Syfte
Att övervaka den biologiska mångfalden i fjällen. Att kunna påvisa trender och se hur fågelpopulationer fluktuerar med tiden ur regionalt perspektiv. Syftet är också att försöka koppla olika fågelarters antalsförändringar över tid mot klimatförändringar. Övervakningen ska också bidra till att följa upp miljömålen och bidra till förbättring och framtagande av indikatorer.
Förväntade resultat
Resultaten ska kunna användas för att: Övervaka biologiska mångfald
Beskriva populationsförändringar över tiden.
Påvisa effekterna av påverkansfaktorer t ex förändrat klimat. Uppföljning av miljömål samt för att ta fram nya indikatorer. Belysa viktiga förändringar för allmänhet och berörda myndigheter.
Uppföljning av nationella och regionala miljömålen Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.
Under programperioden 2009 -2015 har inventeringar av föreslagna rutter genomförts i Z, W, AC och BD-län.
Bakgrund och strategi
Den biologiska mångfalden i fjällen, inklusive de fåglar som är kopplade till fjällmiljön, har vid ett flertal tillfällen hamnat i fokus under senare år. Hotande klimatförändringar, ett i vissa fall lokalt ökat mänskligt tryck på den känsliga miljön och med oregelbundna gnagarcykler är
55
alla faktorer vars konsekvenser för fjällens biologiska mångfald som diskuterats bland miljöövervakare och forskare.
Olika klimatscenarier förutspår att just fåglar knutna till nordliga områden kan komma att få sina livsmiljöer krympta till följd av ökande temperaturer, förändringar i nederbördsmängd och därpå följande förändringar i olika vegetationszoners utbredning.
Mot denna bakgrund är det nödvändigt att övervaka utvecklingen av den biologiska mångfalden i fjällen. Övervakningen av fåglar är av central betydelse för att belysa den biologiska mångfalden regionalt och nationellt. Det gemensamma delprogrammet är därför väl förankrat hos berörda partner.
Antalet standardrutter i länens fjällregion varierar vilket beror på storleken på respektive läns fjällhabitat. Norrbottens län har flest standardrutter, 54 i fjällen medan Dalarna t ex endast har en på kalfjället (totalt fem rutten i anslutning till fjällen i länet).
En utvärdering av tidigare inventeringsinsatser fastställer den inventeringsinsats som
länsstyrelserna behöver för att följa den häckande fågelfaunan i fjällen. (Martin Green, 2011). Utöver årliga inventeringar av standardrutter kompletterar andra pågående övervaknings- program Svensk fågeltaxering. I Jämtland bedriver Ånnsjöns Fågelstation övervakning av bland annat kalfjällets fåglar. I Västerbotten fjällen har LUVRE (Lunds University Vindel River Expedition) övervakat fågelfaunan sedan 1963. I Dalarnas har länsstyrelsen egna rutter som övervakas årligen. De två första verksamheterna får också ekonomiskt stöd av respektive länsstyrelse.
En utvärdering under 2014 ska belysa om vidtagna inventeringsinsatser innevarande programperiod, 2009-2014, övervakar fjällfågelbestånden tillräckligt för att svara mot förväntningar i programstrategin. Många arter i högfjällszonen, >1000 m ö h, bedöms
påverkas snabbare och märkbart av klimatsförändringar. För att följa populationsutvecklingen för flertalet arter i högfjällzonen, som t.ex. snösparv och fjällripa är dagens programstrategi mindre optimal. För att följa beståndsutveckling behöver ett program utvecklas under kommande programperiod som kan påvisa förändringa hos fåglar i denna miljö.
Undersökningar
Inom det nationella programmet Svensk fågeltaxering (med punkt- respektive standardrutter) organiseras övervakning av häckande fåglar. NILS-programmets observationsnät (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) är samlokaliserat med standardrutterna.
Häckfågeltaxeringen sker enligt metoden med s.k. fasta standardrutter. Dessa utgörs av en kvadrat om 2 x 2 kilometer, längs vilken man (en gång per sommar) dels noterar alla fåglar längs linjen (linjetaxering, 8 km), dels stannar 5 minuter på 8 fasta punkter och utför punkttaxeringar. Totalt finns 716 fasta standardrutter systematiskt utplacerade över landet. Det är 25 km mellan rutterna både i nord-sydlig och öst-västlig led över hela landet. Knappt 100 av standardrutterna ligger i fjällkedjan eller i dess absoluta närhet.
Antalet fasta standardrutter i fjällmiljö, samt behovet av kompletterande rutter för fullgod regional täckning i de fyra länen ser ut som följer.
Dalarnas län har en standardrutt i öppen fjällmiljö samt fyra rutter fjällnära skog och är
därmed i stort behov av komplettering. Detta sker genom årlig förstärkning från länsstyrelsens egna fjällrutor. Fortsättningsvis måste samtliga standardrutter inventeras årligen.
Jämtlands län har 28 fasta standardrutter i fjällmiljö. Därmed kan man följa trenderna på en god nivå för huvuddelen av de vanligaste arterna om standardrutterna inventeras årligen med samma omfattning som de senaste åren. För att följa trenderna hos arter på högfjället behövs
56
ytterligare inventeringsinsatser vilket kan fås genom komplettering med Ånnsjöns fågelstations fjällrutter.
Västerbottens län har 17 fasta standardrutter i fjällmiljö. För att uttala sig om trender för flertalet av fjällarterna med relativt god statistisk säkerhet måste samtliga standardrutter inventeras årligen. Med förstärkning från LUVRE kan man uttala sig med större säkerhet om fler arter. För att följa trenderna hos arter på högfjället behövs ytterligare inventeringsinsatser i form av nya rutter. Testverksamhet har påbörjats inom LUVRE under de senaste åren. Norrbottens län har 54 fasta standardrutter i fjällmiljö och har inget behov av ytterligare standardrutter. Med bibehållen inventeringsinsats om 30 fasta standardrutter årligen kan trender för de vanligast förekommande arterna beräknas. För att bättre följa trenderna hos arter på högfjället behövs eventuellt ytterligare inventeringsinsatser i form av ytterligare rutter eller specifik årlig satsning på just standardrutter i högfjällsmiljö.
Objekturval
Totalt har Västerbotten län 17 standardrutter i fjällen. Länsstyrelsen tillsammans med Lunds universitet planerar årligen inventeringsinsatserna.
Kvalitetssäkring
Länsstyrelsen ansvarar för att fältarbetet utförs på ett kvalitetsäkert sätt och enligt fastslagen metodik. Projektledaren vid Lunds universitet får in protokoll på papper eller digitalt, och kvalitetssäkring görs dels i samband med dataläggande och dels genom en extra
kontrolläsningsomgång när allt material finns lagrat digitalt. SFT har redan en väl utarbetad och fungerande kvalitetssäkringsprocess (i flera steg) som använts under många år.