Sverige och slöjan - En kvalitativ intervjustudie om bemötandet av kvinnor med slöja

Malmö högskola Vårterminen 2011 Globala Politiska Studier

Mänskliga rättigheter III Handledare: Eva Nyberg

Sverige och slöjan

En kvalitativ intervjustudie om bemötandet av kvinnor med slöja

Sweden and the Headscarf

A Qualitative Research Regarding the Treatment of Women with Headscarfs

Abstract

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur.

Nyckelord: Sverige, multikulturalism, slöja, religionsfrihet, kulturell frihet, respekt grupprättigheter, fri vilja

Antal ord: 16 297

The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.

Key words: Sweden, multiculturalism, headscarf, freedom of religion, the free choice of culture, respect, group rights, free will

Innehåll

1. Inledning och bakgrund

1.1 Multikulturalism som begrepp och fenomen s. 1

1.2 Kultur och dess relation till religion s. 2

1.3 Muslimer – en religiös minoritet s. 3

1.4 Slöjan en stor del av det multikulturella samhället s. 4

1.5 Syfte och frågeställningar s. 5

1.6 Material s. 5

1.7 Uppsatsens disposition och avgränsningar s. 6

2. Teori och tidigare forskning

2.1 Skyldigheten att respektera andra kulturer s. 7

2.2 Individens rättigheter inom minoriteten s. 10

2.3 Forskning om multikulturalism – Sveriges utmaningar s. 14

3. Metod

3.1 Kvalitativa intervjuer s. 19

3.2 Urval och undersökningsgrupp s. 20

3.3 Datainsamling – genomförande av intervjuer s. 21

3.4 Tolknings- och analysprocess s. 22

3.5 Metodens validitet s. 23

4. Resultatredovisning

4.1.1 Religiösa skäl s. 25

4.1.2 Personliga skäl s. 25

4.2 Allmänhetens bemötande s. 26

4.2.1 Reaktioner hos allmänheten s. 26

4.2.2 Kränkning av rättigheter s. 28

4.3 Religionsfrihet i det multikulturella samhället s. 30

4.3.1 Multikulturalismens innebörd s. 30

4.3.2 Frihet och begränsningar s. 31

4.4 Den svenska debatten och rättighetsperspektivet s.32

4.4.1 Medias påverkan s. 32

4.4.2 Respekt och dubbelmoral s. 34

4.5 Kvinnornas syn på framtiden s. 35

5. Analys

5.1 Sveriges eventuella skyldighet att respektera slöjan som

religiös/kulturell symbol s. 36

5.2 Religionsfrihet, yttrandefrihet och olikhet s. 37

5.3 Okin versus Phillips – två kontrasterande perspektiv s. 39

6. Diskussion

6.1 Slutsats s. 41

6.2 Avslutande ord s. 42

1

1. Inledning och bakgrund

I denna uppsats avser jag undersöka multikulturalism som fenomen med särskild betoning på dess förhållande till religionsfrihet och kulturell frihet. Den aspekt jag valt att fokusera på är bärandet av slöja och majoritetssamhällets bemötande av denna handling. Undersökningen ska ske ur ett rättighetsperspektiv där såväl moral och etik som normer och attityder spelar roll. Då multikulturalismen som fenomen nu är ett faktum i de flesta samhällen är det relevant att gå djupare i denna fråga och få mer insikt i huruvida den begränsar rätten till religionsfrihet och kultur. Sverige är idag ett land med en stor muslimsk minoritet, varför det är av intresse att låta medlemmar inom denna grupp uttala sig i frågan. I föreliggande kapitel sammanfattas först multikulturalism som begrepp och fenomen, och därefter några viktiga aspekter av förhållandet mellan kultur och religion. Därefter görs en kort reflektion över muslimer som minoritet. Utifrån denna bakgrund formuleras uppsatsens syfte och frågeställningar. Sedan följer redovisande av material som används och sist i kapitlet beskrivs studiens disposition.

1.1 Multikulturalism som begrepp och fenomen

Enligt Bhikhu Parekh (2000) är ett multikulturellt samhälle ett samhälle som innefattar två eller flera kulturella gemenskaper. Det är ett samhälle vilket bemöter den kulturella mångfalden på ett av två sätt; det kan välkomna och värna om mångfalden och göra den till en central del för samhällets egen förståelse av sig själv, samt respektera de kulturella kraven hos de grupper som utgör samhället; eller försöka kraftigt eller så långt som helt och hållet assimilera nämnda grupper till att bli en del av majoritetskulturen.1 Anne Phillips (2010) å andra sidan menar att multikulturalismen av vissa anses vara vägen mot ett mer överseende och inkluderande samhälle, detta eftersom multikulturalismen erkänner att det finns en mångfald av kulturer, och avvisar all assimilering av dessa in i den dominanta gruppens kulturella traditioner.2 Hon går således inte i linje med Parekhs syn att det finns två olika former av multikulturalism, utan betonar enbart att multikulturalism innebär ett öppnare samhälle. Ytterligare en syn på multikulturalism företräds av Joshua Cohen, Matthew Howard

1

Parekh, Bhikhu, 2000, Rethinking Multiculturalism: Cultural Diversity and Political Theory, Palgrave, New York s. 6

2

2

och Martha C. Nussbaum (1999) vilka menar att multikulturalismen anses vara den i viss mån radikala idén att människor i andra kulturer, främmande såväl som inhemska, är mänskliga varelser även de; att de är moraliskt jämlika alla andra individer, vilka har rätt till lika respekt och omsorg; och att de inte ska undervärderas och behandlas som en underordnad samhällsklass. Multikulturalism ses som ett begrepp vilket fördömer intolerans mot andra sätt att leva, det finner människan i form av den ”andra” och förespråkar kulturell mångfald.3

Dock menar de att multikulturalismen vid närmare granskning motsätter sig en förlikning med de egalitära övertygelserna4, med övertygelserna att alla kulturer är jämlika. När allt kommer omkring accepterar inte alla kulturer, i teorin såväl som i praktiken, principen att alla människor är skyldiga att erhålla samma mått av respekt och omtanke. Ingen kultur, påpekar de, accepterar och fullt ut praktiserar principen att alla kulturer ska behandlas lika5; en kultur kommer alltid se till sin egen kultur först och anse att det är ”den rätta” kulturen och det rätta levnadssättet och därmed inte ge andra kulturer samma respekt. Ett uttryck för detta synsätt är debatten om religiösa gruppers rättigheter i samhället där muslimer ofta blir ifrågasatta.

1.2 Kultur och dess relation till religion

Kultur visar sig i flera olika former. Den mest basala av dessa är i form av språk; samhällen som delar samma språk har även i stor grad kulturella kännetecken gemensamt. Dessa kännetecken kan dock förändras då en grupp av individer lär sig ett nytt språk och som en följd av det ser världen utifrån ytterligare ett perspektiv. På en annan nivå visar sig kultur i form av konst, musik, litteratur, det moraliska livet och synen på det goda livet, och vad gäller strukturen av det mänskliga livet visar kultur sig i form av vilka normer och regler som styr så grundläggande sociala relationer och aktiviteter som när och hur man ska sova, äta, sörja de döda, behandla sina syskon, sin familj och inte minst sina föräldrar.6

Att vara född in i en kulturell gemenskap innebär att man successivt blir djupt influerad av både den gemensamma grunden och den kulturella kontext man befinner sig. Människor är födda med vissa kapaciteter och tendenser, vilka beroende på vilken kultur man tillhör på

3

Cohen, Joshua, Howard, Matthew & Nussbaum, Martha C., 1999, Introduction: Feminism, Multiculturalism,

and Human Equality Is Multiculturalism Bad for Women?: Susan Moller Okin with Respondents, Redigerad av

Cohen, Joshua, Howard, Matthew, & Nussbaum, Martha C., Princeton University Press, Princeton, New Jersey, s. 4

