Aristoteles kategorier. Akademisk afhandling ... under inseende af Mag. Fredrik Georg Afzelius ... för philosophiska gradens erhållande utgifven af Pehr Bernhard Strömbäck af Gestr. och Hels. landskap och till offentlig granskning framställd på gustavians

A r is to t e le s ’ K a te g o r ie r .

n

A kadem isk A

f lia l u l l i n g ,

med Vidtberömda Philosophiska Fakultetens

i Upsala sam ty ck e,

under inseende af

Mag.

_{F R E D R IK G E O R G A FZ E L .IU S}

A d ju n k t i th eo r et. och prakt. P h ilosop h ien ,

fö r P h ilo s o p h isk a G ra d e n s e rh å lla n d e

utgifven af

P E H R B E R N H A R D S T R Ö M B Ä C K

af Geatr. o c h H e l s . L a n d s k a p

o c h till o ffe n tlig g r a n s k n in g fram ställd

på Gustavianska Lärosalen den 7 Juni 1848

p. v. t. f. in.

5:te D elen .

UP S M A,

6 a

D e h ä n f ö r d a t i l l n å g o t s y n a s nu i n o t t a g a

î i f v e n d e t r a e r a o c h d e t m i n d r e ; ty

likadant

och

olikadant

sag es vara m e r a och i n i n d r e

(lik a ­

dan t

och

olika d a n t),

och

lik a sto rt

och

olikastörre

* ),

hvartdera af dessa varande bland de hänförda till nä-

g o t: såväl det

likadana

säges nämligen vara

likadant

m e d n ä g o t , som det

olikastora

(säges vara)

olika-

s to r t

m e d n ä g o t .

Men likväl icke a l l a (hänförda till

n åg o t) m ottaga d e t i n e r a och d e t m i n d r e : det

dvbbla

sä g e s nämligen icke vara m e r a och i n i n d r e

du bbelt,

ejheller nägot annat bland dylika.

A l l a h ä n f ö r d a t i l l n ä g o t s ä g a s nu v a r a i

f ö r h å l l a n d e t i l l s i g o m v ä n d a n d e **), såsom t. ex.

S c I A a i t z I. I. p . 2 9 9 : ” Ammomi's locum tion i n t e g r u m ess e s u s p i c a t u s e s t , q u ia a e q u a l e e t i n a e q u a l e non r e c t e d i c a n t u r m a g i s esse a e q u a le et m i n u s ae qu al e . A r g u m e n t u m s a t i s l e v e ; n a m non ver isimile e s t , ab a li is a d j e c t a e s s e e x e m p l a , q u a e r e i p a r u m a p t a s in t: quis e s t e n i m , q u i d e su o a l i q u i d a d d a t , quo A r is to te le s fi a t d if f ic il io r? Q u a r e i p s a d i f f i c u l t a s , qu am inve nit A m m o -

m c s , v i d e t u r o s t e n d e r e h a e c v e r b a non esse i n t r u s a . S i e m e n s e t J am iu ic iiu s h a b u e r u n t uvioaixiQOV, neque a l i u s le c ti o n is m e n ti o n e m f a c i u n t . S i n au te m v er u m est, q u o d d e d i m u s , a v i o a i r i q o v , Ammonii d if f ic u lt a s , d e q ua d i x i m u s , t o l l i t u r : v i d e t u r e n im A r i s t o t e l e s i n n u e r e , q u o d a e q u a l i t n t i s q u i d e m non s in t g r a d u s , i n a e q u a ­ l i t a s v er a e t a u g e r i p o s s i t et m i n, u i,

* * )

IU»-slafven säg es vara h erren s s la f och h erren åter

sla fven s h e r r e , och det dubbla (s ä g e s vara) det

h alfvas dubbla och det halfvu å te r det du bblas half-

Va, och det stö r r e (s ä g e s v a ra ) det m in d re s stö rre

och det

m in dre åter det stö r r e s m in dre.

Och sam ­

maledes äfven i afseeude på de a n d ra , förutom att de

genom a n d e l s e n understundom å t s k i l j a s i g i a n ­

s e e n d e t i l l s p r å k u t t r y c k e t * ) , såsom t. ex.

