Varför uppkommer brister i läkemedelshanteringen? En kunskapsöversikt om faktorer som negativt kan påverka sjuksköterskans iordningställande och administrering av läkemedel

0

Rapport nr 20, januari 2013

VARFÖR UPPKOMMER BRISTER I

LÄKEMEDELSHANTERINGEN

?

EN KUNSKAPSÖVERSIKT OM FAKTORER SOM

NEGATIVT KAN PÅVERKA SJUKSKÖTERSKANS

IORDNINGSSTÄLLANDE OCH ADMINISTRERING AV

LÄKEMEDEL

ADINA NOGHI

EWA IDVALL

1

Varför uppkommer brister i läkemedelshantering?

En kunskapsöversikt om faktorer som negativ kan påverka sjuksköterskans

iordningsställande och administrering av läkemedel.

Adina Noghi

Adina , N, Varför uppkommer brister i läkemedelshantering? En kunskapsöversikt om fak-torer som negativ kan påverka sjuksköterskans iordningsställande och administrering av lä-kemedel. Forskningstrainee projektarbete. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Vårdveten-skap, 2013.

Bakgrund: Vårdskador är ett återkommande problem inom hälso-och sjukvården. En hög

andel av dessa skador orsakas av felaktig läkemedelsbehandling. Läkemedelshanteringen in-går i sjuksköterskans uppgifter. Detta innebär att om ett fel uppstår är sjuksköterskans uppgift ett upptäcka felet innan det administreras till patienten. För att stärka patientsäkerheten är viktigt att öka riskmedvetenhet hos all sjukvårdspersonal. Syftet är att beskriva vilka faktorer som kan leda till bristande hantering av iordningsställande och administrering av läkemedel inom den slutna sjukhusvården. Metoden är en kunskapsöversikt som grundar sig på Good-mans sju steg. Resultatet bygger på sju både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Faktorerna som negativt kan påverka sjuksköterskans läkemedelshantering kategoriseras i fem grupper: avbrott/störning; stress/övertid; erfarenhet/utbildning; otydlig läkemedelsordination och lä-kemedelsförpackningar. I resultatet påvisades att bristande läkemedelshantering kan upp-komma som följd av en enskild faktor eller flera. De flesta av dessa faktorer kan påverkas genom att öka kunskapen om risker och konsekvenser hos all sjukvårdspersonal.

2

Why arise a medication error?

A literature review about the factors that can lead to poor management of

prepa-ration and administprepa-ration of drugs in inpatient care.

Adina Noghi

Adina , N, Why arise a medication error? A literature review about the factors that can lead to poor management of preparation and administration of drugs in inpatient care. Research train-ee project work. Malmö University: Health and Society, Department of Care Science, 2013.

Background: Preventable adverse events are a recurring problem in health care. A high

pro-portion of these injuries are caused by improper medication. Medical management is part of the nurse's work and this means that if an error occurs in this process then it is the nurse's task to discover this, before the drug is administered to the patient. To enhance patient safety it is important to increase risk awareness among all healthcare professionals about factors that directly or indirectly affect the nurse's work. The aim is to describe the factors that can lead to poor management of preparation and administration of drugs in inpatient hospital care. The

method is a literature review based on Goodman’s seven steps. The result is based on seven

qualitative and quantitative articles. The factors that adversely affect nurses' medical man-agement are categorized into five groups: interruption / disruption, stress / overtime; experi-ence / training; unclear drug prescription and pharmaceutical packaging. The most recurring

factor that is found in almost all articles is interruption / disruption. The results demonstrate that the lack of medication may occur as a result of a single factor or more. Most of these fac-tors can be influenced by increasing awareness of the risks and consequences of all healthcare professionals. To support each other in stressful and changing situations can increase the safe-ty of medicinal management and of the patient.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

4

BAKGRUND

4

Skånes universitetssjukhus övergripande riktlinjer för läkemedelshantering 4

Ordination 5

Iordningsställande 5

Administrering 5

Avvikelserapportering och Lex Maria 5

Arbetsmiljö 6

SYFTE

6

METOD

6

RESULTAT

9 Avbrott/Störning 9 Stress/Övertid 11 Erfarenhet/Utbildning 11 Otydlig läkemedelsordination 12 Läkemedels förpackning 12

DISKUSSION

12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 Konklusion 16

REFERENSLITTERATUR

17

BILAGEFÖRTECKNING

19

4

INLEDNING

Jag arbetar som sjuksköterska på Kirurgiska kliniken, Skånes universitets sjukhus ( SUS), som sjuksköterska. Under våren 2012 ingick jag i ett forskningstraineeprojekt mellan Malmö högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälle, och SUS med syftet att öka intresse för evidens-baserad omvårdnadsforskning. Detta innebär att under en 6 månaders period har jag jobbat 20 % av min arbetstid med forskning.

Kirurgisk avdelning 9 B är en akut avdelning med 22 patienter inneliggande. Vi är för närva-rande 21 sjuksköterskor med varienärva-rande arbetserfarenhet. Arbetsmiljön upplevs ofta av perso-nalen som stressig och ansträngande. Dessa faktorer kan leda till allvarliga konsekvenser som till exempel bristande läkemedelshantering som drabbar patientsäkerheten. I samråd med av-delningsföreståndaren på kirurgen 9 B har jag valt att fördjupa mig och undersöka vilka fak-torer som är presenterade i litteraturen som riskfulla för läkemedelshantering och patientsä-kerheten.

År 2012, mellan januari och maj månad, rapporterades 18 avvikelser på klinikens 3 avdel-ningar, som handlar om fel i läkemedelshantering och som kan drabba patientsäkerheten. Avsikten med detta projekt är att kunna tillämpa resultatet i vår verksamhet och försöka mi-nimera dessa faktorer och öka patientsäkerheten.

BAKGRUND

För ungefär hundrafemtio år sedan skrev Florence Nightingale ” Det främsta kravet på ett sjukhus är att det inte skall åstadkomma de sjuka någon skada”. Detta är en grundprincip som används för all vårdverksamhet. Trots detta drabbas, enligt Socialstyrelsen, cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige.Drygt en fjärdedel av de vårdskador som identifie-rades i Socialstyrelsens vårdskadestudie 2007 hade orsakats av felaktig läkemedelsbehand-ling, till exempel olämpliga val av läkemedel, otillräcklig behandläkemedelsbehand-ling, överdosering eller för-växling (Vårdskador inom somatisk slutenvård, 2007).

Läkemedelshanteringen regleras av Läkemedelsverket och Socialstyrelsens författningar och allmänna råd. Läkemedelshantering är en vanlig men svår och allvarlig arbetsuppgift genom hälso- och sjukvård. För att inga misstag ska ske krävs kunnig personal och säkra rutiner. Fel-aktigheter i läkemedelshantering kan leda till allvarliga konsekvenser (Isaksson, 1994). Lä-kemedelshantering omfattar enligt lagen: ordination, iordningställande, administrering, rekvi-sition och förvaring av läkemedel (SOSFS 2000:1).

SUS sjukhusövergripande riktlinjer för läkemedelshantering

Enligt en rapport om läkemedelshantering som är övergripande för SUS ska alla verksamheter i hälso- och sjukvården som hanterar läkemedel följa vissa bestämmelser (2011). Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och försäkra sig om att det finns dokumenterade rutiner för läkeme-delshantering i en lokal instruktion. Denna bestämmelse styrs av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:1). De lokala rutinerna ska följa sjukhusriktlinjerna som utarbetas av läkeme-delsenheten. Dessa rutiner ska följas upp av verksamhetschefen som ska säkerställa att ruti-nerna tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården.( SOSFS 2000:1). Målet för all läkeme-delshantering är att den ska göra nytta och inte skada patienten. För att målet ska uppnås är rätt utförande av iordningsställande och administrering av läkemedel nödvändig. För att dessa punkter ska utföras rätt krävs en noggrann ordination (Rapport om läkemedelshantering 2011).

5

Ordinationen är en viktig del i läkemedelshanteringen. Sjuksköterskan använder

ordination-en som underlag vid gordination-enomförandet av läkemedelsbehandlingordination-en. Därför är det nödvändigt att ordinationen är skriftlig, tydlia och fullständig så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när enskilda doser ska ges till patienten (Rapport om läkemedelshantering 2011). Läkemedels ordinationer ska innehålla: läkemedelsnamn, form, styrka, dosering administreringsätt och tidpunkterna för administrering. Den som har ordinerat läkemedel ska med sin signatur be-kräfta varje ordination eller ändring av tidigare införd ordination. En läkare får ge en muntlig läkemedelsordination om patienten behöver omedelbar behandling men ordinationen ska do-kumenteras och signeras i patientens ordinationshandling (SOSFS 2000:1).

Sjuksköterskan ansvarar för förvaring av läkemedel, iordningställande av ordinerade läkeme-del och överlämnande eller administrering till patienten (Rapport om läkemeläkeme-delshantering 2011). Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, ska denna kunna hantera läkemedel på ett adekvat sätt med tillämpning av kunskaper inom far-makologi. Ansvaret omfattar att känna till indikationen till behandling och förståelse för verk-ningsmekanismen av läkemedlet (2005).

Iordningställande av ett läkemedel är nästa del i läkemedelshanteringen. Denna ska vara en

obruten kedja. Det vill säga att personen som iordningsställer läkemedel har själv ansvaret för administrering till patienten. Om behovet för delegering av administrering uppkommer får detta ske enligt den lokala instruktionen för läkemedelshantering (SOSFS 2000:1).

Med iordningställande av läkemedel menas:

• Uppdelning till en enskild patient av tabletter, kapslar samt uppmätning av flyttande läkemedel och injektionsvätska.

• Upplösning av torrsubstans

• Tillsatts av infusionskoncentrat till infusionsvätska

• Flödesinställning och övriga förberedelse för att tillföra läkemedel i form av medi-cinsk gas till en patient (SOSFS 2000:1).

För att läkemedelshanteringen ska vara säker är personen som iordningställer läkemedlet an-svarig till att markera förpackningen eller behållaren med patientens identitet, läkemedels-namn, styrka och dos (SOSFS 2000:1). Detta kallas av Cohen (2003) de ”5 rätten”: rätt pati-ent, rätt läkemedel, rätt dos, rätt administreringssätt och rätt tid.

Administrering av läkemedel ska göras av den person som iordningsställer den. Den

perso-nen är skyldig att göra en identitets kontroll. Patienten ska uppge sitt namn och personnum-mer eller om inte detta är möjligt ska kontroll av identitetsband göras (SOSFS 2000:1). Varje enskilt läkemedel signeras av sjuksköterskan i läkemedelsordinationen. Signeringen ska ske i nära anslutning till överlämnade av dos (Rapport om läkemedelshantering 2011). Ansvaret för rekvisition och förvaring framgår av avdelningens lokala instruktion.

Avvikelserapportering och Lex Maria.

Enligt Bergqvist M (2010) är bristande läkemedels hantering ofta en komplex interaktion av flera faktorer såsom mänskliga beteende, tekniska aspekter, socio-kulturella faktorer, organi-satoriska och handlings svagheter. Ett levande bevis till detta påstående är lagen Lex Maria och dess uppkomst. Lagen uppkom januari 1937, efter en följd av händelser på Maria sjukhu-set i Stockholm då fyra patienter dog. I augusti månad 1936 har dessa patienter sökt till sjuk-huset i behov av olika ingrepp som behövde lokalanestesi. Detta utfördes med en procentig etokainlösning. Alla patienter återkom med samma symtom kräkningar och svullnad där lös-ningen injicerades. Alla patienter omkom i kvicksilver förgiftning. Det framkom efteråt att

6

flaskan med etokainlösning innehöll kvicksilveroxycynaid. Hur uppkom denna händelse: på Maria sjukhuset förvarades både giftiga och icke giftiga preparat i samma läkemedels skåp men på olika hyllor. Flera personer var inblandade: en sjuksköterskestudent som fick i uppgift att blanda desinfektionsmedel och lägga denna på hyllan, en sjuksköterska som tog flaskan och skulle fylla på men inte läste etiketten, apoteks personalen som hade glömt markera flas-korna, studentens handledare som inte verifierar vad studenten gjorde och klinikens chef som inte följde föreskrifterna om läkemedels förvaring.

All hälso- och sjukvårdspersonal har en skyldighet att rapportera händelse som medför skada eller risk för skada eller sjukdom. Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelserapportering. Varje avvikelse ska kunna analyseras och följas upp i en händelseanalys. Resultatet ska återföras till avdelningen och till berörda parter. Vårdgivaren har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada. Negativa händelser rapporteras till chefläkaren som gör bedömningen om händelsen faller inom ramen för Lex Maria ( SOSFS 2005:28).

Arbetsmiljö

Som anställd inom hälso- och sjukvården kan man vara utsatt för olika arbetsrelaterade besvär som i sin tur kan leda vidare till brister i hantering av arbetsuppgifter. Mycket kan bli fel i läkemedelshantering, särskilt i stressade situationer då sjuksköterskans uppmärksamhet krävs samtidigt av patienter, anhöriga och kollegor. Att sjuksköterskan ska ha utrymme för att ostört iordningställa mediciner är en chefsuppgift. Arbetsmiljölagen innehåller regler och skyldig-heter för arbetsgivaren om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbete (Arbetsmiljöverket). Läkemedelshanteringskedjan innehåller olika delar. Bristerna kan uppkomma från att ett lä-kemedel tillverkas till administrering oavsett läkemedlets beredningsform. Ur patientsäker-hetsperspektiv är det viktigt att hitta orsakerna till att sjuksköterska kan göra fel i iordnings-ställande och administrering av läkemedel. Detta för att vidare försöka minimera eller av-lägsna dessa faktorer och öka patientsäkerheten.

SYFTE

Att beskriva vilka faktorer som kan leda till bristande hantering av iordningsställande och administrering av läkemedel inom den slutna sjukhusvården.

METOD

Denna rapport är en litteraturstudie och data insamlingen och analysen utgår utifrån Good-mans rapport (SBU, 1993), som systematisk redogör för tillvägagångsätt för att finna och granska vetenskaplig litteratur inom hälso- och sjukvårdsområdet. Arbetsmetodens sju steg har använts systematiskt under arbetets gång.

Detta enligt följande:

1. Precisera problemet för utvärdering

2. Precisera studiens inklusions- och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökning

4. Genomförande av litteratursökningen 5. Tolka bevisen från de olika studierna 6. Sammanställa bevisen

7

7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet.