4 _Ibid. 5

Cohen, Howard & Nussbaum, s. 4

6

3

olika sätt rationellt och moraliskt utvecklas.7 Baserat på kulturen lär man sig att se världen på ett visst sätt, att individualisera och tillskriva en viss mening och betydelse på mänskliga beteenden och relationer baserat på utpekade normer.8 Att växa upp i en kulturell gemenskap skapar även gemensamma band och en slags solidaritet mellan dess medlemmar, vilket växer fram ur bland annat de delade historiska minnena och tron.9 Religionen påverkar därmed kulturen, och kulturen i sin tur påverkar hur religionen är tolkad. Kulturen påverkar hur religionens ritualer är utformade och vilken plats religionen ska ha i det sociala livet. Ingen religion är därmed fri från kultur, och den gudomliga viljan kan inte påverka meningen med människan utan ett kulturellt medlande.10 Religion och kultur är med andra ord snävt sammankopplade och kan inte skiljas åt. En kultur är en religion, och en religion är en kultur; den ena kan inte existera utan den andre. Problemet som uppstår av det faktum att kulturen är en så pass stor del av en individs identitet är att kultur per definition blir motstridig; min kultur innebär att den inte är din, det blir ett ”vi mot dem”. En kulturs guidande till att hitta sitt sätt att göra olika saker som är mer naturliga än andra och att känna samhörighet med dem som är som du skapar problem då det mellan olika kulturer växer fram en viss fientlighet eftersom de i en annan kultur må hända inte tar till sig andra kulturer eller i sin tur själv inte blir mottagen av en annan kultur.11

1.3 Muslimer – en religiös minoritet

Av olika politiska, sociala och ekonomiska anledningar har Europa blivit ”ett land av islam”12

, den ökande migrationen till Europa har resulterat i att den muslimska befolkningen under åren har ökat i regionen. Den islamiska befolkningen har blivit allt mer synlig. Muslimerna blir mer bestämda vad gäller sin identitet och kräver i allt större utsträckning erhållandet av mänskliga rättigheter. Ett resultat av detta har blivit att en politisk och rättslig debatt som fokuserar på bland annat två saker: vilken och hur stor plats religionen ska ha i skolan i allmänhet. Bärandet av religiös klädnad inom speciellt statliga skolor har spridit sig runt om i Europa och frågan som uppstått ur detta är att om en stat hindrar en kvinnlig muslim

7 Parekh., s. 155 8 Ibid. 9 Ibid. 10 _{Ibid., s. 156} 11 Phillips, s. 59 12

McGoldrick, Dominic, 2006, ’Human Rights and Religion: The Islamic Headscarf Debate in Europe’, Hart Publishing, Portland, s. 1

4

från att använda den islamiska huvudduken, hijab, medan hon är i skolan, strider det då mot den internationella mänskliga rättighetslagen?13 Frågan eskalerade 2003-2004 till det internationella planet i samband med att Frankrikes dåvarande president Jacques Chirac föreslog, och den franska nationalförsamlingen godkände, en lagstiftning som innehöll ett sådant förbud. Förbudet antände en större och bredare debatt om multikulturalism och mänskliga rättigheter inom flera Europeiska länder.14

1.4 Slöjan en stor del av det multikulturella samhället

Diskussionen som uppstod i samband med förbudet av bärande av slöja i skolan i Frankrike skapade en debatt om huruvida multikulturalismen begränsar minoritetsgruppers rättigheter. Synen på multikulturalismen som ett fenomen där kulturer inte tillger andra kulturer lika stor respekt och omtanke eftersom de inte anser andra kulturer vara ”den rätta” visar hur problematiken med den västerländska kulturen och dess moral uppstår. Det västerländska tankesättet förhåller sig här på ett etiskt sätt till andra kulturer och anser sin kultur vara bättre och det vill därför ändra och påverka kulturerna, och som konsekvens av det uppstår det kritik mot multikulturalismen. Med detta som utgångspunkt avser jag att behandla mångkulturalismen och om detta påverkar religionsfriheten. Detta begränsar jag till en undersökning om bärandet av slöja i Sverige och huruvida denna handling i kulturell mening blir ett problem i det mångkulturella samhälle Sverige påstår sig vara. Jag väljer att använda Sverige som ett exempel då det inom Sverige finns en stor muslimsk befolkning. Med muslimsk menar jag både de som är troende muslimer och de som endast har en muslimsk bakgrund i form av föräldrar som är muslimer eller liknande. Slöjfrågan är ständigt en politisk fråga i de mångkulturella samhällena, utifrån en västerländsk majoritetssyn ses ofta bärandet av slöja som förtryck. Utifrån detta resonemang blir det viktigt att involvera kvinnor som bär slöja i frågan. Det utgör en stabil grund att utgå ifrån i undersökningen då slöjan är en så pass stor del av det multikulturella samhället, det är en del av en kultur som utåt syns för allmänheten, något som inte går att undvika, vilket resulterar i att det är en faktor som konstant ifrågasätts.

13

McGoldrick, s. 1

5

1.5 Syfte och frågeställningar

Syftet med min uppsats är att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur. Detta ska göras utifrån ett rättighetsperspektiv genom att studera hur slöjan som en kulturell faktor kan bli ett problem i det multikulturella samhälle vi lever i, och om den västerländska moralen, här representerat av Sverige, därmed skapar begränsningar inom kulturer. Studien fokuserar på följande frågeställningar:

 Hur upplever kvinnor som bär slöja att de blir bemötta i samhället?

 Finns det faktorer i bemötandet som begränsar kvinnorna generellt i fråga om religionsfrihet och kulturell frihet?

För att komma fram till en slutsats ska jag utgå från intervjuer av svenska unga kvinnor med muslimsk bakgrund som bär slöja och hur de anser att de blir bemötta av det svenska samhället.

1.6 Material

Förutom intervjuer kommer jag även att använda mig av ett antal böcker. Vid redovisandet av teorier använder jag mig av Bhikhu Parekhs bok Rethinking Multiculturalism: Cultural Diversity and Political Theory för att förklara i vilken grad man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins essä ’Is Multiculturalism Bad for Women’ som hittas i boken med samma namn redigerad av Joshua Cohen, Matthew Howard och Martha C. Nussbaum för att visa teorin om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips bok Multiculturalism without Culture, vilken problematiserar Okins teori. Anne Sofie Roalds bok Muslimer i nya samhällen: Om individuella och kollektiva rättigheter, som visar Sveriges utmaningar, använder jag som tidigare forskning och min metod tar jag från Steinar Kvale och Svend Brinkmanns bok Den kvalitativa forskningsintervjun. Förutom ovanstående böcker tar jag även hjälp av andra böcker vid min korta bakgrund till min uppsats, som jag redovisat ovan. Mina teoretiker och författare till böckerna är erkända forskare och jag anser därför att de är fullt tillförlitliga att basera min undersökning på. Jag kommer vid ett tillfälle använda mig av svt.se som källa, men då det

6

enbart är en liten fotnot för att läsaren ska få informationen om en händelse som tas upp i just det stycket anser jag det inte vara något större problem att jag använder mig av den.

1.7 Uppsatsens disposition och avgränsningar

Uppsatsen är upplagd med att de använda teorierna först redovisas, vilka är teorin om skyldigheten att respektera, individens rättigheter inom minoriteten och att strävan efter ett jämställt multikulturellt samhälle istället kan beröva den fria viljan. Kopplat till detta kommer även i samma kapitel min tidigare forskning gällande Sverige och multikulturalism redovisas. Därefter följer mitt val av metod, vilket är den kvalitativa forskningsintervjun. Kopplat till metoden redovisas därpå mitt resultat av intervjuerna i form av citat och diskussion kring dem och därefter min analys av empirin kopplat till teorierna och slutligen en diskussion med slutsats och avslutande ord om problematiken som uppstår då uppsatsen är så teoretiskt strukturerad.

