Syfte
Programmet syftar till att kartlägga miljötillståndet och populationernas status, samt att långsiktigt följa populationsutvecklingen och påvisa eventuella förändringar. Målet är också att beskriva livsmiljön och att bedöma eventuella hotbilder samt lämna underlag till åtgärder och till uppföljning av utförda åtgärder. Målet har även varit att kartlägga länet på nya förekomster av flodpärlmussla och beståndens utbredningsområde.
Förväntade resultat
Resultat från delprogrammet beskriver flodpärlmusselpopulationernas status och visar hur bestånden utvecklas med tiden. Övervakningen ger underlag till uppföljning av nationella och
108
regionala miljömål, god status inom vattenförvaltningen, hotade arter (ÅGP) och skyddad natur (Natura 2000) samt biologisk återställning.
Bakgrund och strategi
Flodpärlmusslan har gått kraftigt tillbaka inom hela sitt utbredningsområde och försvunnit från ett stort antal vattendrag både globalt och i Sverige. Orsakerna till flodpärlmusslans tillbakagång är flera: pärlfiske, flottning, skogs- och jordbruk, försurning, övergödning, kanalisering, dikning, vandringshinder, reglering och utsättning av icke naturlig fiskstam. Detta har föranlett att flodpärlmusslan fridlystes 1994 och är med på Naturvårdsverkets röda lista och klassad som starkt hotad.
Av länets 74 flodpärlmusselförande vattendrag har föryngring, d.v.s. musslor < 50 mm, hittats i 42. Tyvärr är endast ett fåtal av dessa livskraftiga bestånd. Detta är väldigt oroväckande och många bestånd riskerar att slås ut på lång sikt om inte statusen vad gäller föryngring
förbättras. Ett vattendrag med livskraftigt bestånd av flodpärlmussla med fungerande föryngring anses indikera på ett ekosystem med god ekologisk status och liten grad av mänsklig påverkan.
Nationella/internationella åtaganden till miljöövervakning och förvaltning av flodpärlmusslan: - I åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla står det att arten ska finnas kvar i livskraftiga
populationer där de naturgivna förutsättningarna erbjuder det.
- Flodpärlmussla finns med i bilaga 2 i EU:s habitatsdirektiv vilket innebär att arten ska uppnå gynnsam bevarandestatus.
- Flodpärlmussla är med i Bernkonventionens bilaga III vilket innebär att vi ska skydda arten och dess livsmiljöer.
- Sverige utgör ett kärnområde för flodpärlmusslan vilket gör att vi har ett internationellt ansvar för artens långsiktiga överlevnad.
- Vi ska svara upp mot ställda miljökvalitetsmål, nationella och regionala delmål samt indikatorer.
- Inom arbetet med EUs ramdirektiv för vatten är målsättningen att alla vattenförekomster ska ha god ekologisk och vattenkemisk status.
Regionala delprogrammet för flodpärlmussla samordnas numera med det nationella gemensamma delprogrammet ”Stormusslor i vattendrag”. Upplägget och strategin för det nationella programmet skiljer sig mot den regionala då störst fokus läggs på inventering enligt metoden ”Enkel statusbeskrivning” där 1-2 längdmätningslokaler läggs ut i ett vattendrag. Regionalt har i huvudsak metoden ”Statusbeskrivning” använts där 15-21 lokaler läggs ut i ett vattendrag.
Objekturval
Strategin med miljöövervakning av flodpärlmussla har varit att få en så heltäckande och beskrivande bild av länets flodpärlmusselbestånd som möjligt. Inom den regionala
miljöövervakningen har miljöövervakningslokaler lagts ut i 33 vattendrag. Inventering enligt undersökningstyp ”Statusbeskrivning” (15-21 lokaler) har genomförts i 27 vattendrag.
Totalinventering har ägt rum i sex vattendrag och två vattendrag har inventerats med metoden ”Enkel statusbeskrivning”. I den nationella miljöövervakningen ingår 25 av länets
109
Figur 11 Vattendrag med flodpärlmusslan som ingår i den regionala miljöövervakningen.
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring sker enligt undersökningstyp ”Stormusslor” samt kvalitetsplanen framtagen av Länsstyrelsen i Västerbottens län, enheten för miljöanalys.
Undersökning och undersökningstyper
Övervakning av flodpärlmussla i länet sker med metoder beskrivna i Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp: ”Stormusslor”. I huvudsak har metoden
”Statusbeskrivning” använts samt att antalet lokaler i de flesta vattendragen utökats till 21 för att få högre statistik styrka (Vallin & Vennman 2002). Andra metoder som använts är
totalinventering av vattendrag där samtliga individer och musslor mindre än 50 mm (föryngring) räknas samt metoden ”Enkel statusbeskrivning”. Vid inventering enligt metodikerna ovan används även undersökningstyp ”Lokalbeskrivning” för att beskriva vattendraget och dess närmiljö.
Övervakning av flodpärlmusselvattendrag sker årligen och omdrevsperioden för varje vattendrag varierar mellan 5-10 år beroende på syfte, status och hotbild. Inom nationella miljöövervakningen är omdrevsperioden upp till 12 år.
Datahantering/datalagring
De inventeringsdata som erhålls från delprogrammet läggs in i den nationella
stormusseldatabasen där Artdatabanen är datavärd. Insamlat originaldata förvaras även digitalt och i pärmar på Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Utvärdering och rapportering
Regional utvärdering av data från delprogrammet kommer genomföras under kommande programperiod. Syftet med utvärdering av data är att beskriva beståndens status och påvisa eventuella trender vad gäller populationsstorlek, andel föryngring, täthet och längdfördelning. Syftet är också att beskriva utförda restaureringsåtgärder, framtida åtgärdsbehov och
110
hotbilder. Resultat och aktuell info från regional miljöövervakning av flodpärlmussla presenteras på webbplatsen http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/miljo-och- klimat/tillstandet-i-miljon/sotvatten/Artovervakning_flodparlmussla/Pages/default.aspx. Data från miljöövervakning av flodpärlmussla används årligen för att uppdatera
miljömålsindikatorn ”Föryngring av flodpärlmussla” som ligger ute på miljömålsportalen (www.miljomal.se). Länsstyrelsen i Västerbotten har det nationella ansvaret att årligen uppdatera indikatorn. Underlaget från miljöövervakningen används även i olika nationella utredningar och statusbedömningar.
Tidplan
Tabell 53. Aktiviteter under programperioden.
2015 2016 2017 2018 2019 2020 Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program
Kostnader
Tabell 54. Kostnader under programperioden (Den regionala miljöövervakningen kostar årligen 70 000 kr medan den nationella, som samordnas med den regionala, varierar i kostnad från år till år).
2015 2016 2017 2018 2019 2020
70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr
Samordning och samarbetspartners/finansiärer
Regionalt sker samordning med kommuner, grannlän och olika verksamhetsutövare. Samordning sker även med andra verksamheter inom Länsstyrelsen som t.ex. kalkeffektuppföljningen, vattenförvaltningen, biologisk återställning, uppföljning av
skyddade områden samt åtgärdsprogrammet för hotade arter. Nationellt sker samordning med Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser, Artdatabanken, Universitet och det nationella gemensamma delprogrammet för stormusslor.
Samordning med miljömålsarbetet är naturlig då miljöövervakning av flodpärlmussla berör miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv samt
indikatorn ”Föryngring av flodpärlmussla”. Miljöövervakningen ger underlag till arbetet med skydd och restaurering vars syfte är att skapa bättre levnadsförutsättningar och på sikt fler livskraftiga bestånd, vilket är en viktig del i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen.