Med statliga
investeringsstöd
blir det lägre hyror
Läs om goda exempel från hela Sverige
Den här tidningen ingår i Boverkets och länsstyrelsernas
Bostadsministern i stor intervju:
Med modern teknik kan vi
bygga billigare och snabbare
Örebro bygger livsmiljöer
En egen modell ger balans
på bostadsmarknaden
SABO-chefens bästa råd
Sök stöd och få bättre
ekonomi i byggprojekten
Maj
2018
En tidning för dig som bygger bostäder
Sverige växer och behovet av nya bostäder är stort. Fram till år 2025 bedöms behovet vara 600 000 bostäder, av dem behövs 320 000 redan år 2020, alltså om bara några år. Det innebär att det behöver byggas i genomsnitt 80 000 bostäder om året. Det visar Boverkets egen statistik (maj 2018).
– Det vi kan se i våra prognoser är att det fortfarande är ett stort behov av bostäder. Sverige har haft ett underskott i många år och inte lyckats minska det, först nu börjar vi komma mer i takt. Men i väldigt många kommuner ser vi ett stort behov av bostäder, säger han.
– En bostad är inte bara en produkt utan ett grundläg-gande behov. Vi måste se till att skapa förutsättningar så att människor har någonstans att bo.
Därför saknas hyresbostäder
Boverkets generaldirektör har flera förklaringar till varför det inte byggts tillräckligt många hyresbostäder i Sverige.
– En förklaring är att det har varit ett kraftigt bostadsbyggande i stor-städerna, i Stockholm till exem-pel där det länge varit lukrativt att bygga med en kraftig värdeökning. Men för hyresbostäder är det lite andra incitament och man bygger ofta för egen förvaltning. Och pro-duktionspriset är en väldigt viktig fråga. Vi måste sikta på att skapa områden med blandade upplåtelseformer och prisnivåer, säger Anders Sjelvgren.
Den största utmaningen för Boverket framöver är att Sverige ska bygga med hållbarhet inom tre olika områden. • Ekologisk hållbarhet
• Ekonomisk hållbarhet • Social hållbarhet
– Alla tre är viktiga. Det måste vara ekonomiskt hållbart att bygga och vi måste tänka på att det tar väldigt mycket naturresurser. Men allra viktigast är att bygga goda bo-städer till de grupper som idag står utanför bostadsmark-naden. Vi måste jobba med att inte skapa en ökad segre-gation. Vi måste akta oss för att bygga områden där det
är billigt att bo och andra områden där det är dyrt att bo, säger Boverkets generaldirektör.
En lösning kan vara förtätningar
– Ta till exempel ett exklusivt område som Djurgårdsstaden i Stockholm där det byggts nya bostadsrätter. Där skulle man även kunna bygga billigare bostäder i samma område. I Göteborg har man till exempel börjat testa det här med att bryta upp områden. Och den här typen av frågeställ-ningar är viktiga att ställa. Hur skapar vi olika bostäder för människor med olika bakgrund – det är vår största utmaning, annars blir det segregation, säger Boverkets generaldirektör. Men finns det inte en risk att det byggs billiga, höga hus och inte goda livsmiljöer?
– Det kan finnas en risk. Men det är klart att vi måste bygga en stad där människor trivs och är en del av den gemensamma miljön. Det viktigaste
är att vi sätter människan i centrum. En god arkitektur är en för-utsättning för att ett bostadsområde
ska fungera och kännas tryggt och hållbart. Här har Boverket ett stort ansvar.
– Vi ska stödja kommu-nerna med goda exempel för att skapa goda miljöer. Det är ett nytt uppdrag där vi har en samordnande roll för arkitektur gentemot kommunerna. God arkitektur skapar goda livsmiljöer för människor. Billigt boende behöver inte innebära sämre arkitektur, det är en viktig uppgift att bygga billiga bostäder med god arkitektur, säger Anders Sjelvgren. För att nå målet med 600 000 nya bostäder i Sverige till år 2025 gäller det inte bara att bygga mycket. Det gäller att bygga för alla människor.
– Jag vill rikta en uppmaning till Sveriges alla bygg-herrar att börja titta på hur ska vi kunna bygga för de som idag står utanför bostadsmarknaden, äldre och yngre med mindre plånböcker. En bostad är inte bara en produkt utan ett grundläggande behov och vi måste se till att vi skapar förutsättningar så att människor har någonstans att bo, säger Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren.
Vi måste bygga bort segregationen och skapa områden där människor med olika bakgrund bor tillsammans. Det menar Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren. Och han har en uppmaning till Sveriges alla byggherrar. – Börja titta på hur ska vi kunna bygga för de som idag står utanför bostadsmarknaden, äldre och yngre med mindre plånböcker.
Att bygga mer hållbart
är vår största utmaning
En bostad är
inte en produkt
utan ett
grundläggare
behov
Anders Sjelvgren
Generaldirektör
på Boverket
Boverkets generaldirektör har en
uppmaning till Sveriges byggherrar:
» Börja bygg för de som står
utanför bostadsmarknaden «
Innehåll
4 MKB i Malmö söker alltid stödet
6 SABO ser stora möjligheter för branschen 8 Skövdebostäder bygger med lägre hyror
i sikte
10 Bostadsminister Peter Erikssons tankar 12 Örebro söker en bostadsmarknad i balans 14 Dina har flyttat 18 gånger på 2,5 år
16 Trianon växer på flera håll
18 Samhället vinner på investeringsstöden 20 Första huset i Jokkmokk på 25 år 22 Så här söker du investeringsstöden 24 Bygg för Sverige – turnéplanen
Bygg för Sverige! är namnet på den informa-tionssatsning som Boverket och landets läns-styrelser gör för att underlätta bostadsbyggandet. Projektledare: Ingvar Andersson, Boverket, 0455–35 30 00.
Boverket är den nationella myndigheten för planering, byggande och boende i Sverige. Utgivare av bilagan Bygg för Sverige! är Boverket. Tidningen finns i både tryck och som pdf.
Produktion: GoBrave Reklambyrå, Växjö
Fotografer: Peter Nordahl, Fredrik Hjerling, Anna Molander, White Arkitekter och Björn Leijon. Tryck: Stibo Graphic A/S, Horsens Danmark ISBN: 978-91-7563-564-4
ISBN pdf: 978-91-7563-565-1
Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Tfn: 0455–35 30 00
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: boverket.se
Sara MacDonald
Nybyggnadschef på MKB
Med bidragen på plats
blir det lägre hyror
Med drygt 23 000 lägenheter är MKB Fastighets AB i Malmö ett av Sveriges största allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget har en rutin vid alla nya byggprojekt – att alltid ha med investeringstödet i planeringen. – Vi blev tidigt nyfikna på stödet och testar det på alla projekt vi startar. Med bidragen på plats blir det lägre sluthyror, säger MKB:s nybyggnadschef Sara MacDonald.
För MKB är det en självklarhet att alltid tänka investe-ringsstöd när man planerar nya bostäder. Hittills har bolaget sökt 121 miljoner kronor i stöd och byggt 625 lägenheter i åtta olika projekt med investeringsstödet.
MKB bygger mycket och i ett högt tempo. Bostadsbe-hovet är stort i Malmö, som är Sveriges snabbast växande stad just nu. Men när andra bostadsbolag kanske väljer bort att söka investeringsstöd gör MKB tvärtom och har som rutin att alltid testa om det går att söka stöd för ett nytt projekt.