Jag har begränsat mig till att motivera mitt teori- och metodval i de enskildas kapitel och inte här i inledningskapitlet, då jag anser att det således blir en mer sammanhängande text. När jag i min uppsats talar om Sverige menar jag den svenska allmänheten, befolkningen och samhället, såväl som den svenska staten och dess politik. Jag begränsar mig därmed inte till att enbart förhålla mig och granska den ena av dem. När jag säger Sverige och det svenska samhället innefattar det således i vissa fall den svenska staten och i andra fall den svenska befolkningen. Den juridiska aspekten av religionsfrihet här i Sverige tas upp i teorikapitlet och jag väljer därmed att använda mig av den informationen, och inte att ha ett eget kapitel rörande begreppet religionsfrihet. Då jag begränsar mig till Sverige är det endast Sverige jag menar då jag nämner multikulturellt samhälle. Jag nämner i ett stycke i mitt teorikapitel mångkulturalism vilket jag då ser som att innebär det samma som multikulturalism. Multikulturalism använder jag även på ett mer övergripande plan och gör därför inte någon förklaring av begreppet, mer än det som redovisas i inledningskapitlet, då jag inte anser det nödvändigt.

7

2. Teori och tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att redogöra för olika teorier gällande multikulturalism. Jag anser det vara av vikt att redovisa teorier som behandlar ämnet mer allomfattande då det ger en större bild av konflikten som uppstår mellan multikulturalism och rättigheter. Detta ger min analys av problematiken ett större djup, då det i grunden är multikulturalismen som begrepp och fenomen jag ska ställa emot rätten till religionsfrihet i Sverige utifrån synen på bärandet av slöja. Jag har valt att använda Sverige som fall att analysera och kommer därför också att redovisa och förhålla mig till Anne Sofie Roalds tidigare forskning och undersökning gällande de utmaningar Sverige, som multikulturellt samhälle, står inför15. Jag lägger fram Bhikhu Parekhs teori om respekt för andra kulturer, därefter Susan Moller Okins teori om multikulturalism och individens rättigheter inom minoriteten och kopplat till det Anne Phillips och hennes argument att det multikulturella samhällets strävan efter jämställdhet i själva verket kan begränsa den fria vilja.

2.1 Skyldigheten att respektera andra kulturer

Bhikhu Parekh är professor i politisk teori vid University of Hull och har även varit gästprofessor vid Harvard, University of Vienna och Barcelona samt vicekansler i bland annat Indien.16 I sin bok Rethinking Multiculturalism – Cultural Diversity and Political Theory talar Bhikhu Parekh om huruvida man som individ och tillhörande en annan kultur är skyldig att respektera andra kulturer och därmed även individerna inom den kulturen.

Enligt Parekh är kulturell mångfald en ofrånkomlig faktor i ett samhälles kollektiva liv och kan varken önskas bort eller nedtryckas utan någon form av tvång, och i vissa fall inte ens då. Eftersom människor är tätt sammankopplade med sin kultur och då man som individ och samhälle är skyldig att respektera andra individer är man således även skyldig att respektera den kultur den individen lever efter.17 Ett multikulturellt samhälle uppmärksammar därmed de grundläggande politiska moraliska aspekter som ömsesidig respekt och omtanke mellan

15

Roald, Anne Sofie, 2009, Muslimer i nya samhällen: Om individuella och kollektiva rättigheter, Bokförlaget Daidalos AB, Riga, Lettland

16 _{Parekh, Bokens omslag} 17

8

kulturer.18 Med andra ord menar Parekh att västvärlden ska respektera andra individers och gruppers fria val att leva inom en viss traditionell kultur. Multikulturalism, fortsätter han, är inte bunden till synen att det endast finns en rätt kulturell diskurs att leva efter. Han påpekar att multikulturalismen som fenomen erkänner att det så kallade fulländade livet kan levas på olika sätt, inkluderat det självständiga kulturella livet, vilket multikulturalismen ger utrymme till.19 Multikulturalismen erkänner således att man har rätt att leva sitt eget kulturella liv, att enbart leva efter en diskurs och inte vara tvungen att adaptera sin kultur efter en annan. Dock menar Parekh även att då andra saker och aspekter i livet och samhället är jämlika finns det mer att säga om ett öppet och varierat kulturellt samhälle än om ett, för den enskilda individen, helt självständigt sätt att leva.20 Med andra ord, att då man erhåller jämlikhet inom andra faktorer i samhället, så som jämlika arbetsförhållanden, lika rätt att rösta eller jämställdhet mellan könen, kan man som individ inte få lika stort utrymme att utöva sin kultur självständigt precis så som man vill. Man ska då, eftersom man erhåller jämlikhet inom andra aspekter, anpassa sig efter en annan kultur då man redan får förmåner inom andra områden. Om man som ett exempel sätter detta i relation till staten kan det skapa problematik då staten således kan begränsa en individs självständiga kulturella liv och i princip säga att om du väljer din kultur kan du inte erhålla samma rättigheter som alla andra och då har man som individ inte det fria valet då man måste välja antingen det ena, i detta fall kulturen, eller det andra, rättigheter.

Parekh menar, som ovan nämnt, att ett multikulturellt samhälle precis som att det ska respektera individen även ska respektera kulturen vilken den individen tillhör. Dock finns det enligt honom två olika sorters respekt en individ och således även en kultur kan erhålla. Parekh börjar med att dra en parallell mellan individers respekt gentemot varandra och kulturers respekt gentemot varandra för att illustrera att frågan om respekt inte är så enkel som den verkar. Han menar att vi kan ta för givet att vi som individer har en skyldighet att respektera andra individer, genom att till exempel respektera deras rätt till självständighet och att välja det liv de vill leva.21 Detta faktum hindrar oss dock inte från att döma eller ha åsikter om och kritik mot just valet och sättet att leva. Bedömningar ska självklart, enligt Parekh, vara baserade på en sorts förståelse av individernas syn på och sätt att leva, eftersom det annars finns en stor risk att vi missbedömer dem och utsätter dem för orättvisa. Om vi dock

18 Parekh, s. 340 19 Ibid., s. 172 20 Ibid., s. 172 21 _{Ibid., .s 176}

9

efter att ha hört deras försvar till varför de lever som de gör och har de tankar och åsikter de har inte anser att de är acceptabla efter våra egna tankar och åsikter har vi ingen skyldighet att respektera, eller för den delen inte respektera, deras val. Parekh menar att vi separerar rätten att utöva från själva utövandet av den rätten22; att vi respekterar rätten till ett fritt liv behöver inte nödvändigtvis betyda att vi respekterar hur denna rätt utövas, hur det fria livet utformas och levs. Respekten för kulturer kan enligt Parekh ses på samma sätt; respekt för en kultur innebär respekt för gemenskapens rätt till just kulturen och vad kulturen består av23, till exempel vilka moraliska värden och traditioner den har. Precis som på individbasis visar sig en kulturs respekt för en annan kultur på två olika sätt. Som individer ska vi respektera gemenskapen, samhället, inom kulturen, som till exempel att individer ska vara fria att bestämma hur de ska leva sitt liv och att deras kultur är baserad på deras historia och identitet. Vi ska respektera att varje samhälle har lika rätt till sin egen kultur, att ingen blir behandlad ojämlik den andre.24 Vad gäller kulturen som sådan är vår respekt baserad på de bedömningar vi gjort på kulturens innebörd eller vilket sorts liv kulturen tillåter sina medlemmar att leva. Efter en bedömning av dessa faktorer kan vi må hända ställa oss kritiska till dessa och ifrågasätta kulturen som en kultur och dess principer och värderingar, vilket i sin tur kan resultera i att vi inte anser att den kulturen ska erhålla lika mycket respekt som en annan vi anser har bättre principer och värderingar.25 Precis som fallet med individers respekt gentemot andra individer betyder inte vår icke-respekt mot en kultur i sig att vi inte respekterar den kulturella gruppens rätt att välja att leva detta livet; vi skiljer på rätten till kultur och på hur kulturen faktiskt är utformad, vilka värderingar, handlingar och traditioner den har. Om en kultur anser att en annan kulturs värderingar eller handlingar är fel, baserat på den egna tolkningen av de ”rätta” handlingarna har den ingen skyldighet att respektera den kulturen. Baserat på detta påpekar Parekh att även om alla kulturer har värde och förtjänar respekt kvalificerar och förtjänar inte alla kulturer att ha lika värde och respekt26, detta då utifrån den egna kulturens uppfattning om vad som är rätt och vad som är fel sätt att leva.

