Linköpings universitet | Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Masteruppsats, 30 hp | Affärsjuridiska Masterprogrammet - Affärsrätt HT 2020/VT 2021 | LIU-IEI-FIL-A--21/03539--SE
Separationsrätt till virtuell egendom
- En utredning av möjligheterna till sakrättsligt skydd för virtuell
egendom i datorspel genom separationsrätt på grund av bibehållen
och förvärvad äganderätt
____________________________________________________
Right of separation to virtual property
- An investigation of the possibilities to creditor protection for virtual
property in video games through right of separation by maintained
and acquired right of possession
Anton Friman
Handledare: Emil Elgebrant Bedömare: Anders Heiborn Examinator: Anders Holm
Linköpings Universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
Sammanfattning
Virtuell egendom avser objekt som existerar inom ramen för ett datorspel. Denna typ av egendom innehar fyra grundläggande egenskaper; avsaknad av fysisk form, beständighet, rivalitet och interaktivitet. Kombinationen av egenskaper kan anses vara unik för virtuell egendom. Däremot delas flera egenskaper med annan egendom. Avsaknaden av fysisk form delas framför allt med immaterialrätter. De andra tre egenskaperna delas med till exempel lösöre.
Virtuell egendom saknar alltså fysisk form. Det finns flera grunder för att virtuell egendom ändå ska uppfattas som egendom. Först och främst finns det en rättighet att knyta virtuell egendom till, nämligen ett ägande. Vidare syftar virtuell egendom ofta till att efterhärma fysisk egendom. Egendomen förefaller således kunna omfattas av egendomsbegreppet med stöd av objektfiktion. Stöd för att virtuell egendom kan omfattas av egendomsbegreppet finns också i rättspraxis. Virtuell egendom är lös egendom. Det kan inte sättas likhetstecken mellan virtuell egendom och någon annan existerande egendomstyp. Det kan däremot inte heller med säkerhet slås fast att virtuell egendom utgör sui generis. Detta eftersom virtuell egendom delar många grundläggande egenskaper med annan egendom, vilket gör virtuell egendom möjlig att jämföra med annan egendom.
Virtuell egendom kan både utmätas och ingå i konkurs om egendomen är möjlig att avskilja och inte är förlagd med ett överlåtelseförbud från spelföretaget, det vill säga den ursprungliga ägaren. En separatist till virtuell egendom kan grunda sitt anspråk på äganderätt. Huruvida virtuell egendom är tillräckligt specifik och identifierbar, samt om den kan anses vara bibehållen, är beroende av vilken typ av virtuell egendom som avses. Specialitetsprincipen kan således endast aktualiseras på sådan virtuell egendom som utifrån en särskild bedömning är specifik och identifierbar. Separationsrätt på grund av bibehållen äganderätt till virtuell egendom är även möjlig att erhålla med stöd av LRV, om egendomen går att identifiera och avskilja. Separationsrätt på grund av förvärvad äganderätt torde också vara möjligt för samma typ av virtuell egendom. Aktuellt sakrättsmoment för virtuell egendom torde, likt immaterialrätter, vara avtalet. Den sakrättsliga hanteringen av virtuell egendom förefaller lämplig, även om viss kritik kan riktas mot att traditionsprincipen inte är möjlig att tillämpa.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 2 Förkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Problembakgrund 5 1.2 Problemformulering 6 1.3 Syfte 61.4 Metod och material 6
1.5 Tidigare publicerat 9
1.6 Avgränsningar 9
1.7 Disposition 10
2 Virtuell egendom 11
2.1 Övergripande beskrivning av virtuell egendom 11
2.2 Virtuell egendoms egenskaper 13
2.2.1 Avsaknad av fysisk form 13
2.2.2 Beständighet 13 2.2.3 Rivalitet 14 2.2.4 Interaktivitet 15 2.3 Sammanfattande slutsatser 16 3 Egendomsbegreppet 17 3.1 Inledning 17
3.2 Egendomsbegreppet och objektfiktion 17
3.2.1 Övergripande beskrivning 17
3.2.2 Egendomsbegreppet och objektfiktion avseende virtuell egendom? 19
3.3 Kategorisering av egendom 20
3.3.1 Övergripande beskrivning 20
3.3.2 Kategorisering av virtuell egendom? 22
3.4 Sammanfattande slutsatser 24
4 Utmätning och konkurs 25
4.1 Inledning 25
4.2 Allmänt om utmätningsreglerna 25
4.2.1 Objektet ska avse lös egendom 25
4.2.2 Egendomen ska tillhöra gäldenären 25
4.2.3 Presumtionsreglerna 26
4.2.4 Förmögenhetsvärde som ska generera ett överskott 27
4.2.5 Undantagsreglerna 27
4.4 Kan virtuell egendom utmätas och/eller ingå i konkursbo? 29
5 Separationsrätt 33
5.1 Allmänt 33
5.2 Specialitetsprincipen 33
5.3 Separationsrätt genom bibehållen äganderätt 37
5.3.1 Inledning 37
5.3.2 Lagen om redovisningsmedel 37
5.3.3 Separationsrätt genom avtal och köprättslig lagstiftning 40
5.4 Separationsrätt genom förvärvad äganderätt 41
5.4.1 Inledning 41
5.4.2 Traditionsprincipen 42
5.4.3 Denuntiation 44
5.4.4 Avtalet 45
5.4.5 Något om märkning och registrering 46
6 Separationsrätt till virtuell egendom 47
6.1 Inledning 47
6.2 Specialitetsprincipen 47
6.2.1 På vilken typ av rättighet kan separatisten grunda ett anspråk om separationsrätt
till virtuell egendom? 47
6.2.2 Är virtuell egendom tillräckligt specifik och identifierbar för att anspråk ska
kunna riktas mot den? 49
6.2.3 Frågan om bibehållandet av virtuell egendom 50
6.3 Är det möjligt att erhålla separationsrätt till virtuell egendom genom bibehållen
äganderätt? 51
6.4 Är det möjligt att erhålla separationsrätt till virtuell egendom genom förvärvad
äganderätt? 53
6.4.1 Inledning 53
6.4.2 Utgör tradition lämpligt sakrättsmoment avseende virtuell egendom? 54 6.4.3 Utgör denuntiation lämpligt sakrättsmoment avseende virtuell egendom? 55
6.4.4 Utgör avtalet lämpligt sakrättsmoment avseende virtuell egendom? 56
7 Avslutande reflektion 58 Käll- och litteraturförteckning 60 Offentligt tryck 60 Förarbeten 60 Myndigheter 60 Övrigt 60 Litteratur 60 Internetkällor 62 Rättsfallsförteckning 64 Högsta domstolen 64
Förkortningar
AvbetKL Lag (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare
BrB Brottsbalk (1962:700)
CS:GO Counter-Strike: Global Offensive
EULA End User License Agreement
FPS First Person Shooter
GFL Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre
HB Handelsbalk (1736:0123) HD Högsta domstolen JB Jordabalk (1970:994) KFM Kronofogdemyndigheten KKL Konsumentköplag (1990:932) KKrL Konsumentkreditlag (2010:1846) KonkL Konkurslag (1987:672) KöpL Köplag (1990:931) LRV Lag (1944:181) om redovisningsmedel
MMORPG Massive Multiplayer Online Role-Playing Game
NJA Nytt Juridiskt Arkiv
OSRS Old School Runescape
SEK Svensk krona
SkbrL Skuldebrevslag (1936:81)
ToS Terms of Service
UB Utsökningsbalk (1981:774)
URL Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
USD Amerikansk dollar
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
Datorspelande och internetanvändning är en företeelse som har blivit mer och mer vanlig på 2000-talet. Exempelvis spelade 45 procent av alla ungdomar i Sverige mellan 12 och 18 år datorspel minst en timme om dagen 2018.1Det blir också allt vanligare att spelföretagens spel
blir billigare eller till och med gratis, men att företagen i sina spel istället inkluderar möjligheterna till att genomföra mikrotransaktioner för att spelarna ska kunna köpa ytterligare innehåll eller funktioner i spelet.2 Som exempel på sådant innehåll kan nämnas
virtuella varor, som exempelvis skins3 i CS:GO4, eller mounts5 i WOW6. Det finns även
exempel på virtuella objekt som inte tillkommer genom mikrotransaktioner, utan istället kan upparbetas genom olika aktiviteter i spelet, exempelvis GP7 i OSRS8. Såväl köpta virtuella
varor som upparbetade virtuella objekt i datorspel kommer att samlat benämnas såsom virtuell egendom inom ramen för denna uppsats.
Trots att virtuell egendom saknar fysisk existens, bortsett från att vara en del av en kod sparad på en hårddisk hos spelföretaget,9 kan egendomen betinga stora förmögenhetsvärden. Som
exempel kan nämnas det skin i CS:GO som i januari 2019 såldes för drygt 19 000 USD10, en
så kallad Souvenir AWP (Dragon Lore).11 Detta värde är ytterligheten av det potentiella
värdet på ett skin. Skins kan också besitta så låga värden som några enstaka kronor.