Precisera problemet för utvärdering

Läkemedelshantering är ett stort ansvarsområde i sjuksköterskans arbetsbeskrivning. Läke-medelshantering ska ske enligt föreskrifter, riktlinjer och lagar. Trots detta förekommer fel i hanteringen vilket leder till minskad patientsäkerhet. Då syftet med denna studie var att un-dersöka vilka orsakerna är som leder till brister i sjuksköterskans iordningsställande och ad-ministrering av läkemedel söktes svar i studier med både kvantitativ och kvalitativ analys av data.

Tabell 1. Frågeställningen har strukturerats enlig Flemmings struktur (Willman et al, 2006)

Undersökningsgrupp Situation Resultat Sjuksköterskor i slutenvård Iordningsställande och

admi-nistrering av läkemedel. Fakturer som negativ påver-kar situationen.

Inklusions och exklusionskriterier

Följande inklusionskrieterier ställdes • abstrakt tillgänglig

•

inte äldre än 5 år

•

Skrivna på engelska eller svenska

Formulera en plan för litteratursökning

Data till litteratursökningen inhämtades ifrån vetenskapliga artiklar som söktes på Malmö högskolans databaser, Pubmed och Cinahl Library. Som sökord användes både MESH termer och fritext. Fritexten var från början på svenska men översattes till engelska med hjälp av Karolinska Institutens hemsida. MESH termerna skaffades med hjälp av Pubmeds databas. Övrig litteratur inhämtades ifrån Malmö högskolans bibliotek.

Genomförande av litteratursökningen

Litteratur sökningen har ägt rum från april månad 2012 till juli månad 2012 i databaserna PubMed och Cinahl.

Tabell 2. Sökning I Cinahl, sökningen utförd den 19-07- 2012

Sökord Träffar Lästa abstract Lästa artiklar Använda Medication

er-rors*

202

Medication er-rors* and nurs

173

Medication er-rors* and nurse and causes

130 16 10 2

8

Tabell 3. Sökning i Pubmed, sökningen utförd den 3-07-2012

Sökord Träffar Lästa abstract Lästa artiklar Använda Medication

er-rors*

11198

Medication er-rors* and nurses

60 8 3 2 Causality to medical errors 964 causality to medical errors and nurse 24 1 nursing work-load 138 nursing work-load and medi-cal errors 13 5 3 2 medical errors in hospitals and nurse 56 1 4 1 patient safety nursing and medical errors 37 6 * MESH term

Tolka bevisen i de identifierade studierna

Artiklarna lästes och granskades av författaren med hjälp av ett modifierat granskningsproto-koll hämtat från Willman och Stolz (2011). Detta protogranskningsproto-koll presenteras som bilaga 1 och 2. Artiklarnas bevisvärde fastställdes enligt SBU:s kriterier som återfinns i tabell 4.

Tabell 4. SBU:s kriterier för bevisvärde.

Högt bevisvärde

Tillräckligt stor studie, lämplig studie väl genomförd och analyserad. Kan vara en stor ran-domiserad kontrollerad studie (RCT) när det gäller utvärdering av en behandlingsform. För övriga områden: Uppfyller väl på förhand uppställda kriterier.

Medelhögt bevisvärde

Behandlingseffekter: Kan vara stora studier med kontroller från andra geografiska område, matchande grupper eller liknande. För övriga område: uppfyller delvis på förhand uppställda kriterier.

Låg bevisvärde

Skall ej ligga för grund för slutsatser. T.ex. studier med selekterade kontroller (retrospektiv jämförelse mellan patientgrupper som fått respektive inte fått en viss behandling), stora bort-fall eller andra osäkerheter. För övriga område: Uppfyller dålig på förhand uppställda krite-rier.

9 Sammanställa bevisen

När artiklarna granskades tilldelades ett bevisvärde. Granskningen ledde till att författaren utformade egna matriser som innehåller författarens namn, artikels titel, kort presentation av syfte, metod och resultat. Dessa matriser användes för att underlätta läsarens förståelse för resultat. När matriserna färdigställts underlättades arbetet för författaren att hitta de gemen-samma nämnarna och framställa kategorierna som används i resultatet. Matriserna presenteras som artikelöversikt i bilaga 3.

RESULTAT

Cohen (2003) nämnde i sin studie att bristande läkemedels hantering uppkommer när sjukskö-terskorna slarvar med uppföljningen av de ”five rights”, det vill säga rätt patient, rätt läkeme-del, rätt dos, rätt administreringssätt, rätt tid. I detta kapitel redovisas vilka faktorer som kan leda till bristande hantering av iordningsställande och administrering av läkemedel inom slu-tenvård. Dessa faktorer är resultatet av de 7 analyserade artiklar och presenteras under föl-jande kategorier: avbrott/störning, stress/övertid, erfarenhet/utbildning, otydlig läkemedelsor-dination, läkemedelsförpackning.

Avbrott/störning

I fem av sju granskade artiklar som presenteras i detta arbete visades i deras resultat att av-brott eller störning i sjuksköterskans arbete kan leda till felhantering av läkemedel (Hall och Fergurson 2010, Pertrova m.fl. 2010, Popescu m.fl 2011, Kreckler S m.fl 2008, Fry M m.fl. 2007). I Petrova (2010) framkom att ett avbrott i förberedning eller administrering av läke-medel kan leda till att man använder fel dos av läkeläke-medel eller missar och verifierar patien-tens identitet. Dessa är faktorer som direkt leder till felhantering av läkemedel och kan orsaka patientskada. Denna studie hade som deltagare 38 sjuksköterskor som jobbade på 8 olika av-delningar på centrala sjukhuset i Malta. Studien använde ett frågeformulär där frågorna var Likert-typ och två stycken öppna. Det var 11 % av deltagarna som svarade att felet att inte verifiera patients identitet är den mest inträffade anledning till att bristerna uppkommer. En-ligt Popescu och Curreys (2011) studie framkom att en del av störningar är möjliga att igno-rera men det är sjuksköterskans beslut att göra detta, försena delaktigheten eller bli delaktig meddesamma. Denna studie har 11 sjuksköterskor som deltagare med olika erfarenhet. An-vänd metod är observation och semistruktuerade intervjuer (2011).

I en observations studie som Kreckler och Catchpole (2008) gjorde bekräftades de tidigare föreställningarna att sjuksköterskorna blir ofta avbrutna under läkemedelsutdelningar. Denna studie är gjord i England på en kirurgisk avdelning där man gjorde en strukturerad observat-ion av 38 tillfälle för läkemedelsförberedning och utdelning. Sextiotre procent av alla obser-verade läkemedelsutdelningstillfällen skedde med avbrott och 50 %, av de innehåll 2 eller flera avbrott per tillfälle. Oftast var det läkarna som ville diskutera patienter eller utföra be-handlingar. Lika ofta var det sjuksköterskorna själva som avbröt läkemedelsutdelningen ef-tersom de skulle utföra nödvändigt omvårdnadsarbete eller leta efter utrusning/läkemedel (2008).

10

Ett enda läkemedelsrum med smalt utrymme på en stor avdelning framkommer i Popescu och Currey (2011) som en riskfaktor för hantering av läkemedel. Detta eftersom rummet ses som en gemensam träffpunkt och tillåter konversationer mellan sjuksköterskor under tiden läke-medel förbereds för administrering. Det dåliga utrymmet i läkeläke-medelsrummet gör att kolle-gorna störs/avbryts omedvetet.