Trots att alla kulturer inte är lika värda, då enligt den egna tolkningen och uppfattningen om hur mycket värd en annan kultur är, menar Parekh att man inte ska försöka omforma kulturer till det bättre. Kulturer och samhällen förändras bäst inifrån då utomstående inte förstår gruppens komplexitet. Dock kan man som utomstående sätta lite press mot förändring, hur 22 Parekh, s. 176 23 Ibid., s. 176 24 Ibid., s. 176 25 Ibid., s. 176-177 26 _{Ibid., s. 177}

10

mycket press man kan sätta varierar beroende på vilken relation man har till gruppen.27 Om den kulturella gruppen befinner sig inom ett annat land är det enligt Parekh en annan fråga, då det är inom landets gränser. Hur mycket man ska pressa för förändring beror på hur stor kontakt gruppen önskar ha med majoritetssamhället. Som exempel tar han här aboriginerna i Australien, vilka har valt att leva ett relativt slutet liv och därmed har relativt liten kontakt med den australiensiska staten.28 Om gruppen helt vill avskilja sig och leva sitt eget liv utan inblandning av staten är det svårare att sätta press medan det är lättare för staten och individer inom staten att kräva förändring om gruppen önskar interagera med staten.29 Om en grupp ska leva med andra grupper måste det finnas någon form av förståelse mellan dessa grupper, en grupp kan inte skilja sig i allt för stor utsträckning från majoriteten då det då blir svårare att leva tillsammans.

Parekhs teori och synsätt på hur stor skyldighet man som kultur har att respektera en annan kultur framhåller flera aspekter som kan visa huruvida ett multikulturellt samhälle bryter mot rätten till religionsfrihet och det fria valet av kultur. I vilken mån man är skyldig att respektera en annan visar på hur mycket man är skyldig att faktiskt tillgodose rättigheten, eller för den delen inte tillgodose rättigheten. Det visar hur mycket man faktiskt kan, och har rätt till, att förändra och påverka en annan kultur till att mer efterlikna ens egen. Om en kultur inte anser en annan kultur lika värd har den ingen skyldighet att respektera den och därmed inte heller en skyldighet att tillgodose denna kulturs rättigheter. Baserat på min empiri i form av intervjuer som senare i uppsatsen kommer att redovisas, är Parekhs teori om respekt en viktig aspekt att ta upp och förhålla sig till då det visar om Sverige bryter mot rätten till religionsfrihet. Detta genom att titta på om Sverige är skyldig att respektera den muslimska kulturen, i form av slöjan, och i så fall i vilken grad.

2.2 Individens rättigheter inom minoriteten

Susan Moller Okin (1999) argumenterar i sin essä ’Is Multiculturalism Bad for Women?’ att om vi som multikulturellt samhälle är överens om att kvinnor inte ska vara underordnade männen på grund av sitt kön ska vi inte tillgodose de grupper som inte har en jämställd

27 Parekh, s. 177-178 28 Ibid., s. 178 29 _Ibid.

11

könsbild grupprättigheter.30 Okin fokuserar i sitt argument på förtryck av kvinnor och flickor inom minoriteter, detta ligger inte i fokus i min uppsats men då hon poängterar en viktig problematik inom multikulturalismen väljer jag att använda mig av hennes teori trots detta. Jag visar hur Okin tänker och resonerar men vid min analys använder jag mig av teorin i förhållande till slöjan, om slöjan är förtryck och om muslimska grupper därför inte ska erhålla kulturella rättigheter.

Okin framhåller att minoritetskulturer idag inte anses vara tillräckligt skyddade för att kunna tillgodose den individuella rätten hos dess medlemmar, och ska därför erhålla speciella grupprättigheter vilka enbart gäller för den specifika gruppen.31 Dessa grupper, fortsätter hon, anses ha sina egna socialt uppbyggda kulturer vilka tillför mening med och riktlinjer för livet och dess utformning och då dessa sociala konstruktioner spelar en så pass stor roll, är en så pass stor grund, för livet hos medlemmarna i gruppen ska speciella grupprättigheter tillföras så att gruppen inte försvinner.32 Detta påstående är dock något Okin starkt sätter sig emot då dessa grupprättigheter i övervägande av fallen erhålls grupper oberoende hur dessa gruppers inbördes förhållanden ser ut, vilket Okin menar bryter mot de grundläggande liberala värderingarna vilka säger att gruppens rättigheter, kollektivets rättigheter, inte ska sättas före individens rättigheter.33

Som ett exempel tar Okin könsskillnader inom grupperna. Hon poängterar att om man antar att en viss kultur stödjer och underlättar männens kontroll över kvinnorna i olika grad, och att det finns tydliga skillnader vad gäller maktpositioner inom gruppen, där männen har makten över kvinnorna och således bestämmer kulturens tro såväl som utövande och intressen, är grupprättigheter antifeministiska.34 De begränsar kvinnornas och flickornas kapaciteter och möjligheter att inom kulturen leva ett värdigt och fritt liv jämställt med det av männen och pojkarna. Förespråkare för grupprättigheter har inte enligt Okin tagit hänsyn till detta faktum och det på grund av två anledningar; de behandlar kulturella grupper som monoliter, de fokuserar mer på skillnader mellan grupper och inte inom grupper; och de skänker lite, eller ingen tanke, åt den privata sfären inom en kultur. Vissa av de mest hängivna anhängarna till förespråkandet av grupprättigheter betonar att individer behöver en kultur som är ens egen

30

Cohen, Howard & Nussbaum, Bokens omslag

31

Okin, Susan Moller, 1999, Is Multiculturalism Bad for Women?, Is Multiculturalism Bad for Women: Susan Moller Okin with Respondents redigerad av Cohen, Joshua, Howard, Matthew & Nussbaum, Martha C. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, s. 10-11

32

Ibid.

33 _Ibid. 34

12

och att man enbart inom sin kultur kan bygga sin självkänsla och självrespekt.35 Detta argument tar enligt Okin inte hänsyn till de olika roller kulturen påtvingar sina medlemmar och den effekt det inhemska livet och familjelivet har på individen och dess uppfattning om livets uppbyggnad.36

Utdelningen av makt och ansvar i hemmet har en stor påverkan på vem som kan delta i och influera de mer offentliga delarna av det kulturella livet, vilka i sin tur sedan bestämmer regler och begränsningar för den familjära såväl som den offentliga aspekten av gruppen.37 Okin påstår att de flesta kulturer är patriarkala och att många av de kulturella minoriteter som kräver grupprättigheter är mer patriarkala än de omgivande kulturerna.38 Trots all bevisning av kulturella gruppers kontroll och underordnande av kvinnor menar Okin att ingen av de ledande försvararna av multikulturella grupprättigheter direkt eller ens tillräckligt tagit itu med den oroande kopplingen mellan kultur och genus och den konflikt som uppstår mellan multikulturalism och feminism.39 Hon menar även att en grupp kanske utåt mot allmänheten ser ut att värna om kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen, men att så inte är fallet i den privata sfären.40

Sammanfattningsvis påpekar Okin att upprättandet av grupprättigheter för att göra det möjligt för vissa minoritetsgrupper att fortsätta existera och behålla sin kultur således inte gynnar kvinnor och flickor inom gruppen, detta även om det kanske gynnar männen.41 Istället för att göra nytta kan grupprättigheterna förvärra ställningen för individer inom minoriteter.42 Okins teori om hur multikulturalismens grupprättigheter kan resultera i förtryck och därmed inte gynna individer inom grupper är en relevant teori att ta upp då det skapar en frågeställning om bärandet av slöja är ett tvång, och om inte; begränsas då de kulturella rättigheterna och rätten till religionsfrihet? Mitt applicerande av teorin är således inte baserat på könshierarkin inom kulturen som Okin ser på det, utan på hierarkin i form av ett möjligt tvång ställt av andra medlemmar i gruppen att använda slöja och begränsandet av den fria viljan som en följd av det. Dock finns det en aspekt som Okin inte tar hänsyn till. Hennes strävan efter jämställdhet i form av att sätta restriktioner på vilken kulturell grupp som ska erhålla särskilda rättigheter kan i själva verket resultera i att rätten till val av kultur begränsas i de grupper som inte får 35 Okin, s. 12 36 Ibid. 37 Ibid., s. 13 38 Ibid., s. 17 39 Ibid., s. 20 40 _{Ibid., s. 21} 41 Ibid., s. 23 42 Ibid., s. 22

13

erhålla dessa rättigheter. Just detta är något Anne Phillips poängterar och tar användandet av slöja som ett exempel.

