Syfte
Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för gräsmarker regionalt med ett
landskapsperspektiv. Genom samarbete med fler intressenter som har behov av uppföljning av t.ex. infrastrukturens biotoper, får vi ytterligare möjligheter att följa utvecklingen för
”gräsmarkernas gröna infrastruktur”.
Förväntade resultat
Genom kartering av gräsmarker i flygbilder får vi information om arealer och rumslig
fördelning av olika gräsmarkstyper samt översiktligt följa konnektiviteten emellan dem. Från flygbildstolkningen kommer vi även att få information om träd- och busktäckning.
Genom provyteinventering i fält kan vi följa förändringar i hävdstatus och artsammansättning för kärlväxter i olika gräsmarkstyper, vilket även möjliggör mer noggranna
konnektivitetsanalyser. Vi får också mer detaljerad information om träd- och buskskiktet. Eftersom vi följer utvecklingen för många olika typer av gräsmarker så kan vi jämföra marker som är med i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering (TUVA) med dem som inte är med, och vi kan jämföra marker som har miljöersättning med dem som inte har det. Inventeringarna av gräsmarker ligger samlokaliserade med Svensk fågeltaxerings
standardrutter vilket kan ge tolkningsdata för exempelvis utvecklingen av jordbruksfåglar. Resultaten behöver normalt presenteras för en större region än vad ett enskilt län utgör för att vara statistiskt hållbara. Delprogrammet bygger därför på att flera län inom en lämplig region samarbetar om övervakningen och analyserna av resultaten.
Bakgrund och strategi
Resultaten från övervakningen kan bidra till att följa upp de regionala miljömålen Ett rikt
odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Den regionala miljöövervakningen
41
Inventering av Landskapet i Sverige) och inom Jordbruksverkets uppföljning av ängs- och betesmarker och är därför intressant även för den nationella miljömålsuppföljningen.
Resultaten bör kunna bidra till att följa upp flera av de preciseringar som finns för miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv, t.ex. preciseringar om:
ekosystemtjänster,
variationsrikt odlingslandskap med livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter,
grön infrastruktur,
gynnsam bevarandestatus, hotade naturmiljöer, främmande arter,
natur- och kulturmiljövärden och friluftsliv.
Ett annat viktigt användningsområden för resultaten från gräsmarkssövervakningen är att utvärdera effekter av miljöstöd till lantbruket.
Den regionala gräsmarksövervakningen kan också ge underlag till miljömålsindikatorer, t.ex.: Betes- och slåttermarker med aktiv hävd (med respektive utan miljöersättning)
Gräsmarkernas konnektivitet – area och avstånd mellan gräsmarker i ett landskapsavsnitt Kärlväxter i gräsmarker – artindex för kärlväxtarter knutna till gräsmarker
Läs mer om bakgrund, utvecklingsarbete mm på www.lillnils.se.
Objekturval
Inventeringarna görs inom det rikstäckande stickprovet av 5x5 km stora så kallade landskapsrutor, som även används av den nationella miljöövervakningen inom NILS. Ca 15 län kommer ingå i delprogrammet nästa programperiod.
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkringen är samordnad med SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) organisation för NILS samt med SLU:s gemensamma organisation för miljödatastöd för fortlöpande
miljöanalys. Detta innebär bland annat att personalen som utför flygbilds- och fältinventering är utbildad och kalibrerad, att insamlade data kvalitetssäkras och att vi har tillgång till
personer med statistikkompetens för både planering och analyser.
Undersökning och undersökningstyper
I NILS landskapsrutor genomförs flygbildsinventering av gräsmarker inom en 3x3 km (södra Sverige) eller 5x5 km (norra Sverige) stor ruta. Rutorna som inventeras är samlokaliserade med Svensk fågeltaxerings standardrutter. Totalt inventeras 85 provytor under en
femårsperiod.
Fältinventeringen i provytor är samordnad med NILS metodik samt med metodik för
Jordbruksverkets uppföljning av ängs- och betesmarker. I provytorna inventeras uppgifter om markslag, markanvändning, påverkan, djurslag (betesdjur), buskar och träd, stora arter
42
(örnbräken, brännässla, vissa främmande arter mm), markfuktighet, vegetationshöjd, blomrikedom, arter i fält- och bottenskikt som örter, graminider, ris, mossor mm.
Metoderna är inte beskrivna som undersökningstyper inom miljöövervakningen men väl dokumenterade på annat sätt. För beskrivning av fältprovytemetodiken se fältinstruktion för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige. Se även rapporter från utvecklingsprojekt om gräsmarksövervakning 2011 (Glimskär m.fl., 2012) och 2012 (Glimskär & Åkerholm, 2013). En utförlig beskrivning av metodik för flygbilds- och fältprovyteinventering för perioden 2015-2020 kommer att presenteras i en rapport från utvecklingsprojekt om ”Övervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur” från 2013. Rapporten kommer inom kort att finnas tillgänglig under ”publikationer” på www.lillnils.se.
Datahantering/datalagring
Data lagras för närvarande i en databas på SLU och samordnas med övrig dataförvaltning inom SLU:s verksamhetsområde Fortlöpande miljöanalys.
Utvärdering och rapportering
Under den första inventeringsperioden 2009-2013 har SLU tagit fram årliga rapporter där delar av de data som samlats in redovisats. Dessa finns att hämta under fliken ”publikationer” på www.lillnils.se. I årsrapporterna och i rapporter från särskilda utvecklingsprojekt har även en stegvis utvärdering av delprogrammets uppbyggnad beskrivits. Under 2014 görs
omfattande utvärdering och analyser av de data som samlats in under hela det första regionala omdrevet.
Vi planerar samma upplägg för perioden 2015-2020, det vill säga inventering med
datainsamling under 2015-2019 med enklare resultatsammanställningar inklusive löpande utvärdering. Därefter görs en omfattande rapportering med utvärdering och analyser av insamlade inventeringsdata år 2020. Vid utvärderingen efter nästa period blir det också möjligt att göra jämförelser med resultaten från den första inventeringsperioden 2009-2013.
Tidplan
Tabell 16. Aktiviteter under programperioden.
2015 2016 2017 2018 2019 2020 Flygbildsinv. Fältinv, Årsrapport Flygbildsinv. Fältinv, Årsrapport Flygbildsinv. Fältinv, Årsrapport Flygbildsinv. Fältinv, Årsrapport Flygbildsinv. Fältinv, Årsrapport Analyser/ Utvärdering 5-års rapport
Kostnader
Tabell 17. Kostnader under programperioden.
2015 2016 2017 2018 2019 2020
50 000 kr 50 000 kr 50 000 kr 50 000 kr 50 000 kr 50 000 kr
Samordning och samarbetspartners/finansiärer
Länsstyrelsen i Örebro län leder delprogrammet och är kontaktlänk mellan länsstyrelser som deltar och SLU som är utförare. Finansieringen för den löpande övervakningen samt
utvärdering/analyser sista året kommer från det regionala miljöövervakningsanslaget hos de länsstyrelser som deltar. Annan finansiering för särskilda utvärderings- och
43
utvecklingsprojekt kan tillkomma från i huvudsak Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet.
Under 2013 har ett samarbete inletts med Trafikverket och Svenska kraftnät om övervakning av infrastrukturens biotoper. För deras del diskuteras särskild flygbildstolkning och
fältprovytor längs väg- respektive kraftledningssträckor. Även Jordbruksverket är intresserade av nationell uppföljning av fler gräsmarker än enbart ängs- och betesmarksobjekt.
44