ve-ranrte b e t y d e l s e n a f o r d r t à v r i o T ç i i p t i v tios A r i s t o t e l e » so p. S O n o t . ; jfr Trend f.i.en bu rg , A r i s t o t e l i s d c A n i ­ m a p . 4 0 8 ; W a i i z I. I. p . 3 7 3 : ” T e r m i n i p r o p o s i t i o n i s d i c u n t u r à v T i O T Q t ( f t i v , q u o r u m a l t e r in a l t e r i u s locum s u b s t i t u i p o t e s t , p r o p o s i t i o d i c i t u r à v T iO T Q t q ittv , c u j u s t e r m i n i c o n v e r t u n t u r , u t avziaTQUCptj s i t i n t e g r a p r o p o ­ s it io n is c o n v e r s i o; l a t i u s v e r o p a t e t , u b i a c c i p i t u r d c iis p r o p o s i t i o n i b u s , q u a e m u t a n t u r in c o n t r a r i u s: s i e p r o-* p o s i t i o d i c i t u r å v r i O T Q t q i t o ö a i , q u a e v e l e x a ff irm a n te j a c t a « s t n e q u n s v e l e u cq n n lc a f f ir m a n s , no n c o n v e r s i s t e r m i n i s; I b . p . 4 8 0 : ” e u m t e r m i n u m A r i s t o t e l e s a l t e r i d i c i t uv T t O T Q it p ti v, d c quo a l t e r p r a e d i c a t u r , h. e. i d , d e quo p r a e d i c a t u r , p o t e s t s u b s t i t u i in l o c u m e ju s , q u o d p r a e d i c a t u rD i e s e l. I. p . 6 9 : " Q e v J U C r t f Û U é g e f p V O « d ? e n e © a t $ , m e t i e r fet e U t t i f e t y r u n g j u l a & t , f y c i j k tj « 7t 6

-d o o i s ,

ttt m e t ie r etm aé gur E r l ä u t e r u n g au^gefagt

ti'irfe —

&ci{?t e t r o a é 3 i i r E r k l ä r u n g a u é *

f a g e n , unfe

e t t f e aô

a t

u n , e n t i

* ) rf] m a t o n ô t o i o s i y .a rà rt'jv ? . l £ t v , c a s u d if f e r u n t in lo ­ c u t i o n e , ” g e n o m and rise n å ts k i lj a s i g i a n s e e i u l e till s p r å k u t t r y c k e t . ” R ö r a n d e b e t y d e l s e n a f o r d e t t tz o j o h

bos A r i s t o t e l e s s e p. I G ; jfr W a i t z I. I. p . 3 2 8 : ” s i ­ g n if ic a t t t t o j o i? q u a c c u n q u c d e r i v a n t u r s i v c a n o m i ­ n e s i v e a v e r b o , q u o m o d o c u n q u e , a d v e r b i u m e tia m

tenskapen säg es vara det vetb a ra s vetenskap och

det

vetbara (s ä g e s v a ra ) genom vetenskap v e tb a r t,

och

förn im m elsen (sä g e s v a ra ) det förnimbaras fö r ­

n im m else och det förnim bara (säg es vara) genom

förn im m else förnim bart.

Men understundom s y n a s

de likväl i c k e o m v ä n d a s i g — dä nämligen d e t ,

i f ö r h ä l l a n d e t i l l h v i l k e t d e t s ä g e s v a r a , i c k e

b l i f v i t e g e n d o m l i g t a n g i l v e t , ulan den angif-

vande fe la t, såsom t. ex. om

vingen angifves (v a ra )

få g e ln s , så o m v ä n d e r d e t s i g i c k e (man kan icke

n u m e r a t u r in T t r o j o i o i v , ea q u o q u e , quae non d iff er un t n i s i q c n e r c , d i c u n t u r Tcröioti? , m o j o s i s etiam a p p e l l a t s i n g u l o s c u ju s q u e f i g u r a e m o d o s s y l l o g i s m o r u m , ut bre­ v i s s i t , e t i a m c a s u m r e c t u m n r i ä o i v v o c a t . quem a li is lo c is a p e r t e d i s t i n g v i t a c a s i b u s R ic s e 1.1. p . 9 4 ff. — It öra i iile b e t y d e l s e n a f o r d e t Åfljie lios A r i s t o t e l e s Ii/invisa vi ti II W AiTz I. I. p . 3 2 3 : ”L a t i u s p a t c t t ( j p q - v t i a (i n t e r p r e t a t i o ) q u a m I tÇ i? { d i c t i o ) , dic it enim A r i ­ s to t e l e s X i^ iv f e r a i rr jv S i à r ÿ ç o v o p a o i a ç t q p r j v i i a v • v o x e x p l a n a b i l i s q u a e c u n q u c e s t , un de f i t , u t y .ar à n ) v Xt^iv e t x a r åX ij & ti a v o p p o n a n t u r eodem s e n s u , quo o p p o n u n t u r x a r å r o v v o p a . et y.arà r o v X oyo v, in s p e ­ c i e m (e v e r b i s m a g i s , q u a m e r e j u d i c a n ti ) e t r e v e r a j ” j f r H i e s e l. I. p . S 9 , I I . p . 6 2 8 , 6 8 6 ; Titr.x- Dci.F.tviumc, E l e m e n t a L o g i c e s A r i s l o t e l i c a e p . 51 : " e n u n - té mt ion cs , q u a l e s h a e s u n t , ’a li q u o s e s s e j u s t o s ’, ’’a l i ­ q u o s n o n e s s e j u s t o s 1, d i c t i o n i s q uid em f o r m a i n ­ t e r se c o n t r a r i a e s u n t , s e d r e i p s a non pugn ant ', u n ­ d e A r i s t o t e l e s e a s u v r i x t i p i r a s y . a r à r q v X t $ i i ' p o - v o v v o c a v i t ( A n a l . p r . I I . 1 5 ), p o s te r io r es vero l o g i c i s u b c o n t r a r i a s , vo ca b u lo q u id e m n eque apto n e q u e l i t i n o . ”

