Syfte
Delprogrammet syftar till att få en fördjupad kunskap om hälsotillståndet hos befolkningen i Västerbotten. Information om hotbilder och hälsotillstånd kan komma att bli underlag för framtagande av miljömål samt åtgärdsförslag. Den nationella miljöhälsoenkäten kan inte ge den upplösning som är nödvändig för att förklara skillnader inom regionen.
Förväntade resultat
Enkäten bör ha en hög svarsfrekvens för att ge ett relevant underlag för slutsatser och initierande av åtgärder. Förhoppningen är att enkätfrågorna ska ge en sann bild över hälsotillståndet hos länets befolkning och att resultatet ska bidra till att vi får kunskap om vilka verksamheter i samhället och vilka naturgivna förhållanden som bidrar till att orsaka ohälsa.
Bakgrund och strategi
Länsstyrelsen har deltagit i 2007 och 2011 års förtätning av nationella miljöhälsoenkäten. Vi har för avsikt att fortsättningsvis delta i denna och därmed skapa en form av tidsserie över länsbefolkningens hälsotillstånd. En förutsättning för detta är dock att frågorna som går ut vid varje tillfälle är av samma typ och således tillåter jämförelse (detta är inget som länsstyrelsen råder över). Folkhälsomyndigheten lämnar uppdraget om nationell miljöhälsoenkät. Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet genomför enkäten och tar fram en nationell rapport. Statistiska centralbyrån står för utskicket av enkäter.
Resultaten från förtätningen av miljöhälsoenkäten ger inte direkt underlag till någon miljömålsindikator. Däremot underlättar resultaten bedömning av måluppfyllelse av Miljökvalitetsmål. I första hand berörs miljömålen ”God bebyggd miljö” men också ”Frisk luft”, ”Säker strålmiljö” samt ”Skyddande ozonskikt”.
169
Objekturval
Enkäten kommer att gå ut till personer i Västerbotten enligt samma urvalsprincip som sker i den nationella miljöhälsoenkäten. Omfattningen på förtätningen kommer att beslutas senare under programperioden.
Kvalitetssäkring
För beskrivning av kvalitetssäkring hänvisar vi till de nationella miljöhälsoenkäterna från 2001, 2005, 2009 och 2013. (http://ki.se/imm/miljohalsorapportering)
Undersökning och undersökningstyper
För beskrivning av kvalitetssäkring hänvisar vi till de nationella miljöhälsoenkäterna från 2001, 2005, 2009 och 2013. (http://ki.se/imm/miljohalsorapportering)
Datahantering/datalagring
Datatypen utgörs av svars på enkätfrågor. Data som beskriver resultaten är inte offentliga förrän Folkhälsomyndigheten meddelar sina resultat från den nationella miljöhälsoenkäten. Miljöhälsoenkäterna genomförs med ca 4-5 års intervall. Originaldata finns hos IMM men kommer också att finnas hos länsstyrelsen i excelformat.
Utvärdering och rapportering
Länsstyrelsen avser utvärdera resultaten från det förtätade enkätmaterialet och presentera resultatet samtidigt eller så nära i tiden som det är möjligt efter det att Folkhälsomyndigheten offentliggör den nationella rapporten. Fördelen med detta är att länsstyrelsen då får medial draghjälp när den nationella rapporten presenteras. Materialet kommer också att göras tillgängligt via länsstyrelsens webb.
Tidplan
Tabell 92. Aktiviteter under programperioden.
Undersökning/
undersökningstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Förtätning av nationell
miljöhälsoenkät Utskick Utvärdering
Kostnader
Tabell 93. Kostnader under programperioden.
Undersökning/ undersökningstyp
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Förtätning av nationell
miljöhälsoenkät 30 000 kr 50 000 kr
Samordning och samarbetspartners/finansiärer
Delprogrammet samordnas med Socialstyrelsens nationella miljöhälsoenkät. Utskicket av enkäter sker samtidigt. Utvärderingen på nationell nivå görs av Socialstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar för utvärdering av länets enkät. Det finns från länsstyrelsernas sida ett förslag på att göra delprogrammet till ett gemensamt delprogram. Ännu verkar detta dock inte vara bestämt.