Anne Phillips (2007) är professor i politisk teori och genusteori vid London School of Economics and Political Science43 och i hennes bok Multiculturalism without Culture tar hon upp dilemmat med det multikulturella samhällets strävan efter jämlikhet och att det kan begränsa erhållandet av det fria valet av kulturellt utövande.

Phillips börjar med att påstå att när kulturellt tvång blir en del av argumentet mot multikulturalism uppstår det även problem med de policys som uppkommer omkring och som ett resultat av det. Så har varit fallet speciellt rörande de spänningar som uppstått mellan multikulturalism och kvinnors jämställdhet med männen.44 I de mest uppmärksammade av dessa verkar det som att det är kvinnan som själv gör kravet kulturen har, till exempel nämner Phillips att kvinnor hävdar att de på eget bevåg utan inblandning av någon annan väljer att täcka huvudet med en slöja när de är i skolan; att de själv väljer att abortera bort flickor; och att de vill gifta sig med en för närvarande okänd man som föräldrarna valt ut. Kritikerna av det multikulturella tillmötesgåendet av andra kulturer hävdar dock att dessa uttalanden, och att således kvinnorna dem själva, är underordnade den patriarkala kulturen och har blivit tvingade att agera och tycka så av männen inom den kulturella gruppen, vilket resulterar i att dessa kvinnors utlåtanden ignoreras av kritikerna och allmänheten som sådan.45 Just detta tar Okin, som jag ovanstående nämnt, upp, att gruppen, kvinnorna, utåt visar att det inte är tvång medan det i verkligenheten inom gruppens stängda dörrar inte är kvinnans fria val.

Denna uppfattning och detta ignorerande har genererat att vissa utövanden som är typiska för en viss kultur men som av allmänheten anses vara förtryckande helt och hållet har förbjudits.46 Detta, menar Phillips, resulterar i sin tur att den fria viljan begränsas och att rätten till det fria valet av kultur försvinner. Phillips använder sig av bland annat bärandet av slöja som ett exempel och poängterar att det i vissa fall kan röra sig om tvång men att då man genom att allomfattande förbjuda ett visst kulturellt utövande kan begränsa rätten till fri vilja

43

Phillips, Anne (2), 2007, Multiculturalism without Culture, Princeton University Press, Princeton, New Jersey, Bokens omslag 44 _{Ibid., s. 114} 45 Ibid. 46 Ibid.

14

hos de kvinnor och unga flickor som faktiskt av egen vilja utan påverkan av familj och omgivning väljer att bära slöja.47

Phillips vänder på Okins resonemang om att tillhandahållandet av grupprättigheter i vissa fall skapar förutsättningar för att fortsätta förtrycket av kvinnor inom minoritetsgruppen då hon menar att borttvingandet av ett visst beteende, ett visst agerande, på grunder av att det multikulturella samhället, vid viljan att skapa ett jämställt samhälle, anser beteendet baserat på tvång i själva verket strider mot rätten till fri vilja. Okin argumenterar om hur tillhandahållandet av grupprättigheter skapar ojämställdhet mellan kvinnorna och männen inom minoritetsgruppen, och Phillips om hur det multikulturella samhällets icke-tillhandahållande av särskilda rättigheter skapar en ojämställdhet mellan, i detta fall, kvinnorna med slöja och allmänheten. Phillips sätter, till skillnad från Okin, individen inom minoriteten i relation till samhället i stort, där alla individer har lika mycket rätt till den fria viljan. Phillips teori skapar en intressant problematisering och diskussion kring Okins teori och det är därmed på plats att även beröra den i min undersökning, då den kan visa en annan sida och en annan form av förtryck olikt den Okin argumenterar för.

2.3 Forskning om multikulturalism - Sveriges utmaningar

Anne Sofie Roald (2009) är religionshistoriker och professor vid Malmö Högskola. Hon har i sin bok Muslimer i nya samhälle: om individuella och kollektiva rättigheter diskuterat Sverige som ett multikulturellt samhälle och dess utmaningar.48 Hennes bok utgör en stor grund för min uppsats då det är Sverige som fall jag ska titta på och är därmed i väldigt stor grad relevant för min undersökning.

Roald pratar om Sverige som en stat som idag talar om multikulturalism i termer av ”mångfald”, det vill säga en svag form av mångkulturalism.49

En svag mångkulturalism, fortsätter hon, innebär att vissa grupprättigheter bör garanteras så länge de inte står i konflikt med individens möjlighet att hävda sina rättigheter, till skillnad från en stark mångkulturalism där minoritetsgrupper ska garanteras en formell, legal och konstitutionell ställning för att

47 _{Phillips, s. 114ff} 48

Roald, Anne Sofie, (2009) Muslimer i nya samhällen: Om individuella och kollektiva rättigheter, Bokförlaget Daidalos , Bokens omslag

49

15

kunna hävda sin integritet och sina centrala normer och värden.50 Ur detta finns det å ena sidan en god vilja där alla invånare ska ha det bra och å andra sidan ett outtalat krav på en enlighets- eller likhetskultur51, det vill säga att samhället i stort och individerna inom samhället i viss mån ska se ut och fungerar på samma sätt. Invandrarnas behov av att upprätthålla den egna kulturen tillgodoses således så länge dess kulturella identitet inte skiljer sig allt för mycket från den svenska.52 Roald tar här just användandet av slöja som ett exempel; även om det i svensk lag är lagligt att bära slöja är det inte fullt ut accepterat.53

Roald tar upp det juridiska perspektivet på problematiken med religionsfrihet, vilket visar hur den svenska lagstiftningen om religiösa och kulturella fri- och rättigheter genom åren har förändrats från att vara relativt öppen inför valet av kultur till att bli mer begränsad. 1951 fastställdes i Sverige religionsfrihet genom lagen om trosfrihet, vilken sa att alla individer har rätt att fritt utöva sin religion förutsatt att den inte därigenom störde samhällets lugn eller åstadkom allmän förargelse.54 Under 1970-talet kom de kulturella rättigheterna att stå i förgrunden i den svenska debatten då FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966 förstärkte den religiösa aspekten i lagen om trosfrihet, vilket gjorde att den svenska invandrardebatten under den tiden präglades av motsättningar mellan ett integrations- och assimilationsideal.55 1975 antogs dock integrationsidealet, vilket fastslog att invandrare i Sverige hade möjlighet att välja i vilken grad de ville uppgå i den svenska kulturella identiteten.56 Det starka stödet för invandrarnas kulturella identitet som detta symboliserade modifierades dock 1986 när en ny proposition slogs fast, vilken bestämde att invandrarnas kulturella valfrihet inte fick innebära att det svenska språket och den intressegemenskap som omfattar hela det svenska samhället försvann. Detta beslut innebar att den ursprungliga friheten, som 1975 års proposition slog fast, blev begränsad då man fick behålla sin kulturella identitet och integritet så länge det inte stred mot det svenska samhällets normer.57 Religionsfriheten kom även till i en tid då religion definierades i form av den privata sfären, rätten att utöva sin religion innebar rätten att dyrka sin Gud i hemmet bakom stängda dörrar.58 Med andra ord ska du inte i offentligheten visa upp vilken religon du tillhör och/eller praktiserar. Problematiken med detta, menar Roald, är att då just slöjan är något som 50 Ibid., s. 32-33 51 Roald, s. 43 52 Ibid., s. 43 53 Ibid., s. 43 54 Ibid., s. 49 55 Ibid., s. 51 56 Ibid. 57 Ibid., s. 51-52 58 Ibid., s. 53

16

utåt starkt syns för allmänheten kan det vara svårare för det svenska samhälelt att acceptera den.59 Religionsfriheten utökades 1974 till att bli en del av regeringsformen, vilket innebar att etniska, språkliga och religiösa minoriteter hade rätt att behålla och utveckla sin egen kultur och sitt samfundsliv.60 Regeringsformens grundläggande fri- och rättigheter innefattar förutom religionsfrihet även yttrandefrihet, mötesfrihet, informationsfrihet, föreningsfrihet och demonstrationsfrihet och av dessa är det enbart religionsfriheten som inte kan begränsas oberoende förutsättningar och omständigheter61 Religionsfriheten kan därmed ses som en viktigare frihet att bevara, och det faktum att religionsfriheten prioriteras visar att staten enligt lag inte under några förutsättningar får beröva någon dess religion. Huruvida man som stat eller individ får kritisera en annan individs religion eller dess val av religion framgår dock inte inom ramen av lagen om religionsfrihet och får således kanske ses som en tolkningsfråga. För att förtydliga och redogöra vad rätten om religionsfrihet i detalj innefattar hade här varit på sin plats att klargöra vad lagen i grunden säger, vad lagen innebär och i vilket sammanhang man som stat eller individ bryter mot lagen. En sådan granskning har jag dock inte utrymme till och låter därför den saken bero och använder mig istället av religionsfriheten som begrepp i ett bredare perspektiv.

