandez et al., 2020) Sjuksköterskorna upplevde även problem att skapa relationer i teamet eftersom det ofta kom nya kollegor från andra
vårdenheter, som hade andra rutiner att arbeta utifrån. Det var då avgörande att
sjuksköterskorna hittade ett gemensamt sätt att arbeta på så att omvårdnadsarbetet skulle fungera (Robinson & Stinson, 2021).
Vikten av stöd från ledningen och regeringen.
I nästan alla studier upplevde sjuksköterskorna ett bristande stöd från chefer och
sjukhusledning (Bennet et al., 2020; Fernandez et al., 2020; Galehdar et al., 2020; Moseley et al., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Sheng et al., 2020; Tan et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde att bättre stöd från ledningen skulle varit till stor hjälp i hanteringen av
22 2020). Sjuksköterskorna upplevde att ledningen inte lyssnade på de och att deras röster upphävdes i en mängd ledningsmöten. De ville göra förändringar men blev aldrig hörda. Sjuksköterskorna uppgav att de kom med förslag till sjukhusledning hur planeringen av vården skulle kunna göras, men sjukhusledningen ignorerade förslagen. Bristen på stöd från ledningen kombinerat med hög arbetsbelastning skapade en känsla av att sjuksköterskorna kände hopplöshet och förtvivlan. Många sjuksköterskor upplevde en besvikelse över
organisationen och beskrev att de aldrig tidigare känt sig mer avskild från ledningen (Bennet et al., 2020). Sjuksköterskor beskrev att en av den största utmaningen med att vårda Covid – 19 patienter och att arbeta under en pandemi var bristen på en ledning som inte var förberedd (Fernandez et al., 2020). Vidare beskrev sjuksköterskor att de saknade stöd och uppskattning från ledningen (Moseley et al., 2020).
Det beskrevs även positiva faktorer som sjuksköterskorna upplevde när det kom till hur sjukhusledningen agerade (Robinson & Stinson, 2021; Sheng et al., 2020). Sjuksköterskorna ansåg att sjukhusledningen gjorde sitt bästa men de önskade tydligare information (Sun et al., 2020). Sjuksköterskor rapporterade att de fick olika former av stöd från sjukhusledningen, de beskrev att de tilldelas ekonomiska bonusar för sitt arbete med Covid-19 patienter. Vilket fick sjuksköterskorna att känna sig uppskattade av ledningen (Sheng et al., 2020).
Det beskrivs även ett bristande stöd och missnöje när det kommer till hur regeringarna har hanterat situationen (Bennet et al., 2020; Galehdar et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde att regeringen i Iran hade misslyckats med hanteringen av pandemin och att myndigheternas dåliga beslut resulterade i fler antal döda i Covid – 19. De erhöll en känsla av att fler blev offer för Covid-19 på grund av regeringens och myndigheternas slarv (Galehdar et al., 2020). Sjuksköterskorna beskrev en känsla av övergivenhet av regeringarna och myndigheterna och beskrev en ilska över att regeringarna övergav dem. Sjuksköterskorna kände en misstro mot regeringarna. Sjuksköterskor menar att de vill se en regering med ett trovärdigt ledarskap som lyssnar på experter och som tar hand om och värdesätter landets befolkning (Bennet et al., 2020).
23
Diskussion
Metoddiskussion
Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19. I enlighet med studiens syfte utsågs en passande datainsamlingsmetod. Till denna studie valdes en litteraturstudie med kvalitativ ansats med vetenskapliga artiklar som det
lämpligaste. Enligt Kristensson (2016) är en litteraturstudie grundad i arbete där det görs tydliga steg under hela processen och som eftersträvar sökning och granskning, något som anses vara en styrka i studien och som ökar studiens kvalité och ökar resultatets trovärdighet. Resultatet i studien kunde framhäva och förtydliga olika individers upplevelser i en specifik situation (Forsberg & Wengström 2016). I en kvalitativ studie ligger inte fokuset på att få ett specifikt svar utan vid kvalitativa studier ligger fokuset på att ge förståelse för helheten (Olsson & Sörensen, 2011). Då syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter från ett inifrånperspektiv under hela forskningsprocessen ansågs en kvalitativ ansats som mest passande. Att genomföra en litteraturstudie med kvalitativ ansats bidrar till att forskaren genom deltagarnas egna ord och berättelse fick ta del av deras inre värld.