171
Referenser
Luft
Naturvårdsverket. Undersökningstyp: Deposition till skog. Version 1:3, 2013-05-29. Naturvårdsverket. Undersökningstyp: Föroreningar i luft. Månadsmedelvärden med
diffusionsprovtagare. Version 1:4: 2013-04-18.
Länsstyrelsen Västerbotten 2012. Förändring av vattenkemi, bottendjur och fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 2010. Meddelande 13-2012.
Skog
Löfgren, S. 2014. Utveckling av övervakning av vattendrag i skogslandskapet – uppföljning av skogsbrukets effekter på vattenkvalitet. Länsstyrelsen i Västerbotten. Meddelande 5- 2014.
Jordbruksmark
Naturvårdsverket: Handledning för miljöövervakning – Typområden på Jordbruksmark, Undersökningstyp: Ytvattenkemi, typområden
Våtmark
Strasevicius, D. 2014. Uppföljning av skogsskador på kalkade våtmarker. Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2014. In press
Johansson, O. 2004. Skogsskador till följd av våtmarkskalkning - omfattning och orsaker. Länsstyrelsen i Västerbotten. Meddelande 6:2004.
Ahlström, J. 2014. Försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbotten. Årsrapport 2013.
Brockmann Geomatics Sweden AB, 2012. Satellitbaserad övervakning av våtmarker – slutrapport Västerbotten. Länsstyrelsen i Västerbotten. Meddelande 24:2012.
Wramner, P, m.fl. Förslag till övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Länsstyrelsen i Norrbotten. Meddelande 16:2012.
Fjäll
Backlund, L. 2011. Indikatorer till miljömålsuppföljning från det gemensamma regionala delprogrammet Nyckelarter i fjällen. Länsstyrelsen Västerbotten. Meddelande 6:2011. Hörnell-Willebrand Maria. ”Avståndsinventering ger god koll på ripa.”, VILT OCH FISK Nr
2:2007.
Carlsson B-G. 2007. Växtinventering Hundsögen 2007. Länsstyrelsen i Jämtlands län. Eriksson T., Fredriksson E., Lindvall M., Magnusson M, Sandberg L. 2014.
Vegetation change along a mountain side. A study of five mountains in the alpine region of Västerbotten.
Esseen P-A., Glimskär A., Ståhl G., Sundquist S. 2007. Fältinstruktion för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige NILS. NILS, SLU.
Hedström Ringvall A. 2011. Övervakning av fjällvegetation. Utvärdering av delprogrammets inventeringsdesign. Rapport 2011:9, Länsstyrelsen i Jämtland.
Öberg L. 2008. Trädgränsen som indikator för ekologiska klimateffekter i fjällen. Länsstyrelsen i Jämtlands län.
172
Hassel och Bolmgren 2013, Naturens kalender, förslag till ny miljöövervakning och nya miljömålsindikatorer:
http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/2 013-13.pdf
Fenologimanual, Svenska fenologinätverkets instruktioner för växtfenologiska observationer: https://arbetsplats.slu.se/sites/esf/SWE-NPN/Manualer%20mm/fenologimanual.pdf Artspecifika manualer: https://arbetsplats.slu.se/sites/esf/SWE-
NPN/Manualer%20mm/Forms/AllItems.aspx?RootFolder=/sites/esf/SWE-
NPN/Manualer%20mm/Artspecifika%20fenologiinstruktioner&FolderCTID=&View=%7 BC38608E1-5702-4DC4-8D9B-636565962FD4%7D
Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Häckfågeltaxering, 2008, Naturvårdsverket hemsida. Häckfågeltaxering med fast standardrutt (Enligt manual utarbetad av Sören Svensson, version
februari 1999, se Appendix 6 i Övervakning av fåglarnas populationsutveckling.