Oavsett om virtuell egendom anses existera fysiskt eller inte väcker denna typ av egendom särskilda juridiska frågor, inte minst sakrättsliga. Är det möjligt att erhålla sakrättsligt skydd för egendom som saknar fysisk existens, och vem kan i sådant fall erhålla det sakrättsliga skyddet? Vem är egentligen den rätte ägaren till den virtuella egendomen? Kan virtuell
11 Williams, Andy, Dexerto, Top 20 most expensive CSGO skins in history, senast uppdaterad 2020-03-17,
[hämtad 2020-10-28].
1019 000 USD motsvarar i skrivande stund drygt 162 000 SEK. 9Se vidare avsnitt 2.1.
8OSRS, eller Old School Runescape, är ett datorspel som är ett så kallat MMORPG.
7GP, eller coins, är en sorts valuta inom spelet. För GP kan spelaren sedan köpa olika objekt i spelet. 6WOW, eller World of Warcraft, är ett datorspel som är ett så kallat MMORPG.
5Mounts är en form av avatar som din karaktär i spelet kan använda sig utav för att ta sig runt i den virtuella
världen snabbare. Mounts har således en viss funktion utöver det rent kosmetiska i spelet.
4CS:GO, eller Counter-Strike: Global Offensive, är ett datorspel som är ett så kallat FPS.
3Skins ger ditt vapen ett annat utseende i spelet och fyller således ingen annan funktion än ett rent estetiskt.
Skins är således rena kosmetiska varor.
2 Konsumentverket, Kartläggning av konsumentskyddet vid lotteri- eller kasinoliknande inslag i datorspel
(Fi2019/01630/KO), Dnr 2019/762, 2019-09-30, s. 8, [hämtad 2020-12-04].
egendom ens utmätas? Dessa frågor kommer samtliga att behöva besvaras, för att kunna besvara den i uppsatsen huvudsakliga frågeställningen, är det möjligt att erhålla separationsrätt till virtuell egendom?
1.2 Problemformulering
I uppsatsen besvaras frågan: Är det möjligt att erhålla separationsrätt till virtuell egendom vid utmätning av gäldenärens tillgångar eller vid konkurs, och vem har i sådant fall möjlighet att åberopa separationsrätten?
För att kunna besvara denna frågeställning besvaras följande underfrågor: - Vad är virtuell egendom?
- Är virtuell egendom sådan egendom som kan träffas av sakrättsligt skydd?
- Kan virtuell egendom vara en sådan tillgång som ingår i gäldenärs utmätning eller konkurs?
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att kartlägga rättsläget och analysera sakrättsliga frågeställningar avseende virtuell egendom. Eftersom denna typ av egendom inte är reglerad direkt i lagstiftningen, och inte heller är vidare diskuterad i litteraturen, finns ett stort behov av att diskutera och analysera rättsläget avseende virtuell egendom. I uppsatsen analyseras också lämpligheten av den aktuella sakrättsliga behandlingen av virtuell egendom.
1.4 Metod och material
I denna uppsats utreds gällande rättsläge avseende möjligheterna till separationsrätt för virtuell egendom i datorspel. Utredningen genomförs genom att beskriva och systematisera
gällande rättsläge.12 Metoden som kommer att användas i uppsatsen är således den
rättsdogmatiska. Traditionellt sett används lagar, förarbeten, rättspraxis och doktrin för den typ av undersökningar som omfattas av rättsdogmatisk metod.13Eftersom det inte finns några
rättskällor av sådant slag som direkt behandlar frågan om sakrättsligt skydd för virtuell
13 Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?: om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, 1 uppl.
(Stockholm: Norstedts Juridik, 1995), s. 215 f.; Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 43; Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning: en lärobok i allmän rättslära, 5 uppl. (Stockholm: Norstedts Juridik, 1996), s. 311.
12Se vidare Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3
egendom i datorspel består rättskällorna huvudsakligen av material som övergripande diskuterar sakrättsliga frågor och problematik. I viss mån används också rättskällor som behandlar specifika frågor avseende icke-fysisk egendom. Materialet appliceras sedan på den aktuella frågeställningen för att komma till en slutsats om hur rättsläget är, det vill säga de lege lata. På grund av den omfattande rättsdogmatiska utredning som genomförs finns det inte utrymme att företa en ytterligare analysmetod, såsom en ändamålsanalys, för att på ett kritiskt sätt granska vad som framkommer av den rättsdogmatiska undersökningen.14
Däremot kommer lämpligheten av resultatet såklart att diskuteras.
De lagar och förarbeten som används i uppsatsen är de sakrättsliga och de obeståndsrättsliga. Den rättspraxis som används är dels rättspraxis som behandlar övergripande principfrågor avseende sak- och obeståndsrätt, dels rättspraxis som behandlar mer specifika frågor avseende egendom som till sina egenskaper liknar virtuell egendom. I de fall som rättsfallen innefattar omständigheter och egendom som liknar virtuell egendom används dessa rättsfall för att dra slutsatser angående virtuell egendom. Så är möjligt genom analog tolkningsmetod av rättspraxis.15 Ett analogislut förutsätter enligt Strömholm att regeln vars innehåll tillämpas
är klart och tydligt, att det inte finns någon annan direkt tillämplig regel och att omständigheterna som regeln tillämpas på är förenlig med regelns språkliga utformning.16
Den litteratur som används är dels övergripande, såsom lagkommentarer till aktuell lagstiftning samt annan övergripande sak- och obeståndsrättslig litteratur, dels litteratur som behandlar liknande frågor avseende andra icke-fysiska typer av egendom, exempelvis immaterialrätter, utsläppsrätter17 och kryptovalutor18. Att sådan litteratur används motiveras
genom att dessa typer av egendom kan förefalla tämligen lika i förhållande till virtuell egendom på så sätt att de saknar fysisk form och att de kan omfatta stora värden. Att använda sådan litteratur, såväl för analog tillämpning som i ett rent jämförande syfte, förefaller således ändamålsenligt.
18 Elgebrant, Emil, Kryptovalutor: Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande
betalningsmedel, 1 uppl. (Stockholm: Wolters Kluwer, 2016).
17 Elgebrant, Emil, Ägande & värde av utsläppsrätter och andra liknande handelsobjekt, (Stockholm: Jure,
2012).
16Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 437.
15Peczenik, Vad är rätt?, s. 341 ff.; Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 461 f.
14 En ändamålsanalys förespråkas som lämplig kritisk analysmetod för en rättsdogmatisk forskning av bland
annat Kleineman, se Kleineman, Jan, “Rättsdogmatisk metod” i Juridisk metodlära, red. Maria Nääv & Mauro Zamboni, 2 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2018), s. 21-40, s. 40.
Det bör också nämnas att det finns begränsad möjlighet att använda juridiska källor avseende den övergripande beskrivningen av virtuell egendom och de marknader varpå virtuell egendom i datorspel kan överlåtas, eftersom det finns en stor avsaknad av svenska juridiska källor som behandlar virtuell egendom i såväl rättslig som samhällsvetenskaplig kontext. De källor som används för den övergripande beskrivningen av virtuell egendom är därför mindre tillförlitliga sett ur ett juridiskt perspektiv. Detta källmaterial består främst av nyhetsartiklar och spelföretags egna information och avtal. Syftet med källorna är att ge en övergripande bild av möjligheterna att mellan privatpersoner kunna överlåta virtuella värdeobjekt till stora värden. Källorna fyller på ett fullgott sätt detta syfte. Denna typ av källmaterial får användas vid en rättsdogmatisk utredning menar Peczenik, om det används för ett sådant syfte.19
Det bör också nämnas att det finns två studentuppsatser som behandlar virtuell egendom.20
Traditionellt sett bör inte studentuppsatser användas vid en rättsdogmatisk uppsats av det slag som är vid handen. Den äldre av de två uppsatserna har dock använts som källmaterial för att i en senare uppsats göra en ny genomgång av virtuell egendoms egenskaper. Författaren av den senare uppsatsen slår huvudsakligen fast vad som framkommit i den äldre uppsatsen avseende virtuell egendoms egenskaper. På så sätt har informationen i den äldre uppsatsen prövats och verifierats. Den äldre uppsatsen är även publicerad i skrift.21 Av dessa skäl
används således den äldre av uppsatserna såsom källmaterial för att beskriva virtuell egendoms egenskaper.22 Uppsatsen används alltså på samma sätt som det material som
används för att övergripande beskriva virtuell egendom. Den senare uppsatsen används däremot inte eftersom den är tämligen ny och oprövad i sin helhet.
I uppsatsen analyseras framkommen information och fakta löpande. Sådan analys torde vara nödvändig eftersom flera underfrågor behöver besvaras innan huvudfrågan kan besvaras. Behovet av att löpande analysera underfrågorna förefaller därför nödvändigt för att sedan i ett större analyskapitel kunna analysera huvudfrågan.
