Värdet av lokalproducerad mat
Förväntningar och definitioner av begreppet samt hur det förhåller
sig till Agenda 2030
Datum: 27-05-2020
Kursnamn: Miljövetenskap, självständigt arbete för kandidatexamen
Författare: Alice Davies
Handledare: Johanna Björklund
Godkänd den:
Kursnummer: MX107G Betyg:
Sammanfattning
Konsumenter och producenter har glidit längre ifrån varandra i samband med tillväxten av det globaliserade livsmedelssystemet. En ökad oro om vad maten innehåller och hur den
produceras har fått fler konsumenter att vilja köpa lokalproducerade livsmedel i Sverige. Men begreppet lokalproducerat används i olika syften och förutom avståndsfaktorn följer en rad olika förväntningar om innebörden. En litteraturstudie har utförts för att kartlägga vilka förväntningar och faktorer som kopplas samman med begreppet och för att ta reda på om dessa kan bidra till att nå miljömål i Agenda 2030.
Resultatet visar att konsumenter förväntar sig, förutom ett nära avstånd, att lokalproducerade livsmedel är producerat småskaligt, mindre intensivt, med användandet av lokala sorter och insatsvaror samt anpassat utefter lokala förhållanden. Om dessa förväntningar inkluderas i definitionen på lokalproducerat kan det bidra till att nå flera delmål i Agenda 2030. Resultatet visar också att det sociala mötet mellan konsument och producent som sker i samband med försäljning av lokalproducerat kan påverka hållbarheten i jordbruket och därmed målen i Agenda 2030. På grund av begreppets flexibla användning finns en risk att konsumenter inte får det de förväntar sig när de köper lokalproducerat. Samtidigt väger fördelarna tungt och begreppets olika tolkningar kan representera ett motstånd till dagens livsmedelsystem. Studien påvisar att det antingen kan finnas behov av tydligare definitioner eller så kan begreppet användas för att representera ett ställningstagande. Det vore intressant med mer forskning för att kunna koppla samman förväntningarna med hur det ser ut i lokala jordbruk för att kunna dra slutsatsen att lokalproducerat bidrar till Agenda 2030.
3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Introduktion ... 4 1.1 Förutsättningar för lokalproducerat ... 4 1.2 Definition av lokalproducerat ... 5 1.3 Tidigare forskning ... 6
2 Syfte & frågeställningar ... 7
3 Teoretiskt ramverk ... 7
4 Metod ... 8
4.1 Litteratursökning ... 9
4.2 Databas, sökord & urval ... 9
5 Definitioner & förväntningar av lokalproducerat ... 10
6 Lokalproducerat & Agenda 2030 ... 12
6.1 Lågintensiv produktion ... 12
6.2 Lokala insatsvaror & anpassning till lokala förhållanden ... 13
6.3 Småskalig produktion ... 14
7 Mötet mellan producent och konsument ... 15
8 Diskussion ... 16 9 Slutsats ... 19 10 Referenser ... 19 10.1 Vetenskapliga källor ... 19 10.2 Andra källor ... 23 Bilaga 1
4
1 Introduktion
Försäljning av lokalproducerade livsmedel har blivit allt mer populärt och det finns en efterfrågan hos konsumenter om att veta ursprunget av råvaror (Jordbruksverket 2010; Björklund m.fl., 2008). Det finns idag flera försäljningskanaler för lokalproducerat. Rekoringar som nu finns i de flesta län i Sverige är en utav dessa och bedriver direktförsäljning från producent till konsument. Samtidigt inkluderar den nationella livsmedelsstrategin i Sverige mål om att öka självförsörjningsgraden med en ökad total livsmedelsproduktion (Regeringskansliet, 2017).
Lokalproducerat har lyfts som ett alternativ till det globaliserade och industrialiserade
livsmedelssystemet och det finns många förutfattade meningar när det kommer till begreppet. Forskning har hittills fokuserat på fördelarna med avseende på transport och avstånd och betonat svårigheterna kopplat till begreppet. Däremot är lokalproducerat förutom
avståndsfaktorn ofta associerad med en rad förväntningar av innebörden och flera av dessa handlar om att lokalproducerad mat bidrar positivt till miljö och klimat.
1.1 Förutsättningar för lokalproducerat
Det industrialiserade livsmedelssystemet har sedan dess utveckling fokuserat på att maximera produktionen och lönsamheten i jordbruket (Gliessman, 2014). Problemet är att de metoder som bidrar till lönsamheten och den ökade produktiviteten har negativa effekter på miljö och klimat (Ibid.). Pearson m.fl. (2011) menar att den globala ekonomin med industrialiserad livsmedelsproduktion har fördelar men att det innebär att maten transporteras längre och relationen mellan konsument och producent försvagas. Det resulterar i att konsumenter blir oroliga över vad maten innehåller och hur den är producerad med avseende på insatser, miljö, hälsa och djuretik (La Trobe, 2001).
Ekologisk produktion är i de flesta aspekter en reaktion mot det industrialiserade jordbruket (Gliessman, 2014). Men Kirchmann, Bergström och Andersson (2010) menar att ekologisk produktion inte garanterar lösningen till de miljöproblem som dagens jordbruk bidrar med. Att istället samla de aspekter ur olika odlingssystem som visat sig fungera och applicera på de lokala förhållandena kan hjälpa bidra till mer hållbar livsmedelsproduktion (Ahlgren & Hansson, 2010).
5
Statistik från Finansdepartementet (2017) visar på att de totala utsläppen av växthusgaser minskat i Sverige mellan 1990 och 2015 samtidigt som utsläpp från transporter och livsmedel ökat. Det är främst utsläpp som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion som ökat (Ibid.). Sverige har alltså flyttat sina utsläpp till andra länder vilket har lett till att utsläppen som orsakas av svensk konsumtion utomlands är högre än den inhemska konsumtionens utsläpp (Cederberg, Persson, Schmidt, Hedenus & Wood, 2019). Ludvig & Co, Swedbank & Sparbanken (2020) menar samtidigt att en den ökade efterfrågan på svensk produktion bidragit till en utveckling av färre men större lantbruk i Sverige år 2020.
UNDP (u.å.) redovisar tips för hur de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 kan uppnås och flera av dessa är direkt kopplade till lokalproducerat. Under mål två global hunger samt mål tolv hållbar konsumtion och produktion finns tips om att köpa närproducerad mat för att stötta de lokala producenterna och för att minska transportsträckorna (Ibid.). Samtidigt innehåller Agenda 2030 flera mål och delmål som uppmanar till en ökad global handel (UNDP, u.å.). Mål 17 syftar exempelvis till att öka importen av varor från utvecklingsländer som ett sätt att bidra till hållbar utveckling (Ibid.).
1.2 Definition av lokalproducerat
Lokalproducerat beskrivs ofta som en motsats till det globaliserade livsmedelsystemet. Samtidigt är definitionen av lokalt mångfacetterad med varierande åsikter och betydelser (Hinrichs, 2003). Olika begrepp används i olika syften och den flexibla användningen av begreppen skapar lätt missförstånd. I Sverige används ibland begreppen lokalproducerat, närproducerat, regional mat och även småskalig produktion synonymt och det finns i dagsläget ingen vetenskapligt förankrad definition av lokalproducerat (Pearson m.fl., 2011; Martinez m.fl., 2010). Pearson m.fl. (2011) menar att saknaden av en klar definition gör att utvecklingen inom området fördröjs.
