• No results found

JanErik Larsson; Dolkstötsteorin stämmer inte

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "JanErik Larsson; Dolkstötsteorin stämmer inte"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

DEBATT

Janerik Larsson svarar Hans Zetterberg:

DOLKSTÖTSTEORIN STÄMMER

INTE

S

vensk Tidsknfts arttklar på temat Moderaterna mot se

kel-skiftet var ett mtressant komple-ment till de vtktiga och intres-santa inlägg på temat som gjorts på SvD:s ledarsida efter riksdagsvalet 1994.

Två av teserna i Hans Zetterbergs artikel kan sammanfattas så här:

- Moderaternas ledning sammankopplade på ett olyckligt sätt riksdagsvalet och EV-folkomröstningen.

- Näringslivet satsade allt på EV-folkom-röstningen i stället får att stödja borger-ligheten.

Grundläggande värderingarna

Vad gäller den andra punkten är det inledningsvis viktigt att påminna sig hur SAF har agerat i tidigare valrörelser, och vilken SAFs roll i opinionsbildningen tra-ditionellt har varit.

SAFs opinionsbildningsarbete har sedan nystarten på 70-talet byggt på lång-siktighet. Det är genom att upprepa de grundläggande värderingarna och grund-läggande fakta om ekonomi och samhälle som man vinner framgång. Detta arbete

JANERIK LARSSON är informationsdirektör på Svemka Arbetsgivaryorerti~tgen.

är således inte omedelbart beroende av det partipolitiska läget.

Svag teori

Den långsiktiga strategin ligger fast. Kampanjerna som marknadsfört olika näringslivsbudskap har aldrig varit inte-grerade delar av valrörelsen. SAFs strategi 1994 bör därfår knappast ha kanunit som en överraskning får någon.

Om Hans Zetterberg dessutom har rätt i kritiken på den fårsta punkten ovan - att moderaterna gjorde en felaktig bedömr1ing av värdet av ett gemensamt "ja" till både (m) och EV - så förefaller grunden får en "dolkstötsteori" om hur näringslivet svikit den borgerliga rege-ringen minst sagt svag.

Det är givetvis ingen hemlighet att avvägningen mellan de båda politiska valen 1994 var problematisk. SAFs VD Göran Tunhammar argumenterade i en DN-debattartikel i böljan av 1994 klart och starkt får en folkomröstning före tnidsommar -som i Österrike.

Det är knappast heller någon hem-lighet att man både bland de små och de stora fåretagens ledningar under 1993 och böljan av 1994 kunde konstatera en betydligt mindre entusiastisk stämning

(2)

inför regeringen Bildt än vad man hade Däremot uppnåddes det som både för

hösten 1991 inför möjligheten av en bor- moderaterna och SAF var det allra

vikti-gerlig regering. gaste 1994, nämligen BU-medlemskapet.

Men det är inte SAF och företagen Om Sverige idag funnits utanför BU är

som med kampanjer tillsätter eller jag övertygad om att vi löpt långt större

avsätter regeringar. Det gör väljarna. risker för en än mer destruktiv och vän-sterpopulistisk/folkhemsnostalgisk

rege-"Rätta" SAF-kampanjen

ringspolitik. Det finns grader också i

hel-Både under 1994 och efter valrörelsen vetet.

har vi på SAF mycket noga analyserat hur

vi agerade då -och hur vi agerade 1991.

Den synpunkt Zetterberg framför har ju

aktualiserats från andra håll och med "dolken" betydligt mera vässad ...

Jag är dock övertygad om att Hans

Zetterberg, som i många år varit

rådgi-vare till SAF i opinionsbildningsfrågor, egentligen inte själv tror på det man skulle kunna läsa in i hans artikel,

näm-ligen att den "rätta" SAF-kampanjen i

valrörelsen 1994 skulle ha förändrat

utfallet av riksdagsvalet.

I själva verket var temat i

BU-infor-mationen just det Zetterberg säger sig ha

saknat i valrörelsen - "en kampanj för moderniseringens tjusning". Att

närings-livets argumentation i något läge skulle

ha undvikit att tala om faran i en "ytlig

folkhemsnostalgi" är däremot inte sant.

Sammanfallande faktorer

Min personliga övertygelse är att det Per

Unekel skriver om möjligheten för

för-nyat förtroende för regeringen Bildt

stämmer. Den möjligheten saknades på grund av ett antal sammanfallande

fak-torer (säkert flera för övrigt än vad

Unekel anger).

Viktiga debatter

Men långsiktigt tycker jag inte det finns

några särskilt stora skäl till oro. Den

vän-s te r p o p u !is t is k a l f o l k hemsnostalgi ska

delen av svensk politik saknar en

dagord-ning som kan utveckla tillväxtkraften i

svensk ekonomi. Detta kommer också väljarna att uppmärksamma - förr eller senare.

Det riktigt viktiga är det

icke-socialis-tiska förberedelsearbetet inför regerings-ansvaret nästa gång. Sv T -debatten och andra diskussioner (inom t ex c, fp och

kds) spelar en viktig roll härvidlag.

SAFs arbete under rubriken Väg till

växt fokuserar nu på att visa upp de

posi-tiva möjligheterna i det nya arbetslivet

och förnyelsen av den offentliga sektorn är exempel härpå.

Överraskande konstellationer

Viktigt är givetvis också det nytänkande

det finns klara tecken på inom delar av

SAP. Man ska inte utesluta att framtidens

handlingskraftiga regeringskonstellationer kan överraska. Det finns intressanta

möj-ligheter också bortom vänster och höger.

References

Related documents

Det finns en stor tilltro till gruppens normer och vissa av församlingsmedlemmarna menar att det är de muslimer som inte går till moskén, och därför inte heller

In this article, we ask what kinds of spaces are connected in a HyFlex model; we found them to be: physical space, representational space, interactional space, and a fourth

Syftet med undersökningen är att undersöka hur de nya religiösa rörelserna framställs, vilka eventuella skillnader det finns i läroböckerna från de olika läroplanerna och hur lite

Definition av ordet cyber-war i artikel C styrks även av författaren i artikel H, som menar att en cyber-attack används på ett effektivt sätt, för att kunna överföra

Han menar vidare att: “Det viktigaste resultatet av alla studier för att belägga effekten av olika psykoterapeutiska metoder som gjorts sedan 1970-talet är faktiskt att den

I årskurs 3 på skolan klarar 70 % av eleverna de nationella proven i matematik vilket Anna ser som en förbättring men hon tror att anledningen till att så många överlag inte klarar

Vidare lyfter Erik olika exempel kring hur man som socialpedagog kan arbeta med dessa barn som är i behov av särskilt stöd på olika sätt.. Ett exempel han tar upp är vikten

Enligt Michélsen (2005) menar många forskare att nyckeln till lärandet är att man kan imitera andra individer, för när barnet är litet är det genom att imitera andra barn som