22Det kan även tilläggas att uppsatsen är tryckt på grund av att författaren erhöll Vingestipendiet för uppsatsen. 21 Warnolf, Alexander, “Egendomlig egendom: argument för en minskad fokusering på fysiska egenskaper” i
Affärsjuridiska uppsatser 2007, (Uppsala: Iustus, 2008).
20För vidare behandling av dessa, se avsnitt 1.6.
19 Peczenik, Vad är rätt?, s. 216; Jmf. “Utomrättsliga överväganden”, Strömholm, Rätt, rättskällor och
1.5 Tidigare publicerat
Som tidigare nämnts finns det två studentuppsatser skrivna på området, Egendomlig egendom skriven vid Lunds universitet 2007 av Alexander Warnolf, samt Är virtuell egendom
fortfarande egendomlig? skriven vid Lunds universitet 2020 av Alexander Blom Vigsø. Egendomlig egendom skrevs för flera år sedan och syftade huvudsakligen till att undersöka
kravet på fysisk existens i svensk rätt. Författaren lyfte många intressanta frågeställningar, bland annat sakrättsliga, utan att besvara dessa. I min uppsats besvaras sakrättsliga frågeställningar och uppsatsen står därför inte på något sätt i konkurrens med Warnolfs arbete. Som tidigare nämnt används Warnolfs uppsats däremot för att beskriva virtuell egendoms attribut.
Är virtuell egendom fortfarande egendomlig? skrevs 2020 och behandlar, utöver samma
delfråga om virtuell egendom och dess brist på fysisk existens, frågan om huruvida virtuell egendom kan pantsättas såsom kreditsäkerhet. Blom Vigsø kommer fram till att svaret på frågan är nej. Blom Vigsøs uppsats besvarar således en annan sakrättslig frågeställning än den som besvaras och diskuteras i min uppsats. I min uppsats behandlas huvudsakligen möjligheterna till separationsrätt för virtuell egendom. Min frågeställning utgör således en helt annan sakrättslig frågeställning än Blom Vigsøs, vilket innebär att min uppsats inte heller står i konkurrens med Blom Vigsøs.
1.6 Avgränsningar
I denna uppsats behandlas sakrättsliga frågeställningar avseende separationsrätt till virtuell egendom i datorspel i Sverige. I uppsatsen presenteras två olika typer av virtuella föremål ingående, skins och GP. Dessa utgör endast exempel på vad som kan avses med virtuell egendom. I uppsatsen utförs således ingen uttömmande uppräkning av alla olika typer av föremål som kan inrymmas inom virtuell egendom. Exemplen används för att åskådliggöra föremål som för läsaren kan vara något abstrakta. Exemplen skiljer sig också avseende förfogandemöjligheter och avtal, varför dessa två exempel ger en tämligen bred bild av vilka typer av virtuell egendom i datorspel som finns. Att endast två typer av föremål används som exempel innebär alltså inte att besvarandet av frågeställningen i uppsatsen endast utgår från dessa exempel. I uppsatsen avses tvärtom ge ett övergripande svar på frågeställningen avseende virtuell egendom i datorspel.
1.7 Disposition
Inledningsvis ges en beskrivning av virtuell egendom och dess egenskaper, samt de marknader och avtal som omfattar virtuell egendom, för att sedan i kapitel tre kunna sätta in virtuell egendom i en sakrättslig kontext. I kapitel tre diskuteras därför egendomsbegreppet kopplat till svensk sakrätt. I det fjärde kapitlet sätts virtuell egendom sedan in i en obeståndsrättslig kontext, genom att kartlägga huruvida virtuell egendom kan utmätas och/eller ingå såsom tillgång i en konkurs. I kapitel fem diskuteras sedan separationsrätt genom såväl bibehållen som förvärvad äganderätt på ett övergripande plan, för att sedan i det sjätte kapitlet applicera detta på virtuell egendom. I det sjätte kapitlet besvaras sedan den huvudsakliga frågeställningen, huruvida separationsrätt till virtuell egendom är möjlig eller inte. I det sjunde kapitlet ges avslutande reflektioner.
2 Virtuell egendom
2.1 Övergripande beskrivning av virtuell egendom
Med virtuell egendom avses sådana värdeobjekt som existerar inom ramen för ett datorspel. Som tidigare nämnt omfattar virtuell egendom såväl köpta virtuella varor som upparbetade virtuella objekt. Elgebrant beskriver virtuell egendom som att den utgör “ettor och nollor” ur ett tekniskt perspektiv, det vill säga kod som manifesterar sig som ett virtuellt objekt för spelaren. Virtuell egendom i sig saknar således fysisk existens, eftersom det endast är koden som skapar en visuell upplevelse för spelaren. Koden som skapar den virtuella egendomen är förvisso lagrad på någon form av hårddisk eller server. Sådan lagring lämnar ofta “magnetiska fotspår”. Detta synes dock inte ensamt leda till slutsatsen att virtuell egendom är fysisk egendom, även om den i viss mån manifesteras fysiskt.23
Som tidigare nämnt24 finns en stor mängd olika typer av virtuella objekt, till exempel skins i
CS:GO, GP i OSRS och mounts i WOW. Det är inte möjligt att nämna all typ av virtuell egendom inom ramen för denna uppsats, dels för att det skulle ta upp en stor mängd utrymme, dels för att det är mer eller mindre omöjligt att, med hänsyn till den stora mängd datorspel som finns, ta upp alla utan att missa något. De typer av virtuell egendom som kommer att behandlas vidare är skins i CS:GO och GP i OSRS. Motiveringen till att endast dessa två fortsatt kommer att behandlas är att både skins och mounts utgör köpta virtuella varor, medan GP utgör upparbetade virtuella objekt. Det finns därför inte skäl att behandla både skins och mounts eftersom de, trots olika funktionalitet inom respektive spel, i grund och botten har mycket omfattande likheter.
Oaktat att virtuell egendom inte synes ha någon relevant fysisk existens kan den, likt aktier, betinga stora värden. Som tidigare nämnt25såldes en så kallad Souvenir AWP (Dragon Lore) i
datorspelet CS:GO i januari 2019 för drygt 19 000 USD.26 Ett skin i CS:GO kan således
betinga ett mycket stort värde. Det finns flera sätt att omsätta ett skin i CS:GO. Speltillverkaren av CS:GO, Valve, tillhandahåller själv en marknadsplats där spelaren kan omsätta virtuella varor till en sorts kontotillgodohavande på Valves spelplattform, Steam.27
Kontotillgodohavandena i den så kallade Steam-plånboken kan sedan användas antingen till
27Steam, Steams Gemenskapsmarknad, [hämtad 2020-12-30]. 26Williams, Dexerto, 2020-03-17.
25Ibid.
24Se avsnitt 1.1.
att köpa nya virtuella varor, eller nya datorspel på spelplattformen. Det finns också tredje parts-hemsidor varpå spelare kan omsätta sina skins i pengar, eller byta skins med andra
spelare. Som exempel härvid kan nämnas webbplatsen CS.MONEY.28 Det finns även
möjlighet att, utan hjälp av tredje part, byta eller sälja virtuella objekt mellan spelare. Sådant görs genom en slags bytesfunktion inbyggd i Steam. Det är således möjligt för spelarna att avtala fritt om överlåtelser av skins, och exempelvis erlägga köpeskilling utanför bytesfunktionen i Steam.
Som framgått ovan finns det alltså flera möjligheter för en spelare att omvandla ett skin i CS:GO till rena pengar, men hur fungerar det med annan virtuell egendom, i andra spel? Som ytterligare exempel på virtuell egendom har nämnts GP i OSRS. Möjligheten att omsätta objekten i pengar eller andra värden finns inte på samma sätt i OSRS. Speltillverkaren, Jagex, har uttryckligen förbjudit så kallad real world trading. Objekt i OSRS får således endast bytas mot andra objekt eller tjänster i spelet.29Detta visar således att det inte alltid är möjligt
att överlåta virtuella objekt.
Ovan illustreras ytterligare en viktig aspekt. Både värdet på och möjligheterna till att nyttja den virtuella egendomen är beroende av avtalet mellan spelaren och spelföretaget. Det finns i detta avseende huvudsakligen två sorters avtal, EULA och ToS. EULA är avtal som ingås mellan spelare och spelföretag vid anskaffningen av datorspelet. EULA reglerar i huvudsak rättigheter till spelet och i viss mån rättigheter till föremål i spelet.30 I EULA förbehåller sig
spelföretagen ofta rätten att stänga av ett spelkonto om spelaren inte förhåller sig till ToS.31I
och med att spelaren ingår EULA accepterar alltså spelaren också spelets ToS. ToS fungerar som en form av ordningsregler för hur spelaren får agera inom spelet. ToS kan omfatta allt från förbud mot rasistiska uttryck i spelets chattfunktion, till förbud mot försäljning av objekt inom spelet.32
32Jagex, Rules of Runescape.