sä g a )

vingens fog el.

Ty d o t f ö r s t a * ) ä r i c k e

e g e n d o m l i g t angifvct (d ä man s ä g e r )

få g e ln s vin­

g e ; ty ieke i d e t t a afseen d e, s å v i d a (d en ä r ) f å ­

g e l, säg es (d e t v a ra ) d e s s v in g e , utan s å v i d a den

är ett

berin g a d t: äfven m änga a n d r a s vin g a r Unnas

näm ligen, livilka i c k e äro

få g la r.

Så a tt såfram t

det blifvit e g e n d o m l i g t a n g ifv e t, sä o m v ä n d e r d e t

s i g ä f v e n , såsom t. ex.

vingen ( ä r ) det bevin gades

vinge och det bevingade ( ä r ) genom vinge bevin-

gadl.

Men understundom ä r det m åhända nödvändigt

att äfven b i l d a n y a o r d , då näm ligen i c k e e t t b e -

s t ä i n d t o r d

f ö r e f i n n e s , t i l l h v i l k e t d e t k a n

e g e n d o m l i g t a n g i f v a s (v ara i fö rh å lla n d e ), såsom

t. ex. om

sk e p p e ts s ty r e ang åfv es, sä vore i c k e den­

na angifning e g e n d o m l i g ; ty i c k e i d e t t a a fs e e n ­

d e , s å v i d a (d e t ä r )

s k e p p , siiges (d e t v a ra ) d e s s

s ty r e : skepp finnas näm ligen, hvilka i c k e halv a s ty ­

ren.

D erföre o m v ä n d e r d e t s i g i c k e :

s k e p p e t

3 o l f

säg es nämligen i c k e (v a ra ) s ty r e ts skepp.

Utan

inältämla vore angifningen e g e n d o m l i g a r e , om det

angafves ungefär s å l u n d a : s ty r e t ( ä r ) det bestyr ce­

d e s s ty r e , eller på hvilket annat sätt som helst; ty

ett bestäm dt ord förefinnes ic k e * ) .

Och det o m v ä n ­

d e r s i g ä f v e n , såvida det är egendomligt angifvet:

det

b e s ty ra d e ä r nämligen genom s ty r e bestyradl.

Sam m aledes äfven i afseende på de a n d ra , såsom t.

ex.

hufeudet angåfves e g e n d o m l i g a r e (v a ra ) ett

behöfdats än d ju rs (h u fv u d ); ty icke såvida (det är)

d j u r , h ar det hufvud: många bland d ju ren hafva

nämligen i c k e hufvud,.

Och tvifvelsutan **) skulle man

lä tta st f i n n a (m otsvarande namn för d e m ), för hvilka

Se

o v v å k k o j i o s te n d u n t vo cem n tjå a X io jzo v n o n in u s u f u i s ­ s e , q u a m q u a m ctTirjSakov n o n in u s ita tu m e r a t A r is to ­ te li.”

**)

betydelsen

laujç

Aristoteles i allmän­

het

till

mie oft cine f o e t a l e ,

i r o n i f c &e S e n b u n g bet

33e£auptung u n j m e i f e l b a f t richtiger unb ertttetéltc^er

Spatfacben, bem bciUftben *rt> o t' X’ unb ’ot)ne 3 tv c t f e I’

cntfprecbcnb; ähnlich fielen, balb alé Jluöbrucf mi é f en*

f cf oaf t l i c&er U r b a n i t ä t , balb mit leifer 3 r o n t e ,

C'itSov unb djç tln ü v.” J f r

bestäm da Damn icke föreflnnas, p â d e t s ä t t , att man

i f r å n d e f ö r s t a ö f v e r f l y t t a d e n a m n e n ä f v e n

p å d e m , i f ö r h å l l a n d e t i l l h v i l k a d e o m v ä i n d a

s i g * ) , likasom i afseende p å de förutnäm nda af

vin­

gen

det

bevin gade

och a f

s ty r e t

det

b e s ty r a d e.

iA 11 a

hänförda till något sä g a s alltså, såfram t nämligem de

angifvas e g e n d o m l i g t , (v a ra i förhållande) t i l l s i g

o m v ä n d a n d e ; ty om det angifves ( i förhållande ) tilt

d e t t i l l f ä l l i g a

och icke ( i förhållande) till

j u s t

d e t , ( i förhållande till) h v i l k e t det sä g e s (v a a r a ) ,

så o m v ä n d e r d e t s i g i c k e .