Dagligvaruhandeln i Sverige har olika definitioner när de väljer att presentera
lokalproducerade livsmedel. Coop (2020) beskriver bland annat lokalproducerade råvaror som mer hälsosamma och bättre för miljön. De menar att det bidrar till ett levande jordbruk med öppna landskap och en mindre miljöbelastning med avseende på transporter (Ibid.). ICA (u.å.) skriver istället på sin hemsida att transporterna står för en liten del av utsläppen från
6
Axfood (u.å.) som bland annat äger butikskedjorna Willys och Hemköp har mål om att öka inköp från småskalig livsmedelsproduktion med lokala produkter men tar inget klart ställningstagande till definitionen.
1.3 Tidigare forskning
Flera forskare och aktörer har med kvalitativa undersökningar tagit reda på hur konsumenter förhåller sig till lokalproducerat (Coop, 2009; Lang, Stanton & Qu, 2014; Dunne, Chambers, Giombolini & Schlegel, 2010; Selfa & Quazi, 2005; Pearson m.fl., 2011; La Trobe, 2001). Det finns även en forskning utförd som diskuterar begreppet lokalproducerat och
problematiken kring den flexibla definitionen (Granvik, Joosse, Hunt & Hallberg, 2017; Jordbruksverket, 2010). Det som saknats är en litteraturstudie som samlat dessa resultat för att ta reda på om det finns gemensamma nämnare i definitionerna. En sådan sammanställning skulle kunna visa vilka förväntningar som ligger bakom begreppet och hur dessa kan användas för att utveckla forskningen inom området.
Flera undersökningar har utförts för att ta reda på om lokalproducerat kan bidra positivt till miljö och klimat (Edward-Jones m.fl., 2008; Jones, Comfort & Hillier, 2004).
Transportaspekten är ofta den som hamnar i fokus men flera studier tyder på att transporten står för en relativt liten del av utsläppen i livsmedelskedjan (Sandström m.fl., 2018; Weber & Matthews, 2008). Det som har saknats är att se över andra faktorer som ofta kopplas samman med begreppet samt forskning om kopplingen mellan lokalproducerat och Agenda 2030. Enligt Caron m.fl. (2018) bör alla undersökningar gällande hållbarhet i jordbruket och i livsmedelsystemet utgå från Agenda 2030. Forskning inom området fokuserar ofta på
svårigheterna kring lokalproducerat med avseende på missförstånd av begreppets användning (Edward-Jones m.fl., 2008; Edward-Jones, 2010). Därav finns det ett behov av en
undersökning där möjligheterna med lokalproducerat diskuteras utefter de förväntningar som finns kring begreppet.
7
2 Syfte & frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vilka definitioner och förväntningar som förekommer för lokalproducerat samt utreda om dessa kan bidra till att nå miljömål i Agenda 2030.
De frågeställningar som används som utgångspunkt för undersökningen är som följande: ▪ Vilka olika definitioner och/eller förväntningar av lokalproducerat förekommer och
kan dessa bidra till att nå miljömål i Agenda 2030?
▪ Kan det sociala mötet mellan konsument och producent påverka kopplingen mellan lokalproducerat och Agenda 2030?
3 Teoretiskt ramverk
Agenda 2030 är en handlingsplan med mål om att uppnå hållbar utveckling globalt, där samtliga länder kan bidra till en bättre planet (United Nations, u.å.; UNDP, u.å.). År 2030 ska huvudmålen att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen ha uppnåtts (UNDP, u.å.). Det finns totalt 17
hållbarhetsmål inom de tre hållbarhetsaspekterna ekonomisk, social och ekologisk. Inom de 17 målen finns 169 delmål som syftar till mer konkreta åtgärder för att uppnå målen. Eftersom den här studien undersöker lokalproducerat kopplat till miljöaspekter har fokus legat på den ekologiska hållbarheten och av de 169 delmål har fem valts ut. Dessa har valts ut på grund av dess relevans till livsmedelsproduktion och miljö. Mål som rör vatten eller vattenbaserade ekosystem har exkluderats i denna undersökning på grund av studiens omfattning.
De främsta delmålen som är kopplade till livsmedelsproduktion och miljö går under mål 15 i Agenda 2030 och handlar om ekosystem och biologisk mångfald. Delmål 15.1 innebär att hållbart nyttjande av ekosystem ska bevaras, restaureras och säkerställas (UNDP, u.å.). Jordbruket är ur ett globalt perspektiv en av de främsta orsakerna till förändrad
markanvändning (IPBES, 2019). Den förändrade markanvändningen har bidragit till negativa effekter på miljön genom att de naturliga livsmiljöerna såsom skog, våtmark och gräs- eller betesmarker minskat och det har resulterat i en drastisk förlust av lokala djur- och växtarter (Ibid.). Förlusten av den biologiska mångfalden har försämrat matsäkerheten eftersom att resiliensen i jordbruket minskat vilket lett till en större mottaglighet för sjukdomar och en
8
minskad motståndskraft mot klimatrelaterade störningar (IPBES, 2019).
Delmål 15.3 innebär att ökenspridning ska stoppas och förstörd mark ska återställas (UNDP, u.å.). Slutmålet är att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark (Ibid.). Det insatsintensiva jordbruket har lett till markförstöring som minskat produktiviteten i 23 procent av de globala terrestra miljöerna (Mbow m.fl., 2019; IPBES, 2019). Konsekvensen blir erosion,
markpackning och utarmning av jord som leder till minskad mullhalt och därmed lägre bördighet (Klink & Machado, 2005). Användningen av hållbara metoder för att återställa förstörd mark kan bidra till ökad matsäkerhet och minska effekten av klimatförändringarna på produktionsnivå (Mbow m.fl., 2019).
Delmål 15.5 innebär att biologisk mångfald och naturliga livsmiljöer ska skyddas (UNDP, u.å.). Delmålet har en deadline till år 2020 om att skydda och förebygga utrotning av hotade arter (Ibid.). Enligt en undersökning av SCB (2020) är situationen för biologisk mångfald i Sverige negativ 2020 och växt- och djurarter förvinner i hög takt. Enligt SLU (2020) bedöms 4746 arter av 21 740 undersökta som rödlistade och 2249 som hotade i Sverige och rödlistade fågelarter har ökat med 21% sedan 2015. Några orsaker är avverkningen av skog,
igenväxning, mer intensivt brukad mark samt den minskade arealen jordbruksmark i Sverige (SLU, 2020; SCB, 2020). Att bevara oskyddade skogsmiljöer, stoppa igenväxningen samt skydda livsmiljöer för rödlistade arter genom att exempelvis skydda miljöer från intensivt jordbruk kan förbättra situationen (SLU, 2020).
Delmål 2.4 utifrån mål två ingen hunger handlar om att använda motståndskraftiga jordbruksmetoder för att öka resiliensen mot klimatrelaterade störningar och att förbättra jordkvaliteten (Ibid.). Samma gäller för delmål 13.1 i mål 13 bekämpa klimatförändringarna som syftar till att stärka motståndskraften och anpassningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer.
4 Metod
Den här undersökningen är utförd som en litteraturstudie för att kartlägga den forskning som finns inom området och ta reda på om det går att dra några slutsatser utifrån frågeställningarna
9 och studiens syfte.