Datainsamling
Författarna deltog i en föreläsning av bibliotekarien för att få större kunskap i hur en litteratursökning skulle genomföras på korrekt sätt. Detta ses som en styrka då Forsberg & Wengström (2015) menar att det kan vara en god idé att ta kontakt med en bibliotekarie innan litteratursökningen påbörjas. Bibliotekarien har större kunskap i databaserna och kan hjälpa till med databassökningar för att kunna få fram vetenskapliga artiklar som svarar på studiens syfte. Utan hjälp från bibliotekarien finns risken att litteratursökningen hade utförts felaktigt och aktuell forskning hade uteslutits, något som hade kunnat påverka studiens resultat. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Databaserna PubMed och CINAHL valdes till litteratursökningen då dessa omfattar ett brett utbud av omvårdnadsrelaterade vetenskapliga artiklar som kunde vara passande i förhållande till studiens syfte. Google scholar har även används för att få fram relevanta artiklar i förhållande till studiens syfte. Genom att utföra sökningar från olika databaser ökade studiens möjlighet att få fram relevanta artiklar. Studiens trovärdighet ökade även vid sökningar från fler databaser (Olsson & Sörensen, 2011). Att använda flera
24 databaser vid litteratursökningen kan även ses som en nackdel eftersom flera databaser kan ha bidragit till att sökningen blev ännu bredare. Ämnesord kombinerades med fritext
sökningar för att på det sättet avgränsa artiklar som inte var relevant för syftet i studien. För att få fram relevanta artiklar, få en bredare sökning och för att inte gå miste om något utfördes litteratursökningen med de booleska sökoperatorerna AND och OR. Då datamättnaden
uppnåddes med AND och OR ansågs inte den tredje booleska sökoperatoren NOT vara nödvändig att använda vid litteratursökningen. Vid insamlingen av data genomfördes en noggrann granskning av varje enskild artikel, det för att relevant data inte skulle gå förlorat. Granskningen av artiklarna började på titelnivå för att sedan gå över till abstraktnivå. Om artiklarna sedan ansågs vara relevanta för studiens syfte lästes artiklarna i fulltext. Författarna utförde sökningar i databaserna enskilt och när relevanta artiklar hade valts ut lästes samtliga artiklar av båda författarna. Det kan ses som en svaghet att författarna genomförde
databassökningen enskilt men det kan däremot ses som en styrka att båda författarna läste samtliga valda artiklar. De nio artiklarna som resultatet baseras på och som söktes fram vid litteratursökningen bestod av tillräckligt mycket användbar information för att kunna utföra en sammanställning och för att kunna besvara studiens syfte.
Inklusions- och exklusionskriterier
Efter studiens syfte utformades passande inklusions- och exklusionskriterier för att avgränsa de vetenskapliga artiklarna. I studiens resultat skulle det vara artiklar som var publicerade på engelska. Att använda artiklar som är skriva på engelska menar Olsson och Sörensen (2011) ökar trovärdigheten då engelska är ett vetenskapligt språk. Syftet var att minimera eventuella risker med felöversättningar, däremot besitter författarna begränsade engelskkunskaper som kan ha påverkat översättningen och kan ses som en svaghet. För att får hjälp med
översättningen har engelskt lexikon använts. Användningen av Google translate har använts sparsamt för att undvika att översättningen till svenska bli missvisande. Att artiklarna i studien skulle vara peer reviewed för att inkluderas i studien var även det ett krav. Olsson & Sörensen (2011) menar att artiklar som är peer reviewed ökar trovärdigheten då artiklarna har granskats av forskare som är insatta i ämnet, men som är oberoende till forskaren.