Störningar och avbrott i sjuksköterskans arbete har olika grunder som analyserades av Hall och Ferguson (2010). Deras studie gjordes på 36 medicinska och kirurgiska avdelningar ifrån 9 olika sjukhus i Kanada. Använd metod var observation av 360 sjuksköterskor och 113 inter-vjuer. Det framkom två kategorier av avbrott: distrahering och intrång. Totalt observerades 13 025 avbrott. Av dessa kom 26.2 % från andra sjukvårdspersonal kategorier än sjuksköters-kor, 22.3 % från andra sjuksköterssjuksköters-kor, 22 % var sjävavbrott, 17 % störningar från arbetsmil-jön, 7.9 % från patienter och 4.6% från anhöriga. En signifikant skillnad mellan kirurgiska och medicinska avdelningar registrerades. På medicinska avdelningar var avbrotten ifrån andra sjukvårdspersonal kategorier än sjuksköterskor högre än på kirurgiska avdelningar och tvärtom för självavbrott. Vissa av dessa observerade avbrotts kategorier förtydligas vidare i intervjuer. Det framkom i fokusgruppen att sjuksköterskorna tappade koncentrationen oftare på grund av oljudet på arbetsplatsen än ett direkt avbrott:

”It can be at the nursing station and you are trying to complete something or discuss some-thing with a family member and you can´t really hear what the person´s saying because an-other person may be loud behind you and it`s distracting, or even in a room, you´re trying to have a conversation and do education and then beside you patients and visitors are talking and especially if they´re hard of hearing you´ve got people yelling and it´s hard to focus.” (

Hall och Ferguson 2010, sid 1044).

Andra kategorin var intrång och det förklaras genom oväntade störningar som exempelvis: läkare som kommer och avbryter sjuksköterskans aktivitet för att kunna få den informationen de behöver om patienten eller omvårdnadsåtgärder:

” You´are going to the phone many times a shift. Patients have to go to test and many have

oxygen and the nursing assistans cannot use oxygen, so they page nurse to leave the room to help have the patient moved, disconnected, reconnected, you have to go and attend to it”

(Hall och Ferguson 2010, sid 1044).

I intervjuer framkommer en kategori till av avbrott, avvikande situationer. Detta exemplifie-ras genom situationerna när man behöver en blodtrycksmanschett och detta inte finns lätt till-gänglig på rummet eller en läkemedelsordination som inte är tydlig. Dessa situationer kräver tid ifrån sjuksköterskan och avbryter processen i läkemedelshanteringen. Studien påvisar att stor del av dessa avbrott, 90 %, leder till negativa konsekvenser (2010).

Fry and Dacey (2007) styrker tidigare framkomna resultat att avbrott i sjuksköterskans arbete är en stor faktor som leder till felhantering av läkemedel. Nittiofyra procent av deltagarna i studien var av samma åsikt att avbrott påverkar koncentrationen negativt. Detta är en studie som har använt sig av frågeformulär som forskningsmetod eftersom författarna ville försäkra anonymiteten och stimulera deltagarna till en mer öppen diskussion om deras inblandning i

11

avvikande läkemedelshantering. Författarna använde sig av både öppna och slutna frågor. Dessa var uppdelade i 6 kategorier. Svars frekvensen var 58 % (n=244).

Stress/Övertid

Wilkins och Shields (2008) visar ett samband mellan hög arbetsbelastning, stress, övertid och felhantering av läkemedel. Deras studie gjordes i Kanada med 18 676 deltagare. Strukturerade intervjuer via telefon användes som metod. Majoriteten av deltagarna i studien upplevde sig överbelastade och 70 % svarade att det är ofta för mycket arbete för en person och 62 % sva-rade att det är för mycket att göra för att allt ska göras rätt. Stressen kan leda till utbrändhet vilket är en riskfaktor för läkemedelshantering. På en arbetsplats med hög arbetsbelastning är arbetskollegornas support avgörande om arbetsplatsen utgör en riskfaktor för läkemedelshan-teringen eller inte. Samma studie kom fram till att långa arbetspass, upp till 12 timmar, och övertidsarbete, mer än 40 timmars/vecka, utgör också en stor riskfaktor för läkemedelshante-ring (Wilkins och Shields, 2008).

Petrovas studie förstärker tidigare presenterat resultat för stress som orsak till bristande läke-medelshantering. Trettiosju procent av deltagarna anser att den mest inträffade orsak upp-kommer då sjuksköterskorna ”är trötta efter att ha jobbat långa pass under kontinuerlig stress”(2010).

Erfarenhet/ Utbildning

Att arbetslivserfarenheten skulle kunna vara en riskfaktor i läkemedelshanteringen har analy-serats i somliga av artiklarna. Inga utmärkande resultat för att erfarenheten skulle kunna på-verka läkemedelshanteringen påvisades i Wilkins och Shields (2008). Betydelsefulla resultat för de första sex åren i arbetslivet har Westbrook o Rob (2011) uppvisat i deras studie. Denna studie var en prospektiv studie som hade 107 sjuksköterskor som deltog, med olika arbetslivs-erfarenhet. Studien gjordes i Australien och sjuksköterskorna observerades under tiden de förberedde och administrerade intravenösa läkemedel. Syftet var att observera vilka brister som uppkomer, hur ofta och analysera om arbetslivserfarenhet var en viktig faktor. Observat-ionen gjordes på 586 tillfälle. Sjuttiotre procent av dessa tillfällen utfördes med minst ett fel. I mindre än 50% av alla tillfälle verifierades patientidentiteten. Dessa är relaterade till bristande arbetsrutiner då man inte följer sjukhusets riktlinjer. Deras resultat visar att under de första sex åren i arbetslivet minskar risken för felhantering av läkemedel med 10.9% för varje år. Efter sex år registreras ingen skillnad (2011).

I Fry and Dacey (2007) har alla deltagare svarat att den matematiska beräkningen är en väl-digt viktig del i sjuksköterskans roll. Nittioen procent av dem var eniga i att regelbundna upp-dateringar av läkemedelsberäkning skulle vara till fördel för personalen. En annan faktor som registrerades avgörande i läkemedelshantering var utbildningen. Femtiosju procent av sjuk-sköterskorna som deltog (n=137) var utbildade i UK och 86 % av dem upplevde sig vara till-räckligt förberedda i farmakologiska kunskaper gentemot 98 % av sjuksköterskorna som var utbildade någon annanstans (n=58).

En annan faktor som kan påverka läkemedelshanteringen negativt kan vara enligt Petrovas studie en blandning mellan okunskap och mänskligt fel. Detta uppkommer då apoteks perso-nal levererar läkemedel till avdelningen. Det kan vara att apoteket ändrar ett läkemedel eller

12

levererar det i en annan styrka än det man är van vid och sjuksköterskorna har inkompletta kunskaper om medicinen. ( Petrova, 2010).

Otydlig läkemedelsordination

Läkemedelsordinationen är en viktig del i läkemedelshanteringen. För att sjuksköterskan ska kunna utföra vissa av sina arbetsuppgifter behövs en rätt läkemedelsordination. Fel i läkeme-delshanteringen kan påbörjas redan från ordinationen. Detta påstående förstärks av Petrovas (2010) studie som påvisar att en anledning till fel i läkemedelshantering är handskrivna läke-medelsordinationer som är svåra eller nästan omöjliga och läsa. Då uppkommer risken att sjuksköterskorna tolkar ordinationen. (Pertova E, 2010).