31Jagex, End User Licence Agreement for Runescape and Old School Runescape Client, [hämtad 2020-12-30];
Steam, Steam Subscriber Agreement, [hämtad 2020-12-30].
30Detta har påverkan i senare behandling av virtuell egendom, se främst avsnitt 6.2.1.
29Jagex, Rules of Runescape, [hämtad 2020-12-30]; Det kan härvid nämnas, att det finns en illegal marknad för
GP, där GP, trots förbudet mot överlåtelse, överlåts för riktiga pengar. Det finns även hemsidor som
tillhandahåller tjänster i spelet för riktiga pengar. Denna otillåtna verksamhet omfattas däremot, såklart, inte av uppsatsen.
Inom ramen för detta kapitel ska också virtuell egendoms egenskaper presenteras. Som tidigare nämnt33 kommer denna beskrivning i huvudsak att utgå från de egenskaper som
Warnolf tar upp i sitt examensarbete från 2007. De egenskaper han tar upp är “(1) [avsaknad av] fysisk form, (2) beständig[het], (3) rivali[tet] och (4) interaktiv[itet]”.34 Dessa kommer
beskrivas mer ingående i det följande, samt kopplas till relevanta exempel ur datorspel.
2.2 Virtuell egendoms egenskaper
2.2.1 Avsaknad av fysisk formAvsaknad av fysisk form är kanske virtuell egendoms mest framträdande egenskap. Avseende just denna egenskap har mycket redan nämnts,35 men det finns ändå anledning att också
presentera vissa jämförelseobjekt. Det finns flera typer av egendom som idag saknar fysisk
form. Som exempel på dessa kan nämnas utsläppsrätter36, kryptovalutor37 och
immaterialrätter. När Warnolf skrev om virtuell egendom 2007 användes inte internet i samma utsträckning som idag. Idag finns en stor mängd egendom som saknar fysisk form, vilket kan tyda på att egenskapen inte är riktigt lika särskiljande idag som den var när Warnolf skrev sin uppsats. Egenskapen är däremot inte att förringa, eftersom avsaknaden av fysisk form till stor del avgör behandlingen av virtuell egendom, både med avseende på vilka analogier som kan dras och vilka lagrum som är tillämpliga.38
2.2.2 Beständighet
Warnolf menar vidare att virtuell egendom innehar egenskapen beständighet. Med beständighet menar Warnolf att ett värde inte kan försvinna godtyckligt. Värdet i objektet måste således vara bestående. För att värdet ska bestå innebär det för virtuell egendom att objektet som värdet är knutet till inte försvinner när exempelvis en dator stängs av. Beständigheten åstadkoms genom att koden, informationen, är lagrad på en eller flera servrar för att datorspelet ska kunna fortlöpa konstant. Detta medför att virtuell egendom inte försvinner när den enskilde spelarens dator stängs av. Warnolf problematiserar däremot denna punkt ytterligare, och belyser att speltillverkaren genom kod exempelvis skulle kunna ta bort eller rendera ett visst objekt såsom värdelöst. Han menar däremot att detta inte påverkar beständigheten, utan beständigheten har sin grund i att värdet, inom ramen för de regler som
38Se vidare avsnitt 3.3.2 37Se Elgebrant, Kryptovalutor. 36Se Elgebrant, Ägande. 35Se avsnitt 2.1.
34Warnolf, Egendomlig egendom, s. 219. 33Se avsnitt 1.4.
är uppställda för ett datorspel, inte godtyckligt kan förstöras. Beständighet är inte unikt för virtuella föremål, utan delas med andra typer av egendom, exempelvis lösöre. Däremot menar Warnolf att immaterialrätter inte innehar beständighet. Han menar istället att det är de fysiska objekt som innehåller immaterialrättsligt skyddade verk som kan inneha beständighet, till exempel en CD-skiva, och inte den immateriella rättigheten i sig.39
För att konkretisera denna egenskap kan här nämnas såväl skins i CS:GO som GP i OSRS. En spelares skins lagras i spelarens privata förråd på Steam. Det privata förrådet kan ses av såväl spelaren själv som av andra spelare.40För att värdet ska bestå måste objektet finnas kvar
i förrådet även när spelaren är utloggad från Steam, eller har stängt av sin dator. Detta åstadkoms, likt så som Warnolf beskriver, genom att Valve lagrar sin kod på olika servrar. Således finns objekten kvar i spelarens förråd oaktat om spelarens egna media stängs av. Detsamma gäller GP i OSRS. En spelare sparar sina GP på en bank i spelet. Dessa GP förväntar sig sedan spelaren kunna använda nästa gång spelaren startar spelet. Återigen åstadkoms detta genom lagring av informationen på servrar.
2.2.3 Rivalitet
Rivalitet innebär enligt Warnolf att ägaren av eller nyttjanderättshavaren till ett objekt genom att själv använda objektet kan exkludera andra från att använda samma objekt. För virtuell egendom uppkommer rivaliteten direkt genom programkoden. Programkoden kan vara skriven så att ett virtuellt objekt endast kan användas av en spelare.41 Så är fallet både
avseende skins och GP. Objekten finns i spelarens förråd respektive bank, och är exklusivt för spelaren att utnyttja. För skins finns möjligheter för andra spelare att se objektet, både i förrådet och i viss mån i spelet.42 Det är däremot endast spelaren som har skinnet i sitt förråd
som har tillgång till att använda skinnet, och det är således på så vis själva skinnet uppnår rivalitet.
Warnolf menar att rivalitet är en egenskap som virtuell egendom delar med fysisk egendom. Som exempel nämner han att om någon äger ett par skor, kan denne exkludera andra från att använda skorna genom att använda dem själv. Rivalitet är således ytterligare en egenskap
42Som nämnt i fotnot 3 är ett skin något som ändrar ett vapens utseende i spelet. Det är inte endast för spelaren
som äger skinnet som det syns. Skinnet kan även ses av andra spelare som medverkar i samma match. Det är däremot endast spelaren som äger skinnet som kan köpa ett vapen med det unika utförandet i en match.
41Warnolf, Egendomlig egendom, s. 224.
40Däremot kan inte andra spelare använda sig av föremålen i förrådet, se mer i avsnitt 2.2.3. 39Warnolf, Egendomlig egendom, s. 221 ff.
som virtuell egendom delar med annan egendom.43 Däremot menar Warnolf att rivalitet
skiljer virtuell egendom från immaterialrätter, eftersom en innehavare av ett immaterialrättsligt skyddat verk inte genom användning kan hindra någon annan från att åtnjuta samma verk samtidigt. Han menar att immaterialrätter istället gör anspråk på en form av exklusivitet som är skapad på rättslig väg.44
Rivalitet skiljer sig alltså från exklusivitet på så sätt att vid rivalitet exkluderas annans användning genom att innehavaren av objektet själv använder det, medan exklusivitet istället avser en rättighet att exkludera andra från användning utan att innehavaren själv behöver använda rättighet eller objekt. Avseende immaterialrätter innebär det exempelvis att upphovsrättsinnehavaren till ett musikaliskt verk inte kan hindra annan från att åtnjuta det musikaliska verket genom att själv lyssna på en CD-skiva innehållande verket. Däremot har upphovsrättsinnehavaren andra exklusiva rättigheter kopplade till upphovsrätten, exempelvis ensamrätt till kopiering.45 Användaren av ett skin har däremot möjligheten att exkludera
annans användning genom att själv använda skinnet i CS:GO.
2.2.4 Interaktivitet
Slutligen menar Warnolf att virtuell egendom, likt fysisk egendom, innehar egenskapen interaktivitet. Med interaktivitet avses att egendom kan ses och uppskattas av flera personer samtidigt, samt att den går att interagera med på olika sätt utan att värdet förändras.46Denna
egenskap kan till viss del låta som att den står i fullständig motsats till rivaliteten. Som tidigare nämnt är det dock möjligheten att exkludera andra från användandet som är centralt för rivaliteten, medan möjligheten till interaktion istället grundar sig på möjligheten för flera att åtnjuta samma objekt, som till exempel är möjligt avseende skins i en spelares förråd. Warnolf menar att virtuell egendoms interaktivitet består i att spelet finns tillgängligt på internet, vilket i sig själv leder till att egendomen kan spridas och åtnjutas av flera. Vidare menar han att det faktum att virtuell egendom i de flesta fall är programmerad till att se ut och uppföra sig som ett fysiskt objekt tyder på att interaktivitet både finns för virtuell egendom och delas med fysisk egendom. En tavla är ett exempel på fysisk egendom som kan upplevas av flera men förfogandet exkluderas till ägaren. Vidare menar Warnolf att detta utgör en
46Warnolf, Egendomlig egendom, s. 225 f. 45Se URL 2 § 1 st.