– Vi har sökt stöd för de projekt där vi har hittat en lönsamhet i att kunna bygga till den normhyran som stödet ställer krav på. Vi testar varje projekt för sig och ser om det är rimligt att anpassa oss för att
upp-fylla kraven för stödet, om det funkar helt enkelt. Sedan får vi göra en avvägning hur kostsamt det blir att anpassa oss till kraven som ställs. För oss har det här varit viktigt, säger Sara MacDonald.
MKB ser många fördelar med investeringsstödet. – Jag tycker att stödet är bra för det får våra städer
att växa och möta den efterfrågan som finns. Det ger möjligheter att producera till en lägre
hyres-nivå och det är väldigt viktigt i en stad som Malmö där behovet är stort av sådana bostäder, säger
Sara MacDonald.
MKB har hittills byggt 625 lägenheter med investeringsstödet i 8 olika projekt runt om i Malmö. Detta är några exempel:
Stapelbädden, ett projekt med studentlägenheter i ett av Malmös mest omtyckta områden nära havsbad, grönområden, skejtpark och stadens puls. Projektet ska vara helt klart till sommaren. Rönne är ett annat projekt som byggts med inves-teringsstödet. Här har 39 lägenheter byggts i ett redan befintligt område, en förtätning har gjorts. – Fördelen med Rönne är att det är nyproducerat med bra läge mitt i stan. Det finns inte så mycket nybyggt med det läget och vi får en blandning mellan äldre hus och nya, säger Sara MacDonald.
Och MKB tänker fortsätta att bygga bostäder som människor har råd att bo i.
– Vi vill producera mycket, det är vårt uppdrag. Och vi kommer att fortsätta värdera investeringsstödet i alla nya projekt. För oss är det viktigt att Malmöborna ska kunna efterfråga nybyggda lägenheter till en lägre prisnivå och då behöver vi kunna bygga till de här nivåerna, säger Sara MacDonald.
Det finns en del som är oroliga för att det ska vara krångligt att söka investeringsstödet. Vad säger du till dem?
– Vi tyckte först i början att det kanske var lite krångligt. Men när vi avsatte resurser och satte oss in i regelverket och väl förstod vad det handlade om så var det inte alls krångligt, säger Sara MacDonald.
MKB Fastighets AB är ett av Sveriges största allmännyttiga bostadsbolag. Med drygt 23 000 lägenheter och 1 000 kommersiella lokaler är MKB det största fastighetsbolaget i Malmö. Ägare är Malmö stad.
KORTA FAKTA OM
MKB FASTIGHETS AB
1
Allmännyttan
inser värdet av
investeringsstödet
”Det lönar sig att lägga ner arbete på att söka” säger SABO:s vd Anders Nordstrand. Tillsammans äger de mer än 800 000 bostäder i Sverige. Från lilla Jokkmokkhus i norr till stora MKB Fastighets AB i Malmö. Och de drygt 300 SABO-företagen i allmännyttan har insett värdet av investeringsstödet.
– De ekonomiska fördelarna är så pass stora att det lönar sig att lägga ner arbete på att söka, säger SABO:s vd Anders Nordstrand.
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, bygger långsiktigt och hållbart – ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Många av de drygt 300 bostadsföretagen i allmännyttan har insett vinsterna med att använda investeringsstödet, oavsett om de är stora eller små. Leksandsbostäder, Håbo-hus, Tyresö Bostäder, Skövdebostäder, Lunds Kommuns Fastighets och Alingsåshem är några som byggt med stödet. – Det finns gott om goda exempel och det är relativt jämnt utspritt över hela landet utom i Stockholm och Göteborg och på de marknader som har överskott på bo-städer, säger Anders Nordstrand.
Vad betyder stödet för byggandet?
– Många av projekten hade säkert genomförts även utan stöd, men några har fått lägre hyra än de annars skulle ha haft. En bättre ekonomi i projekten gör att företagens ekonomi stärks och det gör att man har förutsättningar att fortsätta bygga framöver – med eller utan stöd, säger Anders Nordstrand
I de drygt 800 000 lägenheter som SABO-företagen äger och förvaltar runt om i Sverige bor det människor i olika åldrar och med olika bakgrund, yrken och ekono-miska förutsättningar. Alla är lika viktiga och alla ska ha råd till en bostad.
– Det finns ett stort behov av bostäder till grupper som inte är så betalningsstarka. Det gäller ungdomar, nyan-lända som ska etablera sig och även äldre som av olika
Kombohus Plus
–ett SABO-projekt
skäl behöver förändra sin boendesituation. Här ser Anders Nordstrand att investeringsstödet fyller ett viktig funktion. – Det ger möjlighet att bygga hyresrätter för fler och mindre betalningsstarka målgrupper. På marknader med allmänt svag efterfrågan, men med behov av bostäder till specifika grupper, har det bidragit till att starta projekt som annars inte gått att genomföra. På marknader med lite bättre efterfrågan, där det kanske varit möjligt att ge-nomföra investeringar utan stöd, har det istället varit möj-ligt att sätta hyran lägre än man annars skulle ha gjort. Vilka är de största utmaningarna för SABO? – Att öka produktiviteten i byggproduktionen och minska byggkostnaderna. Att öka rörligheten mellan boendefor-mer, så att vi nyttjar det befintliga bostadsbeståndet mer ändamålsenligt och ger människor möjligheter att bo på ett sätt som mer överensstämmer med livets olika skeden. SABO:s vd Anders Nordstrand har tre konkreta råd att ge till alla byggherrar som kanske inte har brytt sig om att söka investeringsstöd eller som tycker att det verkar krångligt:
De ekonomiska fördelarna är så pass stora att det
lönar sig att lägga ner en del arbete. Anders Nordstrand, vd SABO
Det finns en del restriktioner och regler som kan verka krångliga att följa upp. Men länstyrelsen som administrerar stödet har inget annat intresse än att stödet utnyttjas och blir smidigt.
Sök stödet för projekt som i så stor utsträckning som möjligt passar de krav som ställs. Då bygger man sannolikt enligt efterfrågan på orten men möjligheten till en lägre hyra kan ge förutsättningar att erbjuda projektet till bredare målgrupper.
Kombohus Bas
ett SABO-projekt
1
2
3
SABO, Sveriges Allmän- nyttiga Bostadsföretag, är en bransch- och intresse- organisation för mer än 300 allmännyttiga bostads-företag.
KORTA FAKTA OM
SABO
Vill du också bygga med investeringsstöd? Här hittar du all information om hur du ansöker www.boverket.se/ bidragochgarantier
– Vi vill spänna bågen ännu mer och dessutom bygga för framtiden, säger Dan Sandén, vd för Skövdebostäder. Skövdebostäder har alltid haft en stabil ekonomi och de senaste åren har man haft rekordhög lönsamhet. Förra året gjorde Skövdebostäder sitt bästa resultat någonsin. Samtidigt har de Sveriges nöjdaste hyresgäster i sina drygt 5 100 lägenheter. Tre år i rad har Skövdebostäder kammat hem fastighetsbranschens pris Kundkristallen där hyresgästerna själva fått betygsätta sitt bostadsbolag. 97 procent av kunderna uppger att de är nöjda – i vissa enskilda hyreshus är siffran 100 procent. Det går bra med andra ord.