4.1 Litteratursökning
En litteratursökning består utav flera steg (Bryman, 2011). Första steget går ut på en grundlig genomgång av litteratur inom ämnet. Därefter identifieras återkommande begrepp eller teman som korrelerar med valt ämne och som kan avgränsa sökningen (Ibid.). Tredje steget är att hitta sökord som kan användas i elektroniska databaser för att hitta relevant litteratur
(Bryman, 2011). Lokalproducerat och transportfrågan i form av utsläpp har redan utforskats och exkluderas av den anledningen i studien. Istället fokuserar denna studie på de andra aspekter eller förväntningar som relateras till lokalproducerat. Det som inkluderas i studien är därmed en definitionsgenomgång med fokus på konsumenters åsikter och utifrån dessa, en sammanställning av kopplingar till Agenda 2030.
4.2 Databas, sökord & urval
Web Of Science har använts som databas för att söka efter vetenskapliga artiklar. I
sökningarna användes främst kommandot TS (ämne) men även TI (titel). Urvalet av artiklar gjordes i tre steg. Vid sökning i databasen primärgranskades sammanfattningar och de med relevans till syftet valdes ut (urval 1). Därefter lästes artiklarna som valts ut efter första urvalet och de som var relevanta här sparades (urval 2). Sista urvalet bestod utav de artiklar som blev del av resultatet (urval 3). Som avgränsning söktes endast artiklar som publicerats de senaste fem åren för att ta del av den senaste forskningen. Majoriteten av de artiklar som användes i resultatet upptäcktes i referenserna av artiklar som hittades i databasen.
Avgränsningen på fem år uteslöts i de fall då artiklar bedömdes fortfarande vara relevanta. Vid sökningarna sorterades artiklarna utefter relevans. De sökord som användes för
litteraturstudien presenteras i sökmatrisen (bilaga 1). Det fanns olika orsaker till exkludering av artiklar i urvalen men den främsta anledningen var irrelevans till ämnet. Exempelvis gick ingen artikel vidare av sökkombination Localization AND biodiversity eftersom de inte handlade om biodiversitet kopplat till lokalproducerat. Vid sökordet social interaction consumer and producer valdes fyra artiklar ut till urval 3. De som inte kom med i urval 3 innehöll antingen jordbrukssystem som inte gick att koppla till lokalproducerat eller visade sig ha ett ekonomiskt fokus.
10
Efter urvalet av artiklar utifrån sökord i databasen och de artiklar som hittades utefter dessa sammanställdes allt i resultatdelen. Resultatet delades in i tre delar: definitioner och
förväntningar av lokalproducerat, lokalproducerat och Agenda 2030 samt mötet mellan producent och konsument. Resultatet kring lokalproducerat och Agenda 2030 delades upp utefter de förväntningar som konsumenter hade och presenterades med utgångspunkt i det teoretiska ramverket.
5 Definitioner & förväntningar av lokalproducerat
Björklund m.fl. (2008) väljer att skilja på begreppen lokal, regional och småskalig livsmedelsproduktion. Lokalproducerat definierar de synonymt med närproducerat som produktion, förädling, distribution och konsumtion som sker inom ett begränsat område med ett tydligt ursprung (Ibid.). Den regionala maten definieras istället utefter sitt traditionella ursprung inom regionen som kan konsumeras utanför ursprungsområdet (Björklund m.fl., 2008). Småskaligt definieras som produktion och distribution av livsmedel i liten skala med ett tydligt ursprung (Ibid.). Många organisationer och företag använder avståndet som mätning för lokalproducerat men det saknas en definierad distans. Därför används ofta avståndsregeln från Bondens egen marknad på 250 km från producent till marknadsplats för försäljning av lokala livsmedel (Bondens egen marknad, u.å.).Enligt Morris och Buller (2003) finns det olika faktorer att beakta när det gäller definitionen av lokalproducerat. Det kan handla om att stödja de lokala producenterna samt att skydda det lokala med hänsyn till miljö, tradition och kultur (Ibid.). Lokalproducerat definieras ofta utefter distansen som livsmedlet transporterats från producent till konsument (Pearson m.fl., 2011; Dunne m.fl., 2010). Studier från andra länder visar att det finns en uppfattning hos konsumenter att lokalproducerat ska ha ett ursprung närmare än inom landsgränsen (Pearson m.fl., 2011; Lang m.fl., 2014). I Sverige ser det annorlunda ut där resultatet i en studie av Coop (2009) visar att 45% av konsumenter likställer lokalproducerat med livsmedel som producerats inom Sveriges gränser.
Hope och Henryks (2013) menar att lokalproducerat är ett komplext koncept som har flera olika dimensioner. Förutom distansaspekten är lokalproducerat förknippat med en rad förväntningar eller uppfattningar om innebörden. Dessa förväntningar kommer främst från
11
konsumenter som väljer att köpa lokalt och eftersom det saknas en vetenskapligt förankrad definition (Pearson m.fl., 2011; Martinez m.fl., 2010) är det därmed intressant att inkludera dessa i diskussionen. Konsumentundersökningar visar att lokalproducerat uppfattas ha högre kvalitet, smak och näringsinnehåll, vara småskaligt, bra för klimatet, producerat hållbart med mindre externa insatsvaror samt bidra till lokala producenter (Coop, 2009; Selfa & Quazi, 2005; Lang m.fl., 2014; Chambers, Lobb, Butler, Harvey & Traill, 2007; Jensen m.fl., 2018; Merle, Herault-Fournier & Werle, 2016). Det finns också en uppfattning om att
lokalproducerat innebär användning av lokala insatsvaror och sorter samt att råvarorna är anpassade utefter de lokala förhållandena (Schmitt, Keech, Maye Barjolle & Kirwan, 2016). Enligt Person m.fl. (2011) kan konsumenters definition skilja sig mellan olika produkter. Det ställs exempelvis högre krav på att färska råvaror ska komma närmare ifrån medan råvaror som inte är i säsong kan komma längre ifrån (Ibid.). Konsumenter kan också ha olika
definitioner av begreppet beroende på hur ofta de köper lokalproducerat eftersom utbytet med producenter ökar kunskapen (Lang m.fl., 2014).
Det är tydligt att saknaden av en klar definition har skapat många förväntningar om vad lokalproducerat innebär. Utifrån sammanställningen är de förväntningar som kopplas till lokalproducerat: Bidrag till lokala producenter, avstånd och transport, småskalig, lågintensiv, tydligt ursprung, kvalitet, smak och näringsinnehåll, anpassning till lokala förhållanden och lokala sorter och insatsvaror. Lågintensiv används som begrepp för att beskriva system i motsats till intensiv produktion. Med intensiv produktion räknas jordbruk som använder system som syftar till att maximera avkastning från produktionslanskapet genom att använda stora mängder externa insatsvaror. De förväntningar som går att koppla till
produktionsmetoder och att diskutera utifrån miljömålen i agenda 2030 är: ▪ Lågintensiv produktion
▪ Lokala insatsvaror ▪ Småskalig produktion
12
6 Lokalproducerat & Agenda 2030
6.1 Lågintensiv produktion
Samtidigt som det intensifierade och globaliserade jordbruket har kunnat öka produktionen i takt med befolkningstillväxten har miljön och planeten fått betalat priset (Ramankutty m.fl., 2018). Kostanden är i form av en miljöförstöring som riskerar att hota produktiviteten i jordbruk i framtiden och därmed matsäkerheten (Ibid.). Rist (2014) menar att dagens jordbrukssystem har många utmaningar framför sig och har endast kunnat fortsätta operera med hög avkastning på grund av en påtvingad resiliens. Den påtvingade resiliensen är till följd av stora mängder insatsvaror som lyckas maskera de naturliga signalerna av förlorad resiliens och bevarat system som annars skulle varit ohållbara (Ibid.). Går det för långt kan systemet nå en nivå där det inte finns några andra alternativ till framtiden (Rist, 2014).