44Ibid.
ytterligare skiljelinje mot immaterialrätter, eftersom själva rättigheten som sådan inte kan uppskattas av flera, utan istället är det objektet som rättigheten är knuten till som kan uppskattas av flera.47
2.3 Sammanfattande slutsatser
Sammantaget kan följande sägas om virtuell egendom. Virtuell egendom i datorspel innehar fyra huvudsakliga egenskaper; (1) avsaknad av fysisk form, (2) beständighet, (3) rivalitet och (4) interaktivitet. Avsaknad av fysisk form är en egenskap som virtuell egendom delar med annan icke-fysisk egendom, såsom kryptovalutor och immaterialrätter.
Som visats ovan menar Warnolf att de tre senare egenskaperna skiljer virtuell egendom från immaterialrätter. Anledningen till att han menar att immaterialrätter inte innehar dessa egenskaper torde vara att han skiljer på rättigheten som sådan, och den fysiska bäraren av rättigheten. Det kan ifrågasättas huruvida ett sådant resonemang är lämpligt att förhålla sig till. En sådan distinktion som Warnolf gjort är inte möjlig avseende exempelvis äganderätt till lösöre, eftersom äganderätten är kopplad till just objektet, det vill säga den fysiska bäraren av rättigheten. Distinktionen är däremot möjlig avseende immaterialrätter eftersom rättigheten till exempelvis ett musikstycke inte nödvändigtvis är kopplad till den fysiska bäraren av rättigheten, exempelvis en CD-skiva. Av dessa skäl borde det finnas viss grund i Warnolfs resonemang avseende immaterialrätter som fortsatt bör beaktas i uppsatsen, även om viss försiktighet bör intas till dessa resonemang.
Beständighet, rivalitet och interaktivitet anses delas med fysisk egendom. Virtuell egendom är också, både avseende värde och överlåtbarhet, styrd av de avtal som ingås mellan spelare och spelföretag. I vissa fall kan dessa avtal leda till att egendomen inte har något värde utanför spelet över huvud taget. Sammantaget är virtuell egendom således en särskild typ av egendom, som har likheter med såväl icke-fysisk som fysisk egendom.
3 Egendomsbegreppet
3.1 Inledning
För att virtuell egendom ska kunna vara föremål för såväl utmätning som kunna ingå i konkurs, måste virtuell egendom kunna inrymmas inom det svenska egendomsbegreppet.48
Detta för att sedan kunna utreda huruvida virtuell egendom kan omfattas av sakrätten. För att kunna besvara frågan om virtuell egendom kan utmätas eller ingå i konkurs krävs därför att det undersöks om det är möjligt att icke-fysiska objekt kan omfattas av det svenska egendomsbegreppet. Vidare diskuteras avtalsrättens påverkan på sakrätten, eftersom virtuell egendom så gott som alltid är förknippad med avtal mellan spelföretaget och innehavaren av den virtuella egendomen.49 Virtuell egendom kommer även inom ramen för detta kapitel att
försöka placeras in i en befintlig egendomskategori.
3.2 Egendomsbegreppet och objektfiktion
3.2.1 Övergripande beskrivningBegreppet egendom har inte någon entydig definition i svensk rätt. Det finns förvisso ett antal egendomstyper kodifierade i lagstiftningen50, men någon entydig definition synes inte finnas
tillgänglig i lagtext. Elgebrant menar att en grundläggande förutsättning för att ett objekt ska kunna ses som egendom är att en äganderätt kan knytas till objektet. Elgebrant menar att just äganderätten är central i den bemärkelsen att det utgör en distinktion mot exempelvis tjänster, som inte består av något objekt till vilket ägandet kan knytas.51Rodhe menar att objekt kan
definieras genom att de är överlåtbara.52 Håstad har valt att benämna sitt kapitel avseende
olika slags egendom som “[r]ättigheternas objekt”.53 Det kan således konstateras att ett
objekt, för att kunna klassas som egendom, ska vara knutet till rättigheter för innehavaren. Att ett objekt ska kunna vara föremål för ägande synes rimligt i förhållande till att även andra typer av rättigheter, såsom nyttjanderätt, omfattas av ägande.
Vidare krävs att det finns ett objekt att knyta ägandet till. Definitionen för vad som kan avses med objekt har enligt Elgebrant sin grund i huruvida egendomen kan existera, identifieras och
53Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. (Stockholm: Norstedts Juridik, 2000), s. 29. 52Rodhe, Knut, Handbok i sakrätt, 2 uppl. (Stockholm: Norstedts Juridik, 1985), s. 4.
51Elgebrant, Ägande, s. 104.
50Exempelvis skuldebrev i SkbrL, och lösöre i GFL. För mer om egendomstyperna se avsnitt 3.3. 49Se avsnitt 2.1.
ägas exklusivt.54 Tidigare har objektsdefinitionen ansetts vålla problem avseende icke-fysisk
egendom, på så sätt att icke-fysisk egendom därför måste kunna knytas till ett fysiskt objekt. Detta är inte alltid helt enkelt. Till exempel är inte immaterialrätter alltid knutna till ett särskilt fysiskt objekt. Immaterialrätter kan istället bestå av en ensamrätt till någonting, vilket inte nödvändigtvis har en koppling till något fysiskt objekt. Som exempel kan nämnas kopieringsskyddet. Skyddet avser inte ett specifikt fysiskt objekt, utan istället skyddas rättigheten att kopiera och sprida ett enskilt verk. Det är således inte just den aktuella fysiska kopian som skyddas, istället är det rättigheten att förfoga över verket som skyddas.55 För att
koppla rättigheter till ett objekt kan objektfiktion användas. Objektfiktionen går ut på att en rättighet kopplas till ett visst individualiserat objekt som sedan utgör dess förkroppsligande av viss egendom. Objektfiktioner har accepterats som sakrätter i en tämligen bred omfattning. Exempel på objektfiktioner, utöver tidigare nämnda immaterialrätter, är finansiella instrument och utsläppsrätter.56 Genom objektfiktionen kan således icke-fysiska rättigheter knytas till ett
individualiserat objekt, och på sätt inrymmas inom egendomsbegreppet.
Objektfiktioner kan även, enligt Elgebrant, bedömas på sedvanerättslig grund. Det vill säga om parterna som avtalar om ett visst objekt uppfattar objektet som egendom, så är det egendom.57 Denna definition kan uppfattas som något trivial, men är ändock viktig i
förhållande till virtuell egendom eftersom virtuell egendom så gott som alltid är förenad med ett eller flera avtal som reglerar ägandeförhållandet avseende egendomen.
I NJA 2017 s. 1070 behandlade HD frågan huruvida ett domännamn kunde utgöra sådan egendom som kunde förverkas enligt URL 53 a § 2 st. HD slog fast att egendomsbegreppet torde inrymma alla typer av förmögenhetstillgångar, oaktat om de består av något förmögenhetsvärde eller inte. HD menade dock att tillgången måste vara av sådan karaktär att den kan vara föremål för någon form av rättighet, exempelvis äganderätt.58Utifrån detta slog
HD fast att ett domännamn är en sådan ensamrätt med ett ekonomiskt värde som utgör egendom.59 HD ger här utrymme för en tämligen bred tolkning av vad som kan ingå i
egendomsbegreppet. Beslutet är dock förenligt med vad som har presenterats utifrån doktrin, det vill säga att egendom förutsätter någon form av objekt vartill en rättighet kan knytas.
59Ibid., p. 10-16 HD:s domskäl.
58NJA 2017 s. 1070, särskilt p. 7 HD:s domskäl. 57Ibid., s. 35.
56Elgebrant, Kryptovalutor, s. 33. 55Se URL 2 §.
Martinsson har argumenterat för att sakrätter för intellektuella resurser, såsom exempelvis
immaterialrätter, inte behöver utgå från egendomsbegreppet. Han menar att
egendomsbegreppet ofta är förknippat med någon form av objekt, medan immaterialrätter istället snarare avser begränsning av handlingsmöjligheter. Att utgå från egendomsbegreppet skulle således, enligt Martinsson, kunna bli missvisande.60Martinsson menar, likt Elgebrant
om den sedvanligerättsliga grunden, att avtalet blir centralt avseende sådana intellektuella resurser, även gällande bedömningen av separationsrätt.61
3.2.2 Egendomsbegreppet och objektfiktion avseende virtuell egendom?
För att virtuell egendom ska kunna klassificeras som egendom krävs att virtuell egendom dels kan knytas till en rättighet, dels att denna rättighet sedan kan knytas till något objekt. Virtuell egendom är en typ av virtuellt objekt som kan nyttjas av såväl spelare som spelföretag. Nyttjandet och ägandet till egendomen är reglerat genom avtal mellan spelare och spelföretag.62 Att virtuell egendom avser någon form av rättighet, antingen äganderätt eller
nyttjanderätt, får således anses stå klart.
