Examensarbete Malmö högskola
51-60 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle Maj 2006
MULTIPLA SOCIALA
ROLLER
STRESS ELLER UTVECKLING FÖR KVINNAN I
DAGENS SAMHÄLLE?
CAMILLA TAURIAINEN
CECILIA ROSENGREN
HANDLEDARE: ANDERS RAMSAY
EXAMINATOR: AJE CARLBOM
MULTIPLA SOCIALA
ROLLER
STRESS ELLER UTVECKLING FÖR KVINNAN I
DAGENS SAMHÄLLE?
CAMILLA TAURIAINEN
CECILIA ROSENGREN
Tauriainen, C & Rosengren, C Multipla sociala roller. Stress eller utveckling för kvinnan i dagens samhälle? Multipla social roles. Stress or development for the woman in today´s society? Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2006.
Syftet med vår uppsats är att ta reda på om fyra kvinnor i två mellanstora väst och sydsvenska städer upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vårt senmoderna samhälle. Vi ville även veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berättelser gentemot aktuell teori i ämnet kring rollstress. Våra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vårt komplexa samhälle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av våra informanter känner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende på vilket socialt sammanhang man befinner sig i. Vissa ser kvinnans multipla roller som utvecklande och positiva medan andra ser dem som en belastning och en negativ stressfaktor. Vi kom fram till att upplevelsen inte var statisk, utan kunde variera över tid och vilken fas man som kvinna befinner sig i för tillfället. Även det sociala stödet spelade roll för om den upplevda stressen var positiv eller negativ.
FÖRORD
Vi vill tacka de fyra kvinnor som gjort vårt arbete möjligt. Informanterna som vi har valt att kalla Kristina, Louise, Anna och Karin har på ett föredömligt sätt ställt upp och delat med sig av sina erfarenheter och sin vardag. Vi har fått uttömmande svar kring deras upplevelser av stress i det senmoderna samhället.
Vi vill också tacka vår handledare Anders Ramsay för god handledning och ett gott samarbete på vägen mot färdigt arbete.
Arbetet med uppsatsen har väckt tankar och reflektion kring rollstress och hur detta påverkar oss i vårt senmoderna samhälle. Vi har även som kvinnor blivit medvetna om de påverkansfaktorer som kan ligga till grund för upplevd stress. Arbetet har fungerat som en väckarklocka som nu lett till att vi har fått en handlingskraft till att förändra vår egen vardag till att bli mindre stressad. Detta tror vi i förlängningen även kan komma andra liksom oss själva till del genom vårt arbete som socionomer i våra framtida yrkesroller.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
PROBLEMFORMULERING 5-6
SYFTE 6
FRÅGESTÄLLNING 6
METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 6-7
Validitet/Reliabilitet 7 Urval 7-8 Etiska överväganden 8 Begränsningar 8-9 Begrepp 9-10 Material 10 TIDIGARE FORSKNING 10
Hur uppstår stress? 10-11
Vad händer i kroppen vid stress? Hur påverkas vi? 11-12
Stress ur ett genusperspektiv 12-13
TEORI 13
Giddens struktureringsteori
och teori om det senmoderna samhället 13-15
Rollstressteorin 15 Rollexpansionsteorin 15-16 RESULTAT 16 Presentation av intervjupersonerna 16-17 Intervjuer 17-22 ANALYS 23-28 DISKUSSION 28-34 SLUTSATS/AVSLUTNING 34-36 REFERENSER 37 BILAGA 38 Bilaga 1: Intervjuguide 39
INLEDNING
Vi har i vår uppsats valt att titta närmare på fyra kvinnors rollstress. De kvinnor vi kom i kontakt med var samtliga yrkesverksamma och socialt etablerade i
samhället. Med rollstress menar vi den stress som uppstår i de många olika roller som dessa kvinnor befinner sig i. Det kan vara exempelvis rollen som mamma, rollen som hustru, rollen som yrkesverksam eller rollen som kvinna i karriären. Detta eftersom vi har en förförståelse och därmed en tes om att kvinnan är
stressad på grund av alla dessa roller hon ska/förväntas ingå i, som i sin tur på vart och ett sätt ställer krav på kvinnan, uttalade eller outtalade kring hur hon ska vara, bete sig osv. Detta leder som vi tror i förlängningen till en ökad stress för kvinnan. Denna stress kan menar vi vidare leda till olika sjukdomstillstånd om den får fortgå utan tid för återhämtning. Detta vill vi titta närmare på genom att intervjua dessa fyra kvinnor och se om detta kan ge en indikation på att så är fallet. För att kunna få vår frågeställning besvarad, så har vi valt att titta på två olika
stressteorier, som motsäger varandra, för att lättare kunna argumentera kring vår frågeställning när vi kommer till analys och diskussionsdelen. Vi har även för att ge en ytterligare dimension till arbetet valt att kika på vad Anthony Giddens säger om vårt senmoderna samhälle, då vi tror att dagens effektiviserade och kravfyllda samhälle spelar stor roll som en av orsakerna till den upplevda stressen hos kvinnor.
PROBLEMFORMULERING
Vi har valt att lyfta fram frågeställningen om kvinnan är stressad i sina olika roller i den dagliga livssituationen. För att kunna få svar på detta, har vi varit tvungna att ställa oss olika frågor kring vad som stressar kvinnan i hennes vardag och
livssituation. Vilka roller kan kvinnan tänkas ha? Är hon nöjd med hur hon har det? Och framförallt är hon stressad överhuvudtaget, eller är det vi som har en förutfattad mening och utgår från oss själva som stressade dubbelarbetande studenter? Har kvinnan stöd av hem, familj och samhälle? Eller är hon rent av utlämnad åt sitt eget öde med att hjälpa sig själv så gott hon kan i alla sina roller på vägen mot självförverkligande och ett mer jämlikt samhälle? Tillåts kvinnan rent ekonomiskt att göra egna val, eller är hon bakbunden i sin utveckling av mannens dominans på lönemarknaden? Är detta något som våra politiker kan hjälpa kvinnorna med via beslut som ger valfrihet och mer lön åt våra kvinnor, som kan bli ekonomiskt oberoende? Historiskt sett, så har vi kommit långt med vår jämställdhet fram tills idag, med kvinnlig rösträtt, arbetande frigjorda kvinnor och lika villkor som männen i de flest fall. Men frågan är om det är tillräckligt och om det inte i själva verket istället gjort att kvinnan blivit utsatt för ännu mera stress? Här vill vi genom att titta på de stressteorier vi valt ut och som motsäger varandra försöka ta reda på om det är bra eller dåligt för kvinnor att stressa som de gör i sina olika roller. Vi vill även se om de olika teorierna stämmer med de referensramar vi själva har i vår förförståelse kring frågan.
För att kunna klargöra om kvinnan i vårt senmoderna samhälle är stressad i sina olika roller, så vill vi också reda ut vad rollstress är, hur den yttrar sig och hur man som enskild kvinna kan hantera den? Vi har försökt utröna detta utifrån den litteratur som vi funnit i ämnet stress, samt genom aktuell forskning och de olika teorier som utformats som förklaringsmodeller på den problematik som vi ska utforska. Vi ifrågasätter om det är så att kvinnan är stressad i sina olika roller eller om det är så att kvinnan rent av är nöjd med sina olika roller. Hon kanske ser dem som en utmaning och en stress som kan vara positiv istället för en stress som är av ondo och leder till sjukdom. Vår tanke är att alla är individualister, och att även den upplevda stressen kan vara individuell. Detta gör att vi tror att kvinnan av idag är stressad i sina olika roller. Kanske är det så att eftersom man upplever stress på olika sätt och i olika grad som vi ser det, så menar vi att det som stressar den ena kvinnan och eventuellt leder till sjukdomstillstånd inte med all
sannolikhet behöver göra det för den andre kvinnan. Detta till trots att de har samma förutsättningar. Då vi pratar om kvinnan av idag, så är vi medvetna om att Det kan se olika ut för kvinnor i samhället, beroende på vilken kvinna man frågar. Det kan ha betydelse vilken social bakgrund och vilken position man har i
samhället som kvinna, för hur man kan tänkas uppleva eller reagera på stress. Det är viktigt att se varje kvinna som en individ med olika förutsättningar och inte räkna dem som en homogen grupp, detta vill vi tydliggöra för att det i arbetet inte ska missförstås, då vi använder språkbruket kvinna av idag. Kvinnor i samhället av idag, lever under olika förhållanden som kan stressa dem på olika sätt. Vi lever även i ett mångkulturellt samhälle, vilket kan ha betydelse för hur en upplevd rollstress ter sig beroende på vilken social och kulturell kontext man kommer ifrån. Vi menar även att arv och biologiska faktorer men också uppfostran, samhällspåverkan och tidigare erfarenheter kan spela roll för hur den upplevda stressen i kvinnans olika roller yttrar sig. Vi kan också se att man genom hela livet skapar sig olika roller och att dessa ibland är situationsberoende eller
”livsfasberoende”, vilket även det är faktorer som spelar roll för hur den upplevda rollstressen påverkar oss.
