Aristoteles kategorier. Akademisk afhandling ... under inseende af Mag. Fredrik Georg Afzelius ... för philosophiska gradens erhållande utgifven af Carl Johan Strömbäck apologist vid Ups. Cathedralskola och till offentlig granskning framställd på gustavia

A r i s t o t e l e s ’ J K a t e g o r ic r .

Å /

A kadem isk A f l ia n d lin g , iued Vidtberömda Philosopliiska Fakultetens

i Upsala sam ty ck e,

under inseende af

Mag.

F R E D R I K G E O R G A F Z E I L U S

fö r P h ilo sophi sh a G r a d e n s erh å lla n d e utgifven af

C A R L J O H A N S T R Ö M B Ä C K A p o lo g is t vid Ups. C ath e d ra lS k o I*

och till offentlig granskning framställd på Gustavianska Lärosalen den 10 Juni 1848

p, v. t. f. m.

ï:d e D e le n .

U P S A L A , L E F F L E R OCH S E B E L L .

s n a ra re tiilkännagifva e t t v i s s t d e l a m e s l ä g e . Tätt (k a lla s d e t) nämligen d e rfö re , a tt d e l a r n e äro h v a r - a n d r a g a n s k a n ä r a , håligt ä te r d e rfö re , att de äro p a a f s t å n d f r ä n li v a r a n d r a ; och derföre, alt d e 1 a i a e på något s ä tt l i g g a i r a k 1 i n i e , skrof- Ugi ä te r d e rfö re , att d e n e n a d e l e n ö f v e r s k j u t e r oeh d e n a n d r a u n d e r s t i g e r .

M åhända skalle väl äfven något a n n a t h u r u d a n - lie t e n s s ä t t * ) kunna fram ställa sig , men d e f ö r ­ n ä m l i g a s t ( s å ) k a l l a d e äro u ngefär såm ånga.

11 t r a) • c a e j u s d e m g e n e r is d i v i s i o , (/une c x d i v e r s o f u n ­ d a m e n t o d u c i t u r , est o v r S i a i ç s o i ? , q u a m r cc e n tio r u m c o n s v e t t i d o c o d i v i s i o n e m a p p e l l a v i t . ” '•') ak ). o Ç t qÔttoç ' x o i ô r r j r o t , a li u s m o d u s q u a l i t a t i s , ” a n n a t h u r u d a n l i e t e n s s a l t ”, a n n a t s l a g e l l e r a n n a n a r t a f q u a l i t e t . IV ö r a n i l r a n v ä n d n i n g e n a f tqottoç lins A r i s t o ­ t e l e s h ä n v i s a vi till W a i t z I. I. p . 3 6 8 , I I . p . 4 9 6; I I i i . s k / . I. I I . p . Î3, 9 8 ; T h e n d k i . e k b u r g , E l e m e n t a L o ­ g i c e s A r i s t o t e l i c a e p. 46 : ” P a t e t , t q o i tov p r i m u m et p r o ­ p r i e a d u n i v e r s u m a d v e r b i u m m o d i s p e c t a s s e , d e i n ­ d e v er o A r i s t o t e l i s loc um in c a u s s a f u i s s e , u t a d c er ta lia c c n o ti o n u m qene ra c o g er e tu r . Q u e m G r a e c i a d A r i s t o ­ te l e m c o m m e n t a r i i tqotxov a p p e l l a r u n t , a L a t i n i s , et q u i d e m j a m a p u d B o c t h i u m , m o d u s d i c i t u r . A c c e s s i t , q u o d in c o g n a t a re m o d i no m e n j a m o b t i n e b a t . IVam g r a m m a t i c i v e r b o r u m m o d i non i ta m u l l u m ah his l o g i c i s d i s t a n t . Q u a e a p u d G r a e c o s i y x h o i s d i ­ c e b a t u r' , e a a p u d L a t i n o s in m o d i a p p e l l a t i o n e m a b ie ­ r a t , ut j a m a p u d Q« i n t i l i a s e m ( I n s t . O r a t . I . 5): 7