Men hur kan man ha den högsta vinsten och samtidigt de nöjdaste kunderna?
– Det ena är en förutsättning för det andra. Vi har en stabil ekonomi och kan jobba långsiktigt samtidigt som vi kan satsa på nya projekt. Det ena utesluter inte det andra, säger Dan Sandén.
En viktig del i Skövdebostäders framgångskoncept är låga hyror. Därför var man bland de första i landet att an-vända sig av Boverkets investeringstöd när det infördes. Kort efter att man fått klartecken från länsstyrelsen var den första produktionen igång. Sedan dess har det bara rullat på och idag har Skövdebostäder byggt mer än 610
lägenheter där hyrorna kunnat hållas nere tack vare inves-teringsstödet. Och fler är på gång.
– Vi låg i startgroparna kan man säga och har haft stor nytta av investeringsstödet. Det har gjort att vi har kunnat bygga bostäder med hyror som människor kan efterfråga. Sedan är det självklart viktigt med faktorer som en bra upphandling, goda samarbeten samt erfarenhet och kom-petens för att hålla nere kostnaderna, säger Dan Sandén. Skövdebostäder bygger allt från ungdomsbostäder till unika miljöhus med investeringsstödet. Just nu byggs 8-våningshus med trästommar och bostadsbolaget spränger in nya hus i miljonprogramsområden för att få ett hållbarhetstänk.
Varierande projekt
Ibland framställs investeringsstödet som krångligt att söka med en djungel av regler, olika typer av stöd och många blanketter. Men Dan Sandén menar att det inte är ett dugg krångligt.
– Jag hör ibland när folk pratar att man uttrycker sig lite väl kategoriskt och menar att man inte kan få stödet. Men då har man inte satt sig in i detaljerna. När man väl har gjort det är det inte alls svårt eller krångligt, säger Dan Sandén. Och Skövdebostäder fortsätter bygga för framtiden. De 5 122 lägenheterna ska bli ännu fler. Just nu står man i
616 nya bostäder
i Skövde
Skövdebostäder förstod tidigt vinsten med statens investeringsstöd. Man var bland de första i landet att bygga lägenheter med stödet.
Goda exempel
Skövdebostäder ägs av Skövde Stadshus AB som i sin tur ägs av Skövde kommun. Som stadens största hyresvärd har man drygt 5 000 bostäder av alla upptänkliga slag och storlekar.
KORTA FAKTA OM
startgroparna för att bygga 132 nya studentlägenheter där investeringsstödet förhoppningsvis kan användas. – Stödet är positivt för bostadsproduktionen här i Skövde. Framförallt gör det att vi kan bygga till hyror som även de med begränsade resurser kan efterfråga, säger Dan Sandén.
De här projekten byggde Skövdebostäder med investeringsstöd:
Aspö Eko-logi – 242 lägenheter i ett område som är certifierat enligt tre miljömärkningar; passiv-husstandarden FEBY12, Miljöbyggnad guld och Svanen. En unik kombination av certifieringar. Ekedal – 150 mindre lägenheter för ungdomar 18–29 år där hyran för en 1:a är 4 200 kronor i månaden. Frostaliden – 189 lägenheter i höga hus med trästomme, upp till 8 våningar.
Grubbagården – 44 lägenheter där 12-våningshus byggts i ett miljonprogramsområde för att komplettera befintligt bestånd och bidra till social hållbarhet.
Vår drömbostad
Dan Sandén,
VD för Skövdebostäder
Kristoffer och Melinda
framför nya bostaden
Efter flera år i dyra och trånga studentlägenheter har Kristoffer Johansson äntligen hittat hem. Han och sambon Melinda Fridlundh har precis flyttat in i sin första gemensamma lägenhet. En nybyggd tvåa mitt i Skövde.
Kristoffer Johansson är 26 år och är snart färdigutbildad reklamfilmare. För bara några månader sedan bodde både han och flickvännen Melinda Fridlundh, 22, tillfälligt hemma hos sina föräldrar i Skövde. En lösning som inte var optimal.
Så när chansen dök upp i höstas att söka en ung-domsbostad i området Ekedal i centrala Skövde tveka-de tveka-de inte en sekund. Kristoffer hatveka-de hört talas om att hyrorna i lägenheterna var lägre än normalt och att de riktade sig till unga.
– Jag tänkte redan när Skövdebostäder gick ut med den första informationen om byggprojektet att där ska jag söka och där ska jag bo, säger han.
Hyran på 6 100 kronor är säkert flera tusenlappar lägre än vad en nyproducerad lägenhet i samma storlek normalt skulle kosta tror Kristoffer.
– Jag har bott i flera olika studentlägenheter genom åren och det är väldigt dyrt. Min senaste studentetta på 20 kvadratmeter kostade 3 500 kronor och nu har vi en billigare hyra i och med att vi är två.
Tvåan på Ekedal är drömlägenheten för Kristoffer och Melinda. Och en av Skövdebostäders 616 lägenheter som har byggts med investeringsstödet.
– Vi har haft tur. Man hör ofta om ungdomar som inte har råd att skaffa en egen lägenhet utan får flytta runt mellan olika andrahandslägenheter. Det känns väldigt skönt och tryggt att ha något eget, säger Kristoffer Johansson.
Skövdebostäders bostadsområde Ekedal i centrala är ett av många projekt som byggts med statens investerings- stöd till hyreslägenheter för ungdomar. Tanken är att unga ska ha råd att bo i en nyproducerad lägenhet till en rimlig hyra, där en en etta max kostar 4 000 kronor i månaden och en tvåa cirka 6 000 kronor.
1
2
3
4
» Det är alltid skönt
att ha råd att bo «
Vill du också bygga med investeringsstöd? Här hittar du all information om hur du ansöker www.boverket.se/ bidragochgarantier
Mer än 80 000 nya lägenheter behöver byggas varje år för att täcka Sveriges behov. Men det byggs för få bostäder i Sverige, det är ett påstående som vi ofta möts av i tidningar, radio och tv. Bostadsministern säger så här om bostads- byggandet:
– Vi bygger idag dubbelt så mycket som vi gjorde under förra mandatperioden. När jag tillträdde 2016 så påstod Boverket att det inte går att bygga mer än 40 000 lägenheter per år. Men det går visst att bygga mer. Det färdigställdes 53 500 lägenheter i Sverige 2017, och det var dubbelt så många som man hade räknat med.
Enligt ministern är det flera faktorer som gör att det fak-tiskt går att producera lägenheter i en högre takt.
– Vi kan använda modern teknik i större utsträckning som gör att det går att bygga billigare och snabbare med hög kvalitet.
Nyligen kom också ett förslag till en helt ny bostadsför- sörjningslag på uppdrag av regeringen. En lag som bostads- ministern tror kommer att påverka bostadsbyggandet ännu mer i en positiv riktning. Den nya lagen ska göra det tydligare när det gäller att planera bostäder för olika inkomstnivåer. – Förslaget till ny bostadsförsörjningslag innehåller en del där man menar att kommunerna ska åläggas att redovisa hur de möter de behov av bostäder som finns i kommunerna. På det sättet blir det tydligt vad de gör och inte gör, säger Peter Eriksson.