En viss fördjupning i begreppet religionsfrihet gör å andra sidan Roald då hon redogör för två olika former av religionsfrihet. Dock inte en fördjupning i form av en definition av den lagliga texten och dess innebör, utan en definition av begreppet som sådant. Roald menar att det finns två olika former av religionsfrihet vilka kan existera sida vid sida i ett samhälle. Religionsfriheten som sådan, påpekar hon, kan antingen vara positiv eller negativ. Med positiv menas att staten främjar religiösa uttryck och med negativ att staten har en neutral hållning gentemot religiösa uttryck och varken uppmuntrar eller avvisar dessa uttryck.62 En stat kan ha en religionspolitik som är både positiv och negativ. Den svenska staten, tar hon som ett exempel, har en positiv religionspolitik i det avseende att den ger ekonomiskt stöd till trossamfund, och en negativ då den till exempel inte blandar sig med de inre förhållanden i de trossamfund den stödjer.63

Sverige har alltsedan 1995, då Sverige skrev på Europakonventionen, en skyldighet att se till individen före kollektivet. Detta har gjort att det blivit svårare för invandrare att välja sin egen

59 Roald, s. 53 60 Ibid, s. 49 61 _{Ibid., s.50} 62 Ibid. 63 Ibid.

17

kulturella bakgrund på bekostnad av det svenska samhällssystemet.64 Europakonventionen har ett individinriktat perspektiv där det enligt lagen är individen som står i det främsta rummet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, andra generationens rättigheter, sätter sig således emot Europakonventionens individperspektiv och kollektivets rättigheter kommer i andra hand.65 Etablerandet av Europakonventionen i Sverige och Sverige som innehavare av en negativ religionspolitik går inte riktigt hand i hand. Europakonventionen sätter individen framför kollektivet men då Sverige förser religiösa och kulturella grupper med ekonomiskt stöd utan att granska gruppen vilken de bidrar med pengar kan det inte garanteras att individens rättigheter går före kollektivets. Då staten Sverige inte vet, eller för den delen kanske inte bryr sig om, gruppens utformning, värderingar och så vidare kan den omöjligt veta om individen inom gruppen erhåller de rättigheter staten enligt Europakonventionen är skyldig att tillgodose. Motsättningen som uppstår är i mitt fall intressant att senare analysera och förhålla sig till baserat på mina intervjuer och hur de intervjuade ställer sig till de båda faktorerna. Dilemmat påvisas även av Susan Moller Okin och hennes ovan nämnda teori om hur multikulturalismen genom att främja grupprättigheter begränsar individernas rättigheter inom minoriteten.

Vad gäller det multikulturella samhället och kvinnor inom kulturella minoritetsgrupper menar Roald att de endast har två möjligheter; att antingen behålla sin kultur eller erhålla de rättigheter staten har att ge. De måste antingen hålla fast vid sin religion och kultur och då oftast i dess befästa, ursprungliga, mening, eller kräva sina rättigheter och därmed avsäga sig sin kultur.66 Kvinnorna får då dubbel press från å ena sidan den kulturella grupp hon tillhör, vilken vill att hon inte ska säga upp sin tradition, och å andra sidan från majoritetssamhället, vilket vill att hon mångt om mycket ska inkorporeras i samhället.67 Detta skapar enligt Roald problem då kvinnorna oftast vänder sig emot majoriteten för att motsätta sig den press de ställs inför. Detta resulterar i att de utför sina traditionella handlingar ännu mer, de gör uttryck för det i större skala än vad som hade skett om de inte hade lika stor press på sig.68 Just huvudduksdebatten tar Roald som exempel. I majoritetssamhällets diskurs förknippas användandet av slöja med förtryck, vilket har resulterat i att debatten fått oanade proportioner; muslimska kvinnor med slöja samlas runt den traditionella innebörden av slöjan i opposition

64 Ibid., s. 52 65 _{Roald, s. 52} 66 Ibid., s. 37 67 Ibid., s. 37-38 68 Ibid., s. 38

18

mot majoritetssamhällets press.69 Roalds synsätt att en kvinna inom en minoritet måste välja antingen kultur eller rättigheter visar på hur samhället må hända sätter press på grupper inom grupper och då faktiskt strider mot den religiösa och kulturella friheten då en individ enligt lagen får tillhöra en kultur så länge kulturen inte skiljer sig allt för mycket från det svenska samhället, individen kan dock inte krävas att helt avsäga sig sin kultur för att bli en del av samhället.

Roald går vidare till islam som en religion där allmänheten såväl som media förhåller sig till religionen som en oföränderlig storhet; islam ses som en enhetlig bestående lära som har klara och färdiga svar på allt som rör människan och dess beteende och sätt att leva.70 Som exempel på att så inte är fallet tar hon islamologen Jan Hjärpe. Hjärpe ställer sig emot påståendet att islam är en oföränderlig religion, han menar att Koranen inte har några fasta lärdomar, utan att det är människorna som tolkar de religiösa texterna och väljer vilka texter som passar och är viktiga för en viss tid.71 Det är därmed enligt Hjärpe inte de religiösa texterna i sig som styr människans religiositet, utan snarare de teologiska föreställningarna som bygger på texterna, vilka uppkommer i olika tolkningar beroende på vilken kulturell kontext de befinner sig.72 Som exempel på detta tar Roald den islamiska genusdiskursen, att den ser likadan ut hos första- och andragenerationens invandrare.73 Denna uppfattning är dock inte helt riktig menar Roald. Det faktiska beteendet hos de olika generationerna är helt olika, till skillnad från förstagenerationen anpassar andragenerationens invandrare genusdiskursen efter den svenska.74 Roald menar med andra ord att de som tillhör andragenerationens invandrare är uppvuxna i Sverige och anpassar genusdiskursen efter den kulturella kontext de befinner sig i, efter den svenska kulturella kontexten. Detta resonemang är intressant att sätta i relation till staten, i mitt fall Sverige, då det visar att det inte behöver vara svart på vitt som Roald ovan nämner gällande kvinnors val av antingen kulturen eller rättigheter.

69 Ibid. 70 Roald, s. 17 71 Ibid., s. 17 72 Ibid., s. 16 73 Ibid., s. 17 74 _{Ibid., s. 17}

19

3. Metod

Som metod för min uppsats har jag valt att utgå från ovan beskrivna teorier och forskning, i kombination med intervjuer, då jag också vill undersöka konkret hur muslimska kvinnor med slöja känner sig bemötta i samhället. I detta kapitel beskrivs intervjun som metod, urval och undersökningsgrupp, datainsamling samt tolknings- och analysprocess. Sist görs en reflektion över studiens validitet.

