Syfte
Programmet syftar till att generera underlag för kalkningsplanering samt att bedöma om kalkningens kemiska och biologiska mål uppfyllts.
Förväntade resultat
Resultaten förväntas spegla effekterna av hur kalkningsverksamheten fungerar. Resultaten förväntas spegla förändringar i kalkningsstrategi, doserarskötsel samt justering av
kalkmängder. Resultaten ger underlag för att bedöma måluppfyllelse, för behov att förändra kalkningens utformning och genomförande samt för att eventuellt kunna avsluta
111
Bakgrund och strategi
Kalkningen i länet påbörjades i slutet på 1970-talet. Från början kalkades bara sjöar. Under andra halvan av 1980-talet påbörjades kalkning av vattendrag. Verksamheten expanderade kraftigt till och med 1993. Därefter har endast ett fåtal nya kalkningar påbörjats.
Uppföljningen av kalkningens effekter är lika gammal som kalkningsverksamheten. Från början begränsades uppföljningen till vattenkemi. I och med att kalkningen av vattendrag påbörjades startade även provtagning av bottenfauna och elfiske. Under 1990-talet genomfördes sporadiska nätprovfisken i kommunal regi. Under perioden 2003-2010
genomfördes nätprovfisken av samtliga målsjöar, med undantag för mycket stora sjöar samt put and take sjöar.
Kalkningsverksamheten är organiserad i åtgärdsområden. Åtgärdsområdet är ett samlat planeringsområde där hela vattensystemet kan beröras av kalkning. I åtgärdsområdet finns utpekade målområden i sjöar och vattendrag. För varje målområde finns specifika
vattenkemiska mål som baseras på ett pH-värde som ej ska underskridas. De biologiska målen är generella. För sjöarna ska fiskfaunan hysa unga stadier av försurningskänsliga arter. För vattendragen ska bottenfaunan hysa surhetskänsliga arter och tätheten av öringungar ska överskrida 5 årsungar/100 m2.
Figur 12. Kalkade åtgärdsområden i Västerbotten.
Objekturval
Det finns 94 aktiva åtgärdsområden i länet. Antal målområden i sjöar uppgår till 98 med en total yta av 51,1 km2. Målområdena i vattendrag omfattar 923 km fördelade på 101
vattendrag. I samtliga målområden bedrivs vattenkemisk uppföljning. I samtliga åtgärdsområden som innefattar målområden i vattendrag bedrivs också uppföljning av bottendjur och fisk.
112
Alla vattenprovtagare har dokumenterad och lång erfarenhet av provtagning. Vid inskolning av nya provtagare ges noggranna instruktioner och nya provtagare godkänns inte förrän Länsstyrelsen bedömt att provtagningen kan genomföras utan risk för försämrad kvalitet. Proven skickas utan dröjsmål med svarspost eller bussgods till laboratoriet.
Utbildningen av nya bottenfaunaprovtagare är rigorös. Upplärningen omfattar minst en fältsäsong där nya provtagare jobbar som assistent till en rutinerad provtagare. Detta gäller även när konsult anlitas. Provsortering och artbestämning görs av konsult. I upphandlingen ställs krav på utsorteringen noggrannhet. Minst 90 % av djuren ska vara utplockade. Som kontroll eftersorterar Länsstyrelsen ett antal prov/år. Med undantag för simuliidae,
oligochaeta och chironomidae sker bestämningen till artnivå. För övriga grupper görs bara undantag för dokumenterat svårbestämda arter. Länsstyrelsen skickar prover för kontroll av artbestämning till oberoende expert.
För elfisket har Länsstyrelsen utarbetat en separat kvalitetshandbok. Ny personal introduceras både teoretiskt och praktiskt. I introduktionen ingår även hjärt- och lugnräddning
Undersökning och undersökningstyper
För kalkeffektuppföljningen tillämpas följande undersökningstyper:
”Vattenkemi kalkeffektuppföljning”
”Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – M42-inventering med riktat urval” ”Elfiske i rinnande vatten”
”Provfiske i sjöar” Vattenkemi
Den vattenkemiska uppföljningen bygger på ett system med målpunkter och styrpunkter. Målpunkterna är belägna i målområdena och indelas i tre nivåer beroende på
provtagningsfrekvens.
Nivå 1 innebär ungefär 20 prov/år och används i vattendrag som kalkas med doserare. Antal prov är riktvärden och i princip insamlas ett prov/vecka under doserarens driftsperiod. Vid högflöden tas ytterligare ett prov/vecka. Nivå 2 avser normalt målpunkter i målområdets nedre del där kalkdosen ofta är lägst. Dessa provpunkter är i huvudsak belägna vid vägar som plogas under vintern. Prov tas vid minst sex tillfällen under våren och i samband med
eventuella högflöden under sommaren och hösten. Nivå 3 utgörs av målpunkter som ligger i biflöden eller högt upp i huvudvattnen. Dessa provpunkter är ofta svåråtkomliga och kräver en betydande insats vid provtagning under framför allt vårfloden. Minst två prov tas under våren och ytterligare prov tas i samband med höglöden under sommar och höst.
Målsättningen med provtagningen är att det lägsta pH-värdet under året ska registreras. Därför koncentreras provtagningen till perioder med högflöden. Totalt finns det 159 målpunkter i vattendrag.
Styrpunkterna är i regel belägna i kalkade biflöden. Dessa provtas enligt samma strategi som målpunkter med nivå 3. Styrpunkter som är belägna ovanför doserarna provtas enligt samma frekvens som målpunkter med nivå 1. Total finns 93 styrpunkter i vattendrag.