Årsrapport för 1998.)
Söderström, B. 2008. Hur påverkas fåglar av hyggesbruk? – Fauna och Flora 103(1): 2–7. Andreassen, R., Schregel, J., Kopatz, A., Knappskog, P.M., Hagen, S., Schneider, M.,
Kojola, I., Aspi, J., Rykov, A., Tirronen, K.F., Danilov, P.I. & Eiken, H.G. 2012. A forensic DNA profiling system for northern European Brown Bears (Ursus arctos). – Forensic Science International, Genetics 6 (2012): 798-809.
Ekenstedt, J. & Schneider, M. (red.) 2008, The Golden Eagle (Aquila chrysaetos) in the North Calotte area 1990-2007. Nordkalottrådets rapportserie: Rapport nr 55.
Nordkalottrådet.
Naturvårdsverkets faktablad om inventering av järv och lo (www.naturvardsverket.se) Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av björn, varg, järv, lodjur
och kungsörn (NFS 2007:10, NFS 2012:1 och NFS 2012:12)
Sametingets föreskrifter om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar (STFS 2007:9)
Schneider, M. 2006. Förvaltning av stora rovdjur i Västerbottens län – en introduktion till förvaltningsplanerna för björn, järv, lo, varg och kungsörn 2006–2010. Meddelande 5- 2006. Länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå. (Med engelsk summary) 56 s.
Schneider, M. 2006. Monitoring the Brown Bear Ursus arctos in Västerbotten County. – I: Hurford, C. & Schneider, M. (red.), Monitoring nature conservation in cultural habitats. Springer, Dordrecht, s. 195-214.
Schneider, M. 2006. Monitoring the Wolverine Gulo gulo in Västerbotten County. – I: Hurford, C. & Schneider, M. (red.), Monitoring nature conservation in cultural habitats. Springer, Dordrecht, s. 215-230.
Schneider, M. 2008. Spillningsinventering av björn i Västerbottens län 2004. Meddelande 6- 2008. Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Schneider, M. 2011. Inventering och uppföljning av björn. Förslag till strategi för Sverige 2012-2016.- Rapport till Naturvårdsverket 2011-12-18, 44 s.
Schneider, M. 2012. Spillningsinventering av björn i Västerbottens län 2009. – Meddelande 2-2012, Länsstyrelsen Västerbotten, 60 s.
Östergren A, Asheim M, Bergström M-R, Fangel K, Franzén R, Kjørstad M. & Nieminen M. 2001. Järv, lodjur, varg och björn på Nordkalotten. Nordkalottrådets rapportserie:
Rapport nr 54. Nordkalottrådet.
Sötvatten
Ahlström, J. 2014. Försurning och kalkning i Västerbottens län – Årsrapport 2013. Länsstyrelsen i Västerbottens län 2014.
173
Eriksson, Å. 2005. Utvärdering av sötvattensprogrammet – bottenfauna. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 2-2005.
Fängstam, H. 2014. Utvärdering av nätprovfiskena i Västerbottens referenssjöar fram till och med 2013. Länsstyrelsen i Västerbottens län meddelande nr 1: 2014.
Wilander, A. 2006. Sötvattensprogrammet i Västerbotten. Utvärdering av kemi och hydrografi. Länsstyrelsen i Västerbottens län 11-2006.
Ahlström, J. 2012. Förändring av vattenkemi, bottendjur och fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 2010. Länsstyrelsen i Västerbottens län, meddelande 2012:13.
Strategi för gemensam regional övervakning av grundvatten i Norrland (2011)
Handläggarstöd för övervakning av grundvatten, GRMÖ Grundvattenkemi i Norrland (2013) SGU’s föreskrifter om övervakning av grundvatten (SGU-FS 2014:1)
Bedömningsgrunder för grundvatten (SGU Rapport 2013:1)
Riktlinjer för regionala miljöövervakningsprogram 2015 – 2020. NV-06187-12