3.1 Kvalitativa intervjuer

Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå världen utifrån undersökningspersonens synvinkel och utveckla mening i personens erfarenheter och målet är att producera kunskap75; jag vill se samhällets bemötande ur kvinnornas ögon, så som de uppfattar det svenska samhällets, i vissa fall negativa, bemötande och hur de känner inför detta. För att få en så bra bild som möjligt har jag således valt att genomföra egna intervjuer istället för att endast basera min undersökning på tidigare forskning inom ämnet. Jag får därmed förstahandskällor som jag senare kan koppla till de teorier jag har redovisat i tidigare kapitel, vilket skapar en större tillförlitlighet i min forskning då den blir mer aktuell än om jag hade använt mig av äldre intervjuer.

En kvalitativ forskningsintervju bygger på vardagslivets samtal och är ett professionellt sådant; det är en intervju där kunskap konstrueras i samspelet mellan intervjuaren och den intervjuade.76 En intervju är ett samtal som har en speciell struktur och ett syfte. Intervjun är mer än ett spontant vardagligt utbyte av åsikter, forskningsintervjun är inte ett samtal mellan jämställda parter, då det är forskaren som definierar och kontrollerar situationen.77 Syftet med mina intervjuer är att få direkt kunskap om hur muslimska kvinnor blir bemötta och strukturen följer till viss del de teorier jag använder mig av. Intervjuerna är strukturerade efter olika teman för att få så övergripande kunskap om ämnet som möjligt och för att belysa de områden jag anser är av vikt för min uppsats. Intervjuerna följer mina teman och möjliga andrafrågor som uppkommer kommer att befinna sig inom ramarna för den kunskap jag vill erhålla.

75

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, 2009, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund, Andra upplagan, s. 17-18

76

Ibid., s. 18

77

20

Forskningsintervjun skapar kunskap, vilken är socialt konstruerad genom interaktionen mellan intervjuare och intervjuperson. Kunskapen är inte i förväg given, utan den utvecklas aktivt genom frågor och svar.78

Kvalitativ forskningsintervju är mest relevant för min uppsats och min tes då det är kvinnorna som står i centrum, det är utifrån dem jag ska basera min senare analys. Det är utifrån dem jag ska besvara mina frågor och intervjuer är därför ett självklart val. Jag har inte valt att använda mig av kvantitativ forskning eftersom jag inte anser det relevant. Den kvalitativa forskningsintervjun syftar inte på kvantifiering, dess mål är att erhålla varierade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av intervjupersonens livsvärld79 och kvantifiering är därmed inte aktuellt för min del. Jag vill se det personliga och intima hos de jag intervjuar och kvantitativa undersökningar ger mig inte den möjligheten. Jag kommer enbart använda mig av tre intervjupersoner och trots att det kan anses som få och att en kvantitativ undersökning hade gett mig mer information är det inte informationen som sådan jag vill komma åt, utan förstahandsupplevelser, vilka jag inte hade kunnat erhålla med enkäter eller liknande.

3.2 Urval och undersökningsgrupp

Vid sökande efter intervjupersoner har jag valt att begränsa mig till Malmö högskola. Jag tog detta beslut då de alla har liknande utbildningserfarenhet som förmodligen ger en gemensam utgångspunkt för dem att kunna resonera på ett väl underbyggt sätt. Eftersom de studerar på högskolan vet de även vad en uppsats innebär och jag kände att de då skulle förstå mitt syfte och vad det är jag försöker göra lättare än vad en grupp utomstående kvinnor som inte studerar på högskolan kanske hade gjort. Jag väljer att utesluta en begränsning i form av att enbart ta studenter med samma kulturella uppfattning och bakgrund, då det inte är deras kulturella tillhörighet jag ska utgå ifrån. Det som är aktuellt för min undersökning, för min uppsats, är att de alla bär slöja, det jag vill komma åt är hur de blir bemötta, oberoende vilken kultur de tillhör och väljer därför bort att begränsa mig.

De studenter jag valt att intervjua är Zainab, Jasmine och Zahra. Zainab är 23 år, bor i Malmö och läser till religionslärare vid Malmö högskola. Jasmine är även hon 23 år, bor i Malmö och läser till lärare vid Malmö högskola, dock har hon samhällsvetenskaplig inriktning. Slutligen

78 _{Kvale & Brinkmann, s. 70} 79

21

är det Zahra som också är 23 år och bor i Malmö. Till skillnad från Zainab och Jasmine är Zahra dock färdigutbildad lärare med matte som huvudämne. Sedan examen i januari har hon arbetat för Malmö högskola som ombud.

Jag hade som mål att uppnå fyra intervjupersoner men då det var svårt att få tag på fler att intervjua blev det att jag begränsade mig till tre. Jag är medveten om att ytterligare en intervju hade gjort min undersökning och analys djupare då jag hade fått ännu en syn på bemötandet men eftersom jag inte hade tid att leta efter ytterligare en nöjde jag mig med tre. Jag fick kontakt med Zainab, Jasmine och Zahra genom gemensamma kontakter. Jag valde att gå via personliga kontakter då jag kände att det kunde skapa en större tillit mellan mig och intervjupersonen och att jag därför kunde få ut mer av intervjun. Av respekt för mina intervjuade frågade jag om jag kunde använda mig av deras riktiga namn eller om de hellre ville ha fiktiva namn. Zainab och Zahra är de verkliga personerna medan Jasmine är ett fiktivt namn, hon heter egentligen något annat.

3.3 Datainsamling – genomförande av intervjuer

Den intervjuform jag använder mig av i min metod är narrativ. Narrativa intervjuer koncentrerar sig på de historier som intervjupersonen berättar80 och det är relevant för mina intervjuer då det är det jag vill komma åt. I en narrativ intervju kan historierna spontant dyka upp, eller lockas fram av intervjuaren81, vilket är det jag vill åstadkomma, jag vill med mina frågor få fram olika berättelser ur mina intervjupersoners vardag för att kunna redogöra hur de känner sig bemötta.

Vid registreringen av mina intervjuer väljer jag att använda ljudbandspelare. Jag väljer att inte använda mig av anteckningar eller mitt minne, då det ofta fallerar och inte är att lita på. Ljudbandspelare skapar en förutsättning för mig att koncentrera mig på ämnet och tonen i intervjun82, vilket jag värdesätter då jag anser att det ger mig en mer flytande intervju. Med en inspelning på en ljudbandspelare registreras orden, tonfallet och pauserna permanent i en fil vilken gör att jag, som intervjuare, kan återkomma och lyssna igen83, vilket ger mig en möjlighet att få en djupare förståelse och mer ingående redogörelse av intervjuerna vid

80

Kvale & Brinkmann, s. 169

81 Ibid. 82 Ibid., s. 194 83 Ibid., s. 194-195

22

utskrift. Det finns risker med användandet av ljudbandspelare, till exempel kan tekniska misstag eller, som i de flesta fall, mänskliga missöden göra att intervjun inte spelas in eller att intervjun inte är hörbar och därför inte går att skriva ut.84 Trots detta väljer jag ändå att använda mig av dem då det är det bästa alternativet för min sorts intervju. Jag vill komma åt berättelserna och erfarenheterna och det blir på ett djupare plan när jag har möjligheten att lyssna på intervjuerna flera gånger.

3.4 Tolknings och analysprocess

Mina intervjuresultat kommer att presenteras i form av olika kategorier. Jag väljer att använda kategorier eftersom en kategorisering av mina intervjuer ger mig en överblick över mina utskrifter och underlättar mina jämförelser85, vilket gör det lättare för läsaren såväl som mig själv att se en klar koppling till mina teorier. Fördelen med att kategorisera är att det reducerar och strukturerar intervjutexterna till några få områden och teman. Kategorierna kan vara utvecklade på förhand eller växa fram under analysens gång, de kan hämtas från mina teorier eller från språkbruket.86 Vad gäller min undersökning är kategorierna på förhand givna genom min utformning av intervjuerna och redan kategoriserade frågor.