Avseende objektfiktion bör följande sägas. Som presenterats ovan63är virtuell egendom ofta
utformad på så sätt att det ska efterlikna fysisk egendom.64På så sätt underlättas att med stöd
av objektfiktion kunna knyta virtuell egendom till ett särskilt individualiserat objekt och således beakta virtuell egendom som egendom. För skins utgör det individualiserade objektet vapen, och för GP mynt. Även det faktum att virtuell egendom är beständig tyder på att virtuell egendom går att koppla till ett visst objekt, om än inte ett fysiskt sådant. Detta är möjligt eftersom rättigheten är kopplad till ett visst objekt, med ett visst utförande, som är beständigt och rivaliserande för användaren. Det faktum att virtuell egendom saknar fysisk form torde därför inte påverka huruvida virtuell egendom kan klassas som egendom eller inte, eftersom det avseende flera andra typer av egendom65 inte påverkar bedömningen. För att
egendom ska kunna ingå i objektfiktion menar Elgebrant att egendomen måste kunna
65Exempelvis immateriella rättigheter.
64För att förtydliga, i CS:GO syftar skins till att efterlikna ett utförande på ett vapen, och GP i OSRS syftar till
att efterlikna mynt.
63Se avsnitt 2.2, särskilt 2.2.4. 62Se avsnitt 2.1.
61Ibid., s. 535 f. samt s. 545 ff.
60 Martinsson, Claes, “Sakrätt avseende annat än egendom”, i Festskrift till Torgny Håstad, red. Göran
existera, identifieras och ägas exklusivt.66 Den virtuella egendomen existerar, såväl fysiskt
genom kod på en hårddisk eller server som virtuellt genom ett fiktivt objekt inom ramen för ett datorspel. Rättigheten är knuten till ett visst objekt, exempelvis ett visst skin med ett visst utförande, som spelaren har exklusiv rätt till att använda om det innehas i spelarens privata förråd. Således uppfylls även kraven på identifikation och exklusivitet.
Av dessa skäl synes det vara möjligt att, med stöd av objektfiktion, knyta virtuell egendom till ett visst individualiserat objekt, och klassificera virtuell egendom såsom egendom. Även på sedvanerättslig grund bör virtuell egendom, med stöd av objektfiktion, kunna knytas till ett individualiserat objekt. Eftersom exempelvis skins i CS:GO säljs flitigt på marknadsplatser67
torde detta vara ett sådant objekt som parterna gemensamt uppfattar som egendom. Även på denna grund synes det således finnas skäl för att godta virtuell egendom såsom egendom, med stöd av objektfiktion. Vidare bör också beaktas att alla typer av förmögenhetstillgångar enligt rättspraxis kan accepteras som egendom i svensk rätt, förutsatt att någon rättighet är knuten till tillgången. Vid en sammantagen bedömning anses virtuell egendom således kunna omfattas av det svenska egendomsbegreppet.
3.3 Kategorisering av egendom
3.3.1 Övergripande beskrivningSakrätten är tillämplig på såväl fast som lös egendom, men behandlar dessa typer av egendom på olika sätt beroende på vilken typ av egendom som avses.68Distinktionen mellan
fast och lös egendom har sin grund i jordabalkens inledande kapitel. Enligt JB 1 kap. 1 § är fast egendom jord. Till fast egendom räknas också fastighetstillbehör enligt JB 2 kap. 1-3 §§. All egendom som inte är fast egendom är lös egendom.69
Lös egendom delas sedan in i underkategorier. Vilken underkategori lös egendom delas in under påverkar dels vilken lagstiftning som kan bli tillämplig, dels vilket sakrättsligt moment som kan bli aktuellt för att kunna erhålla sakrättsligt skydd.70 För att sakrättsligt skydd ska
kunna erhållas krävs att den aktuella egendomen kan delas in i någon av de befintliga underkategorierna, eftersom nya sakrätter inte kan skapas på avtalsrättslig väg, utan behöver
70Millqvist, Sakrättens grunder, s. 38 f.
69Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 40; Millqvist, Sakrättens grunder, s. 34.
68 Millqvist, Göran, Sakrättens grunder: en lärobok i sakrättens grundläggande frågeställningar avseende lös
egendom, 8 uppl. (Stockholm: Norstedts Juridik, 2018), s. 34.
67Se avsnitt 2.1. 66Se avsnitt 3.2.1.
föranledas av beslut i rättspraxis eller ny lagstiftning.71 Av utrymmesskäl kommer inte
samtliga kategorier att behandlas. Eftersom uppsatsen behandlar virtuell egendom som saknar fysiska egenskaper72 kommer egendomsslag som inte nödvändigtvis behöver ha fysisk form
att behandlas, för att i avsnitt 3.3.2 analysera huruvida någon av dessa underkategorier kan utgöra lämpliga kategorier att placera in virtuell egendom under, eller om virtuell egendom är
sui generis, det vill säga egendom av unikt slag.73
Inledningsvis bör nämnas att lösöre är en kategori som bör exkluderas i undersökningen. Anledningen till att den exkluderas är för att lösöre endast ansetts avse fysiska föremål.74Det
finns dock skäl att förhålla sig kritisk till huruvida det vid tillämpning av lagstiftning avseende lösöre förutsätts ett krav på att egendomen ska vara fysisk. Som exempel kan nämnas att det i förarbetena till GFL inte uttrycks något krav på att lagstiftningen endast ska träffa fysisk egendom, utan endast att det bara ska träffa lösöre.75 Konsensus i litteraturen
synes dock vara att lösöre innefattar just föremål med fysiska egenskaper,76 varför detta
egendomsslag exkluderas. Det finns ett antal egendomsslag som inte innehar fysiska attribut. Dessa är enkla skuldebrev och fordringar, finansiella instrument, fordran på leverans och fullgörelse, immaterialrätter, syntetiska tillgångar77och nyttjanderätt till lös egendom.78
Finansiella instrument och syntetiska tillgångar utmärker sig på så sätt att en klassificering av dessa förutsätter stöd i lag.79Båda dessa egendomsslag förutsätter registrering för sakrättsligt
skydd.80 Enkla fordringar regleras i skuldebrevslagens tredje kapitel. För att ett skuldebrev
ska ses som en enkel fordran förutsätts att skuldebrevet är ställt till viss man, SkbrL 26 §.81
Borgenärsskydd för enkla fordringar förutsätter denuntiation, SkbrL 31 §.82 Fordringar på
leverans och fullgörelse avser fordringar på alla kontraktuella förpliktelser, bortsett från
82Se även Millqvist, Sakrättens grunder, s. 93.
81Mellqvist, Mikael & Persson, Ingemar, Fordran & Skuld, 10 uppl. (Uppsala: Iustus, 2015), s. 118.
80 Lag (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, 6 kap.; Lag
(2011:1200) om elcertifikat, 3 kap.; Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, 4 kap.
79 Elgebrant, Kryptovalutor, s. 38; Millqvist, Sakrättens grunder, s. 38 f; jmf. med lagstiftningen på respektive
område, Lag (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument samt Lag (2011:1200) om elcertifikat och Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.
78Millqvist, Sakrättens grunder, s. 38 f. samt s. 44.
77 Exempel på syntetiska tillgångar är mjölkkvoter, elcertifikat och utsläppsrätter. Se Millqvist, Sakrättens
grunder, s. 39.
76 Adlercreutz, Axel & Pfannenstill, Magnus, Finansieringsformers rättsliga reglering, 5 uppl. (Lund:
Studentlitteratur, 2010), s. 26; Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 41; Millqvist, Sakrättens grunder, s. 38.
75Se prop. 1985/86:123 s. 20.
74Millqvist, Sakrättens grunder, s. 38. 73Elgebrant, Ägande, s. 61.
72Se avsnitt 2.2.1.
betalning.83 Immaterialrätter avser olika typer av ensamrätter.84 Dessa innefattar bland annat,
men inte uteslutande, patentskydd, upphovsrättsskydd, varumärkesskydd och mönsterskydd.85
Sakrättsligt skydd för nyttjanderätt till lös egendom anses endast kunna erhållas i fall där två sådana nyttjanderätter står i strid mot varandra. I övrigt har äganderätten företräde framför nyttjanderätten avseende lös egendom.86
Något kort bör också sägas om kryptovalutor, på grund av att kryptovalutor likt de presenterade egendomsslagen inte har någon fysisk form. Kryptovalutor är i dagsläget inte en erkänd sakrätt, utan är endast behandlad i litteratur. Eftersom kryptovalutor enligt Elgebrant kan tänkas utgöra sui generis, förefaller det som ett tämligen säreget egendomsslag.87
Elgebrant väljer dock att trots att kryptovalutor eventuellt skulle kunna utgöra sui generis, bedöma sakrättsliga konfliktsituationer avseende kryptovalutor utifrån allmänna sakrättsliga regler.88
3.3.2 Kategorisering av virtuell egendom?
Virtuell egendom utgör varken fast egendom eller fastighetstillbehör. Således utgör virtuell egendom lös egendom. På grund av att virtuell egendom saknar fysisk form avser virtuell egendom inte lösöre. Virtuell egendom utgör inte heller immaterialrätter, enkla fordringar eller fordran på fullgörelse eftersom ingen av dessa egendomstyper delar egenskapen interaktivitet. Virtuell egendom utgör inte heller kryptovalutor eftersom kryptovalutor kan anses utgöra sui generis. Inte heller kan virtuell egendom anses utgöra syntetiska tillgångar eller finansiella instrument, eftersom sådant stöd inte finns i lag. Inledningsvis tyder detta således på att virtuell egendom inte kan klassificeras under någon lämplig egendomstyp, och att den således utgör sui generis.