Resiliens handlar om matsäkerhet och hur väl ett system kan klara sig mot störningar,
exempelvis klimatrelaterade katastrofer (Bullock m.fl., 2017). För att öka resiliens måste man beakta hur ett system ser ut och i vilket stadie den befinner sig i (Rist, 2014). Lokala åtgärder kan exempelvis vara att plantera fler träd inom jordbruket, så att de ekosystemtjänster som skog för med sig kan bidra till odlingslandskapet (Ibid.). Inom jordbrukssystem kan
resiliensen finnas på olika skalor (Ibid.). På fältnivå kan åtgärder inkludera polykultur med användandet av sorter som tål stress och på gårdsnivå kan det handla om att ha en bred biologisk mångfald och en anpassningsbar produktion mot störningar (Bullock m.fl., 2017). Men för att verkligen få resiliens i ett intensivt jordbrukssystem behöver mänskliga insatser minska menar Rist (2014). I en undersökning utförd i Kenya jämfördes resiliensen i olika jordbrukssystem varav ett av systemen var en lokal småskalig produktion (Jacobi m.fl., 2018). De faktorer som ökade resiliensen i den lokala produktionen var en hög biologisk mångfald, att en stor del av produktionen konsumerades lokalt, kunskap om risker och möjligheter samt en diversitet av olika livsmiljöer (Ibid.).
Enligt Bele, Norderhaug och Sickel (2018) kan lokala jordbruk som använder lågintensiv produktion med boskap på seminaturliga betesmarker bidra till att bibehålla biologisk
mångfald. Hipólito, Boscolo och Viana (2018) bekräftar lågintensiv odling som gynnsam i sin undersökning om förekomsten och artrikedomen av pollinatörer vid kaffeodling i Brasilien mellan lågintensiva och högintensiva odlingar. De odlingar med lågintensiv produktion som
13
dessutom låg nära naturliga eller seminaturliga miljöer hade en högre biologisk mångfald (Ibid.) Odlingar som låg långt från naturliga eller seminaturliga områden eller odlingar med hög intensiv produktion hade färre pollinatörer och artrikedom (Hipólito m.fl., 2018).
6.2 Lokala insatsvaror & anpassning till lokala förhållanden
Omkring 58% av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser för svensk befolkning sker i andra länder och markanvändningen utomlands för den svenska konsumtionen står för 30–50 procent av markbehovet (Naturvårdsverket, 2010; Naturvårdsverket, 2019). Importen av livsmedel är en av de främsta drivkrafterna av förändrad markanvändning i exporterande länder (Sun, Tong & Liu, 2017). Många av de livsmedel som importeras har motsvarigheter som kan produceras på plats i Sverige. Ett exempel är importen av soja som foder från Sydamerika, när det finns både foderråvaror samt naturbetesmarker i Sverige. Ökningen av det insatsintensiva jordbruket med främst soja är den största orsaken bakom förändrad markanvändning i Sydamerika (Ayala m.fl., 2016). Efterfrågan på billigt foder har lett till att områden som tidigare varit skog eller grönsaksodlingar, nu består av monokulturer av soja (Fearnside, 2001). Den förändrade markanvändningen från naturliga ekosystem till
insatsintensivt jordbruk av soja leder exempelvis till förstörda jordar med erosion, utarmning och markpackning som konsekvens (Klink & Machado, 2005). Förutom den förändrade markanvändningen bidrar de stora mängder externa insatser som sojan kräver till erosion och utarmning av jordar (Fearnside, 2001; Barber, Orellana, Navarro, Diaz, & Soruco, 1996). Upp till 25 ton jord per hektar och år kan gå förlorat i sojaodlingen (Emanuelson, Cederberg, Bertilsson, & Rietz, 2006).
Utarmad och förstörd jord är mindre vanligt i Sverige och markpackningen står för den främsta skadan på jord (Emanuelson m.fl., 2006). Vallodling i växtföljd i Sverige till foder har förmågan att minska erosion, mildra de negativa effekterna av markpackning och samtidigt öka organiskt kol i marken (Ibid.). Som proteingröda till foder i Sverige finns exempelvis åkerböna som är kvävefixerande, fungerar bra i växtföljd och har genom sina djupa rotsystem en gynnsam effekt på jordstrukturen (SLU, 2017). Schmitt m.fl. (2016) menar att negativa effekter på miljön kan dämpas vid användning av lokala insatsvaror och genom att använda produkter som är anpassade utefter den lokala miljön minskar behovet av insatsvaror i stort.
14
Lokalproducerat definierat utefter produktionsmetoder som är anpassade till de lokala förhållandena kan öka den biologiska mångfalden och bidra till ett hållbart nyttjande av ekosystem (Ebel, 2019). I Mexiko undersöktes odlingssystem med integrerade upphöjda odlingsbäddar i vatten som utgick från de lokala förhållandena och som använde lokala sorter (Ibid.). Dessa system både ökade den biologiska mångfalden samt bidrog till att uppnå andra ekosystemtjänster såsom bindning av kol, vattenreglering och ökat rekreationsvärde (Ebel, 2019). Förutom att anpassa odlingsteknikerna utefter lokala förhållanden menar Tallamy (2017) att vi även behöver använda de arter som är anpassade för den lokala miljön för att kunna få ett hållbart jordbrukssystem som efterliknar naturliga ekosystem.
6.3 Småskalig produktion
Om lokalproducerat definieras som småskalig produktion finns det en möjlighet att bevara den biologiska mångfalden. Det påvisas i en undersökning av vilda bin som Happe m.fl. (2018) utfört där resultatet visar att den småskaliga produktionen har en högre artrikedom till skillnad från storskalig. Att minska på storleken på fälten kan därmed bidra till att bibehålla biologisk mångfald, åtminstone för pollinatörer (Ibid.). Belfrage, Björklund och Salmonsson (2005) undersökte också om storleken på gården påverkade den biologiska mångfalden i södra Sverige. De mätte förekomsten och diversiteten av fåglar, fjärilar, humlor och örtliknande växter mellan sex småskaliga jordbruk (52 ha) och sex storskaliga (135ha) där samtliga hade mosaiklanskap och ingen använde pesticider (Ibid.). Resultatet visade att den småskaliga hade mer än dubbelt så mycket fågelarter, fjärilar, örtlikande växter och fem gånger så mycket humlor jämfört med storskaliga (Belfrage m.fl., 2005).