I dag styr marknaden mycket av det som byggs. I attrakti-va områden som Stockholm är marken åtråvärd och mycket av det som byggs är dyra lägenheter och bostadsrätter. Men om enbart marknaden ska bestämma villkoren så är risken uppenbar att många blir utan bostad, menar bostadsministern. – Det går att bygga för alla. Men då måste staten vara aktiv i bostadsbyggandet på ett tydligt sätt. Och i kommu-nerna handlar det mycket om politisk vilja hur man använder marken till att bygga. Och från regeringen jobbar vi med att
få fram tydliga och enkla regler så att det inte tar för lång tid att bygga. Vi behöver också ha olika stöd som underlättar för att alla ska få bostäder, säger Peter Eriksson.
Det statliga investeringsstödet för hyresrätter är ett exempel
– Investeringsstödet är viktigt eftersom alla - butiksbiträden, sjuksköterskor, arbetslösa – behöver en bostad. Stödet var på gång när jag tillträdde och det var en av de första frågorna jag tog tag i. Det har bara funnits att söka lite mer än ett år och det har redan slagit väl ut. Hittills har ungefär 12 000 hyresrätter fått stöd, lägenheter som dessutom är extra ener-gisnåla, säger Peter Eriksson.
Att stödet har varit misslyckat i Stockholmsregionen, som vissa kritiker menat, tillbakavisas av ministern. Bostads- problemet i Stockholm beror på att kommunerna inte styr byggandet mot bostäder med lägre boendekostnader, menar han.
– Där stödet har använts har det tagits fram bostäder till rimliga kostnader. Men det är ju enklare för företagen att bygga där många vill bo, och ta ut maxpris för det. Inves-teringsstödet är tänkt att användas i något mindre attraktiva områden, där det ändå finns efterfrågan på bostäder. Även i Stockholm finns en hel del sådana områden.
Har investeringstödet en framtid?
– Vilken regering vi än har så kommer det att vara nöd-vändigt framöver att staten bidrar till att vi ska ha bostäder för alla. Det går inte att komma runt den frågan. Jag har svårt att se att vi ska kunna klara bostadsfrågan utan några statliga stöd alls. Investeringsstödet är en modell, det kan också finnas andra modeller i framtiden, men det kommer att be-hövas statligt stöd till bostäder som folk har råd att efterfrå-ga, säger bostadsminister Peter Eriksson.
Vi behöver bygga för alla
Det går att bygga för alla. Det menar bostadsminister Peter Eriksson (mp).En aktiv politik från stat och kommun, samt tydliga och enkla regler är hans recept. – Ska marknaden själv styra är det en uppenbar risk att många blir utan, säger han.
Ministerns tankar
Situationen för hushåll som står långt ifrån eller är nya på bostadsmarknaden har under lång tid varit ansträngd. Kommunerna har med sitt bo-stadsförsörjningsansvar en viktig roll för utveck-lingen av bostadsbyggandet och utveckutveck-lingen på bostadsmarknaden. Regeringen gav därför utredaren Hanna Wiik i uppdrag att kartlägga hur kommunerna arbetar med efterfrågan och bostadsbehoven bland grupper som har svag
ställning på bostadsmarknaden och analysera om det finns behov av fler kommunala verktyg eller förändringar i bostadsförsörjningslagen. Utredningen föreslår en ny lag om bostads-försörjning och de samlade förslagen syftar till att ge kommunerna bättre förutsättningar och ett skarpare yttre tryck att åtgärda bostadsbris-ten. Förslaget innebär ett nytt arbetssätt där Boverket, länsstyrelserna, regionerna och
Peter Eriksson,
Bostadsminister
Bostadsminister Peter Eriksson:
» Aktiv politik – en förutsättning för
att alla ska ha råd med en bostad «
munerna ges olika roller och förväntas bidra till att skärpa och förfina bilden av bostadsbristens omfattning, och vad som är effektiva insatser för att åtgärda den.
– Utredningen visar på ett arbetssätt och ansvarsfördelning som innebär att det planeras och byggs bostäder för alla inkomstgrupper. Det är bra. De olika verktyg som kommunerna har idag går att använda för att klara uppgiften,
säger bostadsminister Peter Eriksson.
Läs mer om den nya bostadsförsörjningslagen på regeringen.se
Utredare Hanna Wiik Foto: Anna Molander
Örebro växer snabbt men klokt:
» Vi vill ha en bostadsmarknad i balans «
BJC Group AB och
arkitekt White Arkitekter
örebro bygger livsmiljöer
Boverket har bland annat ett uppdrag av regeringen att skapa en enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen (PBL). Inom ramen för detta uppdrag har Boverket nu tagit fram en webbutbildning som ger en pedagogisk introduktion till reglerna.
Webbutbildningen riktar sig till alla som arbetar med frågor som rör krav på byggnadsverk och
regler för byggande. Oavsett om man arbetar som till exempel byggnadsinspektör, på byggföretag, som konsult eller leverantör av
bygg-material behöver man känna till byggreglerna och deras tillämpning.
Utbildningen tar cirka 25 minuter och du hittar den på boverket.se under PBL Akademin.
– Vid byggnation av nya bostadsområden strävar vi efter att en andel av marken ska säljas till fastighetsägare som åtar sig att bygga bostäder med överkomliga hyror. Där kan det statliga investeringsstödet vara en av flera olika lösningar, säger Emma Gren
Många vill till Örebro. Staden och kommunen växer snabbt och det byggs som aldrig förr. Emma Gren är plan- arkitekt i kommunen och hon finns med i byggprocessen från detaljplan till färdigt bygge. Hon tror att det är flera saker som gör Örebro kommun så attraktiv.
– Vi är väldigt mångfacetterade. Det finns en bredd här och vi har många starka arbetsgivare med ett universitets- sjukhus som en stor dragkraft. Många studenter som kommer hit väljer att bo kvar i Örebro och det gör att det hela tiden behövs nya bostäder. Trycket är hårt på vår mark, säger Emma Gren.
Byggtakten i Örebro är bland den högsta i Sverige. De senaste åren har det byggts flera attraktiva och nytänkande områden. Och Örebro har ett unikt sätt att driva byggpro-cessen, den så kallade ”Örebromodellen”. Modellen har använts i många år och även andra kommuner jobbar på liknande sätt, till exempel Uppsala.
Örebromodellen innebär att:
• Kommunen markanvisar enbart kommunal och detaljplanelagt mark till fasta priser.
• Det sker en kontinuerlig dialog mellan kommun, byggaktör och arkitekt som leder projekten från vision till verklighet.
• Marken säljs inte förrän bygglovet är beviljat och bygglovspliktiga åtgärder är påbörjade. De här kraven ska vara helt uppfyllda för att det ska bli en markför-säljning. Och det sker en kontinuerlig dialog mellan alla parter.
Varför har ni så tuffa krav?
– Genom vårt arbetssätt kan vi på kort tid utveckla bostads-projekt tillsammans med byggaktörerna. Samarbetet bygger på en ömsesidig förståelse för varandras roller och intressen. Med hjälp av Örebromodellen motverkar vi spekulation på kommunägd mark och säkrar att marken faktiskt blir bebyggd, säger Emma Gren. Fördelarna med Örebromodellen är många, menar hon.