Då jag i min analys kommer sätta mina intervjuresultat emot de teorier och tidigare forskning jag presenterat i teorikapitlet kommer jag vid min analys använda mig av en teoretisk tolkning av mina intervjuer. Det är inte nödvändigt vid en teoretiskt präglad tolkning att använda sig av avancerad analytisk teknik, vilket till viss del tyder på att det inte är viktigt med specifika analysverktyg om man ställer teoretiskt genomtänkta intervjufrågor och har teoretisk kunskap om ämnet man avser undersöka.87 Detta förutsätter dock att det finns ett rikt material om de aspekter av ämnet som är relevant för den teoretiska ansatsen. Om man inte intar det teoretiska perspektivet förrän vid analysen finns det en risk att man när man går igenom sina intervjuer inte har tillräcklig fakta att ställa mot teorierna.88 Innan genomförandet av intervjuerna har jag satt mig in i de teorier jag använder mig av och känner mig således säker på att jag kommer få ut det mesta ur mina intervjuer.

84

Kvale & Brinkmann, s. 195

85 Ibid., s. 219 86 Ibid. 87 Ibid., s. 254 88 Ibid., s. 257

23

Fördelen med en teoretisk tolkning av intervjutexter är att den kan skapa nya kontexter för reflektion och nya dimensioner av redan kända fenomen89, i mitt fall bemötandet av kvinnor som bär slöja. Nackdelen med en teoretiskt bunden tolkning är dock att den kan leda till vinklingar där läsaren enbart lägger märke till de fenomen och aspekter som kan ses genom de teoretiska ansatserna.90 En teoretisk tolkning kan även i vissa fall hindra att man ser nya, tidigare inte erkända, aspekter av de fenomen man undersöker91, det vill säga i mitt fall att jag med min teoretiska ansats kan komma att missa inte tidigare framlagda aspekter vad gäller samhällets bemötande av kvinnor med slöja. För att undvika detta och inte dra förhastade slutsatser är det viktigt att vid tolkningen vara öppen och känslig för de många olika nyanser som finns i det intervjupersonen berättar.92 Vid en teoretisk tolkning krävs det kreativitet vid tolkningen och stränghet vid prövningen av tolkningarna. Tolkningarna valideras inte genom att man följer en specifik metodisk procedur, utan bevisbördan ligger hos forskaren, på dennes förmåga att strängt kontrollera tolkningarna och argumentera övertygande för trovärdigheten i de gjorda tolkningarna.93

3.5 Metodens validitet

Vad gäller min valda metods validitet i förhållande till min undersökning är den relativt hög. Validitet betyder inom samhällsvetenskapen en metod vilken undersöker vad den påstås ska undersöka. Validiteten av en metod hänför sig i den utsträckning som den genomförda observationen i hög grad speglar de fenomen som intresserar oss.94 Med den kvalitativa forskningsintervjun som min metod har jag möjligheten att se hur det svenska samhället bemöter kvinnor med slöja utifrån kvinnornas egna erfarenheter och om det begränsar rätten till religionsfrihet och kulturell frihet. För att kunna få den kunskap jag behöver för att besvara och undersöka detta är det just intervjuer jag måste genomföra. Validiteten i en undersökning är även beroende av hur väl styrkta dess teoretiska antaganden är och hur logiskt härledningen sker från teori till forskningsfrågor.95 De teorier jag använder mig av är inte etablerade teorier så som realism eller liberalism, utan det är ett axplock av olika teorier

89

Kvale & Brinkmann, s. 256

90 Ibid. 91 Ibid., s. 256-257 92 Ibid., s. 257 93 Ibid. 94 Ibid., s. 264 95 _{Ibid., s. 267}

24

rörande skyldigheten att respektera, grupprättigheter och om sökandet av jämställdhet istället leder till förtryck. Detta kan ses som en svaghet i min undersökning men då jag anser att mina använda teorier är av relevans vid min undersökning och besvarande av frågor är de i mitt fall legitima som teorier. Teorierna är dessutom väl kopplade till de frågor jag ställer i mina intervjuer och undersökningen följer således de teorier jag har, vilket talar för mitt val av dem då det finns en klar tråd mellan dem och intervjuerna.

25

4. Resultatredovisning

I föreliggande kapitel kommer jag presentera resultatet av mina intervjuer och detta strukturerar jag upp genom att ha några huvudrubriker som visar de huvudsakliga områden samtalen rörde sig kring. Under huvudrubrikerna följer sedan ett par olika teman som tar upp likheter och skillnader i informanternas uttalanden. Här exemplifieras innehållet i samtalen med citat.

4.1 Bakgrunden till valet att bära slöja

4.1.1 Religiösa skäl

Alla tre av mina intervjupersoner använder slöjan av religiösa skäl. För Zahra visar slöjan att man är muslim:

”(…)det är en symbol för att man är. Det är en slags islamisk symbol så när man går runt så presenterar man islam på något sätt, man är som en liten islamisk muslimsk ambassadör kan man säga…”

Med slöjan visar hon att alla med slöja inte är förtryckta, att de som använder slöja kan uppnå saker och komma långt i livet, hon representerar den oförtrycka med slöja, säger hon. Slöjan är även något som skyddar henne; de som inte vill närma sig närmar sig inte, och de som vill de gör det. Detta gör även att hon blir bedömd utifrån sitt intellekt och inte utseende, säger hon. Denna syn är något Zainab delar. Zainabs val att bära slöja är också religiöst baserat, det står i Koranen att man ska täcka sig, säger hon, och det blir då även som för Zahra ett sorts skydd som gör att man lär känna en person inte baserat på utseende. Jasmine å andra sidan delar inte Zahras och Zainabs anledning att slöjan är för att täcka sig, hon har satt på sig slöjan för att känna mer samhörighet med gud, att komma närmre Gud när hon ber eller läser Koranen.

4.1.2 Personliga skäl

Zahra och Zainabs personliga val att börja använda slöja skiljer sig lite från Jasmine. Både Zahra och Zainab växte upp med slöjan som en del av vardagen. De satte på sig den vid 9

26

respektive 10 års ålder och deras mammor använde båda slöja och de såg därför upp till dem och ville vara som dem. Slöjan var för dem en självklarhet, det var något de skulle sätta på sig. Dock påpekar och betonar de att de inte på något sätt blev tvingade till att använda slöja, snarare mer influerade. De påpekar även att slöjan inte är det viktigaste för deras föräldrar, de vet att de bor i Sverige och det hade varit okej för både Zainabs och Zahras föräldrar om de hade valt att inte använda slöja. För deras föräldrar är beteendet av större vikt än slöjan, de ska bete sig och bemöta andra människor bra, ett beteende som till viss del följer med slöjan, säger de båda. Jasmine å andra sidan valde att sätta på sig slöjan när hon var 14 år, detta efter att hon lyssnat på ett antal föreläsningar om islam på TV. De som föreläste använde ett lättare språk som var lättare att ta in och förstå och det fick henne att intressera sig och till slut ta på sig slöjan, säger hon. Hennes föräldrar var väldigt skeptiska över att hon skulle sätta på sig slöjan, varken hennes mamma eller syster använde slöja och hon var den första i släkten att ta på sig slöjan vid så ung ålder, så de var rädda att hon senare skulle ångra sig och ta av sig slöjan.

4.2 Allmänhetens bemötande

4.2.1 Reaktioner hos allmänheten

Alla tre av mina intervjuade har någon gång blivit negativt bemötta på grund av sin slöja. Jasmine har upplevt det många gånger, speciellt när hon bodde i en förort till Göteborg:

”Där [i förorten] var det helt vanligt med slöja, majoriteten av kvinnorna där bar slöja och det var inget konstigt, men så fort man kom ut ur den förorten så var det invandrare plus slöja; ’inte nog med invandrare så bär hon slöja också’. Många gånger ute på stan har jag kallats påskkärring; ’ där är påskkärringen, det är inte påsk än!’, haha…”

Förutom att bli kallad olika saker har hon också ibland känt oror i andras ögon, att de tänker ”oj, gud, tänk så bär hon på en bomb..”, slöja och muslimer kopplas ju alltid till terrorism, säger hon. När sådana situationer uppstår försöker Jasmine prata mjukt och visa att det inte är så, att de automatiska fördomar som kommer fram inte stämmer. Ibland har det hjälpt, säger hon, men ibland har det istället blivit motsatt effekt. Hon säger att fördomar uppstår även om man kanske inte märker det, de syns inte men man blir faktiskt lite rädd. Samtidigt påpekar hon dock att hon inte bara har blivit negativt bemött, hon har många gånger uppfattat positiva