Här vill vi undersöka vår förförståelse och formulera provocerande påståenden kring vår problemställning/fråga som helt ifrågasätter vår förkunskap. Ex. prova att förneka existensen av eller värdet av det vi vill undersöka. Vilka argument har vi för vår uppfattning? Hur kan vi argumentera för att vi uppfattar och bedömer vårt arbete rätt?
SYFTE
Syftet med arbetet som helhet har varit att ta reda på om fyra kvinnor i två mellanstora väst och sydsvenska städer upplever stress sett ur ett rollperspektiv. Isåfall vill vi även veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi vill koppla detta till två stressteorier som motsäger varandra. Är det bra och utvecklande att vara stressad? Eller är det av ondo? Vi har även valt att koppla frågeställningarna till samhället så som det ser ut idag.
FRÅGESTÄLLNING
Hur ser fyra kvinnor i en medelstor stad i Sverige på sin stress sett utifrån ett rollperspektiv?
Vilka stressfaktorer kan uppstå i de olika rollerna? Hur balanseras de olika rollerna?
METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Vi har valt att göra kvalitativa samtalsintervjuer för att få en bredd och ökad förståelse för kvinnan i dagens samhälle. Vi är intresserade av att få svar på våra frågeställningar och pröva vår hypotes. Vi valde detta intervjusätt, därför att vi ansåg att vi då får ett mer personligt och uttömmande arbetsmaterial att kunna dra slutsatser utifrån och analysen blir då enligt oss lättare att handskas med. Vi tror också att vi på detta sätt kan utläsa genom kroppsspråk och på det sätt man uttrycker sig i intervjun, vilket enligt oss skapar en ökad trovärdighet i svaren. Denna metod ger oss mer tid att djupare tränga in i frågan och ställa följdfrågor på ett annat sätt och därmed få en bättre helhetsbild. Det som sägs mellan raderna kan också vara intressant och säga en del om vår frågeställning. Nackdelarna med denna metod kan vara att det kan vara svårt att tolka svaren på ett trovärdigt sett, då man kan tolka ett samtal olika beroende på referensramar och egna
erfarenheter.
Precis som Kvale (1996) skriver angående syftet med kvalitativa
forskningsintervjun, vill vi ha en inblick i den intervjuades livsvärld för att sedan kunna tolka och analysera materialet. Vi har sedan att prövat materialet mot den empiri som finns tillgänglig genom tidigare forskning. Vi valde bort att göra exempelvis kvantitativa enkäter, då vi ansåg att dessa inte skulle ge samma djup,
eller ge oss den inblick vi är ute efter. En annan aspekt kunde vara att vi kanske inte fått in våra svar i god tid. Ytterligare en negativ aspekt är att vi vill ha ut upplevelsen och nyansen, vilket vi inte tror oss kunnat få via enkätfrågor. Vi kommer att utgå från öppna frågor, för att få den bredd vi söker i
frågeställningarna. Vi vill även få spontan information vilket är viktigt då det kan framkomma saker som inte vi har tänkt på förrän i intervjuögonblicket, och som tillför diskussionen ett värde. Enligt Svensson & Starrin (1996) finns det två typer av öppna frågor. Vi har inriktat oss på den subjektiva upplevelsen hos kvinnorna i intervjuerna. Vi vill på detta sätt verifiera eller falsifiera vår hypotes med hjälp av det genom intervjuerna framkomna empirimaterialet tillsammans med övrig forskning och för ämnet aktuell litteratur.
Validitet/Reliabilitet
För att uppnå god validitet och reliabilitet, så har vi varit noga med
efterforskningsarbetet kring ämnet kvinnlig stress. Vi har ställt relevanta frågor till våra informanter, som gav breda uttömmande svar. Ämnet har inte frångåtts via felaktigt ställda eller förvirrande frågeställningar. Liksom Svensson & Starrin (1996) skriver om så har vi varit noga med att begära feedback från informanterna om det fanns den minsta osäkerhet kring vad informanten menade. Detta anser vi i likhet med författarna vara viktigt i valideringshänseende. Vi har brutit ner
intervjumaterialet och tematiserat och kategoriserat, för att få ut begrepp och ord som ökar trovärdigheten på den studie och det arbete som görs. Teori och
verklighet ska ju förhoppningsvis visa sig stämma överens då man sitter med facit i hand. Det kan också vara så att man istället falsifierar det påstådda genom att uppgifter framkommer, som inte kan verifiera den hypotes som vi har kring att kvinnor av idag är stressade i vårt senmoderna samhälle.
Om vår undersökning ska nå en hög validitet och reliabilitet är förutsättningen att vi får tillförlitliga svar och att samtalet inte spårar ut i artighetsfraser och
oväsentligheter. Där ser vi att vi som intervjuare har en viktig roll att leda in samtalet på rätt spår, vilket vi hade i åtanke under intervjuerna. Dock var det så att det uppkom nya aspekter på problemet som vi inte tänkt på tidigare som medförde att vi lade till eller tog bort någon fråga i intervjuguiden till nästa samtalsintervju. Under forskningsprocessen har vi varit öppna för olika synsätt och teorier. Detta såg vi som en förutsättning för att vårt arbete i slutändan skulle bli trovärdigt
Urval
Vi har valt att inrikta oss på kvinnor i medelåldern. Detta då vi tror att detta är en ålder då man har ökade krav från olika såsom exempelvis hem, familj och arbete, och ett samtida krav eller önskan om personlig utveckling. Yrke och civilstånd liksom familjesituation varierar. Detta tror vi kan ge ett bredare material. Val av intervjupersoner kom att ske genom kontakter via ”snöbollseffekten”. Det gick till så att vi genom bekantas bekanta tog kontakt med någon som vill bli intervjuad vilken i sin tur känner någon annan som vill bli intervjuad osv. Vi tror att detta ökar reliabiliteten i arbetet, då vi inte känner dessa personer i alla led, vilket gör att intervjun inte påverkas av att vi känner varandra. Vi tror oss på det sättet få en annorlunda syn och svar på våra frågeställningar än om vi hade känt
informanterna. Risken vi ser med att vara för bekant med respondenten är att intervjun kan bli oseriös och att det kan vara svårt att hålla sig till forskarrollen. En annan risk kan vara att svaren inte blir lika uttömmande då man som informant tror att vi som intervjupersoner redan besitter en viss förförståelse i frågan.
Det positiva kan vara att intervjun blir mindre stel och att respondenten vågar öppna sig. Detta kan vara fördel då vi precis som Svensson, Starrin (1996) menar är viktigt med ett öppet samtalsklimat. Vi tycker att fördelarna med att inte känna intervjupersonerna övervägde, därför valde vi att intervju personer som vi inte var bekanta med. Intervjuerna genomfördes i våra hem då samtliga intervjupersoner önskade det.
Etiska överväganden
När det gäller de etiska ställningstaganden i vårt arbete resonerade vi innan vi började intervjua om vad vi bör tänka på och vad som kan inträffa.
Frågorna till intervjuerna ställdes på ett etiskt försvarbart sätt för att det inte skulle upplevas kränkande. Vägledande då det gäller informanten, så hade vi
inledningsvis ett informerat samtycke från intervjupersonen där informanten fick upplysningar om vad projektet handlar om, samt var vi kom ifrån och på så vis var förberedd. Kvale (1997) skriver att det ingår i forskarens roll att avgöra hur
mycket information som ska ges till informanten. Då vi funderat och resonerat kring detta kom vi fram till att vi inte ska ge så mycket information då vi tror att detta kan påverka informantens svar. Det finns en risk att intervjupersonerna konstruerar svar som de tror att vi vill höra. Vi menar att detta kan ha betydelse för reliabiliteten och validiteten. Vårt insamlade material förvaras konfidentiellt och på ett sätt så att obehöriga inte kan ta del av det. Vi har varit noga med att tala om för informanterna att de får dra sig ur projektet om de ändrar sig och inte önskar delta.
Vidare har vi inte lämnat ut informanternas personuppgifter. Detta för att inte identiteten kan avslöjas. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer i vårt arbete. Innan vi intervjuade våra informanter diskuterade vi gemensamt de problem som eventuellt skulle kunna uppstå under intervjun. Vi är medvetna om att våra frågor kan väcka olika slags känslor hos intervjupersonerna. Det kan vara känsligt och utlämnande för informanten att prata om stress och om sin
livssituation. Någon av de intervjuade kvinnorna kanske skulle kunna bli medveten om problem som man inte tänkt på tidigare, vilket i sig skulle kunna ställa till obehag för den enskilde. Det kan också vara så att någon är mitt uppe i ett stressat skede i sitt liv och därmed kan bli särskilt känslomässigt berörd. Vi har förberett oss inför detta genom att resonera om detta innan vi påbörjade
intervjuerna. För oss har det varit viktigt att vi ska lyckas skapa, ett gott samspel och en god atmosfär så att informanten kände sig trygg nog att uttrycka sina åsikter fritt. Detta menar Kvale (1997) är en viktig aspekt då det gäller utgången av intervjun.