Artiklarna som inkluderades och som resultatet är baserat på utgår på forskning från olika länder med sjuksköterskor med olika åldrar och kön. Sjukvården bedrivs olika och
tillgängligheten till sjukvården kan se olika ut mellan olika länder. Det kan finnas skillnader mellan länderna när det kommer till ekonomiska tillgångar och hur välfungerat landets
25 hälsosystem är och de kan då möjligtvis drabbats hårdare av Covid-19 än de mer utvecklade länderna. Hur sjuksköterskan arbetar och hur sjuksköterskans roll ser ut kan även se olika ut mellan olika länder. Dessa faktorer kan ha påverkat hur studiens resultat blev och
överförbarheten, då resultatet i studien bygger på vetenskapliga artiklar som är framtagna i olika länder. Sjuksköterskors erfarenhet och upplevelser av att ge vård till patienter med Covid-19 kan därmed skilja sig mellan olika länder. Majoriteten av artiklarna i resultatet är utförda utanför EU, vilken kan begränsa överförbarheten till sjukvården i Sverige eftersom svensk sjukvård kan se annorlunda ut jämfört med andra länder utanför EU. Överförbarhet i en studie innebär i vilken utsträckning som det framtagna resultatet kan vara aktuellt i andra sammanhang (Kristensson, 2016). Likväl lyfts i stora drag samma erfarenheter och
upplevelser från sjuksköterskorna fram trots olikheterna. Resultatet i denna studie tycks därför vara tillförlitligt och användningsbart även i den svenska sjukvården. Att artiklarna som resultatet baseras på var från olika delar av världen menar Willman et al. (2011) stärker studiens trovärdighet och bidrar till ett djupare perspektiv. Länder som ingick i
litteraturstudien var från USA, Storbritannien, Australien, Iran, Saudiarabien, och Kina. De tre förstnämnda är demokratiskt styrda länder till skillnad från de sistnämnda som är
diktaturer. Detta kan ha inverkan på hur hälso-och sjukvårdssystemet ser ut och fungerar och därmed ha kunnat påverka studiens resultat. Möjlighet till yttrandefriheten kan även påverka studiens resultat. Anledningen till att det inte gjordes några geografiska avgränsningar var för att tillgången till relevant forskning gjord i Sverige var minimal.
Kvalitetsgranskning
En kvalitetsgranskning har utförts av de valda artiklarna utefter Fribergs (2017)
granskningsprotokoll eftersom den innehåller granskningsfrågor för kvalitativa artiklar och granskningsprotokollet hade ett lättförståeligt tillvägagångssätt. Utformningen av vissa frågor i granskningsmallen ansågs emellertid vara svåra att tolka och detta kan eventuellt ses som en svaghet i kvalitetsgranskningen. Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes för att höja studiens trovärdighet. Samtliga artiklar granskades enskilt för att sedan granskas tillsammans för att diskutera vilken poäng varje artikel erhöll. Willman et al (2011) menar att
trovärdigheten i tillvägagångssättet höjs om kvalitetsgranskningen av varje artikel först görs enskilt och sen tillsammans för att kunna diskutera hur kvaliteten på varje artikel ser ut. Detta ses därför som en styrka i kvalitetsgranskningen. Artiklar som fick 50 % eller mindre skulle exkluderas i studien då dessa ansågs ha låg kvalité. Forsberg & Wengström (2016) beskriver
26 att granskningsprotokoll består av frågor som ska besvaras och när ställning har tagits till varje fråga finns det ett bra underlag för att kunna bedöma studiens kvalité. Eftersom författarna inte tidigare har någon erfarenhet och kunskap av att genomföra
kvalitetsgranskning på vetenskapliga artiklar kan kvalitetsgranskningen vara bristfällig. Dataanalysen
Wallengren och Henricson (2012) menar att det är viktigt att reflektera innan dataanalysen påbörjas, för huruvida vald metod kan generera svar för studiens syfte, något som författarna ansåg att modellen gjorde. Att tillämpa en redan etablerad modell för dataanalysen stödjer studiens reproducerbarhet. Då artiklarna skulle sammanställas och resultatet skulle arbetas fram, användes Fribergs (2017) analysmodell som är vanlig i en kvalitativ analys.