Sjöar som utgör målområden provtas på vintern och efter vårcirkulationen. Vid behov tas även ett prov på hösten. Kalkade sjöar som inte är målsjöar (åtgärdssjöar) provtas vid ett tillfälle efter vårcirkulationen. Vinterproverna tas mitt på sjön. Provtagningen efter
vårcirkulationen sker i regel mitt på sjön. Det finns totalt 98 målpunkter och 144 styrpunkter i kalkade sjöar.
113
Provtagningen ombesörjs av berörda kommuner, Länsstyrelsen eller närboende personer. Provtagning efter vårcirkulationen sker huvudsakligen med hjälp av helikopter. Proven skickas via svarspost eller bussgods till laboratoriet. Den totala provmängden varierar mellan åren till följd av vattenflödet. I regel insamlas 1900-2800 prov/år. Proven analyseras med avseende på pH, alkalinitet, konduktivitet, vattenfärg, kalcium, magnesium, natrium och kalium. Analyserna utförs av Länsstyrelsens i Jämtlands vattenlaboratorium i Östersund. Provsvaren skickas via e-post till samtliga provtagare inom 24 timmar efter att proven anlänt till laboratoriet. På målpunkterna i vattendrag som provtas enligt nivå 1 eller 2 analyseras även oorganiskt aluminium vid två tillfällen under vårfloden. Dessa analyser utförs vid institutet för tillämpad miljöforskning (ITM) vid Stockholms Universitet.
Bottenfauna
Inom varje åtgärdsområde provtas bottenfaunan på en till fyra lokaler. Antalet lokaler beror på åtgärdsområdets storlek och antal målområden. Provtagningslokalerna är i huvudsak av forsande karaktär och provtas årligen. Proverna insamlas med M42. Den modifierade
artsöksvarianten av M42 tillämpas, vilket innebär att prover tas på samtliga biotoptyper inom lokalen. Totalt provtas 88 lokaler årligen.
Proverna insamlas direkt efter det att vårfloden avklingat för att ge en bild av
bottenfaunasamhället efter vårflodens kritiska inverkan. Provtagningen görs av Länsstyrelsen eller Aquanord AB. Provsortering och artbestämning görs av konsult. Under de kommande tre åren kommer Ekologgruppen i Landskrona att anlitas.
Elfiske
Inom varje åtgärdsområde finns en till 25 elfiskelokaler. Antalet lokaler beror på
åtgärdsområdets storlek och antal målområden. Samtliga lokaler provfiskas årligen, vilket innebär cirka 230 provfisken. Det primära syftet med elfisket är att skatta tätheten av öring- och laxungar. Lokalerna är därför utlagda på områden som bedömts vara gynnsamma för öringens och laxens reproduktion och som uppväxtområden för yngel. Lokalerna är vanligen 50 meter långa och omfattar, med enstaka undantag, hela vattendragsbredden. Kvantitativa elfisken (3 utfiskningar) tillämpas genomgående. Samtliga fiskar artbestäms, vägs och mäts. Genom längdfrekvensdiagram åldersbestäms öring och lax till årsungar eller äldre fisk. Därefter beräknas populationsstorleken. Huvuddelen av elfiskena utförs i Länsstyrelsens regi. I Åsele och Dorotea ombesörjs fisket av respektive kommun. I Vilhelmina och Norsjö görs elfisket av Aquanord AB.
Nätprovfiske
Under perioden 2003-2010 genomfördes nätprovfiske i merparten av målsjöarna. I slutet av perioden genomfördes förnyade fisken i sjöar där fiskfaunan uppvisade tveksam status. I nuläget är det oklart i vilken omfattning ytterligare fisken kommer att ske. Nätprovfisket utförs enligt den standardiserade metoden med nät av typen Norden med 12 maskstorlekar. Provfisket genomförs i Länsstyrelsens regi.
Datahantering/datalagring
Data avseende vattenkemi lagras temporärt på länsstyrelsen. När det finns fungerande rutiner för leverans av data till SLU (datavärd) kommer detta att ske. Bottenfauna lagras på
Länsstyrelsen i en särskilt framtagen databas i avvaktan på att datavärdskap utses. Provfiskedata inrapporteras årligen till SLU som är datavärd.
114
Utvärdering och rapportering
Alla data från kalkningens effektuppföljning sammanställs och utvärderas årligen. Resultaten publiceras i bilagor till årsrapporten. I årsrapporten presenteras valda delar av resultaten anpassat utifrån en bredare målgrupp. Årsrapporten med bilagor finns tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida (www.lansstyrelsen.se/vasterbotten).
Tidplan
Tabell 55. Aktiviteter under programperioden.
Undersökning/
undersökningstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Vattenkemi -
kalkeffektuppföljning Årlig provtagning Årlig provtagning Årlig provtagning Årlig provtagning Årlig provtagning Årlig provtagning Bottenfauna i sjöars
litoral och vattendrag – M42
Årlig
provtagning Årlig provtagning Årlig provtagning Årlig provtagning Årlig provtagning Årlig provtagning Elfiske i rinnande
vatten Årligt provfiske Årligt provfiske Årligt provfiske Årligt provfiske Årligt provfiske Årligt provfiske Provfiske i sjöar Ej bestämt Ej bestämt Ej bestämt Ej bestämt Ej bestämt Ej bestämt
Kostnader
Delprogrammet bekostas helt av anslaget till kalkeffektuppföljning
Samordning och samarbetspartners/finansiärer
Avseende programadministration, provtagare, metodik och utvärdering hanteras
kalkeffektuppföljningen gemensamt med övervakningen av trendsjöar och trendvattendrag. Vattenprovtagningen sker i samverkan med berörda kommuner. I Dorotea och Åsele utför kommunerna även elfisket.