Men ja g sä g e ir a tt

e j h e l l e r n å g o t bland d e e n s t ä m m i g t ( i

f ö r ­

h å l l a n d e ) t i l l s i g o m v ä n d a n d e s a g d a , äfveen då

b e s t ä m d a o r d för dem föreflnnas, o m v ä n d e r s i g ,

såvida det angifves (i förhållande) t i l l n å g o t b i l a n d

d e o v ä s e n d t l i g a **)

och icke ( i fö rh ållan d ei) till

* ) S e W a itz l . l . p . 3 0 0 : ”F a c illim e , a i t , in v e n ie n tu tr q u i­ bus n o v a , n o m in a d a n ta s i n t , s i quis in v e s tig e t e c a , a d quae a lia r e fe r a n tu r , iisq u e im p o n a t n om ina d e tr iv a iu ab i i s , a d q u a e p r im a e t p r o x im a r e fe r a n tu r .”

i à v Tt(jô i x i ro jv o v fifiifirjxå xw v à n o S i S w x a i , s i a id a li­ quod a ccid en s a d h ib e a tu r , ” s å v id a d e t a n g i f v e s i f ö r ­ h å l l a n d e t il l n å g o t b l a n d d e o v ä s e n d t l i g a . ” I t ö o r a n d e b e t y d e l s e n a f x à o v p ß tß r jx o x a h o s A r i s t o t e l e s i i a l l ­ m ä n h e t h ä n v is a vi t il l Trf.ivdele!vbi;iig , A r is to te e lis de A n im a p . 1 8 8: ”S i o v p ß a iv tiv in ce rtis fin ib u s U a tin u n i a c c i d e r e v a l e t, x à o v p ß tß r jx ö x a ita s u n t c o n ip ia r a ta ,

j u s t r i e t , (i förhållande till) h v i l k e t det säges (v a ­

r a ) , såsom t. ex. såvida slafven icke angifves (vara)

c as u r e l i c t o in m e ra e v e n i e n d i v i subsi stant. I lla f o r t u i t a s u n t et q u a s i casu n a t a , ha ec f a c t a ct ip sa n a t u r a e I c q e or l a . I l l a p o t e s t a s a p u d A ris to te le m a d e o d o m i n a t u r , ut ha n c obruere et im plicare videatu r. I l l a m a b line i m m a n e q u a n tu m d i s t a r e , A ris to te le s ipse co n fi t er i non v e r e t u r ( M e t . V . 3 0 ) : o v p ß t ß q y . o t Xi- y t x a i o i n à ç y t t p t v x iv i x a l dXq& is t i n d v , o v p i v t o i o v t t £ à v à y x q ç o v x t tti to tto X v , o io v d xiç o y vx x u iv (pvzvj ß o O p o v tù (jt x h j o a v ç ô v ... X.tytxai S i x a l ÜXXu j ç o v p ß s ß r j x d s , oiov o o a v n d ç y t i txäoToi y. af f ' a v x ù p i ) i v x i j o v o t a o v x a , o io v xoj xçtywvco xo Sv o ô q&ù ç t y t t v x a i x a v x a u i v i v S i y n a t a iS i a t i - v a t , i x t i v lov S i o v & i v . I l l a s i r a r o neque u l l a leqis n e c e s s i t a t e a c c i d u n t , liaec ade o rei n a tu ra m sequuntu r ct i t a s i b i c o n s t a n t , u t , e t i a m s i non iti ip sa rei essentia et no ti o n e s i t a , t a m e n a e te r n a dic i p o s s i n t : xà avfiflt- ß r jx o x a i n t e r haec, c o n tr a r ia ita fl u c t u a n t, u t, u tra vis v a l e a t , e x o r at io ni s p e r p e t u i t a t e intell igcndum s i t .” J f r W AIT7. I. I. p . 3 0 3 : ” d ic u n t u r o v p ß e ß q x o T a , quaccuu- q ue n o n s u n t s u b s t a n tia e neque p e r se ip sa c o n s istu n t, s e d d e a l i i s p r a e d i c a n t u r vel quocunque alio modo il l i s a d h a e r e n t ... o v p ß e ß q x ö x a a p p e lla n tu r t u m o m n i a , quae non s u n t s u b s t a n t i a e , etiam si neces­ s a r i o d e h i s p r a e d i c e n t u r , tu m m a x im e e a , quae sub­ s t a n t i i s it a a d h a e r e a n t , ut non necessario cum iis con­ j u n c t a s i n t ; ” S c h w e u i *;r I. I. p. 2 4 2 : ” o v p ß tß tjx ö s i|T,