Marcacci m.fl. (2020) undersökte vilken effekt storskalig insatsintensiv produktion jämfört med småskalig traditionell produktion hade på biodiversiteten av fåglar i Etiopien. Resultaten tyder på att det inte räcker med storleken av produktionen som parameter för att bestämma om det minskar eller ökar biodiversiteten. Den storskaliga och intensiva gården hade totalt mer negativa effekter på biodiversitet än den småskaliga (Marcacci m.fl., 2020). Däremot föredrogs den storskaliga av arter som gillar öppna landskap (Ibid.). I sin helhet visar resultaten att olika fågelarter gillar olika livsmiljöer samt att förekomsten av seminaturliga livsmiljöer ökar biodiversiteten (Marcacci m.fl., 2020). Integrering av seminaturliga miljöer kan därmed dämpa den negativa effekten på biodiversitet inom storskalig produktion. Att småskaligt och heterogena livsmiljöer inom jordbruk kan bidra till biologisk mångfald
15
bekräftas av Šálek m.fl. (2018) som undersökte artrikedomen av olika djurarter inom intensivt jordbruk. Studien visar på att den biologiska mångfalden kan öka genom att minska skalan på odlingen tillsammans med att öka andelen livsmiljöer som inte är odlade på (Ibid.).
7 Mötet mellan producent och konsument
Enligt Salgado-Sánchez och Castro-Ramírez (2016) är chansen liten att konsumenter som handlar på livsmedelsaffärer efterfrågar eller engagerar sig i miljöfrågor kopplat till livsmedelsproduktion. De menar att konsumenter genom att handla där förlorar kontakten med hur maten är producerad eftersom det inte förekommer något utbyte av information kring råvarorna (Ibid.). Interaktionen mellan konsument och producent kan skapa möjligheter för utbyte av erfarenheter och kunskap som i sin tur kan bidra till ett mer hållbart
jordbrukssystem (Salgado-Sánchez & Castro-Ramírez, 2016). Matzembacher och Meira (2018) kom fram till liknande slutsats i en undersökning om andelsjordbruk, att den nära kontakten mellan konsument och producent ger båda parter mer kunskap kring hållbarhet och får konsumenter att efterfråga mer hållbara produkter.
I en undersökning av Björklund, Westberg, Geber, Milestad och Ahnström (2009) om
kopplingen mellan biologisk mångfald och lokal livsmedelsförsäljning visade sig den sociala interaktionen mellan konsument och producent ha stor betydelse. Konsumenter visade uppskattning när nya sorter eller en bred diversitet av sorter fanns till försäljning och den positiva reaktionen gav i sin tur producenterna en drivkraft att fortsatt diversifiera
produktionen (Ibid.). Cicatiello, Pancino, Pascucci och Franco (2014) jämförde den sociala interaktionen mellan dagligvaruhandel, grönsakshandel och marknadsförsäljning av lokala råvaror. Medan dagligvaruhandeln hade få och kortvariga sociala interaktioner visade grönsakshandeln och marknaden på ett större socialt värde (Ibid.). Grönsakshandeln gav upphov till långa sociala interaktioner men mellan en mindre grupp återkommande kunder (Cicatiello m.fl., 2014). Marknaden hade störst potential för social interaktion med längre konversationer mellan många och interaktionerna handlade ofta om råvarorna (Ibid.). Hinrichs (2003) menar att lokalproducerat i sig inte behöver innebära att producenten använder produktionsmetoder som gynnar miljön. Däremot kan marknadsplatser med försäljning av lokala livsmedel där interaktioner mellan konsument och producenten sker, leda till att producenten bryr sig mer och börjar producera på ett mer miljömässigt hållbart sätt
16 (Ibid.).
Hinrichs, Gillespie och Feenstra (2004) undersökte den sociala interaktionen mellan konsument och producent i fråga om innovation. Även om det inte var den enda drivande faktorn, visade resultatet på att det sociala utbytet kunde bidra till en ökad innovation hos producenter (Ibid.). Mötet gjorde även produktionsmetoderna mer synliga för konsumenterna och gav därmed producenterna större anledning att beakta etiska och miljömässiga faktorer (Hinrichs m.fl., 2004). Mötet skapar också en tillit mellan producent och konsument som kan påverka vad och hur konsumenten väljer att handla (Tsai, Lee, Hsieh & Somsong, 2019). När mötet är positivt och där producenterna får berätta om sina produkter, kan det leda till att konsumenter vill köpa mer (Ibid.).
8 Diskussion
Definitionsgenomgången bekräftade att begreppet lokalproducerat har många fler
dimensioner än endast distansaspekten och det är i linje med vad Hope och Henryks (2013) kommit fram till. Eftersom det saknas en vetenskapligt förankrad definition, används och uppfattas begreppet på olika vis (Pearson m.fl., 2011; Martinez m.fl., 2010). Det kan vara ett resultat av den oro om hur maten är producerad och vad den innehåller som La Trobe (2001) beskriver, som uppkommit på grund av det globaliserade och industrialiserade jordbruket. Schmitt m.fl. (2016) menar att det inte räcker med att fråga om det lokala är bäst, utan att det handlar om hur det lokala är producerat. De menar att begreppet aldrig kommer vara helt generaliserbart för alla lokala producenter (Ibid.).
Resultatet visar på att de förväntningar som konsumenter har om lokalproducerat kan bidra till miljömål 15, 2 och 13 i Agenda 2030 med delmålen:
▪ 15.1 Bevara, restaurera och säkerställ hållbart nyttjande av ekosystem på land ▪ 15.3 Stoppa ökenspridning och återställ förstörd mark
▪ 15.5 Skydda den biologiska mångfalden och naturliga livsmiljöer
▪ 2.4 Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder ▪ 13.1 Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatrelaterade
17
Genom att använda en lågintensiv odling med mindre externa insatsvaror kan resiliens byggas upp mot klimatrelaterade störningar och därmed bidra till att nå delmålen 2.4 och 13.1 (Rist, 2014). Dessutom kan lokal kunskap om de risker och möjligheter som finns inom jordbruket öka resiliensen (Jacobi m.fl., 2018). Det styrks av Caron m.fl. (2018) som lyfter vikten av att använda lokal kunskap om livsmedelssystemet som svar på de globala utmaningarna. En lågintensiv produktion kan dessutom ha en positiv inverkan på artrikedomen av pollinatörer och därmed bidra till delmål 15.5 om en högre biologisk mångfald (Hipólito m.fl., 2018). Den biologiska mångfalden kan i sin tur bidra till att öka resiliensen mot klimatrelaterade
störningar (Bullock m.fl., 2017).
Utefter förväntningen om att lokalt innebär användningen av lokala insatsvaror och sorter samt att det produceras utefter lokala förhållanden visar resultatet på att det kan det bidra till att uppnå delmål 15.3, 15.1 och 15.5. Genom att använda lokala insatsvaror i Sverige samt sorter som är anpassade utefter lokala förhållanden kan risken för markförstöring i andra länder minska (Sun m.fl., 2017; Klink & Machado, 2005; Fearnside, 2001; Barber m.fl., 1996). Genom att ta vara på det vi har i Sverige av exempelvis fodergrödor som är anpassade till den lokala miljön kan markförstöring motverkas och därmed bidra till att uppnå delmål 15.3 (Emanuelson m.fl., 2006; SLU, 2017). Med användning av produktionsmetoder och sorter som är anpassade utefter lokala förhållanden kan den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster förbättras och således bidra till delmål 15.1 och 15.5 (Ebel, 2019; Tallamy, 2017). Resultatet är i linje med vad Ahlgren och Hansson (2010) diskuterat, att en hållbar livsmedelsproduktion kan uppnås genom att samla olika aspekter från olika odlingssystem och applicera dessa på de lokala förhållandena.