– Det går snabbt och effektivt och vi är markägare hela vägen fram till köpet. På det här sättet vet vi när det ska byggas och vi kan bevaka hur bebyggelsen ska gestaltas och anpassas till omgivningen.
Vad säger byggaktörerna om de här ganska tuffa kraven?
– Vissa byggaktörer knorrar lite och påpekar risken med att ta lån hos banken när de själva inte är markägare, men det brukar gå att lösa. En fördel för byggaktörerna är att de kan räkna utifrån fasta markpriser redan från början, säger Emma Gren.
Hur tungt väger investeringsstödet när ni väljer vem som ska få bygga? – Vi har ett alldeles nytt exempel med bostads-området Norra Ormesta. Där har vi precis gått ut med markanvisning och en av bygg-aktörerna har delvis valts ut för att de tänker söka det statliga investeringsstödet, säger Emma Gren.
I Örebro är modellen
en bostadsmarknad
i balans
Örebro växer så det knakar. Mer än 2 000 lägenheter har byggts på ett år och byggherrarna står i kö för att köpa tomtmark. Planarkitekt Emma Gren och hennes kollegor är noga med vilka som får bygga och de väljer byggaktörer med stor omsorg.
Emma Gren
Planarkitekt
Örebro kommun
Dina Oetterli är inte ensam. Många unga lever i kappsäck och flyttar runt hos kompisar, sover på soffor eller i var-dagsrum eller hittar någon tillfällig lösning i andra hand. Ofta till skyhöga hyror för några få kvadratmeter som man får räkna med att dela med andra.
– Ett tag försökte jag få lån för att köpa mig en bostad. Men alla mina sparpengar och lönen jag hade räckte bara till att få låna 750 000 kronor. När jag kollade på Hemnet vad jag skulle ha råd att köpa med den kontantinsatsen så blev det en segelbåt, säger Dina Oetterli.
Hon vet hur det är att inte ha någon egen bostad. På två och ett halv år har hon bott i 9 olika lägenheter i Stock-holm, ofta bara ett par månader i taget. Och mellan varje lägenhet har hon tvingats flytta hem sitt pick och pack till sin mamma. Det blir 18 flyttar på två och ett halvt år. Alla ska ha ett tryggt hem
– I Stockholm finns det inte tillräckligt med bostäder oavsett hur mycket du är beredd att betala. Jag har varit med om en andrahandstvåa där vi var tre stycken som var beredda att hyra den för 12 000 kronor i månaden. Den lottades ut och jag förlorade lotteriet, säger Dina krasst. I dag ryms hela hennes liv i två små resväskor. Hur många gånger hon har flyttat runt sin säng mellan olika adresser vet hon inte längre. Hon funderar på hur andra unga gör som är inflyttade i Stockholm från övriga delar av landet och som inte har föräldrar att landa hos som mellanstation med alla sakerna.
Dina är tidigare verksamhetschef på jagvillhabostad. nu. Ett partipolitiskt och religiöst obundet förbund som jobbar för att unga bostadssökande ska få en egen lägenhet. Man vill påverka byggbransch, politiker och makthavare att bygga mer.
– Vår vision är att alla ska ha ett tryggt hem. Och det har man inte om man flyttar runt i andrahand och bor här
och där några månader i taget. Det är ovärdigt och en dubbel stress. Du vet inte hur länge du får bo kvar och samtidigt så ska du anpassa dig till en ny vardag i ett nytt område hela tiden, säger Dina.
För snart ett år sedan hände det som Dina knappast vågat hoppas på. Hon fick ett eget förstahandskontrakt på en lägenhet. En tvåa i Hökarängen på 60 kvadrat med en hyra på 6 170 kronor i månaden. Visserligen delar hon den en med en kompis för att ha råd med hyran. Men det är ändå vad hon drömt om.
Overkligt att skriva kontrakt
Och hon minns exakt den overkliga känslan när hon fick komma upp på bostadsbolaget Familjebostäders kontor och skriva under kontraktet.
– De tyckte nog att jag betedde mig oerhört konstigt för jag var alldeles vimsig och kunde knappt ta in att det verkligen var jag som satte min namnteckning på ett eget förstahandskontrakt, säger hon.
Dina har funderat mycket på hur bostadsbristen i Stockholm skulle kunna lösas. För det går att lösa den, det är hon övertygad om.
– Man borde göra som man gjort i Wien i Österrike i vissa områden. Där har man höjt skatten lite och låtit pengarna användas till att bygga bostäder som bland annat unga har råd att bo i. Jag tror att den enda lösningen är att subventionera hyrorna där trycket är hårt, säger Dina Oetterli.
Hon har flyttat 18 gånger
– stressen är det värsta
» Jag tror att den enda lösningen
är att subventionera hyrorna«
Många bävar för att flytta ett par tre gånger i livet. För 23-åriga Dina Oetterli i Stockholm är det vardagsmat. Hon har flyttat 18 gånger på två och ett halvt år i väntan på ett eget förstahandskontrakt. ”Stressen är det värsta”, säger hon.
Dina Oetterli
Boende Stockholm
Han beskriver Trianon som det lilla, lokala fastighets-bolaget. Olof Andersson är företagaren som jobbade i frukt- och grönsaksbranschen i tjugo år, sålde företaget och investerade i ett par fastigheter. Fastigheterna blev snabbt fler och idag är han vd för Trianon som äger 2 040 lägenheter i Malmö.
När andra byggbolag väljer exklusiva områden som Västra hamnen väljer Trianon att bygga även i andra om-råden. Företagets motto är att man ska ha råd att bo i en nyproducerad lägenhet.
– Det finns en stor grupp människor som aldrig har råd med en lägenhet i de dyraste områdena. Vi vill utveckla hela Malmö och tillhandahålla lägenheter med konkur-renskraftiga hyror för en långsiktighet och en hållbarhet, säger Olof Anderson.
Stor nytta av stödet
Statens investeringsstöd är en viktig faktor för att Trianon ska kunna bygga bostäder som uppfyller de kraven. Att söka investeringsstöd är en självklarhet när bolaget planerar ett nytt byggprojekt. Och man har haft stor nytta av stödet enligt Olof Andersson.
– Den stora vinsten med investeringsstödet är att vi kan erbjuda nyproducerade bostäder till en bredare mål-grupp. Det är den stora konkreta vinsten, säger han. Hittills har Trianon byggt närmare 250 lägenheter där investeringsödet har kunnat användas för att hålla nere hyresnivån.
• 154 lägenheter har byggts i Lindängen och 100 i Oxie. Och ännu fler lägenheter är på gång att byggas med investeringsstöd.
• I maj månad var det byggstart för 140 lägenheter i Oxie och det finns planer på att bygga även i Rosengård. Stödet möjliggör nyproduktion
Jonas Karlsryd är business controller i Trianon. Han har stor erfarenhet av att använda sig av investeringsstöden i byggprojekten. När Boverket inledde sin Sverigeturné i Helsingborg med kampanjen ”Bygg för Sverige” delade Jonas Karlsryd med sig av sina och bolagets erfarenheter av hur man jobbar i Malmö.