wai jw ar e r i f t i r t {bnåpyu), aber me be r mit 91 o 11> -

ro e n b i fl

f

e i t , n o c h m e i f t e n t b e i l é , roaé eine j u *

f ä l l i g e , nicht eine regelmäßig ilatifintenbe, beflimmte

I t r f a c b e bat, roaö n i c h t »nt f e i n e r f el b ft roillen

[xad-' avxù,

avxå), fonbern unt e i ne é Si nt e r n millen

ift, road einem @nbiecfe jroar xaO'

aber ni c b t

b i r e e t a l é g r u n b r o e f e n t l i c b e , in befjen ôçiapôs

enthaltene, fonbern alö a b g e l e i t e t e S i g e n f c b a f t ju*

fammt."

h erren s ( s ia /'),

utan

m enn iskan s

eller d et

två)fota­

des,

eller hvilket annats som helst bland de d)\ik;a, sä

o m v ä n d e r d e t s i g i c k e : denna angifning är näm ­

ligen i c k e e g e n d o m l i g .

Och dessutom så vidm

a -

g o t ä r e g e n d o m l i g t angifvet, (i förhållande)) t i l l

h v i l k e t det säg es ( v a r a ) , sa skall d e t, sedan

a l l a

de a n d r a (b e s tä m n in g a rn e ), hvilka äro o v ä s i e n d t -

l i g a , blifvit b o r t t a g n a och d e t t a e n s a m t q j u a r -

l e m n a d t , ( i förhållande) t i l l h v i l k e t det är e e g e n -

d o m l i g t angifvet, a l l t i d sä g a s (v a ra i förhålllande)

t i l l d e t s a m m a , säsom t. ex. såvida

slafven

säges

(v a ra i förhållande) till

h e r r e n ,

sedan a l l a de andra

(b e s tä m n in g a rn e ), hvilka äro o v ä s e n d t l i g a föir

h er­

re n ,

blifvit b o r t t a g n a — såsom t. ex. d e t, a itt vara

tv å fo ta d ,

och d e t, att vara

m äktig a f v eterns k a p ,

och ( d e t , a tt v a ra )

m enniska

— och d e t t a e n d a ,

att vara

h e rre ,

blifvit q u a r l e m n a d t , s å skalll

sla f­

ven

a l l t i d sä g a s (v a ra i förhållande) t i l l d e l t s a i n -

m a :

slafven

sä g e s nämligen vara

h erre n s sla f.

Men

såvida derem ot *) ( d e t , i förhållande) t i l l h w i 1 k e t

* ) S e Y V a i tz I. I. p . 3 0 0 : ” /Ve ea i p s a q u i d e m (JJLiyto ()t H. X. I . ) , q u ib u s n o m in n i t t d i t a s u n t e t q u a c i t t a c o m ­ p a r a t a s u n t , ut m a n i f e s t o r e f e r a n t u r a d a l i a , r r e c tc r e ­ f e r u n t u r a d a l i a ct liacc a d i p s a , n i s i h a e c n o m n in e n tu r i i s n o m i n i b u s , q u a e il li s q u a m m a x i m e r e e s p o n ­ d e a n t ii s q u e p r o x i m a si nt . A b eo a u t e m ( i n i)i

det s ii g e s . i c k e büfvit e g e n d o m l i g t angifvet, så

skall det , setlan de a n d r a büfvit b o r t t a g n a ocii

d e t t a e n s a int q u a r l e i n n a d t , ( i förhållande) t i l i

h v i l k e t det biifvit a n g i f v e t , i c k e sägas (v a ra i

fö rh alla n d e) t i l l d e t s a m m a .

Ty man angifve m en­

m s kans s la f ocii fågeln s riv g e, och man borttage

från

m enniskan d e t, att hon är h erre : sä skall sla f-

ven icke vidare sägas (v a ra i förhållande) till rnenni-

s k a ; ly då h erre icke a r , så är ejheller slaf.

Och

sam m aledes horttage man äfven från fågeln d e t, att

vara e tt b erin g a d t: så skall vingen icke vidare vara

bland de (h ä n fö rd a ) till någ o t; ty då ett bevingadt

iek e ä r , s å skall ejheller någots vinge vara.

Så att

man bör a n g i f v a ( d e t , i förhållande) t i l l 1»v i l k e t

det s ä g e s (v a r a ) e g e n d o m l i g t .