Fry and Dacey (2007) visar att inkompletta läkemedelsordinationer fördröjer läkemedelsut-delningen. Att patienten ska få sin medicin vid rätt tid punkt är beslutat av lagstiftningen. Att få sin medicin försenad medför en bristande läkemedelshantering. Nittiosex procent av delta-garna i denna studie identifierade inkompletta läkemedelsordinationer som ett negativ faktor i läkemedels administration. En annan faktor som försenar läkemedelsutdelningen är ordinat-ioner på de läkemedel som inte finns tillgängliga på avdelningen och vilka tar tid att beställa från apoteket. Denna situation att inte ha det ordinerade läkemedelet disponibel då man gör läkemedels utdelning kan leda till att sjuksköterskan förbiser detta tillfälle och missar läke-medels utdelning (Fry and Dacey 2007).

Läkemedelsförpackning

Läkemedelsförpackningen kan påverka läkemedelshanteringen. Femtiosju procent av delta-garna i Fry och Daceys studie upplyste att liknande namn och läkemedelsförpackningar på olika läkemedel är att betrakta som stor riskfaktor (Fry and Dacey, 2007). I Petrovas studie var liknande läkemedelsförpackningar en orsak till brister i läkemedelshanteringen. Andelen deltagare som ansåg att liknande läkemedelsförpackningar kan vara en risk för hanteringen var inte så hög, 3 % (2010).

DISKUSSION

Denna litteraturstudie har syftat till att hitta faktorerna som leder till bristande läkemedelshan-tering inom slutenvård. Efter granskning av sju vetenskapliga artiklar har författaren kommit fram till att bristande hantering av läkemedel uppkommer som följd av olika riskfaktorer. Ne-dan kommer metod och resultat att diskuteras.

Metoddiskussion

Studiens syfte valdes utifrån upplevda observationer av brister i läkemedelshanteringen. Äm-net är stort och författaren valde att begränsa sig till sjuksköterskans uppgifter att iordnings-ställa och administrera läkemedel. Denna studie hade kunnat göras som en klinisk studie med observation och intervjuer men på grund av tidsbrist valde författaren att sammanställa en kunskapsöversikt. I studiens användes 7 artiklar. Sökningen gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl, med hjälp av både fritext och MESH termer. Antalet träffade artiklar var stor och

13

det gjordes därför en begränsning till de senaste fem åren. En annan begränsning var att artik-larna ska vara relaterade till slutenvård då studiens resultat ska kunna tillämpas till författa-rens tillhörande klinik.

Syftet formulerades med hjälp av Flemmings modell som rekommenderades av Willman (2006). Denna modell underlättade syftets utformning och begränsning då läkemedelshante-ringen är ett brett ämne och bristerna kan strecka sig från att läkemedlen skapas till biverk-ningar. För att kunna ge arbetet en struktur användes författaren av Goodmans sju steg (SBU , 1993).

De sju valda artiklar som används i studien är granskade efter en mall som utvecklades speci-ell för denna studie av författaren med stöd från SBU`s kriterier för bevisvärde och Willman och Stolz (2011) granskningsprotokoll. Detta kan ha påverkat bedömningen och vilka som vidare inkluderades i studien. Fem artiklar är kvantitativa och två är observationsstudier kom-binerade med strukturerade intervjuer. Denna fördelning ökar arbetes trovärdighet då artiklar-nas resultat kompletterar och styrker varandra. Trots detta finns svagheter i artiklarartiklar-nas utfö-rande och presentation vilket gjorde att författaren har bedömt artiklarna med låg och medel-bra bevisvärde vilket kan påverka resultatet som redovisas.

Brister i studien kan ses eftersom de vetenskapliga artiklarna som ingår är endast av utländskt ursprung (Canada, Malta, Australien och Englad). Författarens mål var att hitta artiklar ifrån Sverige och jämföra men målet uppnåddes inte eftersom inga svenska artiklar hittades.

Resultat diskussion

I denna studie tas artiklar upp som observerar och registrerar faktorerna som leder till bris-tande hantering såsom: att inte verifiera läkemedels namn och styrka innan administrering; inte identifiera patienten innan läkemedeladministration; inte respektera ordinerad tid; att inte respektera ordinerad hastighet av ordinerad intravenöst läkemedel. Alla dessa brister är ett avvikande handlingssätt ifrån legaliserade dokument som styr vårt arbetssätt som sjuksköters-kor. Dessa faktorer presenteras i resultat under 5 kategorier.

En stor del av studiens resultat består av faktorn avbrott/störning eftersom de flesta analyse-rade artiklar nämner detta som en faktor som negativt påverkar läkemedelshanteringen. Det kan vara olika anledningar till avbrott såsom till Kreckler och Catchpole (2008) tar upp att det vanligaste är läkarna som avbryter för att diskutera patientens tillstånd och behandling men lika vanlig kan vara sjuksköterskorna som avbryter för att utföra omvårdnadsarbete. Dessa avbrott är vanlig förekommande då patienternas tillstånd kan ändras eller något nytt uppträder i behandlingen och sjuksköterskan ska informeras. Andra kategorin inträffar också regelbun-det då sjusköterska avbryter sig själv för att utföra omvårdnasarbete eller för att leta efter nödvändigt material för att utföra arbetet. Det finns olika metoder som används inom sluten-vård för att motverka dessa faktorer. Hall och Ferguson (2010) förstärker tidigare nämnt re-sultat och kompletterar med störningar relaterade till oljud på arbetsplatsen och påvisar att 90 % av avbrott leder till negativa konsekvenser. Dessa störningar kan uppkomma ifrån andra patienter eller anhöriga som kan vara högljudda eller att telefonen ringer regelbundet. Kolle-gorna kan också vara högljudda i form att de diskuterar något högt under tiden sjuksköterskan försöker dokumentera eller informera en patient eller anhörig (2010).

14

Fry and Dacey (2007) förstärker detta resultat eftersom 94 % av deltagarna i deras studie har svarat att avbrott påverkar negativt sjuksköterskans koncentration. Popescu och Curreys (2011) har kommit fram till att en del störningar kan vara möjliga att ignorera eller att försena delaktigheten. I en studie som gjordes av Theresa M.Pape, 2003, i Texas, provades olika pro-cedurer fram under tiden sjuksköterskan delar ut eller administrerar läkemedel för att mini-mera avbrott och öka patient säkerheten med signifikant resultat. Det har provats två metoder, den ena var att sjuksköterska som hanterade läkemedel använde en väst under tiden som klar-gjorde för sina kollegor att hon handhar läkemedel och ska inte avbrytas och den andra meto-den var att sjuksköterskan använde ett protokoll för utdelning/administrering av läkemedel som bibehåll fokuseringen på läkemedelshantering. Dessa metoder applicerades och resultatet jämfördes med en kontrollgrupps resultat. Kontrollgruppen hade upplevt 484 avbrott jämförd med gruppen som använde protokollet och upplevde 180 avbrott och gruppen då sjuksköters-kan använde västen och sjönk till 64 avbrott. Denna studie bevisar att man sjuksköters-kan minska avbrott och störning på arbetsplatsens på olika sätt. Man kan informera kollegorna om risker med avbrott i läkemedelshantering och föreslå olika arbetsmetoder. I det protokollet som användes i studien skulle sjuksköterskan börja med att verifiera läkemedlen med ordinationen, inte en-gagera sig i någon konversation, inte tillåta avbrott, verifiera patientens identitet, läkemedels-dos, tid, anledning till att läkemedlet ges och dokumentation.