Vi har inte ställt frågor som skulle kunna vara svåra att förstå och tolka för våra informanter. Detta har vi ansett vara viktigt för att det ska bli en bra
intervjusituation och för att svaren ska få en rättvis tolkning. Likaså är det viktigt menar vi, att man inte ska använda för känsloladdade ord för att det finns viss risk då, att intervjun inte kan fullföljas på grund av de reaktioner som kan följa. Vår förberedelse genom att diskutera de etiska övervägandena har hjälpt oss i de olika intervjusituationerna.
Begränsningar
Vi inser att då vi endast ska göra 4 samtalsintervjuer kommer materialet inte att spegla den stora gruppen kvinnors åsikter. Vi har valt att intervjua kvinnor i
medelåldern. Vi visste inte innan intervjuerna vilket liv de levde med familj, arbete och aktiviteter. Kvinnor i övriga åldersgrupper är inte representerade i vår undersökning ej heller männen. Anledningen är att vi varit tvungna att göra ett urval och en avgränsning för att vår undersökning inte ska bli för omfattande. Vi är medvetna om att man aldrig kan vara helt säker på att de man intervjuar svarar helt ärligt på de frågor som ställs. Det är inte alltid så lätt att svara på frågor som man som informant kanske aldrig funderat eller reflekterat över. Då det gäller tolkningen av intervjumaterialet, så gör vi detta utifrån våra egna erfarenheter och det är inte helt säkert att våra tolkningar alla gånger är i fas med hur gemene man skulle tänka kring frågorna. Vi har dock lagt ner mycket tid på att lyssna igenom materialet samt gemensamt tolka det.
Vi valde att intervjua kvinnor i sydsvenska mellanstora städer. Därmed är kvinnor som bor på landsbygden och i storstäderna inte representerade. Alla våra
intervjupersoner har visat sig vara arbetande och socialt etablerade. Detta gör att vi inte nått fram till kvinnor som står utanför arbetslivet och med sämre sociala villkor. Kvinnor med utländsk härkomst är inte representerade i vår uppsats. Vi är medvetna om att vi inte speglar all problematik som kan ligga till grund för upplevd stress. Vi vet inte om resultatet av intervjuerna hade fått ett annat utfall om vi intervjuat en annan kategori av kvinnor.
Begrepp
Vår uppsats huvudbegrepp är stress och roll. Här nedan kommer en förklaring av de båda begreppen och hur vi använder begreppen i vår uppsats.
Stress
Internationellt sett är forskning om stress och dess konsekvenser för hälsan mycket omfattande. Forskningen är till stora delar tvärvetenskaplig, med basen i medicin, biologi, psykologi och sociologi, och utifrån olika perspektiv definieras stress olika.
Från ett biologiskt eller medicinskt perspektiv kan stress ses som ett tillstånd som hotar de inbyggda biologiska mekanismerna som strävar efter en balans mellan aktivitet och vila
Om man vill lägga mer vikt vid individens aktiva handlande, kan stressreaktioner ses som ett resultat av en störning i samspelet mellan människa och miljö, eller av en alltför stor obalans mellan individens resurser och omgivningens krav.
Källa: Arbetslivsinstitutet
Vi har i vårt arbete låtit intervjupersonerna själv definiera vad stress innebär för dem. Resultatet av det presenteras i redovisningen av intervjuerna.
Då vi själv resonerar kring begreppet stress så menar vi att stress både kan vara positiv och negativ. Som vi ser det har det med den subjektiva upplevelsen att göra. Denna kan menar vi vara olika från person till person. Beroende på omständigheterna för övrigt kring den enskilde så kan upplevelsen öka eller minska. Livsfaktorer såsom exempelvis ålder, kön och social tillhörighet är andra faktorer som kan spela roll i sammanhanget kring upplevd stress. Då det inte finns
tid för återhämtning kan stressfaktorn öka och till och med göra att man får fysiska sjukdomssymtom.
Roll
I vår uppsats använder vi ordet roll då vi vill beskriva vad de multipla sociala rollerna innebär för kvinnan i dagens samhälle. Innebär det en stress att ha ett arbete kombinerat med hushållsarbete? Eller är det tvärtom?
Vår egen definition av roll är att man har olika roller beroende på i vilket sammanhang man deltar i. Exempelvis kan man ha en roll som mamma, arbetskamrat eller som hustru. Situationen avgör vilken roll man har i just det ögonblicket med just de personerna. Man skapar sig en roll i alla sociala sammanhang. Hur den rollen blir beror på vilka som ingår det sociala sammanhanget. Vissa personer har fler sociala roller än andra.
Material
Vårt material består av teori i ämnet ifråga, aktuell forskning samt intervjuerna i sig. Vi kommer att utgå från Giddens tankar, då han i sin forskning intresserat sig för det senmoderna samhället, och vad det innebär för människan och individen som sådan. Vi har använt oss av aktuell litteratur i ämnet och kring
forskningsmetodik. Under arbetets gång har vi dragit egna konklusioner och resonemang för att tillföra arbetet en extra dimension.
TIDIGARE FORSKNING
Precis som Lundberg & Wentz (2004) skriver, så talade man inom
stressforskningsvärlden redan för 30 år sedan om konsekvenserna på sikt, kring den stress som blir ett faktum utifrån den allt mer uppskruvade takten och tempot i vårt samhälle. Fram till våra dagar, skriver författarna vidare, kan man i nuläget se vad vi får skörda för resultat av vår enorma anpassningsförmåga. Vi har menar de utvecklat en förmåga att anpassa oss till olika situationer och utmaningar. Denna förmåga till anpassning utifrån skiftande situationer sker i interaktion mellan reaktionerna i vår kropp kontra den miljö vi befinner oss i. Vidare menar de att denna ”allostas” (kroppens förmåga att hantera förändringar i omgivningen) som den kallas inom forskarvärlden, motsvarar den belastning, som vår kropp hanterar dagligen. Denna förmåga är oftast till gagn och skydd för oss människor menar forskarvärlden enligt författarna, men kan ibland göra att kroppen tar skada.
Hur uppstår stress?
Stress kan enligt Lundberg & Wentz (2004) uppstå genom att vi utsätts för olika påfrestningar såsom exempelvis inre, yttre, psykiska eller fysiska sådana. Denna påfrestning kan ha olika dignitet och upplevas olika, men ändå innebära en stress för kroppen enligt författarna. Exempel på stressfaktorer kan vara dålig sömn, infektioner, livshändelser, traumatiska upplevelser, olika beteenden osv. Detta är några faktorer som påverkar och belastar kroppen ur ett stresshänseende. Man talar också inom forskarvärlden menar författarna om psykosocial stress, som kommer sig av en långvarig belastning, som kan uppstå inom exempelvis arbetslivet av för höga krav eller för hård arbetsbelastning. Det kan även vara i hemmet som man upplever att man inte kan påverka sin situation och inte har något stöd rent socialt och kanske har obefintliga utvecklingsmöjligheter.
Detta kan man då man talar om psykosocial stress, koppla till livsstilsfaktorerna och individens socioekonomiska situation kopplat till den livsmiljö individen
befinner sig i. Detta påverkar kroppens reaktioner. Ytterligare belastningar som kan leda till stress kan vara exempelvis olika miljöfaktorer, såsom lukt, värme eller buller. Det kan också enligt författarna röra sig om allmän oro för hur dessa miljöer påverkar oss. En annan faktor till stress kan vara våra förhållanden till andra människor samt våra känslor som kan vara negativa och ibland övergå i depressiva tankar. De kan uppstå på grund av exempelvis krav på ökad arbetsprestation i jobbet och detta är i sig ett exempel på psykosocial stress. För att förtydliga och sammanfatta hur stress kan uppstå enligt författarna, följer här ett kort citat med definition på hur stress kan uppstå;
• ”Obalans mellan upplevda krav och egen förmåga
• Höga krav i kombination med små möjligheter att påverka sin arbetssituation och dåligt socialt stöd
• Obalans mellan egen insats och belöning”
Lundberg & Wentz, (2004) s.39
Vad händer i kroppen vid stress? Hur påverkas vi?
Då vi tänker på stress i dagens samhälle förknippar vi det ofta med något negativt och något som är typiskt för samhället av idag. Assadi & Skansén (2000) menar dock att stress inte är något nytt fenomen utan har funnit sedan urminnes tider. Stressreaktioner är en naturlig del av livet. De menar vidare att stressreaktioner är människokroppens sätt att förbereda sig på handling och skärpa
uppmärksamheten. Stressen varnade oss förr i tiden då vi levde som jägare för faran och förberedde oss för flykt, musklerna förbereddes på aktivitet, hjärtat pumpade mer blod är vanligt och andningen ökade. I dagens samhälle är det oftast inte en fråga om flykt när vi känner av stressen men vår kropp reagerar på samma sätt. Vår biologiska kropp har inte hängt med i den utveckling som vårt samhälle har genomgått. Assadi & Skansén (2000) menar att kroppens reaktion är uråldrig och inte anpassad till vårt moderna samhälle.