Och när ett b e ­

s t ä m d t o r d förefinnes, så blir denna angifning lä tt;

men då det icke förefinnes, så är det måhända

nöd-yt. T. , ad. q u o d p r o p r i e a l i q u i d r e f e r t u r , i t a u t c o n v e r t i cum eo p o s s i t , q u o d r e f e r a tu r a d i p s u m , e t ut s e m p e r a d i l l u d r e f e r a t u r , r e m o t a esse delicui e t s e j u n c t a o m n i a , q u a e a d i p s a m e j u s n a t u r a m n o n p e r t i n e n t . S i v er o ( t n v Ut x. r. A.) d e e o. a d q u o d a l i q u i d n o n r e f e r t u r p r o p r i e ct p r o x i m e , s e - j u ne tis o m n i b u s , qu ae a d i p s a m r e i , a d qu am r e f e r e ­ b a t u r a l t e r a , n a t u r a m non p e r t i n e a n t , u i Ii i l r e l i n ­ q u o t n r p v a e t e r i d , a d q u o d r e f e r r i d i e e b a - t u r a l t e r u m , j a m i l l u d a d hoc n o n a m p l i u s p o t e ­ r i t r e f e r r i . ’’

vändigt att b i l d a e t t n y t t o r d .

Men dä de a n -

g i f v a s p å d e t t a s ä t t , sä är det u p p e n b a r t , alt

a l l a h ä n f ö r d a t i l l n ä g o t s k o l a s ä g a s v a r a i

f ö r h å l l a n d e t i l l s i g o m v ä n d a n d e .

De h ä n f ö r d a t i l l n å g o t s y n a s n u v a r a a f

n a t u r e n p ä s a m m a g å n g , och i afseende pä de

f l e s t a ä r detta sant.

Ty pä s a m m a g å n g är både

dubbelt och h alft, och då h alft ä r , så ä r dubbelt;

och då

h e rre ä r , så ä r sla f, och då s la f ä r , så är

h e r r e ; och lika med dessa äfven de andra.

Men dessa

u p p h ä f v a äfven h v a r a n d r a ö m s e s i d i g t ; ty då

dubbelt icke ä r , så ä r icke h alft, och då halft icke

ä r , så är icke d u b b elt; och sam m aledes äfven i af­

seende på alla de a n d r a , hvilka äro sådana.

Men lik­

väl icke i afseende på a l l a bland de (h än fö rd a) till nå­

got synes d e t , att v a r a a f n a t u r e n p å s a m m a

g å n g , v ara s a n t; ty det velb a ra torde väl synas vara

f ö r e

vetenskapen.

För det m esta erhålla vi näm ligen

v e t e n s k a p e r n a ( e f t e r å t ) om de redan f ö r u t för-

handvarande f ö r e m å l e n ; ty i få fall eller (till och

m ed) i intet fall torde man se vetenskapen v a r d a n ­

de p å s a m m a g å n g med det v e lb a ra .

D essutom

u p p h ä f v e r det upphäfda vetb a ra t i l l i k a veten sk a

-p e n , men (den u-p-phäfda) vetenska-pen u-p-phäfver i c k e

tillika det v e tb a r a ; ty väl da det velbara icke ä r . sa

ä r ejheller veten skapen — det skulle ju n u m e r a va­

ra i n t e t s ve te n sk a p — men då vetenskapen i c k e

ä r , s a hindrar likväl intet att det vetbara ä r , såsom

t. ex. äfveu cirk eln s q u a d ra tu r — såfram t nämligen

denna ä r ett v e lb a r t, så ä r väl vetenskapen om den­

sam m a ä n n u i c k e , men ( l e n n a s j e l f ä r likväl ett

vetbart.

Vidare då d ju r blifvit u p p h ä f d t , så skall

det visserligen i c k e vidare v a r a en v e te n s k a p , men

m å n g a bland de ve lb a ra kunna ändock (tä n k a s ) v a ­

r a f ö r h a n d e n * ) .

Men lika med dessa förhålla sig

r v j v S' fniOTTjTwv n o k l å t r o i y t r a s t i r a i , s c ib i li a multa e sse c o n t i n g i t , ” m å n g a bl an d <!<• vetbara hunna ändock ( t ä n k a s ) v ar a f ö r b a n d e n . ” R ö r a n d e a n v ä n d n in g e n af o r d e t i v d i y s o - f r a i oc h r ù è r S t y ô p t r o v bo s A r i s t o t e l e s i a l l m ä n h e t h än vi sa vi t il l W a i t z l. / . p . 3 7 5 : ” J u l i u s P a c i u s c i i i i i o m n i b u s , q u i A r i s t o t e l e m l a t i n e i n t e r p r e t a t i s u n t , to t v d t y ô p t v o v v e r t i t ’c o n t i n g e n s ' ... zà t t ' ö t y o f i s v o v a u t e m p r o p i u s e st tiZ SuvartZ q u a m rot T v / o m . Q u o m o d o a u t e m d if f er an t to d v r a o û a i et to