– Stödet möjliggör nyproduktion i områden där det kanske inte har byggts så mycket nytt. Jag tycker att bidragen
verk-Bostäder som
fler har råd med
Malmö växer snabbast i hela Sverige. Nya, lyxiga områden som Västra Hamnen exploateras stort och exklusiva bostadsrätter tar form. Men fastighetsbolaget Tianon vill även bygga i områden där folk har råd att bo. – Vi vill utveckla hela Malmö, säger Olof Andersson, vd för Trianon.
ligen träffar rätt och möjliggör produktion i hela Malmö. Nu kan vi även erbjuda personer med lite lägre inkomst att flytta till ett nybyggt alternativ i samma område.
Trianon har som rutin att ansöka om investeringsstöd för byggprojekt där det passar. Och att ansökningspro-cessen skulle vara krånglig på något sätt tycker inte Olof Andersson.
– Vi har läst på och hanterat materialet och inte på något sätt upplevt det som krångligt, säger han.
Och Jonas Karlsryd håller med. Han vill ta död på de eventuella fördomar som kan finnas att det skulle vara svårt att söka investeringsstöd.
– Jag har hört att ett finns fördomar om att det skulle vara krångligt att söka. Så är det verkligen inte. Det är både enkelt och tydligt hur man ska göra och länsstyrelsen har varit mycket behjälplig under hela processen.
Exempel på Trianons byggprojekt i Malmö med investeringsstöd:
Nybyggnationen av lägenheter på Lindängen i anslutning till Vårsången. Här har det byggts lägenheter från 1,5 till 6 rum.
Lägenheterna håller hög kvalitet men är inga lyxlägenheter.
En 4-rumslägenhet på 87 kvm har en hyra på 9 700 kronor i månaden.
Olof Andersson,
vd för Trianon
Vill du också bygga med investeringsstöd? Här hittar du all information om hur du ansöker www.boverket.se/ bidragochgarantier
1
2
3
Trianon är ett fastighetsbolag som äger, förvaltar, utvecklar samt bygger bostäder och kommersiella fastigheter i Malmö.
KORTA FAKTA OM
– Vår bedömning är att Stockholmsregionen under de senaste 15-20 åren gått miste om produktionsvärden i storleksordningen 150-200 miljarder på grund av bostads-marknaden, säger han.
Många minns säkert när Spotifys grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon häromåret hotade med att flytta sitt multinationella företag utomlands när de inte hittade bo-städer i Stockholm till sina nyanställda. En effekt som kan bli dyr samhällsekonomiskt.
– Det är förstås allvarligt när den typen av företag som ligger i den teknologiska fronten tycker att bostadssmarknaden är så viktigt i deras investeringsbeslut att de ens överväger att flytta utom-lands, säger Tore Englén
En stor del av bostadsproblemet finns i Stockholm. En region som växer med två SL-bussar om dagen eller 100 personer. Drygt hälften av till-växten är invandring, 30–40 procent är födelsenetto och resterande 5–10 procent är inflyttning från andra delar av landet. Med andra ord växer inte Stockholm genom att man avfolkar andra delar av landet, något som kanske många tror.
Hur mäter man egentligen vad en bostadsbrist eller en snedfördelad bostadsmarknad kostar samhället? Frågan är inte lätt att svara på enligt analytikern Tore Englén på WSP, som tagit fram flera studier inom området. Han beskriver problemet så här:
– Det råder bostadsbrist i gruppen utrikesfödda och unga som inte har kapital med sig in på ägarmarknaden, som inte har föräldrar eller far- och morföräldrar som kan hjälpa dem att ta sig in på ägandemarknaden.
• En studie som WSP har gjort visar att om bostads-marknaden hade varit i balans mellan åren 2000–2015 så hade BNP kunnat vara 6 miljarder högre.
• En annan studie från WSP visar att Stockholmsregi-onen gått miste om produktionsvärden i storleksord-ningen 170 miljarder under samma tidsperiod om man hade man haft en bättre fungerande bostadsmarknad där fler kunnat flytta och haft arbete, vilket lett till en högre produktion.
– Problemet är att vi har en väldigt tudelad arbets- marknad. Vi har ingen bostadsbrist i den
välmå-ende medelklassen. Bristen finns i områden som ligger långt ifrån de välmående
områdena, i förorter där det finns exempel på två- och trerummare
som delas av upp till tio personer. Vi kan inte lösa bostadsbristen för nyanlända genom att bygga som vi gör idag, säger Tore Englén.
Enligt honom behövs det ett nytt typ av byggande för att få bort bostadsbristen i Sverige.
– Vi måste på ett eller annat sätt hitta ett nytt segment av nyproduktion som har tydligare bäring mot den faktiska bostadsbristen. Vi måste bygga för de som inte är den välmående medel-klassen. En förutsättning för det är sannolikt någon form av statligt stöd, säger Tore Englén.
Vilket är ditt råd till landets byggherrar?
– Att försöka hitta en ny nisch där marknaden inte är mättad. Till exempel skulle det statliga investeringsstödet kunna bli mer intressant nu när marknaden för nya bostads- rätter tycks ha svalnat ordentligt. Nu måste byggbolagens produktionskapacitet kanaliseras åt något annat håll där efterfrågan inte är mättad och en sån marknad behöver troligen någon form av stöd, säger Tore Englén, analytiker på WSP.
Det är svårt att sätta en prislapp på vad bostadsbristen kostar Sverige. Det menar Tore Englén, analytiker på det globala konsultföretaget WSP. Men det handlar om enorma belopp varje år.
Bostadsbristen
kostar Sverige miljarder
vad betyder byggandet för sverige?
Problemet är
att vi har en
väldigt tudelad
arbetsmarknad
Tore Englén, analytiker, konstaterar:
» Vi måste bygga för de som inte
är den välmående medelklassen «
WSP är ett konsultbolag inom samhällsbyggarsektorn med fokus på teknik och analys. WSP är ett globalt företag med 42 000 med- arbetare, på 550 kontor i 40 länder.
KORTA FAKTA OM
WSPBostadsmarknadsenkäten
från Boverket
Nu kan Boverket presentera en samlad bild av bostadsmarknaden i Sverige tack vare sin årliga enkät med svar från i stort sett alla kommuner. Samtidigt publiceras en ny rapport om äldres boendeekonomi. Slutsatsen: Fler bostäder be-hövs, bland annat särskilda boenden för äldre. Med underlag från 288 av Sveriges 290 kom-muner kan Boverket ge en unik sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2017 och 2018. Svaren i enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och speglar därmed bostadsmarknaden i hela landet, vilket ingen annan undersökning gör. Resultaten finns som öppna data på Boverkets webbplats. Du har tillstånd att kopiera och distribuera den öppna datan samt göra bearbetningar. Ange Boverket och bostadsmarknadsenkäten som källa.
Så tillämpades plan-
och bygglagen 2017
Boverket följer varje år upp hur tillämpning och vägledning av plan- och bygglagstiftningen utvecklas. Nu finns uppföljningen av det senaste året på Boverkets webbplats, bland annat som öppen data med statistik för lov och byggande.
Boverket belyser även aktuella frågor i så kallade spaningar. Spaningarna är ett sätt att lyfta erfarenheter, utmaningar och möjligheter för en bättre tillämpning av lagen. Gå in på Boverkets webbsida och sök efter “Uppföljning av PBL” om du är intresserad av mer informa-tion och ta del av all fakta som uppföljningen innehåller.