Frågan är dock om virtuell egendom är en egendomstyp som är så pass säregen att den utgör
sui generis. Till skillnad från exempelvis kryptovalutor delar virtuell egendom åtminstone tre
centrala egenskaper med bland annat lösöre; beständighet, rivalitet och interaktivitet. Att virtuell egendom saknar fysisk form torde inte heller vara så pass särskiljande att egendomen
88Ibid., s. 85.
87Elgebrant, Kryptovalutor, s. 47.
86NJA 1975 s. 528; Millqvist, Sakrättens grunder, s. 44. 85Ibid., s. 53 ff.
84 Levin, Marianne & Hellstadius, Åsa, Lärobok i immaterialrätt: upphovsrätt, patenträtt, mönster- och
formgivningsrätt, känneteckenrätt - i Sverige, EU och internationellt, 12 uppl. (Stockholm: Norstedts Juridik,
2019), s. 24.
på denna grund ensamt bör klassas som sui generis, eftersom det finns flera andra egendomstyper som saknar fysiska attribut, som också kan träffas av sakrättsligt skydd, exempelvis immaterialrätter och enkla fordringar. Det går inte att sätta likhetstecken mellan virtuell egendom och någon av de andra presenterade egendomstyperna. Däremot har virtuell egendom så många likheter med andra typer av egendom att den ändå bör kunna jämföras med dessa.
Virtuell egendom delar alltså inte samtliga egenskaper med någon av de aktuella egendomstyperna.89 En fråga som vid detta skede blir aktuell att ställa är därför om samtliga
egenskaper mellan två egendomstyper behöver stämma överens för att kategorisera egendom till ett visst egendomsslag? Frågan har inget entydigt svar. Vad som däremot kan konstateras är att virtuell egendoms centrala egenskaper delas med flera olika typer av egendom. Huruvida detta innebär att virtuell egendom ska behandlas inom någon viss egendomskategori, eller om det innebär att virtuell egendom är sui generis, är oklart. Om virtuell egendom ska klassificeras som sui generis innebär det att en ny sakrätt skulle behöva skapas för att sakrättsliga konflikter kopplade till egendomen skulle kunna behandlas. Det finns dock skäl som talar mot att sakrättsliga konflikter avseende virtuell egendom inte skulle kunna behandlas utan att en ny sakrätt skapas. Dels finns det allmänna regler till stöd för att göra bedömningar av sakrättsliga konflikter på egendom som inte är helt klarlagd vilken egendomskategori den ska tillhöra,90 dels finns det ett flertal kategorier som virtuell egendom
tänkbart skulle kunna klassificeras in under, förutsatt att kravet på kategorisering inte är så pass högt ställt att ett likhetstecken behöver sättas mellan två egendomar inom kategorin. Det synes också tämligen olämpligt att undanta viss egendom, i detta fall virtuell egendom, från sakrätten på den grund att det är oklart vilken egendomskategori den skulle klassificeras under. Virtuell egendom delar trots allt de grundläggande egenskaperna med flera egendomstyper. Virtuell egendom kan betinga stora värden, och att undanta egendomen från sakrättsliga konflikter skulle således kunna leda till en stor rättsosäkerhet. Det kan här vara av intresse att lyfta Martinssons resonemang91 att det kanske inte i alla situationer är möjligt att
klassificera in intellektuell egendom i det traditionella egendomsbegreppet. I detta avseende kan det således vara aktuellt att vidga perspektivet något, och inte exkludera virtuell egendom
91Se avsnitt 3.2.1. 90Se not 88. 89Se avsnitt 2.2.
för att det inte är klarlagt vilken egendomstyp, om någon, den kan klassificeras inom. Tvärtom synes det istället vara önskvärt att göra en utredning av sakrättsliga frågeställningar avseende virtuell egendom, oaktat svaret på huruvida virtuell egendom inryms inom en viss egendomstyp, eller utgör sui generis.
Sammantaget kan alltså ingen slutsats med säkerhet slås fast avseende vilken egendomstyp virtuell egendom ska klassificeras som. Det kan således inte heller med säkerhet slås fast om virtuell egendom utgör sui generis. Av dessa skäl är det ändå av fortsatt intresse att behandla sakrättsliga frågeställningar avseende virtuell egendom. Eftersom ingen egendomstyp med säkerhet kan fastslås kommer allmänna sakrättsliga regler framledes att appliceras på virtuell egendom. Med viss försiktighet kommer även lagstiftning och rättspraxis att användas som är applicerbar på egendom som inryms inom de egendomstyper som virtuell egendom potentiellt skulle kunna klassificeras inom. De egendomstyper som kommer att användas som jämförelseobjekt är således enkla fordringar och immaterialrätter. Motiveringen till varför lösöre inte kommer att användas, trots flera liknande egenskaper mellan lösöre och virtuell egendom, är att lösöre trots allt har ett tämligen klarlagt krav på fysisk form. Avsaknad av fysisk form anses trots allt vara virtuell egendoms mest framträdande egenskap i sakrättslig kontext. Jämförelseobjekt torde därför vara icke-fysiska.
3.4 Sammanfattande slutsatser
Virtuell egendom är förknippad med en eller flera rättigheter, som genom objektfiktion är möjlig att knyta till ett objekt. Virtuell egendom utgör således egendom. Virtuell egendom utgör lös egendom. Vidare är det inte möjligt att sätta likhetstecken mellan virtuell egendoms och någon annan typ av lös egendom som kan vara föremål för sakrättsligt skydd. Det är däremot inte möjligt att på denna grund exkludera att virtuell egendom ändå skulle kunna placeras in i någon av de existerande egendomstyperna. Således är det inte heller möjligt att konstatera huruvida virtuell egendom utgör sui generis. Oaktat detta finns det däremot skäl för att vidare utreda sakrättsliga frågeställningar avseende virtuell egendom. Därav kommer allmänna sakrättsliga regler, tillsammans med vissa regler avseende jämförelseobjekten immaterialrätter och enkla fordringar, att läggas till grund för den fortsatta utredningen av sakrättsliga konflikter avseende virtuell egendom.
4 Utmätning och konkurs
4.1 Inledning
I följande kapitel ges en allmän beskrivning av kraven för att egendom ska kunna utmätas och/eller ingå i konkurs. Anledningen till att dessa krav behöver fastslås är för att det inte finns något syfte att utreda huruvida det är möjligt att erhålla separationsrätt till viss egendom om egendomen inte kan ingå i vare sig utmätning eller konkurs. Eftersom vad som ska ingå i konkurs i det stora hela sammanfaller med vad som är utmätningsbart, och ett av kraven för att egendom ska kunna ingå i konkurs är just att den ska vara utmätningsbar,92 är det
huvudsakligen utmätning som behandlas i detta kapitel.
Som konstaterats ovan är virtuell egendom en typ av lös egendom, varför reglerna i UB 4 kap. 17-19 §§ aktualiseras. I UB 4 kap. 17 § återges kraven för att egendom ska kunna utmätas. Föremålet för utmätning måste (1) avse lös egendom, (2) egendomen måste tillhöra
gäldenären eller (3) egendomen anses tillhöra gäldenären enligt någon av
presumtionsreglerna i UB 4 kap. 18-19 §§. I UB 4 kap. 3 § 1 st. återfinns ytterligare ett krav. Utmätning får endast ske om utmätningen förväntas inbringa ett “överskott som gör åtgärden försvarlig”. Slutligen finns i UB 5 kap. ett antal undantagsregler, vilka medför att egendom inte får utmätas. Förevarande kapitel är strukturerat utifrån den uppställning av aktuella lagrum som just gjorts, med fokus på icke-fysisk egendom.