Att inte verifiera patientens identitet är också en faktor som ofta uppkommer i läkemedelshan-teringen och kan leda till allvarliga konsekvenser. Anledningen att man inte gör detta är enligt Petrova (2010) avbrott. Om man påbörjar läkemedelsutdelning och blir avbruten av olika anledningar kan det uppkomma att patientidentifikationen missas. I Westbrook (2011) obser-verades vilka fel som uppkom under läkemedelshanteringen och hur ofta de förekommer. Här observerades att i mindre än 50 % av alla administrerade läkemedel verifierades patientidenti-teten. Enligt Popescu och Curreys (2011) är anledningen dåliga arbetsrutiner. Sjuksköterskans arbetssätt styrs av lagar och riktlinjer och ett viktigt och styrande dokument är Patientsäker-hetlagen. Som legitimerad yrkesutövare i vården har sjuksköterskan ett personligt yrkesan-svar. En viktig del av yrkesansvaret är att bidra till hög patientsäkerhet.

För att minimera bristerna i läkemedelshanteringen påbörjar sjuksköterskorna i Malta deras läkemedelsuppdelning med att bli ”familjära” med patienterna genom informell kommunikat-ion för att vidare verifiera de 5 R (Petrova 2010).

Stressen och övertiden kan leda till felhantering av läkemedel. Detta resultat har Wilkins (2008) och Petrova (2010) kommit fram till i sin studie. I Wilkins(2008) studie som gjordes i Canada var heltidsschema på 40 timmar/vecka vilket är jämförbart med Sveriges arbetstid. Sjuksköterskorna som jobbade övertid hade en signifikant större risk för felhantering av lä-kemedel jämfört med de som inte jobbade övertid. I Sverige finns olika arbetstidsmodeller inom sjukvården men det finns situationer då arbetstagaren godkänner att man jobbar övertid med eventuellt ökad risk för patientsäkerheten. Stressen är också en faktor som bidrar till fel-hantering av läkemedel. Sjuksköterskorna som inte upplevde stöd från sina kollegor hade en högre risk för felhantering (Wilkins, 2008). Vi sjuksköterskor jobbar i ett team med samma mål, ska stödja och hjälpa patienten till tillfrisknande. Vi behöver stödja varandra och uppleva att vi alltid kan vända oss till en kollega för en rådfråga. Stressen och känslan av att tiden inte

15

räcker till kan leda till att många av oss hoppar över raster eller måltidsuppehåll. Vi bör re-flektera över vad vi gör och varför vi gör det. Vi kan tänka igenom en förbättring för vår ar-betsmiljö och patientsäkerheten.

Erfarenhet och utbildning är faktorer som kan bidra till bristande läkemedelshantering. Två artiklar utvärderade om låg arbetserfarenheten kan vara en riskfaktor. I Wiklins (2008) påvi-sades inte något samband men Westbrook (2011) uppvisade att de första 6 åren i sjuksköters-kans arbetsliv är mer riskfyllda för felhantering av läkemedel men risken minskar för varje år och efter 6 år finns ingen skillnad. Bergqvist (2010) diskuterar erfarenheten som en möjlig faktor då oerfarna sjuksköterskor är påverkade i sitt arbete av andra faktorer jämfört med er-farna kollegor. Med tiden vinner nyutbildade sjuksköterskor mer erfarenhet och kan tolka en situation och identifiera felhanteringar innan patienten tar skada (2010).

Sjuksköterskans utbildingen kan också vara avgörande på hur förberedd och säker man kän-ner sig i arbetet. I Fry och Dacey (2007) studie förekom att sjuksköterskorna som utbildades i England upplevde sig mindre förberedda i farmakologiska kunskaper jämförd med de som var utbildade någon annanstans. Författaren är medveten om att det kan finnas skillnader i utbild-ningen mellan olika länder men har inte fördjupat sig eftersom alla använda artiklar kommer från olika delar av världen. I Fry och Dacey (2007) studie upplevde deltagarna att regel-bundna uppdateringar i läkemedelsberäkning skulle minska riskerna för felhanteringar av lä-kemedel. En annan faktor som presenteras av Pertova (2010) som leder till felhanteringar är en blandning av okunskap och mänskligt fel. Deltagarna i denna studie berättade att ibland levererar apotek personalen fel styrka på ett visst läkemedel och personalen som av okunskap eller vårdlöshet använder detta. Bergqvist (2010) forskade om vilka individuella faktorer bi-drar till helhantering av läkemedel blad oerfarna sjuksköterskor. Resultat visade på vårdlöshet och okunskap. En annan faktor som kan uppkomma är då apoteket bestämmer sig för att an-vända ett synonym preparat för ett läkemedel och doktorerna fortsätter att ordinera det ordina-rie läkemedlet. Sjuksköterskorna har inte befogenheten att ändra läkemedelsordination även om apoteket har ändrat läkemedlet. Möjligheten som finns är att kontakta läkaren för att ändra ordinationen eller att använda det nya läkemedlet om preparatutbytet är godkänt av respektive klinik utan läkarordination.

Otydliga läkemedelsordinationer uppkommer i resultatet som en enskild faktor som ökar ris-ken för felhantering. För att sjuksköterskan ska kunna utföra en säker läkemedelshantering behövs en tydlig och komplett ordination. Petrova (2010) finner i studien att otydliga ordinat-ioner är en anledning till felhantering av läkemedel. Detta eftersom handskrivna ordinatordinat-ioner kan vara svåra att läsa och då kan sjuksköterskan tolka ordinationen. Sättet att ordinera läke-medel skiljer sig mellan olika kliniker och bland olika länder. I Sverige används ett datoriserat ordinationssystem. Läkemedelsordinationen är mer tydlig och komplett jämfört med de skrift-liga. Detta system kan medföra andra faktorer som negativt påverkar läkemedelsadministrat-ion.

Fry och Dacey (2007) resonerar också kring läkemedelsordination som en negativ faktor. Här uppkommer situationen då det ordinerars ett läkemedel som inte är tillgänglig och tar tid att få det levererat. Om ordinationen är stående och medicinen inte är tillgänglig vid utdelningstiden finns en risk att sjuksköterskan förbiser detta tillfälle och missar utdelningen.

16

Läkemedelsförpackningen kan vara en riskfaktor för felhantering av läkemedel om olika lä-kemedel med liknande namn står bredvid varandra i lälä-kemedelsrummet. Både Fry and Dacey (2007) och Petrova (2010) har kommit fram till detta resultat i sina studier. Om sjuksköters-kan påträffat en sådan riskfylld situation ska en avvikelse skrivas och diskuteras på klinik nivå. Denna kan vidare rapporteras till Läkemedelsverket.

Åter till Bergqvist M (2010) som kom fram till att bristande läkemedels hantering ofta är en komplex interaktion av flera faktorer såsom mänskligt beteende, tekniska aspekter, socio-kulturella faktorer, organisatoriska och handlings svagheter.