Författarna skiljer på positiv och negativ stress. Man menar att en lagom stress- nivå är bra och medför att vi kan lösa uppgifter på ett bättre sätt. Känner vi att vi kan påverka vår omgivning och ha inflytande är det bra med ett visst mått av stress. Förutsättningen för att stressen ska upplevas positiv är att vi har tid för återhämtning och låter kropp och själ vila menar Assadi & Skansén (2000). Även i våra dagar kan våra stressreaktioner rädda oss från farliga situationer då
kroppens alarmfunktioner sätts igång.
Då det inte finns tid för vila och återhämtning och stressfaktorerna återkommer ofta eller är långvariga påverkas vi negativt. Det kan då sätta igång reaktioner i kroppen såsom att man känner sig ständigt jagad och otillräcklig. I svårare fall kan kroppen regera med ångest, hjärtinfarkt och depression. Assadi & Skansén (2000) menar vidare att minnesfunktionen påverkas och att vi får svårt att minnas saker. En annan följd av negativ stress är att vi får svårare att lära oss nya saker, det påverkar alltså även hjärnfunktionerna.
Vid långvarig stress kan man drabbas av stressammanbrott eller så kallad utbrändhet. Alexander Perski skriver i sin bok Ur balans (2002) att
stressforskarna ogillar uttrycket utbrändhet. Han menar dock att begreppet på ett bra sätt beskriver vad det innebär att vara totalt utmattad och helt tömd på energi.
Hur vi påverkas av stress skiljer sig från person till person. Vi har alla olika förutsättningar att klarar av stress. Det sociala nätverket, tidigare erfarenheter, kost och fysisk kondition är faktorer som Assadi & Skansén menar har betydelse för hur man hanterar en situation. En stabil och sund självbild minskar risken att drabbas av negativ stress. Hur var och en tolkar en situation har också betydelse för hur sårbar man är för stress. Har man en mer positiv utgångspunkt inför ett problem eller situation så minskar risken för en negativ stresspiral.
De skriver vidare att för lite inflytande kan stressa en person på samma sätt som för stort inflytande och ansvar. De snabba förändringar som är en del av vårt samhälle idag är en stressfaktor oavsett om de upplevs som positiva eller negativa Vårt informationssamhälle och alla de val som vi ofta ställs inför är ytterligare en stressfaktor som är typiskt för dagens leverne menar författarna (Assadi &
Skansén 2002).
Stress ur ett genusperspektiv
Finns det skillnader mellan manlig och kvinnlig stress? Hur påverkar de förändringar i rollmönster som har skett den senaste tiden på hur vi reagerar på yttre krav? Ja de frågorna har Marianne Frankenheuser ställt sig och undersökt. Resultaten grundar sig på svensk och amerikansk forskning som är entydiga. Initialt var stressforskningen inriktad på män och manlig stress. För ca 30 år sedan påbörjades forskning med syfte att jämföra manlig och kvinnlig stress. Det visade sig att det fanns stora skillnader på vad som utlöste stress hos de båda könen. Det som i första hand utlöste stress hos män var kopplat till prestation. Man kunde se att adrenalin nivån ökade då man skulle prestera något medan det hos kvinnorna inte var lika påtagligt. Hos kvinnor ökade adrenalinnivån lite men en hög
adrenalinnivå hos kvinnan innebar inte en bättre prestation. Det som främst utlöste stresshormoner hos kvinnor var kopplat till relationer. Stressforskarna började ställa sig frågan om skillnaderna på hur man reagerar vid olika krav är
arvsbestämt eller om det handlar om den miljö man befinner sig i och dess förväntningar (Frankenheuser 1997).
Den traditionella manliga rollen är förknippad med att mannen ska prestera och vara tävlingsinriktad. Kvinnan däremot förväntas vara lyhörd och inriktad på relationer med andra människor. Detta innebär att kvinnor blir mer stressade när det gäller relationer än män. Kanske beroende på att detta är kvinnans område och de krav som uppstår kan då uppfattas som mer stressande för en kvinna än för en man. Är då våra stressreaktioner beroende av hur vi har blivit uppfostrade och lärda? Det man kommit fram till genom forskning är att kvinnor i ledande
befattningar har anammat ett mer manligt sätt att reagera på krav och utmaningar. Alltså har dagen samhälle och dess utveckling då kvinnor har allt mer ledande befattningar samt att de flesta kvinnor är ute i arbetslivet förändrat kvinnors stressreaktion. Kvinnan reagerar liksom mannen med stress i samband med prestation. Det man också har kommit fram till är att kvinnan fortfarande har kvar sina krav på att relationer och familj ska fungera runt omkring henne, vilket medför att hon nu har dubbla krav på sig. Enligt Frankenheuser är det så att kvinnor tar mer ansvar för det obetalda arbetet i hemmet samtidigt som man arbetar. En undersökning som hon gjort visar att kvinnans totala arbetsbörda är 74 timmar i veckan och mannens 67,5 timmar i veckan om man räknar med det obetalda arbetet. Hon skriver vidare att individen, både män och kvinnor, befinner sig i en ”stresstopp” då man är mellan 35 – 40 år. Då är man som mest attraktiv på
arbetsmarknaden, förväntas göra karriär samtidigt som många har en familj som också kräver sitt. Detta kan då bidra till att man tappar kontrollen över sin situation både på jobbet och hemma. I hennes undersökning visar det sig att kvinnor är de som främst känner av stressen i denna åldersgrupp. Ju fler barn en familj skaffar sig desto mer ökar kraven och stressen främst då för kvinnan. Då det gäller mannen är det ingen påtaglig skillnad mellan att skaffa två eller tre barn medan det hos kvinnan innebär en skillnad i stressnivån mellan två och tre barn. Frankenheuser menar att de traditionella könsrollerna i högsta grad lever kvar även i de yngre generationerna. Hon har i sin forskning kommit fram till att kvinnan fortfarande har huvudansvaret för vård och tillsyn av barn. Hon ser ingen skillnad när det gäller kvinnor i höga befattningar och kvinnor i de lägre
befattningsnivåerna.
Frankenheuser tror dock att ändrade värderingar är på frammarsch då fler män tar ut föräldraledighet och att även mannen kämpar med frågan ”Hur mycket ska jag
satsa på jobbet jämfört med familjen?” s.85. Hon menar att den dubbelroll som många kvinnor tampas med inte bara behöver vara negativ. Det kan också tillföra mycket i livet då man inte hänger upp tillvaron på endast en sak som
yrkeskarriären (Frankenheuser 1997).
TEORI
Vi har i vårt att arbete valt att teoretiskt utgå från Giddens tankar om det
senmoderna samhället och vad det innebär för dess invånare. Därefter kommer vi att redogöra för rollstressteorin och rollexpansionsteorin. Dessa två olika synsätt representerar två olika sätt att se på vårt senmoderna samhälle och dess påverkan på individen då det gäller stress. Vi inleder med att beskriva Giddens teori och tankar om hur han anser att det senmoderna samhället ser ut idag. Därefter kommer en redovisning av huvuddragen i de två stressteorierna.
Giddens struktureringsteori och teori om det senmoderna samhället
Anthony Giddens menar i sin struktureringsteori att alla individer har förmågan att påverka sina egna handlingar. Dessa handlingar behöver inte alltid vara
medvetna. Han menar att de flesta handlingar utför vi utan att tänka efter, men om individen skulle bli tillfrågad skulle denne kunna förklara sina handlingar och därmed bli medveten om dem. Han menar att vi på detta sätt skapar trygghet och ordning i vår tillvaro. Genom att interagera med andra människor skapar man en social struktur och bidrar till att reproducera det vi kallar samhället.
När vardagslivet blir förändrat eller det uppstår något oväntat uppstår det som Giddens kallar kritiska situationer (Månsson 2003).
Giddens menar vidare att det finns vissa handlingar som styrs av omedvetna motiv. De omedvetna handlingarna styrs till största delen av omedvetna
mekanismer som hindrar människor att minnas vissa saker som hänt i deras liv. Hur man handlar i en viss situation kan ha sin grund i barndomen och tidigare upplevelser. De kan också ha sin grund i traumatiska händelser i vuxen ålder. Giddens menar att man alltid kan förändra de rutiner man har men att det är svårare att förstå och förändra de omedvetna handlingarna som styr motiven till våra handlingar.
Giddens menar att vi agerar olika beroende vilken social kontext vi befinner oss i. Dessa positioner förändras ständigt i det sociala mötet. Giddens är kritisk till det renodlade rolltänkandet då han menar att vi utvecklar och förändrar våra
positioner ständigt i det sociala livet. Vårt sätt att strukturera samhället ser Giddens både som en begränsning och möjlighet.