Kör man 100 mil norrut från Stockholm så kommer man till Jokkmokk i Norrbottens län. Sveriges näst största kommun – till ytan. Men en av de minsta sett till befolkningen. I hela kommunen bor det 5 100 personer och kommun- ägda Jokkmokkshus har totalt 596 lägenheter, de flesta finns i huvudorten Jokkmokk.
Här har man i årtionden tampats med samma problem som många glesbygdskommuner i norr – avflyttningen. Och det är skälet till att inget nytt har byggts under så lång tid. – Vi har tappat 3 000 invånare sedan 80-talet och därför har vi inte haft något behov av att bygga några lägenheter, säger Ann-Christin Kvickström.
Men för två år sedan hördes ljudet som inte hörts på 25 år i Jokkmokk – mullret från grävskopor och byggmaskiner i arbete. Under tidig vår 2016 började tvåvåningshuset Nya Renen ta form och ett år senare i februari 2017 var det klart för inflyttning.
Varför bestämde ni er plötsligt för att bygga igen efter 25 år?
– Vi hade bostadsbrist helt enkelt och behövde fler lägen-heter. En del äldre som flyttat från sina hus behövde lägenhet och vi hade flera sökande till varje ledig lägenhet, säger Ann-Christin Kvickström, vd för Jokkmokkshus.
Jokkmokkhus hade hört talas om att det fanns ett inves-teringsstöd och tog hjälp med att formulera en ansökan till Länsstyrelsen i Norrbotten. Och beskedet var positivt. Jokkmokkshus beviljades 1,7 miljoner kronor till bygg-projektet.
– Det hade inte varit trolig att vi hade byggt utan stödet. Vi är ju en liten ort med en generellt låg hyresnivå. Vi kan inte ta ut hyror som man gör när man bygger nytt i storstäderna och det hade därför varit svårt att bygga utan stödet, säger Ann-Christin Kvickström.
Huset, som kom till tack vare investeringsödet, är i två våningar och innehåller tio lägenheter med ettor, tvåor och treor. Den billigaste lägenheten har en månadshyra på drygt 4 800 kronor. Och även om det inte är några lyxlä-genheter så är standarden hög med carport, tvättmaskin, diskmaskin, torktumlare och kabel-tv inkluderat i hyran. Kul att Jokkmokk satsar igen
Jokkmokksborna gläds åt ”byggboomen”. Ann-Christin Kvickström får ofta höra spontana kommentarer från folk som kommer fram på gatan och är positiva och glada. – De tycker att det är kul att Jokkmokkhus tror på Jokkmokk och vill satsa här igen. Det är jättetrevligt att få vara med om det här, säger Ann-Christin Kvickström. Och byggprojektet Nya Renen har redan fått ringar på vattnet. Jokkmokkhus har byggt ytterligare 7 lägenheter, som även de har beviljats investeringsstöd från Länstyrelsen. Och flera nya villor ska snart byggas – också de första på 25 år. Nya Renen i Jokkmokk
•
Den nybyggda fastigheten är i 2 plan med tio lägenheter.•
Lägenheterna är ettor, tvåor och treor från 43 kvadratmeter till 66 kvadratmeter.•
Hyrorna är från 4 813 kronor per månad till 7 198 kronor per månad.•
Totalkostnaden för bygget är 16,5 miljoner.•
Investeringsstödet är 1,7 miljoner kronor.•
Målet var att normhyran inte skulle bli över 1 300 kronor per kvadratmeter.Första nybygget på 25 år
I lilla Jokkmokk i Norrbotten har det inte byggts ett enda hus på 25 år. Förrän i fjol. Då kunde tio hyresgäster flytta in i hyreshuset Nya Renen. Och det tack var investeringsödet. – Stödet var en av anledningarna till att vi byggde, säger Ann-Christin Kvickström, vd för kommunägda Jokkmokkshus.Hyreshuset Nya Renen
Goda exempel
AB Jokkmokkshus är ett helägt kommunalt allmän- nyttigt bostadsföretag utan eget vinstintresse. Ändamå-let med verksamheten är att bereda bostäder och lokaler av god standard till lägsta möjliga kostnad.
KORTA FAKTA OM
Trendspaning i
framtidens boende
– Vi står inför en babyboom och en äldreboom med allt fler unga och gamla och det kommer att ställas helt andra krav på våra bostäder. Det är en stor utmaning för de som bygger, säger han.
Erik Herngren på Kairos Future ser flera generella ten-denser när han trendspanar kring framtidens boenden. • Vi kommer att bo trängre
• Klyftorna mellan fattiga och rika ökar. • Grupperna äldre och yngre blir större.
Vår digitaliserade värld har redan förändrat samhället och boendet på många sätt. Vi går mot en värld med självkö-rande bilar, robotmedhjälpare för livets olika basbehov i hemmet och vi kan utföra det mesta med smarta digitala manicker oavsett var vi befinner oss.
Och våra hem kommer också att förändras – och delvis som en motvikt till digitaliseringen, tror Erik Herngren, analytiker på Kairos Future som hjälper företag och orga-nisationer att förstå och forma sin framtid.
– Idag blir arbetslivet och samhället allt mer relations-intensivt. De gemensamma ytorna används allt oftare som mötesplatser vilket leder till att vi blir konstant publika och synliggjorda. Då ökar behovet av att hitta samman-hang där vi kan vara i fred. Behovet av att dra sig undan ökar. Bostaden är inte bara ett hem, den går mot att bli basen för livet och vi kommer att se ett behov av fler ’hemlighus’ eller ’fulrum’, säger Erik Herngren. Samtidigt öppnar många yngre personer upp sin hem via olika digitala kanaler så det innebär inte en framtid med isolerade hem. Bara andra gränssättningar än förr.
Våra hem kommer rent fysiskt att se annorlunda ut i framtian, en tendens vi kan se redan idag. – Det generella och det som accentueras är att det blir rumsöverskridande, det fysiska rummet sätter inte längre gränser som förr. Vi använder köket som vardagsrum och
badrummet är den nya reflektionsytan. Tv-soffan är borta eftersom vi visserligen sitter i soffan men vi sitter med varsin mobil och kollar på olika saker istället för teven. Likaså har arbetsrummet och skrivborden försvunnit från många hem eftersom tevesoffan är den nya hemarbetsplatsen.
Hur ska då byggherrar tänka när de ska bygga framtidens boende?
– Utmaningar framåt blir den växande grupp yngre och äldre. Vi ser en kraftig ökning av andelen barnfamiljer och äldre över 80 år de kommande tio åren. Med det följer också radikalt många fler dementa människor. Vi kan kon-statera att det kommer att ställa helt andra krav på boen-det med speciallösningar eftersom en massa människor kommer tvingas bo kvar hemma längre. Det kommer inte finnas varken ekonomi eller plats för specialdestinerade boenden för äldre på samma sätt som tidigare, säger Erik Herngren.
– Jag tycker att man som byggherre ska fråga sig vilken roll man vill ha. Att inte bara bygga en fysisk byggnad, till exempel ett boende för äldre utan att även tänka i ett hel-hetsperspektiv och erbjuda de som bor där olika tilläggs-tjänster och inte bara boendet. För de som är innovativa och tänker i de här banorna finns det växande affärs- möjligheter. Dessutom kan man ta hjälp av olika stöd, till exempel investeringsstödet, för att hitta ekonomiska lös-ningar redan idag, säger Erik Herngren.