Lokalproducerat med förväntningen om småskalig produktion visar på möjligheten att uppnå delmål 15.5. Resultatet visar på att en mindre skala av produktionen kan ha en positiv effekt på biologisk mångfald (Happe m.fl., 2018; Belfrage m.fl., 2005; Šálek m.fl., 2018). Samtidigt ansåg Marcacci m.fl. (2020) att det behöver kombineras med ett heterogent landskap som består av olika livsmiljöer. Statistik från Ludvig & Co, Swedbank & Sparbanken (2020) visar dock att utvecklingen i Sverige går åt andra hållet där lantbruken blir färre men större.
Det globaliserade jordbruket har lett till att konsumenter och producenter glidit längre ifrån varandra och som resultat har konsumenter blivit mer oroliga över vad maten innehåller och hur den produceras (La Trobe, 2001; Pearson m.fl., 2011). Det sociala mötet mellan
18
konsument och producent som ofta sker vid försäljning av lokalproducerat kan därmed fungera som en brygga mellan konsumenters förväntningar och produktionsmetoder som bidrar till Agenda 2030. Mötet kan ge utrymme för utbyte av erfarenheter, kunskap och tillit samt påverka produktionsmetoderna i jordbruket (Salgado-Sánchez & Castro-Ramírez, 2016; Matzembacher & Meira,2018; Cicatiello m.fl., 2014; Tsai m.fl., 2019; Hinrichs, 2003; Hinrichs m.fl., 2004; Björklund, 2009). Det är därmed tydligt att den sociala aspekten också spelar en roll i att påverka lokalproducerats förmåga att bidra till Agenda 2030.
Det är viktigt att i diskussionen inkludera den risk som finns att konsumenter blir lurade om de inte får det de förväntar sig utav ett livsmedel. Samtidigt finns det en poäng i att diskutera vilken effekt risken kan ha genom att väga fördelar mot nackdelar. Studien tyder på att begreppet lokalproducerat står för någonting större. Det representerar ett agerande i motstånd till dagens livsmedelssystem som skapat miljöproblem och som förändrat den relation
konsumenter har till mat. Dessutom visar resultatet på att de förväntningar som konsumenter har faktiskt kan ha en positiv effekt på miljön och därmed bidra till att komma ett steg
närmare att uppfylla de globala målen om hållbar utveckling. Därmed väger fördelarna kanske tyngre än den eventuella nackdelen att konsumenter inte får det de förväntar sig. Det är även viktigt att diskutera huruvida lokalproducerat är unikt med att ha förväntningar kopplat till begreppet. På grund av att konsumenters relation till maten har försvagats i samband med det globaliserade och industrialiserade livsmedelssystemet finns det en risk att konsumenter förväntar sig något helt annat än det de faktiskt får från den mat de köper i dagligvaruhandeln. Därmed är det möjligtvis representationen bakom produktionssystemet som är viktigast. För lokalproducerat kan det handla om ett motstånd till dagens livsmedelssystem och ett sätt för konsumenter att visa vad de står för och vad de tror på.
Hur begreppet bör användas i framtiden beror på hur resultatet tolkas. Det går att tolka av resultatet att det finns ett behov av tydligare definitioner där konsumenter inte riskerar att bli lurade. Det går också att dra slutsatsen att det inte är nödvändigt med en tydlig definition eftersom begreppet representerar ett ställningstagande och samtidigt bidrar positivt till miljön och Agenda 2030. Samtidigt vore det intressant för vidare forskning att ta reda på hur många lokala jordbruk i Sverige som lever upp till förväntningarna.
19
9 Slutsats
Studien visar på att lokalproducerat utifrån konsumenters förväntningar har flera möjligheter att bidra till miljömål i Agenda 2030. Studien visar också att det sociala mötet som sker i samband med försäljning av lokalproducerat kan fungera som en brygga mellan
produktionsmetoder och möjligheten att bidra till agenda 2030. Om förväntningarna stämmer överens med hur verkligheten ser ut går dock inte att konstatera. För att kunna fastställa att lokalproducerat bidrar till Agenda 2030 behövs forskning över hur stor andel av
lokalproducerade jordbruk i Sverige som lever upp till dessa förväntningar. Till dess kan antingen tydligare begrepp fastställas eller så kan begreppet användas med betydelsen att det representerar ett motstånd till dagens livsmedelssystem.
10 Referenser
10.1 Vetenskapliga källor
Ahlgren, S & Hansson, P. A. (2010). Jordbruk utan fossil energi. I: B. Johansson (red.), Jordbruk som håller i längden (s. 201–210). Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggnad.
Ayala, M. L., Eupen, V. M., Zhang, G., Pérez-Soba, M., Martorano, L. G., Lisboa, L. S., & Beltrao, N. E. (2016). Impact of agricultural expansion on water footprint in the Amazon under climate change scenarios. Science of The Total Environment, 569-570, 1159–1173.
doi:10.1016/j.scitotenv.2016.06.191
Barber, R. G., Orellana, M., Navarro, F., Diaz, O., & Soruco, M. A. (1996). Effects of conservation and conventional tillage systems after land clearing on soil properties and crop yield in Santa Cruz, Bolivia. Soil and Tillage Research, 38(1–2), 133–152. doi:10.1016/0167-1987(96)01012-4 Bele, B., Norderhaug, A., & Sickel, H. (2018). Localized Agri-Food Systems and Biodiversity. Agriculture, 8(2), 22. doi:10.3390/agriculture8020022.
Belfrage, K., Björklund, J., & Salomonsson, L. (2005). The Effects of Farm Size and Organic Farming on Diversity of Birds, Pollinators, and Plants in a Swedish Landscape. AMBIO: A Journal of the Human Environment, 34(8), 582–588. doi:10.1579/0044-7447-34.8.582
Björklund, J., Westberg, L., Geber, U., Milestad, R., & Ahnström, J. (2009). Local Selling as a
Driving Force for Increased On-Farm Biodiversity. Journal of sustainable agriculture, 33(8), 885-902. doi:10.1080/10440040903303694
20
Bullock, J. M., Dhanjal-Adams, K. L., Milne, A., Oliver, T. H., Todman, L. C., Whitmore, A. P., & Pywell, R. F. (2017). Resilience and food security: rethinking an ecological concept. Journal of Ecology, 105(4), 880–884. doi:10.1111/1365-2745.12791
Caron, P., Ferrero y de Loma-Osorio, G., Nabarro, D., Hainzelin, E., Guillou, M., Andersen, I., … Verburg, G. (2018). Food systems for sustainable development: proposals for a profound four-part transformation. Agronomy for Sustainable Development, 38(4). doi:10.1007/s13593-018-0519-1 Cederberg, C., Persson, U. M., Schmidt, S., Hedenus, F. and Wood, R. (2019). Beyond the borders – burdens of Swedish food consumption due to agrochemicals, greenhouse gases and land-use change. Journal of Cleaner Production, 214, 644–52.