En central tanke i Giddens struktureringsteori är att de strukturer vi skapar innebär både begränsningar och möjligheter. Strukturerna skapas av människor som genom social interaktion skapar de lagar och regler som är normgivande för samhället. Giddens menar att dessa regler skapar mening samtidigt som det innebär gränsdragningar och sanktioner för hur man som invånare i det
senmoderna samhället ska vara för att passa in. Han menar att vi har alla olika möjligheter att förändra ett skeende. Giddens menar att de som har möjligheter att välja mellan olika alternativ till handling är de som har störst makt.
Giddens kallar det samhälle som vi lever i för det senmoderna samhället.
Samhället präglas av att individer granskas av lekmän och forskare. Det kommer ständigt nya vetenskapliga synvinklar som man ska förhålla sig till. Den ökade informationen som vi har tillgång till sätter igång en process i människan då man funderar över relationer, vänskap, äktenskap föräldraskap. Giddens menar att vardagslivet har blivit ”psykologiserat” samt ”sociologiserat”. Det typiska för det senmoderna samhället är att människan försöker få svar på vissa grundläggande existentiella frågor för att därigenom skapa sig trygghet.
Människan av idag är allt mer medveten om de risker som finns i omgivningen som kan störa hälsan. Han menar att en del försöker skapa skyddande kokonger för att hantera verkligheten. De risker Giddens pratar om kan vara både på mikro och makronivå som kärnvapenhotet till funderingar över livets mening och mer personliga problem. Behovet att uttrycka sin individualitet har ökat i det
senmoderna samhället. Detta kan ske genom kläder, stil och smak. Vidare menar han att blir det viktigare att välja livsstil och själv utforma sina livsplaner. Individen tvingas ta ställning till olika experters råd gällande exempelvis behandlingsmetoder, hälsometoder och uppfostringsmetoder. Detta hör i sin tur ihop med den ökande globaliseringen med inslag av flera olika kulturer samt mediernas bevakning. Det blir då en ökad differentiering av livsstilar i samhället. Giddens menar att när traditioner försvagas eller upplöses måste individen hitta sin trygghet i sin livshistoria och identitet (Månsson 2003).
Det senmoderna samhället innebär en förändrad syn på kärlek och sexualitet. Han menar att de öppna relationer som vi har idag bibehålls så länge båda parter känner sig älskade och respekterade. När den känslan tar slut skiljs man åt och detta är anledningen till de allt fler skilsmässorna. Traditionella könsroller ifrågasätts och attityden till homosexuella är allt mer öppen. Förhållandet
förväntas vara ömsesidigt då man pratar om sina känslor, visar sina svagheter och ger varandra ovillkorlig sexuell tillfredställelse. Giddens menar att framförallt män har svårt att anpassa sig till denna situation. Han menar vidare att den senmoderna kärleksrelationen ställer större krav på att människan ska kunna mötas, samarbeta och förändras. Samtidigt menar han att dialogen mellan kvinna och mannen främjas.
Slutligen menar Giddens i Månsson (2003) att samhället som det ser ut idag kan ha både fördelar och nackdelar. I ett samhälle med många influenser skiljer det sig
hur individen förhåller sig till verkligheten. Vissa känner sig splittrade och försöker hitta sin plats och återgå till traditioner för att hitta sin trygghet. Andra tar in den kulturella mångfalden samt de influenser som finns i samhället. Den senmoderna människan har stora möjligheter att välja sin livsstil å andra sidan kan individen känna en maktlöshet inför de abstrakta system som styr vardagen. Många söker sin identitet i massmedia, han menar att de finns en rädsla av att vara en i massan och att man därför försöker hitta sitt autentiska jag.
Rollstressteorin
Anhängare till rollstressteorin menar att det kan vara stressande att kombinera familjeliv med ett engagerat deltagande i arbetslivet. Man menar att de olika roller som vi intar i familjelivet och på arbetet kan leda till konflikter för den enskilde och kan i sin tur leda till stressrelaterade symtom. Detta grundar sig på forskning gjord av många olika stressforskare från Bahr till Scharlach.
Nordenmark skriver om multipla sociala roller och dess inverkan på individen och han finner stöd för de problem detta kan innebära i Kasak & Theorells forskning från 1990 i krav/kontrollmodellen. Där menar man att de krav som vi utsätts för i vårt vardagsliv är en stressfaktor. Både höga krav och understimulans genererar stress enligt modellen. Man menar att höga krav, hög mental belastning och litet beslutsutrymme är en grogrund till stress och ohälsa. Rollkonflikten det innebär att vara förvärvsarbetande och hushållsarbetande innebär att man ständigt går på högvarv. Detta i kombination med litet inflytande och beslututrymme både i arbetslivet och i privatlivet ökar risken för mental ohälsa (Nordenmark 2004). Ytterligare en förklaring till problemen som uppstår vid multipla sociala roller för stöd i socialitionsteorin där teoretiker som Mead och Nielsen har forskat. I denna teori menar man att könsrollsattityder präglar kvinnors och mäns beteende. Då vi bryter dessa traditionella mönster där mannen ses som familjeförsörjare och kvinna som ansvarig för hem och familj uppstår stress då vi kämpar mot det rådande värderingssystem. De menar att det gäller både män och kvinnor som då upplever att de försummar det som de i första hand förväntas göra, när de ägnar lika mycket tid till hemarbete och förvärvsarbete ((Nordenmark 2004).
Den sista förklaringsmodellen som stödjer rollstressteorin är Parsons
funktionalistiska modell från 1949. Han såg på sin tid den tydliga uppdelningen av arbetsuppgifter då det gäller män och kvinnor. Han menar att kvinnan är specialist på hushållarbete och mannen på förvärvsarbete. Detta i sin tur är en förutsättning för att familjen ska fungera. Parterna är beroende av varandras specialitet vilket han menar stärker stabiliteten i förhållandet. Kvinnans naturliga biologiska relation till sina barn ses utifrån Parsons perspektiv som anledningen till att uppdelningen mellan män och kvinnor ser ut som den gör. Multipla sociala roller skulle enligt honom öka risken för missnöje och separation då det då blir oklart vem som ska ansvara för de olika uppgifterna i hemmet. Parsons menar också att detta skulle leda till lägre effektivitet då rollerna skulle bli otydliga (Nordenmark 2004).
Rollexpansionsteorin
I motsats till rollstressteorin menar anhängare av rollexpansionsteorin att multipla sociala roller är positivt för individen. Ett starkt engagemang i arbete och
familjeliv tillför något positivt i livet och är bra för det allmänna välbefinnandet. Forskare som stödjer detta synsätt är många, exempelvis Sieber och Barnett m. fl Synsättet har sin grund i den symboliska interaktionismen. Teorin menar att interaktion med andra människor är en förutsättning för personlig utveckling och bildandet av en egen identitet.
Mead menar att man utvecklar en identitet och blir medveten om sin egen sociala position genom att umgås med andra. Man tvingas utveckla olika roller beroende på social situation och skaffar sig olika identiteter. Detta i sin tur medför att man blir medveten om sin egen person och vem man är och hur man ska bete sig i olika situationer. En annan forskare vid namn Thoits menar att de olika rollerna som vi har ger mening, vägledning och riktning i livet. De skapar en existentiell trygghet och en känsla av meningsfullhet (Nordenmark 2004).
De olika rollerna som man har anses fungera som en buffert, då man misslyckas i en roll kanske man kan lyckas i en annan. Möjligheten att se saker i ett bredare perspektiv ökar då man umgås i många olika sammanhang. Man ser det som en möjlighet att båda parterna i ett äktenskap kan ägna sig åt det man vill och detta medför att de ekonomiska resurserna oftast ökar. En god ekonomi är i sin tur betydelsefull då det gäller välbefinnandet.
Nordenmark skriver vidare att ju fler sociala sammanhang man tar del i desto större socialt umgänge och därmed möjlighet till större socialt stöd då man umgås med fler personer. Ytterligare en aspekt som tas upp som något positivt med multipla sociala roller är möjligheten för män och kvinnor att dela
vardagserfarenheter, vilket underlättar kommunikationen och tillför relationen på ett positivt sätt (Nordenmark 2004).
Nordenmark avslutar sitt resonemang om det två teorierna med att konstatera att den ena teorin inte alltid behöver stå mot den andra. Han menar att det har betydelse vilken social kontext individen befinner sig i. De multipla sociala rollerna kan upplevas som en belastning i ett sammanhang men som en tillgång i ett annat.
RESULTAT
Presentation av intervjupersonerna
Vi kommer här att göra en kort beskrivning av var och en av de intervjuade informanterna för att ge en vidare bild av hur deras vardag och
familjeförhållanden ser ut. Därefter följer en tematisering av de frågor som vi ställt till informanterna, för att tydliggöra resultatet på ett mer överskådligt sätt. För att vi ska få en mer personlig känsla kring de intervjuade personerna i vårt intervjumaterial, så har vi valt att döpa våra informanter med fingerade namn. Syftet med detta är även att den analys och redovisning av våra intervjuer som följer, på så sätt blir mer överskådlig och lättsam för läsaren.