Författaren har kommit fram till att ett sätt att minska felhanteringar av läkemedel är att in-formera och påminna våra kollegor om vilka faktorer som kan bidra till felhanteringar och ge förslag till förbättringar. Det kan göras små förändringar i vårt beteende om vi är mer med-vetna om hur vårt beteende kan påverka andras handling. Avvikelserapportering är också ett sätt att lära oss av våra egna fel. Man ska analysera orsaken till att felet uppkom och försöka förbättra situationen för att undvika upprepning. Det är veteskaplig visat att alla avvikelse inte rapporteras av olika anledningar. Dessa orsaker analyseras av Petrova m fl (2010) och resulta-tet styrks av tidigare studier såsom Cohen (2003). I båda studier skäms sjuksköterskorna och är rädda för att rapportera felhanteringar. De skäms för att patienten och närstående ska för-lora förtroendet för personalen. Rädsla uppkommer då man tror att om något kommer att hända med patienten framöver som kommer att kopplas till felhantering av läkemedel. De är både rädda och skäms över att kollegorna ska tro att de är inkompetenta. Berqkvist (2010) tar upp i sin avhandling att huvudorsaken till att rapportera avvikelser är att identifiera orsaken, lära oss från dem och försöka förebygga dem.

KONKLUSION

Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som negativt kan påverka sjuksköters-kans iordningsställande och administrering av läkemedel. Dagens jakt efter ekonomiska be-sparingar ger en effekt på arbetsplatsen där risken för felhantering av läkemedel ökar markant. Organisationen bör se över så att personalen har goda arbetsförhållanden och är delaktig och kan påverka planeringen av arbetsplatsen. Detta kan ge en besparing på längre sikt.

Vissa faktorer som kom fram i denna studie som negativ bidrar till sjuksköterskans arbetssätt kan påverkas och minimeras av personalen med lätta åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är: information till alla kollegor hur viktig det är att undvika att avbryta under tiden sjuksköters-kan hanterar läkemedel; undvika småprat i läkemedelsrummet; öka noggrannheten i läkeme-delsordinationer; gå igenom de 5R innan administration; samarbeta och stödja varandra i ar-betet; diskutera anonym avvikelse rapporterna.

Det skulle behövas mer forskning inom detta område och önskevärt hade varit en studie med observation och intervjuer.

17

REFERENSSER

Arbetsmiljöverket: http://www.av.se/lagochratt/aml/

Bergqvist, M. Drug-related problems: nurse role and responsibility. Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockolm 2010

Cohen, H. Getting to the root of medication errors: survey results. Nursing, 2003, 33 (9), 36-46

Dokument nr: PS/K2.116, Läkemedelshantering Instruktioner, 2011, SUS Läkemedelsenhet-en:http://www.skane.se/Upload/Webbplatser%20Internt/SUS%20intern/Vård/Dokument/Läkemedel/7 51_Lakemedelshantering_Instruktioner2011_SUS.pdf

Fry, M. Margareth, Dacey C. Factors contributing to incidens in medicine administration. Part 2. British Journal of Noursing, 2007, 16(21), 676-681

Isaksson L. (1994) Läkemedel och läkemedelshantering. Liber Utbildning AB. Stockholm Kreckler, S. Catchpole, K. Interruptions during drug rounds: an observational study. British Journal of Nursing, 2008, 17(21), 326-331

Läkemedelslagen (1992:895)

Mcgillis Hall, L. Ferguson-Paré, M. Going blank: factors contributing to interruptions to nurses´work and related outcomes. Journal of Nursing Management, 2010, 18, 1040-1047 Pape, M. Theresa. Applying Airline Safety Practice to Medication Administration.Medsurg Nursing, 2003, 12 (2).

Patientsäkerhet: tema vårdskador : www.socialstyrelsen.se/Lists/.../8780/2008-126-36_200812637.pdf

Petrova, E. Nurses´Perceptions of medication errors in Malta. Nursing Standard, 2010, 24(339)

Popescu, A. Currey, J. Multifactorial Influences on and Deviations from Medication Admin-istration Safety and Quality in the Acute Medical/ Surgical Context. World on Evidence-Based Nursing, 2011, First Quarter, 16-24

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria.

18

Socialstyrelse/Publikationer 2005/ Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Socialstyrelse/ Publikationer2008/Vårdskador inom somatisk slutenvård

Wennergren G. Fyra dödande injektioner ledde fram till Lex Maria. Läkartidningen 102,2005, 242-243 : http://ltarkiv.lakartidningen.se/2005/temp/pda29711.pdf

Westbrook, J. Rob, M. Errors in the administration of intravenous medications in hospitals and the role of correct procedures and nurse experience. BMJ Qual Saf, 2011, 20, 1027-1034 Wilkins, K. Shields, K. Correlates of medication error in hospitals, Health Reports, 2008, 19(2).

Willman, A, Stoltz, P, P & Bahtsevani, C (2011) Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan Forskning & klinisk verksamhet. 3:1 upplagan. Studentlitteratur. Lund

19

BILAGEFÖRTECKNING

Bilaga 1: Granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ

metod

Bilaga 2: Granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier med

kvantita-tiv metod

Bilaga 3: Artikelöversikt

20

Bilaga 1:

Granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier med

kvalita-tiv metod (modifierad av författaren ur Willman och Stolz (2011)

Evidensbase-rad omvårdnad, En bro mellan forskning & klinisk verksamhet)

Beskrivning av studien

-Finns det ett tydligt syfte? □ Ja □ Nej □ Vet inte

-Deltagarnas karakteristika □Antal….□Man/kvinna…□Erfarenhet... -Är kontexten presenterad

□Ja □ Nej □ Vet inte

-Etisk resonemang □ Ja □ Nej □ Vet inte

Urval

-Relevant? □ Ja □ Nej □ Vet inte -Strategisk? □ Ja □ Nej □ Vet inte

Metod för

-

urvalsförfarande tydlig beskrivet? □ Ja □ Nej □ Vet inte -datainsamling tydlig beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet inte -analys tydlig beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet inte

Giltighet

-Är resultatet logiskt, begripligt? □ Ja □ Nej □ Vet inte -Råder datamättnad? □ Ja □ Nej □ Vet inte -Råder analysmättnad? □ Ja □ Nej □ Vet inte

Kommunicerbarhet

-Redovisas resultatet klar och tydlig? □ Ja □ Nej □ Vet inte -Redovisas resultatet i förhållande till

en teoretisk referensram? □ Ja □ Nej □ Vet inte -Genereras teori? □ Ja □ Nej □ Vet inte

Är resultatet generaliserbart?

□ Ja □ Nej □ Vet inte

Huvudfynd

Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys

ade-kvat?

………

………

Sammanfattande bedömning av kvalitet

□Hög

□Medel □Låg Granskare…….

21

Bilaga 2:

Granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier med

kvantita-tiv metod (modifierad av författaren ur Willman och Stolz (2011)

Evidensbase-rad omvårdnad, En bro mellan forskning & klinisk verksamhet)

Beskrivning av studien

-forskningsmetod angiven □ Ja □ Nej □ Vet inte -kriterier för inkludering/exkludering angivna □ Ja □ Nej □ Vet inte -intervention beskriven □ Ja □ Nej □ Vet inte -finns det ett tydligt syfte? □ Ja □ Nej □ Vet inte -urvalsförfarandet beskrivet?

□ Ja □ Nej □ Vet inte -relevant? □ Ja □ Nej □ Vet inte -randomiseringsförfarande beskrivet □ Ja □ Nej □ Vet inte -likvärdiga grupper vid start? □ Ja □ Nej □ Vet inte -bortfallsanalysen beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet inte -bortfallsstorleken beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet inte -adekvat statistisk metod? □ Ja □ Nej □ Vet inte -etiskt resonemang? □ Ja □ Nej □ Vet inte

Resultat:

-redovisas resultatet på ett adekvat sätt?