Vi kommer att bo annorlunda i framtidens jämfört med idag.
Det menar Erik Herngren, analytiker på konsult- och analysföretaget Kairos Future.
Erik Herngren,
analytiker på Kairos future
» Äldreboom, robotar och
speciallösningar – en utmaning
för framtidens byggare! «
Kairos Future är ett interna-tionellt konsult- och analys- företag som hjälper företag och organisationer att förstå och utforma sin framtid. Före-tagets vision är en värld där alla sätter framtiden främst.
KORTA FAKTA OM
KAIROS FUTURE
Stöd får lämnas för att bygga hyresbostäder i områden med befolkningstillväxt och bostadsbrist samt för att bygga bostäder för studerande. Stöd kan även lämnas för bostäder i kommuner som inte har befolkningstillväxt, om det finns brist på en viss typ av bostäder och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.
I budgeten för 2018 har regeringen avsatt 3,2 miljarder kronor och 3,2 miljarder årligen för 2019–2020.
Påbyggnadsbonus
Påbyggnadsbonus om högst 75 procent av grundstödet in-fördes den 1 maj 2018. Detta innebär att den som bygger nya hyresbostäder och bostäder för studerande genom en påbyggnad på ett befintligt hus kan få en bonus utöver grundstödet. Kravet är att byggnadsprojektet ska leda till
att antalet våningsplan med bostäder utökas i en befintlig byggnad och minst fem lägenheter byggs per nytt vånings-plan.
Några viktiga villkor
Stöd får bara lämnas om boendekostnaderna blir rimliga. Normhyran per kvadratmeter boarea får därför inte över-stiga visst belopp. De bostäder och byggnader som anord-nas med stödet ska också vara mer energieffektiva än vad som gäller för övrig nyproduktion enligt Boverkets bygg-regler. Hyresbostäderna ska förmedlas genom en överens-kommelse med den kommunala bostadsförmedlingen eller att fastighetsägaren på annat sätt ser till att bostäderna för-medlas enligt öppna och transparenta principer. Hyresvärden får endast ställa rimliga krav på bostadssökandens ekonomi.
Förbättrat stöd för
hyresbostäder och
bostäder för studerande
Regeringen har beslutat att utöka både stödnivån och den tillåtna normhyresnivån för investeringsstödet i samtliga geografiska områden. Dessutom införs en påbyggnadsbonus som innebär att den som bygger nya hyresbostäder och studentbostäder genom att utöka antalet våningsplan i en befintlig byggnad kan få en bonus utöver grundstödet.Börja med att hämta information
På boverket.se finns allt du behö- ver veta, inklusive detaljerad väg-ledning för alla moment.
Läs igenom villkoren noga
Det kan krävas en motprestation av dig som söker, så läs igenom alla villkor noga. Kontakta Länsstyrelsen vid frågor På varje länsstyrelse finns personer som arbetar med stöden, kontakta dem om du vill veta mer.
Ansök om stöd till länsstyrelsen
Vänd dig till länssty-relsen i det län där fastigheten finns. Länsstyrelsens beslut kan överklagas Om du inte är nöjd med länsstyrelsens beslut kan du över-klaga till Boverket.
Så här fungerar det – steg för steg
Möjlighet till
finansiering
Att det behöver byggas fler bostäder i Sverige är allmänt känt. Men bostadsbyggande kostar mycket pengar och kapital binds upp under lång tid. Det här kan vara ett problem, inte minst för mindre eller medelstora byggherrar. Att bevisa lönsamhet i ett projekt är tids- krävande och banker vare sig vill, eller får, ta för stora risker.Här kommer Kreditgaranti från Boverket in i bilden. Det beskrivs enklast som en försäkring som kan tecknas för lån till ny- och ombyggnad av bostäder. Garantin ger ett skydd mot kreditförluster och minskar därför behovet egen kapitalinsats eller topplån för den som vill bygga. Något som gynnar såväl byggherren som banken. Kreditgarantier kan lämnas för lån för upp till 90 procent av marknadsvärdet som Boverket bedömer utan hänsyn till spekulativa eller tillfälliga förhållanden. För hus som upplåts med kooperativ hyresrätt kan garanti lämnas upp till 95 procent av marknadsvärdet. I områden med låga marknadsvärden får kreditgarantins belopp motsvara ett schablonberäknat belopp.
Boverket kan göra en preliminär bedömning av möj-ligheten att teckna en garanti redan innan ett projekt har börjat byggas. Detta kan ha stor betydelse för möjligheten att ordna finansiering, såväl för lån under byggtiden men även för den slutliga finansieringen.
Läs mer om kreditgaranti på boverket.se.
Stöd för innovativt och
hållbart bostadsbyggande
Regeringen har beslutat om ett stöd till innovativt och hållbart bostadsbyggande. Stödet, som omfattar totalt 275 miljoner kronor under 2018-2020, lämnas för åtgärder som främjar ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimat- och miljöpåverkan. Förordningen kommer att träda i kraft den 1 juli 2018. Det är Boverket som administrerar stödet och mer information finns på webbsidan. Ansökningsomgången pågår från den 1 augusti till och med den 8 oktober 2018.
Korta fakta om
investeringsstöden
Investeringsstöden för att bygga hyresbostäder och bostäder för studenter infördes i november månad 2016, (det tidsbe-gränsade stödet), respektive den 1 januari 2017, (det lång-siktiga stödet). I budgeten för 2018 har regeringen avsatt 3,2 miljarder kronor och därefter 3,2 miljarder kronor år-ligen för 2019–2020. Detta gäller för båda stöden. Hittills har 375 projekt beviljats stöd motsvarande cirka 3,2 miljarder kronor. Beviljade projekt förväntas bidra till att runt 12 000 lägenheter kommer att byggas. Det är ett långsiktigt stöd och något slutdatum för stödet finns inte.
Stöd för renovering
och energieffektivisering
i vissa bostadsområden
Som fastighetsägare kan du söka stöd för att renovera och energieffektivisera hyresbostäder i områden med socioeko- nomiska utmaningar. Ansökningsblankett, en guide för hur du fyller i ansökan samt för-ordning och föreskrifter finns på boverket.se
För dig som bygger hyresbostäder • Helsingborg, 18 april • Skövde, 5 juni • Sundsvall, 29 augusti • Luleå, 12 september • Örebro, 24 oktober
För dig som bygger studentbostäder • Stockholm, 20 juni
Läs mer och anmäl dig på boverket.se/godaexempel
Boverket och länsstyrelserna i landet arrangerar informationsmöten under 2018 om att bygga bostäder med investeringsstöd under rubriken Bygg för Sverige! På varje informationsmöte in-formerar Boverket om de nya förbättrade
villko-ren i regeringens investeringsstöd för att bygga hyresbostäder och bostäder för studenter och byggherrar visar sina exempel på hur man lyckats bygga till rimliga hyresnivåer, uppnå energibonusen, använda olika entreprenadformer med mera.
Inspiration,
nätverkande
och diskussioner
Ansvarar för handläggning och beslutar om stöd. Ansökan om stöd ska skickas till länsstyrelsen i det län där fastigheten är belägen. Länsstyrelsen svarar också på frågor.Boverkets roll är att skriva föreskrifter för stödet. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Boverket.
Regeringen bestämmer villkor för stöd i en förordning.