4.2 Allmänt om utmätningsreglerna
4.2.1 Objektet ska avse lös egendomUB 4 kap. 17 § omfattar endast lös egendom. För att lagregeln ska kunna appliceras måste därför slås fast att den aktuella egendomen är lös. Om egendomen är fast tillämpas andra lagregler.93 Vad som innefattas i såväl begreppet egendom som lös egendom har behandlats
under kapitel 3, varför begreppen inte diskuteras mer ingående i förevarande kapitel.94
4.2.2 Egendomen ska tillhöra gäldenären
Vidare ska utredas vad som krävs för att egendomen ska anses tillhöra gäldenären. Tillhörandekravet i UB 4 kap. 17 § är lägre ställt än kravet på besittning, och omfattar även
94Se istället 3 kap. 93Se UB 4 kap. 24-26 §§. 92Se KonkL 3 kap. 3 § 1 st.
egendom som inte kan besittas.95 UB 4 kap. 17 § omfattar således all lös egendom, även
icke-fysisk, förutsatt att den anses tillhöra gäldenären.96Enligt lagrummet behöver det framgå
att egendomen tillhör gäldenären. KFM behöver därför utreda huruvida viss egendom tillhör gäldenären eller ej för att utmätning av egendomen ska kunna ske.97
KFM utgår från civilrättsliga regler vid sin bedömning av om egendom anses tillhöra gäldenären. Beviskraven vid en sådan bedömning är inte lika högt ställda som de vore vid en prövning i domstol. KFM är skyldiga att hämta skriftliga uppgifter avseende ägarförhållanden om sådana finns registrerade, men har också möjlighet att beakta viss muntlig bevisning, såsom gäldenärens egna uppgifter om ägandeförhållanden lämnade enligt UB 4 kap. 14 §. KFM utgår normalt sett från att dessa uppgifter är sanningsenliga, förutsatt att inga motstridiga uppgifter uppkommer i undersökningen, och kan således bedöma huruvida egendom ska anses tillhöra gäldenären utifrån dessa uppgifter. Ett beslut av KFM om att egendom tillhör gäldenären kan överklagas av gäldenären och hävas av antingen KFM eller domstol.98
4.2.3 Presumtionsreglerna
I UB 4 kap. 18 § finns den första presumtionsregeln avseende utmätning av lös egendom. Första stycket återger att egendom som finns i gäldenärens besittning presumeras tillhöra gäldenären, om det inte genom utredning framgår att egendomen tillhör annan. I den andra presumtionsregeln, UB 4 kap. 19 § 1 st., återges att gäldenären anses vara ägare till egendom som sambor besitter gemensamt, om det inte görs sannolikt att egendomen är samägd. I lagrummets andra stycke återges att egendom som är i gemensam besittning med annan än sambo endast får utmätas om det framgår att egendomen eller andel i egendomen tillhör gäldenären.
Presumtionsreglerna aktualiserar frågan om hur besittningsbegreppet ska förstås i svensk rätt, särskilt i förhållande till icke-fysisk egendom. Författarna i doktrin tycks vara ense om att besittning är ett begrepp som är förbehållet fysisk egendom.99 HD har även i rättspraxis ett
99 Elgebrant, Kryptovalutor, s. 104; Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 50 ff.; Millqvist, Sakrättens
grunder, s. 39 f.
98Ibid.
97 Benndorf, Fredrik & Morgell, Nils-Bertil, Lexino, Utsökningsbalk (1981:774) 4 kap. 17 §, [hämtad
2020-12-11].
96 Benndorf, Fredrik & Morgell, Nils-Bertil, Karnov, kommentar till utsökningsbalken, not 158, [hämtad
2020-12-11].
sådant förhållningssätt till besittningsbegreppet.100 Besittning fungerar som en form av
förfogandelegitimation. Om någon besitter viss egendom presumeras att denne äger egendomen och således har rätt att fritt förfoga över den.101 Det finns förvisso ingen entydig
definition av besittningsbegreppet på grund av att det äger tillämpning inom flera olika rättsområden.102 Detta påverkar däremot inte att det endast är fysisk egendom som anses
omfattas av besittningsbegreppet.
4.2.4 Förmögenhetsvärde som ska generera ett överskott
Enligt UB 4 kap. 3 § 1 st. får utmätning endast ske om “det belopp som kan beräknas flyta in [...] ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig”. En förutsättning för att egendom ska kunna utmätas är således att den innehar ett förmögenhetsvärde. Värderingen av gäldenärens egendom ska ske i enlighet med UB 6 kap. 9 §. Vidare ska egendomen efter försäljning, och avdrag för de kostnader som försäljningen medför, ge ett överskott som gör försäljningen försvarlig. Med andra ord kan egendom vara utmätningsbar men bör ändå inte utmätas eftersom den inte ger ett tillräckligt överskott för att en sådan utmätning ska vara försvarlig.103
En ytterligare del i försvarlighetsbedömningen utgörs av att hänsyn också ska tas till vilka förluster och olägenheter gäldenären lider till följd av prioriteringen, UB 4 kap. 3 § 2 st. Tidigare fanns också ett krav på att utmätning av egendom skulle leda till att utmätningsborgenären skulle få betalning för sin fordran ur utmätningen.104Kravet är numera
avskaffat, och lagregeln uppställer nu endast ett krav på att åtgärden ska vara försvarlig.105
4.2.5 Undantagsreglerna
I UB 5 kap. finns ett antal undantagsregler som kan leda till att egendom ska undantas från utmätning. Det finns två kategorier av undantagsregler. Den första kategorin återges i UB 5 kap. 1-4 §§ och är kopplade till gäldenärens och gäldenärens familjs, antingen personliga eller yrkesmässiga, behov av egendomen. Dessa kallas beneficium.106 Beneficiereglerna är
endast tillämpliga på fysiska personer107 och beneficieprövningen ska ske omedelbart vid
107Se UB 5 kap. 3 § 2 st.
106Rodhe, Handbok i sakrätt, s. 100 f. 105Se prop. 1993/94:50 s. 293. 104Ibid., s. 361.
103Prop. 1980/81:8, s. 358.
102NJA 2011 s. 524, Lindskogs tillägg p. 31; Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 50 ff. 101Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 50 ff.
utmätningstillfället.108 Den andra kategorin återges i UB 5 kap. 5-12 §§ och avser fall där
egendom ska undantas från utmätning på grund av dess beskaffenhet.109
UB 5 kap. 1 § innehåller sju punkter som behandlar olika typer av undantagen egendom. Av utrymmesskäl behandlas inte samtliga punkter. Den punkt som bedöms vara av relevans för virtuell egendom är punkt 4. Resterande punkter lämnas därför därhän. I UB 5 kap. 1 § 4 p. anges att egendom med ett högt personligt värde för gäldenären kan undantas om det skulle vara uppenbart obilligt att utmäta egendomen. Punkten omfattar huvudsakligen egendom med ett stort affektionsvärde, såsom familjeporträtt eller olika typer av hedersgåvor. Punkten har dock ansetts tillämplig även på olika typer av egendom avsedd för hobby- och fritidsändamål.110 Punkten ska dock tillämpas restriktivt, vilket framgår av att det måste vara
uppenbart obilligt att utmäta egendomen. I NJA 1975 s. 8 ansågs till exempel inte jaktvapen
som betingade större värden kunna undanhållas utmätning på grund av att de för ägaren hade ett stort affektionsvärde. I fallet påtalades att lagregeln inte hade till syfte att ge gäldenären någon möjlighet att undanhålla stora värden.111 Enligt UB 5 kap. 2 § ska även gäldenärens
familjs behov beaktas i förhållande till UB 5 kap. 1 §. I familjebegreppet anses make/maka, sambo och barn omfattas.112 UB 5 kap. 3-4 §§ avser fråga om dödsbo respektive särskild
behandling av p. 1-3 i 1 §. Dessa är inte aktuella att undersöka djupare i denna utredning. Den andra kategorin av undantagsregler avser som tidigare nämnt egendom som på grund av sin beskaffenhet inte kan utmätas. Den första regeln som avser denna typen av undantag återfinns i UB 5 kap. 5 §. I lagrummet återges att egendom som är förenad med ett överlåtelseförbud inte heller får utmätas. Utmätning av innestående lön omfattas dock inte av denna undantagsregel, utan kan utmätas trots att den inte är överlåtbar.113Även egendom som
är köpt på kredit med återtagandeförbehåll är undantagen från lagrummet, vilket är särskilt stadgat i andra stycket. Inte heller ett överlåtelseförbud i ett köpeavtal har i rättspraxis ansetts kunna göras gällande mot köparens borgenärer.114 Det finns således ett antal undantag när
114Se NJA 1993 s. 468.
113Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 116 f.
112 Benndorf, Fredrik & Morgell, Nils-Bertil, Lexino, Utsökningsbalk (1981:774) 5 kap. 2 §, [hämtad
2020-12-15].
111NJA 1975 s. 8.
110 Benndorf, Fredrik & Morgell, Nils-Bertil, Karnov, kommentar till utsökningsbalken, not 206, [hämtad
2020-12-15].
109 Benndorf, Fredrik & Morgell, Nils-Bertil, Karnov, kommentar till utsökningsbalken, not 202, [hämtad
2020-12-14].
108 Benndorf, Fredrik & Morgell, Nils-Bertil, Lexino, Utsökningsbalk (1981:774) 5 kap. 1 §, [hämtad