Intervjuperson 1
Kristina är 36 år. Hon är gift och har tre styvbarn i åldrarna 14,18 och 21 år. Hon väntar sitt första barn. Kristina bor i en medelstor sydsvensk stad och arbetar som teamchef för LSS och ledsagarservice i kommunen.
En typisk dag i Kristinas liv kan vara som så att hon stiger upp, lämnar barn och hund och åker till jobbet. Efter arbetsdagens slut hämtar hon hund och barn. Då Kristina kommer hem är det matlagning och sömn som gäller.
Intervjuperson 2
Louise är 49 år. Hon är gift och har två döttrar i tonåren i åldrarna 14 och 16 år. Hon har även en utflyttad styvdotter på 21 år. Louise arbetar heltid som
sjuksköterska. Hon bor i en medelstor sydsvensk stad.
En typisk dag för Louise är att hon åker till jobbet. När hon kommer hem från jobbet lagar hon mat. Sedan skjutsar hon barnen på olika aktiviteter. Louise är mycket i stallet med sina barn. Hon håller även på med linedance.
Intervjuperson 3
Anna är 38 år. Hon är särbo med pojkvän på annan ort. Anna har inga barn. Hon arbetar som lärare på mellanstadiet och ska inom kort inleda ett vikariat som rektor. Hon bor i en medelstor stad i Västsverige.
En typisk dag för Anna är att hon går upp, åker till jobbet, kommer hem vid 17.30-tiden. Sedan går hon och tränar och träffar vänner. Hon sjunger även i kör en gång i veckan. Sammanlagt jobbar hon 45-50 timmar i veckan. Hennes engagemang i kören tar mycket tid då de uppträder ofta, ibland varje helg.
Intervjuperson 4
Karin är 39 år. Hon är gift och har tre barn, som är 15,16 och 5 år. Hon jobbar heltid med utvecklingsstörda på dagcenter. Hon bor i en medelstor stad i Sydsverige.
En typisk dag för Karin kan vara att hon går upp 05.45. Hon väcker yngsta dottern 06.30. Sedan kör hon sin man till jobbet. Hon återvänder hem, kör därefter dottern till dagis. Därefter åker hon vidare till sitt arbete. Hon slutar arbetet klockan 16.00. Sedan hämtar hon mannen och dottern. När Karin kommer hem lagar hon mat. Sedan tittar yngsta dottern på Bollibompa. Efter det lägger hon dottern vid 19.00. Därefter tar Karin hand om tvätt och disk. Vid 21.00-21.30 tiden lägger sig Karin.
Intervjuer
Vi lät våra informanter definiera vad stress innebär för dem. Det som framkom under intervjuerna var följande; känsla av otillräcklighet, när det är mycket att sätta sig in i på jobbet, problem med barnen i skolan, när kraven blir för stora på vad man måste göra, oro i magen, att man inte får gjort så mycket och man blir inte konstruktiv. Andra reaktioner vid stress kunde vara att man skjuter upp sysslor till morgondagen eller att magen inte fungerar som den ska. När man är stressad menar de vidare att inget blir ordentligt gjort och detta leder till ökad stresskänsla hos någon av informanterna.
Vi kommer här att presentera vad som framkom genom våra intervjuer på ett kortfattat sätt. Vi har valt att sätta in våra frågor i temagrupper.
Tema 1 Stressrelaterade frågor: Känner du av stress? Hur yttrar det sig?
Kristina säger att samhället kan stressa med alla sina val. Exempel på detta kan vara pensionsval och liknande, liksom alla måsten. Hon menar att hon blir stressad på jobbet, då det finns vissa årstidbundna toppar, såsom exempelvis semesterplaneringen och lönerevisionen. Barnen kan stressa en då det inte går bra i skolan för dem. När Kristina blir stressad kan hon bli irriterad. Hon säger och gör ibland saker som hon ångrar. Hon kan också få panikångest och magen fungerar inte som den ska.
Louise upplever det jobbigt när det hänger saker över henne som ska göras.
”Man kan bli så stressad så att man inte gör dem” säger hon. Hon kan bli stressad om hon lovar för mycket. När Louise blir stressad blir hon glömsk, får huvudvärk/migrän. Hon känner också att hon blir virrig och tappar fotfästet. Anna säger, ”Man kan bli stressad i jobbet som lärare. Speciellt i slutet av
terminen, då det är mycket som ska göras”. Ibland känner Anna att hon engagerar sig för mycket. Hon ser inga möjligheter att engagera sig mindre. Alternativet skulle då vara att byta arbete säger hon. Hon känner sig stressad för att hon inte har några barn och omgivningens frågor kring detta är jobbiga. När hon blir stressad får hon migrän. Migränen återkommer ofta på samma veckodagar såsom torsdagar och lördagar. För att lindra smärtan har hon ätit migränmedicin samt gått på massage.
Karin blir stressad av att hon inte kan säga vad hon skulle vilja säga på jobbet. Hon upplever att hon inte vågar göra sig hörd och får ibland tunghäfta. Hon känner dagligen av stress. Det är stressigt att köra hit och dit och lämna man och barn på arbete respektive dagis. Hon känner också av ansvarsstress, då hela dagens göromål vilar på henne. När Karin blir stressad fungerar inte hennes mage. Hon kan också känna att hon blir irriterad främst då på familjen. Irritation som uppstår på arbetet tar hon ibland med sig hem och det går då ut över familjen. Karin känner att hon har svårt för att stanna upp och koppla av då hon hela tiden tänker på nästa sak som hon ska företa sig.
Sammanfattning:
Samtliga kvinnor som vi har intervjuat har eller har haft stressymtom. De känner även till hur stress yttrar sig. Två av informanterna har migrän/huvudvärk. Två lider av magbesvär vid stress. Övriga symtom vid stress hos våra informanter, är att man kan känna sig virrig, tappar fotfästet, blir irriterad, kan säga saker som man får ångra. Kvinnorna känner av stress både i privatlivet och på arbetet.
Tema 2 Rollfrågor:
Känner du att du har olika roller beroende på sammanhang? Ser du en konflikt i de olika rollerna du har exempelvis på arbetet hemma och bland vänner?
Kristina menar att hon just nu känner hon att hon hinner med livet och de olika rollerna och att det är en positiv stress. Hon är medveten om att det kan leda till
konflikter om man inte sätter gränser. Det är viktigt att kunna koncentrera sig på det man gör i sina olika roller. Det är lättare att hantera sina roller då man exempelvis delar på arbetet hemma tycker Kristina.
Louise menar att det kan uppstå en intressekonflikt i de olika rollerna då vissa roller tar mer tid än andra. Det kan bli svårt att räcka till i de åligganden man har. Louise blir ibland stressad av sin roll som mamma då det är mycket aktiviteter runt hennes barn som hon ska delta i.
Anna säger, ”Det känns skönt att inte alltid ha samma roll”. Det är roligt att det
varierar. Jag har fått en annan roll på jobbet nu, och det är utvecklande.” Anna kan känna en stress i sin roll som kvinna då hon upplever att det förväntas av henne som kvinna att hon ska skaffa barn.
Karin säger, ”För mig är det naturligt att jag är den jag är i mina olika roller.
Jag spelar inte någon annan när jag är på jobbet ”. Karin kan ibland känna att hon inte alltid blir fullt ut accepterad på arbetet. Hon har inte riktigt hittat sin roll på arbetet och funderar mycket på detta. Är Karin stressad i någon roll främst då jobbrollen, påverkar det rollen hon har därhemma.
Sammanfattning:
Våra informanter känner mer eller mindre av stress i alla sammanhang i de olika rollerna som var och en tampas med. En av våra informanter känner sig inte tillfreds med sin roll på arbetet, medan en annan känner stöd av sina kollegor. Någon känner sig otillräcklig i sin roll och vill försöka förändra denna för att minska på stressen. Någon tycker att det är avkopplande att gå till jobbet då fritiden är mer stressande och full av aktiviteter. En del känner att rollen som kvinna med dess krav på hur man ska vara är stressande. Dessa krav kan vara både egna, andras liksom samhällets och medias. Någon blir stressad av sin mammaroll, medan någon annan blir stressad av att inte ha barn och av omgivningens förväntningar på att man ska skaffa barn.
Tema 3 Lösning på hur man balanserar stressen:
Vad gör du när du känner dig stressad? Finns det tid för återhämtning? Hur ser arbetsfördelningen ut i din familj? År du nöjd med den fördelningen? Hur ser du på din arbetssituation?