Trovärdigheten i studien ökade då det var två personer som var delaktiga i analysmodellen. Trovärdigheten i studien kunde ökat ytterligare om någon utomstående hade granskat nyckelfynden, huvudteman och underteman, något som inte gjordes. Andra sidan har resultatet i artiklarna analyserats enskilt och därefter jämförts och diskuterats och då det framkom snarlikt resultat, något som även ökar trovärdigheten i studien. Då en av författarna har erfarenhet av att vårda patienter med Covid-19 och risken för att egna upplevelser kan ha färgat resultatet har detta diskuterats genom hela processen. För att minska risken för att egna erfarenheter ska färga resultatet i studien har analysen av artiklarna utförts metodiskt och noggrant. Kristensson (2016) menar att om det finns tidigare kunskap och erfarenhet för ämnet ses detta både som en svaghet och en styrka. Det anses vara en styrka då det redan finns en del kunskap om ämnet och en svaghet då förförståelsen om ämnet möjligtvis kunde ha inverkan på resultatet i studien. Båda författarna upplevde att majoritet av artiklarnas resultat var snarliknande då de beskriver sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19 på något sätt. Det kan ses som en styrka att många artiklar i resultatet liknar varandra. Svårigheter upplevdes att identifiera lämpliga huvudteman som skulle leda till underteman. Författarna upplevde att det fanns många lämpliga huvudteman och underteman att använda. Efter övervägande kom författarna därefter fram till två huvudteman och med två respektive fyra underteman som ansågs svara på studiens syfte.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19. Det har funnits stora geografiska skillnader i de valda artiklarna, men
27 sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 har trots det, stora
likheter. Tre centrala och viktiga fynd kunde identifieras i resultatet och diskuteras i
resultatdiskussionen nedan. Det första centrala fyndet i resultatet var rädsla för att själva bli smittade av Covid-19, det andra fyndet var utmaning med personlig skyddsutrustning. Det tredje och sista central fyndet var vikten av teamarbete för sjuksköterskor som vårdar patienter med Covid-19.
I första fyndet framkom det att sjuksköterskorna upplevde en rädsla för att bli smittade av Covid-19. Det skapade oro och stress hos sjuksköterskorna vid vård av smittsamma patienter. I studien av Liu et al (2020) framkommer det att vid vård av patienter med Covid-19 är det sjuksköterskorna som har närmast kontakt med patienterna och tillbringar mycket av sin tid på intensivvårdsavdelning och har därmed en ökad risk för att bli smittad. Enligt
smittskyddslagen (SFS, 2004:168) ska den som isoleras tas väl hand om och patienten ska få den vård eller det stöd som behövs för en bättre hälsa. I Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30) beskrivs det att vården som ges till patienten tillgodoser patientens behov av
säkerhet, trygghet och kontinuitet. Det innebär att vården ska bygga på respekt för patientens integritet och självbestämmandet (SFS 2017:30). Är sjuksköterskorna rädda och stressade över att vårda patienter med smitta kan det påverka vården av patienterna. Ett ökat fokus på sjuksköterskors psykiska hälsa är därför viktig.
I studien av Sperling (2020) är det många sjuksköterskor som är rädda för att ta hand om patienter under Covid-19 utbrottet. Sjuksköterskorna är rädda att ta hand om sjuka eller bärare av Covid-19 som medför en betydande emotionell börda för sjuksköterskorna. I studien av Chung et al. (2005) kan det identifieras liknande upplevelser av sjuksköterskor. Sjuksköterskornas upplevelse vid vård av patienter med SARS resulterade i liknande rädslor för smittspridning. Även i studien av Yujeong (2018) blev det beskrivet liknande upplevelser, rädsla och oro för att själva bli smittad vid vård av patienter med MERS. Sampaio et al (2020) skriver att det visar sig att rädslan för smittspridning resulterade till negativa känslor såsom stress, oro och ångest hos sjuksköterskorna. Det identifieras ett samband mellan sjuksköterskors upplevelse av stress och rädsla och högre nivåer av depression.
Sjuksköterskor som upplever negativa känslor erhöll en ökad benägenhet till depression. Vidare skriva Sampaio et al. (2020) att användningen tillsammans med bristen av
skyddsutrustning bidrog till en utmattning hos sjuksköterskorna som ledet till ångest, stress och depression (Sampaio et al., 2020). Detta visar att en pandemi har samband med ökande
28 negativa känslor hos sjuksköterskorna och fokuset på sjuksköterskornas psykiska hälsa är därför viktig. Sjuksköterskor som vårdar patienter med Covid-19 virus behöver tid för återhämtning efter arbetspasset. Om sjuksköterskorna inte får återhämta sig kan det leda till en ökad psykisk och fysisk belastning. Med ett ökad fokus på psykisk hälsa hos
sjuksköterskorna kan det öka självförtroende i omvårdnadsarbetet som kan leda till en bättre omvårdnad och personcentrerad vård för patienterna.