f v S i y s o & a s , f a c i l e a p p a r e t e x opp os itis. I l l i e n im op p o ­ n i t u r r ù i v t q y f l v , liuic to vttà q y t i v : q u a r e q u o d d v r a - t ô v d i c i t u r , i t a c o m p a r a t u m esse d e b e t , u t i n r e r u m n a t u r a n i h i l o b s t e t , q u i n s i t , s e d s u p p e d i t e n t o m n i a , q u a e i l l u d e v e n i re p a t i a n t u r , to i v d t y ô p t v o v v e r o e s t i d , q u o d s i a s s e r i m u s , n o b i s m e t i p s i n o n c o n t r a d i c i m u s , q u o d eum se ip s o i t a co n s p ir a t e t ( u f i t a d i c a m ) c o n c o r d a t, ut cum e ju s n o t i o n e nihil c o n ju n c t u m s i t , q u o d r e p u g n a n t i a m a l i q u a m h a b e a t: y d Sv va To v p e n d e t e x c a u s si s e x t e r n i s , z d i r S t y o p s

-äfven fle i afseende på förnim m elsen .

Det

förnim ­

bara synes nämligen vara f ö r e förnim m elsen.

Ty

det upphäfda förn im bara u p p h ä f v e r

väl t i l l i k a

fö rn im m elsen , men (d e n u p p h äfd a) förnim m elsen

upphäfver i c k e tillika det förnim bara.

F ö n im m r i­

s e r na äro nämligen i a f s e e n d e p ä k rep p en och ut i

k ro p p e n , och tillika med det upphäfda förnim bara

u p p h ä f v e s äfven kroppen — bland de förnim bara

ro v e x ca u ssis i u t e r n i s : a lte ru m e s t, quod «Ci.t d ir i- m u s

’fcûf? UtjVflfcb TliÖfllidif’,

’fcflf? logiftt) -PîÔfl*

licftc’, ’^reblcmatnchf.’

3ufätflßfctf,

greit'fit)."

är ju äfven

kroppen

— och da

kroppen

i c k e ä r ,

sä u p p h ä f v e s äfven

förnim m elsen,

sä alt d e t(u p p -

h äfd a)

förn im bara

tillika u p p h ä f v e r

förnimmelsen.

Men (den upphäfda)

förnim m elsen

deremot u p p h ä f ­

v e r i c k e t i l l i k a det

förnim bara;

ty dä

djur

lilif-

vit upphäfdt, sä u p p h ä f v e s väl

förnim m elsen

tillika,

men

förn im bart

skall ändock v a r a , säsom t.

ex. kropp,

v a r m t, sö tt, b itte r t,

och alla de an d ra, hvilka äro

fö r n im b a r a .'

D essu tom *) u p p k o m m e r

förnimmel­

sen

p ä s a m m a g ä n g med det

förnim m ande :

pä

sam ma gäng uppkomma nämligen både

d ju r

och

för­

n im m else;

men det

förnim bara

derem ot är äfven

f ö r r än

förn im m else

ä r :

eld

nämligen och

valten

och de d ylika, a f hvilka äfven

d ju ret

b e stå r, äro äf­

ven f ö r r än

d ju r

eller

förnim m else

öfverhufvud ä r,

så a tt det

förn im bara

torde synas vara f ö r e

förnim­

m elsen.

Det har nu s v å r i g h e t (a tt bestäm m a), h u r u ­

v i d a i n t e t v ä s e n d e s ä g e s (v a ra ) b l a n d de h ä n ­

f ö r d a t i l l n å g o t , såsom det visserligen s y n e s ,

eller o in d e t t a k a n i n t r ä f f a i a f s e e n d e på n å ­

*J S e W a i t z _{I. I. p , 3 0 1 : " u d d i t a li a m r a t i o n e m , qua p r o ­} b e t , s u b la ti s r e b u s , qu a e s ub s en su m c a d a n t , to lli sen­ s u m , APIIJU

nutem

g r a b l a n d v ä s e n d e n a a f a n d r a o r d n i n g e n . . T.y

i afseende på de f ö r s t a v ä s e n d e n a är det s ; a n l :

livarken d e h e l a ejlieller d e l a r n e sä g a s niimiligen

(v a ra hänförda) t i l l n ä g o t.

Ty en v iss m enm iska

säg es icke ( v a r a ) n ä g o n s r is s a m eriniska, ejlheller

en v iss o x e n å g o n s v issa o x e.

Och sam mailedes

äfven d e l a r n e ; ty en v is s h and säges ieke ( n a r a )

n å g o n s v is s a h a n d , utan n å g o n s h a n d , oclh ett

v is s t hufcud säg es icke ( v a r a ) n ä g o n s vissa huf-

v u d , utan n å g o n s hvfvud.