Kristina säger; ”Jag brukar köpa choklad och godis”. Badar skumbad, eller så
köper jag en tidning. Jag brukar ta en kaffepaus på jobbet. Ibland tar jag en break på jobbet när saker och ting kör ihop sig. Detta för att senare ta tag i sakfrågan och se den med nya ögon.” Hon kan påverka vissa uppgifter i jobbet som leder till återhämtning. Hon har också lärt sig att sätta gränser. En lösning menar hon är också att man delar på ansvaret hemma, vilket minskar stressen. ”Jag försöker balansera mellan positiv och negativ stress. Är det positivt känner
man sig duktig, utvecklas och kommer vidare. Man växer. Vid negativ stress får man en känsla av bundenhet och av att det är en massa måsten som hänger över en”, säger Kristina
Hon kan se sin stress ur olika perspektiv. Kristina har även sökt hjälp hos kurator, då arbetsbelastningen under en period var för hög. Hon har en förmåga att
reflektera och åtgärda sin stress på ett konstruktivt sätt. Hemma hjälps man åt i familjen och hushållet menar hon.
”Stress kan vara positiv, när man känner att stressen på jobbet känns utmanande. Den är övergående och man mår inte dåligt av den. Vid negativ stress mår man
dåligt och känner sig ångestfylld. Avkoppling i mitt liv finns inte. Jag vill ha
semester. Ibland kan jag försöka välja bort vissa saker” säger Louise.
Louise har svårt för att säga nej och lovar för mycket ibland. Hemma delar de på det mesta. Hon önskar att hon hade dubbel tid och att hon inte var stressad alltid. Den som är ledig tar ansvar menar hon. Det faller sig naturligt enligt Louise. De diskuterar gemensamt fram bästa lösningen för att vardagen ska fungera smidigt.
Anna balanserar de olika rollerna och sin stress genom att hon har aktiviteter utanför arbetet, såsom att träffa kompisar, sjunga i kör och träna. Hon tycker om att ha mycket att göra. Hon har en lista att gå efter på jobbet. När listan blir för lång, då blir det negativt. Hon pratar med sina kollegor om problem och känner stöd av dem. En lösning för henne att minska stressen skulle kunna vara att det skulle bli mer accepterat med hushållsnära tjänster för gemene man. ”För att
minska min stress har jag avsagt mig styrelseuppdrag. Har även slutat träna volleyboll ”, säger Anna.
Hon pratar även med sina kollegor och får stöd ifrån dem i olika sammanhang. Anna tycker att det är onödigt att älta saker som man ej kan lösa och som bara leder till stress. Detta är ett problem som hon ser på de möten som hon deltar i på arbetet. Hon tycker att kvinnor har en tendens att älta saker utan att komma fram till en lösning. Därför välkomnar hon fler män till lärarkåren.
På frågan vad Karin gör då hon känner sig stressad hade hon inget direkt svar. I intervjun framkom att Karin inte har mycket tid för återhämtning och egen tid. Den tid hon har är halvtimmen innan hon ska gå och lägga sig. Då har hon tid att läsa en tidning eller titta på tv. Hon är inte nöjd med hur hon har lyckats balansera de olika rollerna. Hemma i familjen, skulle hon vara hjälpt av att mannen tog mer ansvar. På jobbet skulle hon vilja vara mer delaktig och våga vara mer öppen. Karin har försökt förändra arbetsfördelningen, eftersom hon gör i stort sett allt i hemmet. Trots att mannen lovat hjälpa till hemmet, så har det inte blivit någon förändring. Då sysslorna inte blev gjorda omedelbart, så uppgav Karin att hon gjorde det istället, vilket innebär att hon inte haft förmågan att förändra sin situation och därmed minska sin stress.
Sammanfattning:
Samtliga våra informanter har förmåga att reflektera och begrunda sin situation, även om alla inte har förmågan eller möjligheten att konkret göra något åt den. Två utav informanterna har lyckats hitta balans i sina liv då ansvarsfördelning och handlingsfriheten är påverkbar i stor utsträckning. De andra två har inte lyckats hitta någon jämvikt i sin vardag, då de alltid känner sig stressade och därmed har svårt att hitta utrymme för egen tid. De upplever att de flyter med och att det inte finns tid för återhämtning.
Tema 4 Samhällsfrågor:
Har du egna mål som du skulle vilja förverkliga? Har du stöd i din omgivning för att förverkliga dina mål, finns det något som hindrar dig? Vad kan samhället och omgivningen göra för att underlätta för dig som kvinna att minska din stress? Känner du att du som kvinna förväntas vara på ett speciellt sätt? Hur ser du på den utveckling som skett fram till idag, då det gäller kvinnan på arbetsmarknaden och hennes jämställdhet med mannen.
Kristina känner att samhället, framförallt då massmedia vill att vi kvinnor ska vara smala, attraktiva, effektiva och leva perfekta liv. Hon upplever detta som
stressande. ”Man bli även stressad av all bantningshysteri och att man ständigt
ska träna” säger hon. I övrigt ser Kristina positivt på kvinnans frigörelse och det samhället gör för att underlätta för kvinnan på arbetsmarknaden. Hon menar vidare att samhället är jämlikt och att det är bra att alla får rätt till heltid. Hon tror att deltidsarbete kan bli en kvinnofälla, då hon anser att kvinnan arbetar mer på sin obetalda fritid än mannen. Hon tycker även att det kan kännas jobbigt att behöva ta ställning till så många olika beslut i samhället. Det är viktigt med medbestämmande, men det kan även upplevas tvingande menar Kristina. Då det gäller hennes mål, så är ett av dem att föda barn, vilket hon snart kommer att förverkliga. Hon känner att hon kan utvecklas som hon vill och att ingen hindrar henne på hemmaplan.
Louise menar att samhället har ett jämlikhetstänkande. Samtidigt känner hon att kvinnor förväntas vara så präktiga och duktiga på allt. Hon tycker också att det finns mycket krav på status och på prylar. Hon anser även att det finns krav på att man ska klara sin ekonomi. Om man som kvinna skriker efter jämlikhet, så kanske man får skylla sig själv menar hon, då man ska jobba heltid och samtidigt ha en roll som ansvarig. Hon säger samtidigt att hon inte låter sig påverkas så mycket av hur samhället vill att vi ska vara. Då hon beskriver samhället, så tycker hon inte att det finns plats för familjen, då man samtidigt ska arbeta och göra karriär. Man ska se så perfekt ut enligt massmedia menar hon. Hon tycker att man som kvinna borde få välja om man vill vara hemma och få ekonomiskt stöd för det. Det skulle, menar hon vidare, inte bara ske i anslutning till att man skaffar barn. Det kan vara olika perioder i livet som styr behovet av att slå av på takten. Då det gäller karriären, så ska man hävda sin lön med olika utbildningar osv. som i sig stressar den enskilde till att prestera mera. Louise tycker samhället både är och inte är jämlikt. ”Fortfarande släpar kvinnolönerna efter” säger hon. Hon tycker det är bra på många sätt att kvinnan jobbar mer, då kvinnan länge genom tiderna varit nedtryckt. Hon känner dock att man borde få ha valmöjlighet att vara hemma med sina barn. ”Samhället utgår från att man vill lämna bort sina barn
och göra karriär. Därmed är ansvaret överlämnat till samhället. ”Familjen kan
inte längre påverka sin situation i lika hög utsträckning” säger hon med bestämdhet i rösten. Man kan inte åsidosätta barnen på bekostnad av arbete, karriär och annat menar hon vidare. Samhället kan menar hon, minska stressen för kvinnor genom att ge kvinnan högre lön. ”Man har olika faser i livet där man
kanske vill gå ner i arbetstid av olika anledningar. Man ska då få välja utefter sina förutsättningar” säger Louise. Hon tycker också att det borde finnas valfri pensionsålder, som ger förutsättningar för mer fritid.
Anna tycker att utvecklingen i samhället är både bra och dålig. Då det gäller jämlikheten, så tycker hon det är bra. Då det gäller samhällsutvecklingen för barnen, så tycker hon inte det är bra.
”Barnen får ett lösare fotfäste idag. Då barnen kommer hem från skolan är det ingen hemma förrän klockan sex på kvällen. De lär sig inte hur man ska vara. Värderingar och sånt, kommer inte från föräldrarna, utan det blir andra saker som styr, såsom tv och Big Brother”, säger Anna.
Hon tycker inte att samhället är jämlikt, då det handlar så mycket om värderingar, och dessa förändrar man inte så lätt.” Hon menar att man sköljs över av bilder på hur flickor och pojkar ska vara. Killar ska vara tuffa och spela fotboll, medan flickor ska vara gulliga och sexiga. Hon tycker inte att det är jämlikt för oss vuxna då vi inte har lika lön för lika arbete. ”Kvinnan förväntas ta huvudansvaret för
hemmet samt för det sociala nätverket” säger hon.
Då det gäller Annas mål, så har hon mål både privat och på arbetet. På jobbet vill hon utvecklas och lära sig nytt. Just nu känner hon stöd, då hon ska byta arbete och bli rektor. Hon har även sökt rektorsutbildning till hösten. Hon känner sig oerhört lyft i sitt arbete just nu. När det gäller privatlivet, så är hennes mål att bli sambo och få skaffa barn. Det är ett hinder, då pojkvännen har andra mål i livet. ”Hade jag varit tillräckligt målinriktad, hade jag naturligtvis inte varit med
honom”, säger Anna.