I det andra fyndet framkom det att sjuksköterskorna upplevde en utmaning med personlig skyddsutrustning. Enligt WHO (2020b) var det redan i börja av Covid-19 pandemin brist på skyddsutrustning globalt. Vidare skriver WHO (2020b) att sjuksköterskor som vårdar patienter med Covid-19 ska använda personlig skyddsutrustning på ett lämpligt sätt för att skydda sig själva för smittan. Catania et al (2020) poängterar att ett problem under Covid-19 pandemin var att det var lite tid att besluta hur sjukhusen skulle förbereda sig för utbrottet för att minska påverkan på sjuksköterskorna och patienterna. I studien av Chung et al. (2005) framkommer det att riktlinjer om vilka smittskyddsåtgärder och sjuksköterskornas
skyddsutrustning ändrades frekvent vid vård av patienter med SARS, vilket medförde en känsla av osäkerhet. Det beskrivs även i studien av Yujeong (2018) att på grund av sjuksköterskornas personliga skyddsutrustning som de använde vid vård av patienter med MERS minskade deras fysiska styrka. Detta resulterade i att de upplevde en ökad stress och kraftlöshet (Yujeong, 2018). Detta visar vikten av att sjuksköterskorna får information och klara riktlinjer om hur den personliga skyddsutrustningen ska användas för bäst effekt samt att undvika oro och stress hos sjuksköterskorna. Tydliga riktlinjer om hur skyddsutrustningen ska användas behövs för att sjuksköterskorna ska kunna känna sig trygg i omvårdnadsarbetet och erbjuda en bra personcentrerad vård till patienterna.
Skyddsutrustning leder även till svårighet för sjuksköterskorna att kommunicera med patienterna vilket ledet till oförmåga att vara delaktig. På grund av svårigheten med kommunikationen kunde inte sjuksköterskorna förklara behandlingsplanen till många av patienterna, så patienterna fick bara acceptera den behandlingsplanen de fick. Det gjorde att sjuksköterskorna kände sig stressade och maktlösa (Jia et al., 2020). Sjuksköterskorna ska inbjuda patienten till att delta i sin behandling och hantering av sin sjukdom och inte bara ha fokus på sjukdomen, men också på patienten som människa för att uppnå en bra
personcentrerad vård (Alharbi et al., 2014). Enligt Travelbee (1971) är kommunikationen det viktigaste redskapet mellan sjuksköterskorna och patienterna. Patienterna ska kunna förmedla
29 sina känslor och tankar vid kommunikation. Sjuksköterskorna ska vid hjälp av
kommunikation kunna tillgodose och identifiera patienternas behov (Travelbee, 1971). Mot detta kan det konstateras att om sjuksköterskorna hade tillräcklig med information och utbildning om skyddsutrustning, hade fokuset till sjuksköterskorna varit mer riktat mot patient och inte på utmaningarna med skyddsutrustningen. Det vill göra att sjuksköterskorna kan rikta sitt arbete mot att involvera patienten mer i omvårdnaden och utöva en bra
personcentrerad vård.