doi: 10.1016/j.jclepro.2018.12.313
Chambers, S., Lobb, A., Butler, L., Harvey, K., & Traill, W. B. (2007). Local, national and imported foods: A qualitative study. Appetite, 49(1), 208–213. doi:10.1016/j.appet.2007.02.003
Cicatiello, C., Pancino, B., Pascucci, S., & Franco, S. (2014). Relationship Patterns in Food Purchase: Observing Social Interactions in Different Shopping Environments. Journal of Agricultural and Environmental Ethics, 28(1), 21–42. doi:10.1007/s10806-014-9516-9
Dunne, J. B., Chambers, K. J., Giombolini, K. J., & Schlegel, S. A. (2010). What does “local” mean in the grocery store? Multiplicity in food retailers’ perspectives on sourcing and marketing local foods. Renewable Agriculture and Food Systems, 26(1), 46–59. doi:10.1017/s1742170510000402
Ebel, R. (2019). Chinampas: An Urban Farming Model of the Aztecs and a Potential Solution for Modern Megalopolis. HortTechnology, 30(1), 13–19. doi: 10.21273/HORTTECH04310-19
Edward-Jones, G., Milà i Canals, L., Hounsome, N., Truninger, M., Koerber, G., Hounsome, B., … Jones, D. L. (2008). Testing the assertion that “local food is best”: the challenges of an evidence-based approach. Trends in Food Science & Technology, 19(5), 265–274. doi:10.1016/j.tifs.2008.01.008 Edward-Jones, G. (2010). Does eating local food reduce the environmental impact of food production and enhance consumer health? Proceedings of the Nutrition Society, 69(04), 582–591.
doi:10.1017/s0029665110002004
Emanuelson, M., Cederberg, C., Bertilsson, J., & Rietz, H. (2006). Närodlat foder till mjölkkor - en kunskapsuppdatering (7059-P). Stockholm: Swedish dairy association.
Fearnside, P. M. (2001). Soybean cultivation as a threat to the environment in Brazil. Environmental Conservation, 28(01). doi:10.1017/s0376892901000030
Gliessman, S. R. (2014). Agroecology- The ecology of sustainable food systems. New York: CRC Press.
Granvik, M., Joosse, S., Hunt, A., & Hallberg, I. (2017). Confusion and Misunderstanding:
21
Happe, A. K., Riesch, F., Rösch, V., Gallé, R., Tscharntke, T., & Batáry, P. (2018). Small-scale agricultural landscapes and organic management support wild bee communities of cereal field boundaries. Agriculture, Ecosystems & Environment, 254, 92–98. doi:10.1016/j.agee.2017.11.019. Hinrichs, C. C. (2003). The practice and politics of food system localization. Journal of Rural Studies, 19(1), 33–45. doi:10.1016/s0743-0167(02)00040-2.
Hinrichs, C. C., Gillespie, G. W., & Feenstra, G. W. (2004). Social Learning and Innovation at Retail Farmers’ Markets. Rural Sociology, 69(1), 31–58. doi:10.1526/003601104322919892
Hipólito, J., Boscolo, D., & Viana, B. F. (2018). Landscape and crop management strategies to conserve pollination services and increase yields in tropical coffee farms. Agriculture, Ecosystems & Environment, 256, 218–225. doi:10.1016/j.agee.2017.09.038
Hope, C., & Henryks. J. (2013). CAPITAL REGION FARMERS’ MARKET-Navigating the local. Locale, 1(3). 91–117.
IPBES. (2019). Global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the
Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. Germany: IPBES secretariat. doi: https://doi.org/10.5281/zenodo.3553579
Jacobi, J., Mukhovi, S., Llanque, A., Augstburger, H., Käser, F., Pozo, C., … Ifejika Speranza, C. (2018). Operationalizing food system resilience: An indicator-based assessment in agroindustrial, smallholder farming, and agroecological contexts in Bolivia and Kenya. Land Use Policy, 79, 433– 446. doi:10.1016/j.landusepol.2018.08.044
Jensen, J. D., Christensen, T., Denver, S., Ditlevsen, K. M., Lassen, J., & Teuber, R. (2018). Heterogeneity in Consumers’ Perceptions and Demand for Local (Organic) Food Products. Food Quality and Preference. doi:10.1016/j.foodqual.2018.11.002
Jones, P., Comfort, D., & Hillier, D. (2004). A case study of local food and its routes to market in the UK. British Food Journal, 106(4), 328–335. doi:10.1108/00070700410529582
Kirchmann, H., Bergström, L., & Andersson, R. (2010). Uthållig matproduktion på tre ben - mängd, kvalitet och miljö. I: B. Johansson (red.), Jordbruk som håller i längden (s. 91–111). Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad.
Klink, C. A., & Machado, R. B. (2005). Conservation of the Brazilian Cerrado. Conservation Biology. 19(3). 707-713. doi: 10.1111/j.1523-1739.2005.00702.x.
Lang, M., Stanton, J., & Qu, Y. (2014). Consumers’ evolving definition and expectations for local foods. British Food Journal, 116(11), 1808-1820. doi: https://doi.org/10.1108/BFJ-03-2014-0117. La Trobe, H. (2001). Farmers’ markets: consuming local rural produce. International Journal of Consumer Studies, 25(3), 181–192. doi:10.1046/j.1470-6431.2001.00171.x.
Ludvig & co, Swedbank & Sparbanken. (2020). Lantbruksbarometern 2020. Hämtad från
https://internetbank.swedbank.se/ConditionsEarchive/download?bankid=1111&id=WEBDOC-22
PRODE57152977
Marcacci, G., Gremion, J., Mazenauer, J., Sori, T., Kebede, F., Ewnetu, M., … Jacot, A. (2020). Large-scale versus small-scale agriculture: Disentangling the relative effects of the farming system and semi-natural habitats on birds’ habitat preferences in the Ethiopian highlands. Agriculture, Ecosystems & Environment, 289. doi:10.1016/j.agee.2019.106737
Martinez, S., Hand, M., Da Pra, M., Pollack, S., Ralston, K., Smith, T., …Vogel, S. (2010). Local food systems: Concepts, Impacts, and Issues. Washington: United states Department of Agriculture. Matzembacher, D., & Meira, F. (2018). Sustainability as business strategy in community supported agriculture: Social, environmental and economic benefits for producers and consumers. British Food Journal, 121(2), 616-632. doi:10.1108/BFJ-03-2018-0207.
Mbow, C. C., Rosenzweig, L. G., Barioni, T. G., Benton, M., Herrero, M., Krishnapillai, E., … Liwenga, P. (2019). Food Security. I: P.R. Shukla, J. Skea, E. Calvo Buendia, V. Masson-Delmotte, H.-O. Pörtner, D.C. Roberts, P. Zhai, R. Slade, S. Connors, R. van Diemen, M. Ferrat, E. Haughey, S. Luz, S. Neogi, M. Pathak, J. Petzold, J. Portugal Pereira, P. Vyas, E. Huntley, K. Kissick, M.
Belkacemi, J. Malley (red.), Climate Change and Land: an IPCC special report on climate change, desertification, land degradation, sustainable land management, food security, and greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystems (s.437-550). In press.
Merle, A., Herault-Fournier, C., & Werle, C. O. C. (2016). The effects of indication of local
geographical origin on food perceptions. Recherche et Applications En Marketing (English Edition), 31(1), 26–42. doi:10.1177/2051570715626367
Morris, C., & Buller, H. (2003), The local food sector: A preliminary assessment of its form and impact in Gloucestershire. British Food Journal, 105(8), 559-566. doi:
https://doi.org/10.1108/00070700310497318
Pearson, D., Henryks, J., Trott, A., Jones, P., Parker, G., Dumaresq, D., & Dyball, R. (2011). Local food: understanding consumer motivations in innovative retail formats. British Food Journal, 113(7), 886–899. doi:10.1108/00070701111148414.