□ Ja □ Nej □ Vet inte -mättes observatörs överensstämmelse alternativ

protokoll följsamhet på ett acceptabel sätt? □ Ja □ Nej □ Vet inte -har beräkningar på effekt utförts på tillförlitligt

sätt? (NNT, konfidensintervall, statistisk sign.,

Power beräkning) □ Ja □ Nej □ Vet inte

Sammanfattande bedömning av kvalitet

□Hög

□Medel □Låg Granskare…….

22

Bilaga 3

:

Artikelöversikt

Författare, Titel,

År, Tidskrift, Land

Syfte Typ av studie Population Resultat Bevisvärde

Mc Gillis Hall L, Ferguson-Paré M. Going blank: fac-tors contribuing to interruption to nurses´work and related outcomes. 2010, Journal of Nursing Manage-ment, Canada Att undersöka vad som orsa-kar avbrott i sjuksköterskan arbete och vilka konse-kvenser det leder till. Blandat metod prospektiv ob-servation studie och intervjuer. 360 sjuksköterskor ob-serverades. Alla dessa var bjudna att delta i focus gruppen. 113 styck var intresserade och deltog i fokus gruppen.

Källor till avbrott: andra sjukvårdskategorier (26.2 %), andra sjuksköterskor (22.3 %), om-vårdnad (17.0%), patienter (7.9%) och anhö-riga (4.6%).

Typ av avbrott: minskad uppmärksamhet (ex oljud), intrång (telefon samtal), situationer som avviker från planering (saker som inte finns på sin plats) och raster.

90% av alla avbrott leder till negativa konse-kvenser. Medelhög bevisvärde Petrova E, Baldac-china D. Nurs-es´perceptions of medication errors in Malta. 2009, Nursing Standard no 33, Malta Att identifiera sjuksköters-kornas upp-fattning av vilka faktorer som leder till felhantering av läkemedel, anledningar till icke rapporte-ring och vilka förebyggande åtgärder som kan tas.

Frågeformulär. 38 sjuksköterskor ifrån

8 olika avdelningar med minimum 1 års erfaren-het.

Faktorer som leder till fel i läkemedelshante-ring: Trötthet och utmattning; otydliga medi-cin ordinationer; dålig kommunikation/avbrott mellan teammedlemmar; apotekaren levererar inkorrekta doser och sjuksköterskorna har inte tillräckligt kunskap om respektive läkemedel; felräknat dos; sjuksköterskorna tar fel läke-medel. Anledningen att dess fel inte rapporte-ras vidare är ssk rädsla för att betraktas som inkompetent och brist på feed-back. Olika förebyggande åtgärder föreslås i artikeln.

Medelhög bevisvärde.

23 Wilkins K, Shields M. Corre-lates of medica-tion in hospitals. 2008, Health Re-ports, Canada. Att analysera sambandet mellan vissa faktorer på arbetsplatsen och felhante-ring av läke-medel. Tvärsnittsstudie med telefon in-tervju.

24.443 sjuksköterskor valda från NSWHN (National Survey of the Work and Health of Nurses) register. Efter bortfall var 18 676 sjuksköterskor med i studien.

Faktorer som påverkar läkemedelshanteringen: långa arbetspass, överbelastande arbete, låg support ifrån arbetskamraterna.

Kunskap, år av erfarenhet och generell hälsa har inte gett signifikans.

Lågt bevis-värde Popescu A, Cur-rey J. Multifacto-rial Influences on and Devia-tionsfrom Medi-cation Ad-mnistration Safe-ty and QualiSafe-ty in the Akute Medi-cal/ Surgical Context.2011, Worldviews on Evidence- Based Nursing, Austral-ian. Att undersöka faktorer som påverkar lä- kemedelshan-teringens kva-litet och säker-het. Klinisk studie med strukture-rad observation och semi-strukturerad intervju. 11 sjuksköterskor. 2 styck var män och 9 kvinnor med olika erfa-renheter med median 3 år. 4 av de jobbade inom medicinen och 7 inom kirurgi.

3 grupper identifierades

• Terapeutiskt förhållande mellan sjuk-sköterska och patient förbättrade kvali-teten och ökade säkerheten

• Arbetsplatsen, exempelvis avbrott i för-beredande eller administrering av läke-medel kan leda till fel hantering. • Brist i patientidentifikation leder till

minskat patientsäkerhet.

Lågt bevis-värde

24 Westbrook J, Rob M. Errors in the administration of intravenous med-ication in hospital and the role of correct proce-dures and nurse experience. 2011, BMJ Qual Saf, Sydney, Austral-ia.

Att mätta före-komsten, typen och allvaret i fel hanteringen av intravenösa läkemedel. Att undersöka sambandet mellan fel han-tering av lä-kemedel, fel-aktiga rutiner och sjukskö-terskornas er-farenhet. Prospektiv ob-servationsstudie. 107 sjuksköterskor som förberedde och admini-strerade 568 intrave-nösa mediciner på 6 avdelningar / 2 sjukhus.

Minst ett fel i läkemedelshanteringen registre-rades för 73.9%. Patient identifikation verifie-rades i mindre av 50 % i samband med admini-strerade läkemedel.

De första 6 åren i arbetslivet som sjuksköterska minskar risken för fel hantering av läkemedel med 10.9% för varje år. Efter 6 år registrerades ingen skillnad. Medelhögt bevisvärde Kreckler S, Catchpole K. Interruptions dur-ing drug runds: an observational study.2008, Brit-ish Journal of Nursing Vol 17, England. Att identifiera frekvensen, typen och längden av avbrott under tiden sjukskö-terskan delar mediciner. Prospektiv

ob-servationstudie. 5 veckors observation på en akut kirurgisk avdelning.

Observationen skedde kl 08, 12 och 18 då ”medicin rundan” sked-de. 38 medicin runder observerades.

38 medicin runder observerades. 99 avbrott registrerades. 37 % av medicinrunderna blev icke avbrutna men 50% av dessa hade 2 eller fler avbrott. Mer än hälften av avbrotten varade längre än 30 sekunder.

De flesta avbrott orsakades av doktorer (som ville diskutera patienter eller utföra undersök-ningar) eller var själv inducerade (dvs att sjuk-sköterskan avbröt medicin utdelningen för att utföra omvårdnadsarbete eller leta efter utrus-ning). Andra orsaker var: arbetskollegor, pati-enterna själva, telefonsamtal, anhöriga. Den längsta avbrott var själv inducerat och dröjde 106 sekunder.

Lågt bevis-värde

25 Fry M, Dacey C. Factors con-tribuing to inci-dens in medicine administration. 2007, British Journal of Nurs-ing, England. Att fastställa sjuksköters-kornas åsikter för vilka po-tentiella fak-torer som kan leda till fel hantering av läkemedel och betydelsen av att rapportera sådana situat-ioner. Cross-sectional studie. Frågeformulär användes. 244 sjuksköterskor från 7 olika avdelningar ifrån ett universitet sjukhus i London. 60% svarade.

Möjliga faktorer: -94%: avbrott

-100% träning och utbildning -77% läkemedels förpackningar

- 96% inkompletta läkemedelsordination Rapportering av upptäckta fel i läkemedelshan-tering:

-42 av 45 sjuksköterskor som var inblandade i en incident rapporterade detta

-15 av dessa 45 sjuksköterskor upplevde sig inkompetenta vid incidenten. 11 stycken upp-levde rädsla för konsekvenser, oro och var ledsna över detta.

Medelhögt bevisvärde.