Det tredje fyndet var att sjuksköterskor som arbetar med patienter med Covid-19 och
coronapandemin upplevde en stark teamkänsla mellan varandra och en stolthet över sitt yrke. Det framkom även i resultatet att sjuksköterskor fick en lärdom och kunde växa tillsammans, dock var vägen dit tuff och omvälvande. Även sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av att vårda svårt sjuka patienter upplevde att det var komplicerat att vårda patienter med Covid-19. I tidigare forskning beskrivs det att sjuksköterskorna som arbetade med att vårda patienter under SARS utbrottet upplevde även då en bra teamkänsla, trots att det var en hård
arbetsbörda. Det framkom även att den goda sammanhållningen i teamet bidrog till att sjuksköterskorna upplevde kamratskap och pålitlighet mellan varandra (Chung et al 2005). Även i en studie av Yujeong (2018) blev det beskrivet liknande upplevelser från
sjuksköterskorna som arbetade med att vårda patienter under MERS utbrottet. Studien visade att sjuksköterskorna upplevde en ökad stress och kraftlöshet men beskriver att det positiva som skapades då var en god laganda. Vikten av en god sammanhållning och laganda vid vård av patienter med Covid-19 styrks av Lee & Lees (2020) studie som beskriver att lagandan växer ju mer sjuksköterskorna arbetar tillsammans och känner en gemensam styrka med att vara delaktiga i något unikt. Sjuksköterskorna värdesatte stödet från kollegor, vilket även hade betydelse för deras mentala hälsa. Det är av stor betydelse att sjuksköterskorna värnar om varandra då den rådande situationen är ny och skrämmande för de flesta. Att komma någon annan nära och vara en del av dennes lidande menar Travelbee (1971) är empati och sympati. Utifrån detta kan sjuksköterskor som arbetar nära varandra under svåra förhållanden skapa betydande relationer till varandra och då även stötta och bära varandra när det är som svårast. I resultatet beskrivs det att sjuksköterskor kände stöttning från kollegor när
kunskapen inte fanns där. Svensk Sjuksköterskeförening (2017) menar att, för att
sjuksköterskorna ska kunna ge den bästa vården till patienterna är det nödvändig med olika kompetenser som arbetar tillsammans i ett team. Socialstyrelsen (2020) beskriver att teamarbetet har utvecklats även i den svenska sjukvården under den pågående pandemin.
30 Interprofessionella team har arbetats fram, något som har visat sig vara en framgångsfaktor i arbetet med att vårda patienter med Covid-19. Interprofessionella samarbeten och teamarbete är en viktig faktor för att kunna bedriva säker och personcentrerad vård. Det framkom kom i resultatet att sjuksköterskor upplever att deras samarbetet med kollegor bidrog till en känsla av sammanhang. Att sjuksköterskorna känner en känsla av sammanhang kan vara en
förutsättning för att de ska ha orken att fortsätta arbeta under svåra förhållande som Covid-19 bidrar till. Det har även varit stora ansträngningar för sjuksköterskorna under den pågående pandemin beskriver Socialstyrelsen (2020) hur sjuksköterskor ändå har kunnat hitta en mening i arbetet och insett vilket betydelsefullt arbetet de har och vilka enorma skillnader sjuksköterskorna kan göra för andra människors liv. Den pågående pandemin kan ha bidragit till en ökad stolthet hos sjuksköterskorna, vilket Socialstyrelsen (2020) menar leder vidare till ett ökat intresse för fler att arbeta i vården, något som går att se på antalet sökande till
vårdutbildningar i Sverige som har ökat under den pågående pandemin.
Andra virus, såsom SARS och MERS, har varit utmanande och påverkat sjukvården, men idag befinner sig sjukvården runt om i världen återigen i en utmaning som riskerar att ha inverkan på hur vården bedrivs och möjligheterna till att bedriva personcentrerad vård. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskorna arbetar i ett team för att klara av denna
utmaning.
Slutsats
I litteraturstudies resultat framgår det att sjuksköterskorna som vårdar patienter med Covid-19, oavsett var i världen, upplevdes utmaningar och svårigheter att erbjuda en bra omvårdnad och en personcentrerad vård till patienter med smitta. Det var en stor anpassningsprocess i de nya arbetsförhållandena som fick sjuksköterskor att känna sig utmattade och trötta. Nya kollegor, arbetsmiljön och annorlunda arbetsrutiner skapade oro, stress och en utmaning för sjuksköterskorna. Erfarenhet och kunskap om användning av skyddsutrustning och vård av patienter med Covid-19 var bristfällig och sjuksköterskorna upplevde en oro och rädsla för att bli smittade, något som påverkade omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna upplevde
teamarbetet som en viktig del i arbetet med patienter med Covid-19 och hade inte klarat sig utan varandra. Studien visar att sjuksköterskor som arbetar i en pandemi behöver bättre tillgång till stöd från ledningen och personal, tydliga riktlinjer och information, samt