Karin skulle önska att samhället kunde ge lite mer valmöjlighet för att underlätta för kvinnan att gå ner i arbetstid. Hon tycker inte det är en bra samhällsutveckling, då det gäller kvinnans deltagande i arbetslivet, för att barnen får då vara mer tid på dagis. Detta innebär mer stress.” Man hinner inte med sina barn” säger hon. Hon tycker inte att samhället är jämlikt, då mannen tjänar mer än kvinnan. Karin har haft egna mål. Hon ville läsa till sjuksköterska, men klarade inte av matten. Hon kände dock stöd i sin omgivning, då hon skulle företa sig detta. Sedan ville Karin läsa till läkarsekreterare, men det blev inget, då de lade ner den utbildningen. Hon känner trots allt sig nöjd med tillvaron och sitt arbete som det ser ut idag.
Sammanfattning:
Samtliga av våra intervjupersoner känner en viss ambivalens när det gäller samhället som det ser ut idag och dess utveckling. Tre av kvinnorna känner att massmedia har en negativ inverkan på kvinnor och även då det gäller barnen som blir påverkade av tv. Tre av informanterna tycker inte att samhället är jämlikt då kvinnor inte har lika hög lön som män för samma arbete. Den fjärde menar att samhället är jämlikt. En av kvinnorna talar om deltiden som en kvinnofälla då det obetalda arbetet blir större. Två andra kvinnor pratar om heltidsarbete och att valfriheten skulle vara större för kvinnan att få vara hemma med sina barn och kunna jobba deltid.
ANALYS
För att lättast kunna redovisa vad vi kommit fram till med våra intervjuer som bas, så kommer vi att analysera intervjumaterialet gentemot den forskning och teori som vi lagt fram kring ämnet ifråga. Utifrån dessa konklusioner, ska vi sedan försöka dra en slutsats kring huruvida vår tes håller eller ej. För att göra ett förtydligande, så vill vi först inleda med att vi inser, att vi med vårt knappa antal intervjuade, kan få svårt att både bevisa eller motbevisa vår tes rent vetenskapligt, men att vi ändå tror oss få en indikation med hjälp av desamma på vart sakfrågan lutar. Denna lilla parentes tror vi ändå är bra att lyfta in i sammanhanget, då denna slags analys trots allt i sin storlek knappast kan representera det stora flertalets åsikter bland kvinnor i hela Sverige.
För att kunna analysera vårt material, så kommer vi att presentera våra kvinnliga informanter utifrån en sammanfattning kring vars och ens svar. Vi kommer sedan att titta på vad rollexpansionsteorin respektive rollstressteorin säger kring
kvinnors stressbeteenden. Kopplat som en jämförelse till våra informanters upplevda tillvaro och tankar kring sina olika roller. Detta kommer vi till sist att knyta till vårt senmoderna samhälle, som Anthony Giddens kallar det, och försöka analysera vad för påverkansaspekter som kan ligga till grund för hur saker och ting utvecklats kring och i kvinnans situation i dagens samhälle. Vi kommer senare i diskussionsdelen att ytterligare fördjupa oss i egna tankar och konklusioner kring våra frågeställningar och det framkomna resultatet. För att börja med Kristina, så har vi genom analys kommit fram till att hon är medveten om att hon har stressat mycket i livet, även att hon ibland kommer in i stressiga perioder. Dessa är särskilt centrerade till hennes arbete. Hon anser att hon just nu är i harmoni med sig själv och har kontroll på det som sker. Hon uttryckte vid intervjun att stress i de olika roller man befinner sig i kan vara positiv, sålänge stressen upplevs som positiv. Hon är dock medveten om att det är viktigt att sätta gränser, för att inte de olika rollerna man som kvinna har leder till konflikter. Hon är medveten om vad stress kan gör med en och hon har ibland stressymtom. Hon vet även hur hon ska hantera stressen då den dyker upp. Detta har hon lärt av erfarenhet, då det inte alltid varit så lätt att hantera stressen på arbetet. Hon känner att hon har stöd av sin familj då det gäller att förverkliga sina mål och att man i familjen har konsensusbeslut. Hon har ett jämlikt förhållande med sin man, där de hjälps åt med hem och hushållssysslor utifrån gemensamt uppgjord planering, som passar båda parter. Då det gäller samhäller, så känner hon att det finns en hel del krav på at man som kvinna ska vara båda smal och attraktiv. Man ska även som hon menar vara vältränad, vilket stressar henne mycket. Hon tycker trots allt att det skett en positiv utveckling för kvinnans del då det gäller jämställdheten och kvinnan på arbetsmarknaden.
Louise är en kvinna som är medveten om sin stressade tillvaro. Hon har
kännedom om vad stress gör med kropp och själ, hon har även lösningar på hur hon skulle vilja ha det istället. Hon är dock inte i nuläget förmögen att kunna förändra sin situation. Hon känner sig stressad och har även ibland symtom på stress. Detta är en kvinna med många bollar i luften, vilket hon trots allt verkar trivas med även om stressen tar överhanden ibland. Hon kan ibland känna att hennes olika roller krockar med varandra och konkurrerar om tidsutrymmet. I vissa roller kan hon koppla av från kraven, då det exempelvis gäller den intensiva
fritiden. Då är det avstressande att gå till jobbet med en oftast förutbestämd kravnivå, som man behärskar, anser hon. Hon känner att hon har stöd i och av sin familj kring det hon företar sig och att hon inte hindras att uppfylla sina mål om hon skulle vilja. Hon känner dock av kraven från samhället, på att man som kvinna ska prestera och vara duktig. Detta samtidigt som hon upplever att
samhället är jämlikt. Hon ser dock en fara i att man som kvinna i arbete inte har så stor tid till familjen, då man både förväntas arbeta och göra karriär, samtidigt som man ska frigöra sig som kvinna. Hon menar istället att samhället borde erbjuda en valfrihet och att man ska få stanna upp och reflektera och inte vara så styrd av ekonomin, som man är idag. Detta menar hon kan vara beroende på vilken livsfas man befinner sig i.
Anna känner periodvis av stress i sitt liv. Hon menar att det är skillnad på positiv och negativ stress. Anna tycker om att ha mycket att göra, hon beskriver att hon har en lista på jobbet där hon skriver upp vad hon ska göra. När den listan blir för lång känner hon att det blir jobbigt och hon känner av negativ stress. Anna är medveten om hur hennes kropp reagerar när hon blir stressad. Hon lider av migrän i perioder då hon har för mycket att göra. Anna är nöjd med att hon har olika roller i olika situationer och sociala sammanhang. Hon tycker det är roligt att inte alltid ha samma roll. Hon kopplar sin stress till hur hon mår för tillfället. Då hon har det jobbigt privat känner hon att hon är mindre stresstålig. Anna kan känna sig stressad i sin roll som kvinna då hon känner att omgivningen förväntar sig att hon ska skaffa barn. Anna har en särbo på annan ort men han har andra planer för sitt liv och vill inte skaffa barn i detta skede av livet. Det innebär då en dubbel stress för Anna då hon både har krav från omgivningen samt en egen dröm om att bli mamma. Hon anklagar sig själv för att inte vara tillräckligt målinriktad när det gäller sitt val av man då hon är tillsammans med en man som i dagsläget inte vill samma sak som henne. På samma gång är Anna målinriktad när det gäller val av arbete då hon ska avancera från ett lärarjobb till att vikariera som rektor. Hon betonar betydelsen av att ha stöd av sina kolleger på jobbet för att minska den stress som hon har i arbetet speciellt i slutat av terminen. Anna känner att hon hittat sin roll på jobbet och detta grundar sig mycket i det stöd som hon får i sitt arbete av sina kolleger. Hon funderar över om hon engagerar sig för mycket i sitt jobb men kommer fram till att hon inte kan engagera sig mindre. Hon har minskat ner på sina aktiviteter på fritiden för att balansera sin stress.
Anna tycker inte att samhället är jämlikt. Hon menar att kvinnan har en roll i samhället som hon inte tycker om. Hon känner att det förväntas andra saker av kvinnan än av mannen. Exempelvis så menar hon att kvinnan förväntas ha det sociala ansvaret och hålla reda på födelsedagar och hålla kontakten med vänner och släkt. Så samtidigt som Anna känner att hon tycker att det är kul att hon har olika roller i olika sammanhang så kan hon känna att hon inte alltid känner sig bekväm i rollen som kvinna och vad det innebär då det gäller förväntningar från omgivningen. Hon tycker att mycket när det gäller jämställdheten grundar sig i värderingar som finns och som är svåra att ändra på. Anna känner också en viss oro för barnen och att deras värderingar numera kommer från tv-program istället för från deras föräldrar. Hon menar att föräldrarna har en mindre betydande roll i barnens liv nu när båda föräldrarna jobbar. Hon tycker att det finns fördelar och nackdelar med att både mamman och pappan jobbar.