Och sam m aledes hffven i

afseende på v ä s e n d e n a a f a n d r a o r d n i n g e m , å t­

minstone i afseende på de f l e s t a , såsom t. ex. m en-

niskan icke säg es (v a r a ) n å g o n s m en n iska, ejjheller

o x en n å g o n s o x e , ejlieller veden n å g o n s

v e d ,

utan fastm era säg es (v ara) n å g o n s egendom .

I af­

seende på d e d y l i k a ä r det väl således u p p ein b art,

a tt de i c k e ä r o bland de (hänförda) t i l l n a i g o t ;

men i afseende på n å g r a bland väsendena af

andra

ordningen ä r det t v i f v e l a k t i g t , såsom t. ex. Niufvu-

d e t säg es (v ara) n å g o n s h vfvu d och handen

säg es

(v a ra ) n å g o n s hand, och hvart och ett bland ddc dy­

lik a , så a tt d e s s a skulle kunna s y n a s vara blaand de

(hänförda) t i l l n å g o t .

Om nu således d e h ä i n f ö r ­

d a s t i l l n å g o t b e g r e p p s b e s t ä m n i n g ä r ((ofvan)

f u l l s t ä n d i g t angifven, så är d e t antingen b lan i de

m y c k e t s v å r a eller bland de o m ö j l i g a , att v i s a

det i n t e t v ä s e n d e säges (vara) bland de h ä n f ö r ­

d a t i l l n å g o t ; men om (denna begreppsbestämning)

derem ot i c k e f u l l s t ä n d i g t (ä r ofvan angifven), ntan

de h ä n f ö r d a t i l l n å g o t äro ( d e ) , hvilkas v a r a är

detsamm a som d e t , att p å n å g o t s ä t t f ö r h å l l a

s i g t i l l n å g o t , så skulle måhända något kunna sva­

ra s till d e lta * ).

_{Den f ö r r a begreppsbestämningen (af}

de hänförda till n å g o t ) p a s s a r visserligen in på a l l a

hänförda till n å g o t, men d e t , att s j e l f v a v a r a i

f ö r h å l l a n d e t i l l n å g o t , och d e t , att s ä g a s ( v a ­

r a ) a n d r a s j u s t d e t t a , s o m de ä r o , är likväl

i c k e e t t o c h d e t s a m m a .

Af d e tta * ) är emellertid

tydligt, att såvida någon b e s t ä m dt v e t n å g o t b i a n

d

d e (hänförda) t i l l n å g o t , så skall han b e s t ä m

dt

v e t a äfven d e t , (i förhållande) t i l l Ii vi l

det s a ­

ges (vara).

Detta ä r nu uppenbart äfven a f s i g

s j e l f t .

Ty om någon v e t a t t e t t v i s s t d e t t a ä r

b l a n d de (hänförda) t i l l n å g o t , och de hänförd

as

till något v a r a s j e l f t är d e t s a m m a , som d e t ,

att

p å n å g o t s ä t t f ö r h å l l a s i g t i l l n å g o t , s a v

e t

han äfven d e t , t i l l h v i l k e t d e t t a s a m m a p ä n

å ­

g o t s ä t t f ö r h å l l e r s i g ; ty om han i c k e v e t ö

f-

verhufvud ( d e t ) , t i l l h v i l k e t d e t t a s a m m a

p å

n å g o t s ä t t f ö r h å l l e r s i g , så skall han e jh e l l

e r

v e t a , h u r u v i d a d e t p å n å g o t s ä t t f ö r h å l l

e r

s i g t i l l n å g o t .

Detsamma ä r äfven i afscen d e på

d e e n s k i l d a ty d lig t* * ), såsom t. ex. om man bestäm

dt

v e t, att e t t v i s s t d e t t a är

d u bbelt,

så vet ma n ge­

n ast bestäm dt äfven h v i l k e t s

dubbla

det ä r ; t y om

S e W a i t z I. I. p . 3 0 2 : ” s i v e r a e s t a i t e r a d æ f î n i t i o , u t t<x Tfpos r t s in l e a , qu a e non c o n s i s t a n t ni s i in e o , ut r e f e r a n t u r a d a l i a , p a l e t c u m , q u i s c i a t a li q u i d tu j v 7Tq o ç r i , e t i a m i d s ci r e d e b e r e , a d q u o d i l l ud r e f e r a ­ t u r : n a t u r a e ni m u t i i u s q u e i ta q u a s i c o a l u i t , u t a l t e ­ r u m u b a l t e r o s e j u n g i n e q u e a t . ” # * ) S e W a i t z I. I. p . 3 0 2 : " m a n i f e s t u m hoc es t e t c x i p ­

s a r c ( f | avTOJP,

’tton felbfi’