Ramankutty, N., Mehrabi, Z., Waha, K., Jarvis, L., Kremen, C., Herrero, M., & Rieseberg, L. (2018). Trends in Global Agricultural Land Use: Implications for Environmental Health and Food Security. Annual Review of Plant Biology, 69. doi: 10.1146/annurev-arplant-042817-040256.
Rist, L., Felton, A., Nyström, M., Troell, M., Sponseller, R. A., Bengtsson, J., … Moen, J. (2014). Applying resilience thinking to production ecosystems. Ecosphere, 5(6), art73. doi:10.1890/es13-00330.1
Šálek, M., Hula, V., Kipson, M., Daňková, R., Niedobová, J., & Gamero, A. (2018). Bringing
diversity back to agriculture: Smaller fields and non-crop elements enhance biodiversity in intensively managed arable farmlands. Ecological Indicators, 90, 65–73. doi:10.1016/j.ecolind.2018.03.001 Salgado-Sánchez, R., & Castro-Ramírez, A. (2016). Mercado el 100: participative consumption experience to favor the sustainability of agriculture and food systems. Agricultura Sociedad y
23
Desarrollo, 13, 105-129. doi:10.22231/asyd.v13i1.281
Sandström, V., Valin, H., Krisztin, T., Havlík, P., Herrero, M., & Kastner, T. (2018). The role of trade in the greenhouse gas footprints of EU diets. Global Food Security, 19, 48–55.
doi:10.1016/j.gfs.2018.08.007
Schmitt, E., Keech, D., Maye, D., Barjolle, D., & Kirwan, J. (2016). Comparing the Sustainability of Local and Global Food Chains: A Case Study of Cheese Products in Switzerland and the UK. Sustainability, 8(5), 419. doi:10.3390/su8050419
Selfa, T., & Quazi, J. (2005). Place, taste, or face-to-face? Understanding producer–consumer
networks in ‘‘local’’ food systems in Washington State. Agriculture and Human Values, 22, 451–464. doi: 10.1007/s10460-005-3401-0.
Sun, J., Tong, Y., & Liu, J. (2017). Telecoupled land-use changes in distant countries. Journal of Integrative Agriculture, 16(2), 368–376. doi:10.1016/s2095-3119(16)61528-9
Tallamy, D. W. (2017). Creating Living Landscapes: Why We Need to Increase Plant/Insect Linkages in Designed Landscapes. HortTechnology, 27(4), 446–452. doi:10.21273/horttech03699-17
Tsai, B.-K., Lee, K.-Y., Hsieh, C.-M., & Somsong, P. (2019). Determinants of Actual Purchase Behavior in Farmers’ Markets. Sustainability, 11(19), 5480. doi:10.3390/su11195480
Weber, C. L., & Matthews, H. S. (2008). Food-Miles and the Relative Climate Impacts of Food Choices in the United States. Environmental Science & Technology, 42(10), 3508–3513. doi:10.1021/es702969f
10.2 Andra källor
Axfood. (u.å.). Mat 2030-Axfoods förslag till en hållbar livsmedelsstrategi för Sverige. Hämtad från
https://www.axfood.se/globalassets/startsida/hallbarhet/publikationer-och-rapporter/axfood_mat2030_2019_final.pdf.
Björklund, H., Cardoso, M., Gebresenbet, G., Gossas, C, Hallberg, I., Ljungberg, D., & Strömblad, F. (2008). De lokala matproducenterna och dagligvaruhandeln. Livsmedelssverige/SLU: Uppsala. Bondens egen marknad. (u.å.). Hämtad 2020-04-15 från
https://www.bondensegen.com/bondens_ide.htm
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Stockholm.
Coop. (2020). Närproducerat. Hämtat 2020-04-25 från https://www.coop.se/Globala-sidor/OmKF/Konsumentforeningar/Coop-Vast/Mat-fran-
Coop. (2009). Coop-rapporten 2009: Ekologisk torsk, rättvist kaffe och snabb middag som hela familjen gillar – följ den moderna konsumentens vardag. Hämtad från
24
Finansdepartementet. (2017). Sverige och Agenda 2030-rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling. Hämtad från
https://www.regeringen.se/49f006/contentassets/f883444856cd40838e69a22d5da2beed/sverige-och-agenda-2030--rapport-till-fns-politiska-hognivaforum-2017-om-hallbar-utveckling.pdf
ICA. (u.å.) Närproducerat eller ekologiskt importerat-vad betyder valet för miljön? Hämtad 2020-04-12 från (https://www.ica.se/buffe/artikel/narproducerat-eller-ekologiskt-importerat/).
Jordbruksverket. (2010). Hållbar konsumtion av jordbruksvaror– vad får du som konsument när du köper närproducerat? Jönköping: Jordbruksverket.
Ludvig & Co, Swedbank & Sparbanken (2020). Lantbruksbarometern 2020. Hämtat 2020-05-02 från https://internetbank.swedbank.se/ConditionsEarchive/download?bankid=1111&id=WEBDOC-PRODE57152977
Naturvårdsverket. (2010). Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2019). Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder. Hämtat 2020-05-12 från https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/
Regeringskansliet. (2017). En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Regeringskansliet: Stockholm.
SCB (2020). Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige- Statistisk lägesbild 2019. Hämtad från https://www.scb.se/contentassets/632aa89c7076419d8ec71340d738d761/mi1303_2019a01_br_x41br1 902.pdf
SLU. (2017). Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion – egenskaper och användbarhet hos olika sorter. Uppsala: SLU.
SLU. (2020). Sammanfattning rödlista 2020. Hämtad 2020-05-03 från
https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/Sammanfattning-rodlista-2020/ UNDP (u.å.) Globala målen. Hämtad 2020-04-15 från https://www.globalamalen.se/
United Nations. (u.å.). Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable development. Hämtad från
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030%20Agenda%20for%20Sustainab le%20Development%20web.pdf
1
Bilaga 1 sökmatris
I sökmatrisen presenteras sökord och sökkombinationer som använts i databasen Web Of Science. Urvalet av artiklar gjordes i tre steg. Vid sökning i databasen primärgranskades sammanfattningar och de med relevans till syftet valdes ut (urval 1). Därefter lästes artiklarna som valts ut efter första urvalet och de som var relevanta här sparades (urval 2). Sista urvalet bestod utav de artiklar som blev del av resultatet (urval 3). Som avgränsning söktes endast artiklar som publicerats de senaste fem åren för att ta del av den senaste forskningen och artiklarna sorterades utefter relevans.
Sökord/sökkombination Datum Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 TS= (Consumer perceptions AND
local food)
2020-04-25 284 10 4 2
TS= (Biodiversity AND local food) 2020-04-27 825 26 17 4 TI= (Biodiversity AND local food) 2020-04-28 2 1 0 0 TS= (Localization AND
biodiversity)
2020-04-28 35 3 0 0
TS= (Small scale AND biodiversity)
2020-04-28 2036 9 6 3
TS= (Ecosystem sustainability AND local food)
2020-04-30 143 24 5 2
Social interaction consumer and producer 2020-05-04 77 6 6 3 TS= (Soybean production AND sustainability) 2020-05-11 241 9 4 3 TS= (Ecosystem services AND globalization) 2020-05-11 173 15 6 2 TS= (Agriculture systems AND environmental impact)