H u r u d a n l i e t e r äro nn alltså de ofvannäw uda, h u r u d a u a å te r d e e f t e r d e s s a p a r o n y m t k a l ­ l a d e eller p â h v il k e t a n n a t s ä t t s o m h e l s t a f d e m (h ärled d a). I afseende på de f l e s t a och nära nog i afseende på a l l a säg es det p a r o n y i n t , såsom t. ex. a f hvitheten hritt och a f gram m atiken

gram-»

rnatiker och a f rättvisan r ä ttv is , och sam m aledes ä l­ ven i afseende på de andra. Men i afseende på n å ­ g r a , ju s t derföre a tt h e s t ï m d a n a m n i e k e f ö r e ­ f i n n a s f ö r s j e l f v a h u r u d a n h e t e r n a , lå te r det i c k e göra sig att sä g a s p a r o n y m t a f d em , såsom t. ex. den efter n a t u r l i g f ö r m å g a slagskäm pe eller

” p e r g e n e r a , t e m p o r a , p e r s o n a s , m o d o s s i v e r u i s t « - t u s eos d i c i s eu q u a l i t a t e s p l u c c t a p u d Pmi i Ci A- KDN li br o o c t a v o : ” m o d i s u n t d i v e r s a e in c l i n a t i o n e s a n i ­ m i v a r i o s e ju s af f ec tu s d e m o n s t r a n t e s . ” E x hoc g r a m ­ m a t i c o r u m e t il lo A r i s t o t e l i s c o m m e n t a t o r u m u s u p h i l o ­ s o p h o r u m m o d a l i t a s o r t a e sse v i d e t u r . ” J f r I b . p , 7 9 ; Ammoni us II ERMias a d A r i s t o t . d c I n t e r p r e t a t i o n e r. Î 2 :. t q o ii o ç p i v ov v i o n qiojvi} o g u a i v o v o u o n o j t

VIT à Q‘/ i t TO XUTTjyOQOvptr o v rot v r c o x t i p i v u i , o i o v t o z a - %tU)S o z a v X i y w p t v ?) o t h j v t ) z a y t o j s å n o x a & i o r a i a t , rt r o x a l u j s t v r w 6 ^ o j x p d z r / i x a X w s S t a X i y t r a i ... 'A Q i& p o ç Sè a i i T t o v i p v o tt p i v o v x t o z i v à n t t ç o i , o r

p r) v S t n t Q i X q u T o s y s i / p t v ...z i r z u p a s St

p o v o v s o 'AqiozozlX-qi 'Jtapa/.apßctvtt n p o î ri)v -frtujçiar

t mV ptTÙ TQÔnov TrçoTÛatujv t o ù v a y / .u i o v , r o Svva-

To v , ro t v S t y ö p s v o v , xal i n l z o v z o i t zo à S v v a z o v w ç

o r r a i xulïoXixojzâzovs z t xal avrij zij q i a s t z o j v Tzpay- p a z o j v o i x t i o z d z o v i .

a tor spring are kallade i c k e s ä g e s p a r o n y m t a f n ä go ii h u r u d a n h e t ; ty b e s t ä m d a n a m n förefln- nas icke lö r f ö r m å g o r n a , e f t e r b v i l k a dessa sä ­ gas (v a ra ) h u r u d a n a , likasom för v e t e n s k a p e r n a , e f t e r l i v i l k a de i anseende till a n o r d n i n g e n kallas

pykliker och palw striker : det säges nämligen pyktik

och pa lœ strik, och d e b e s t ä m d a kallas p a r o n y m t h u r u d a n a e f t e r d e s s a . Men u n d e r s t u n d o m , afven da e tt b e s t ä m d t n a m n f ö r e f i n n e s , säges i c k e det e f t e r d e u n a (lm rudanhet) h u r u d a n t kal­

lade p a r o n y m t , såsom t. ex. af dygden den sedli­

ge*')'. han sä g es nämligen vara sedlig derföre, att han h a r dyg d , men likväl i c k e p a r o n y m t a f dyg­

den. _{N ågot s å d a n t äger dock i c k e rum fi afseende}

på m å n g a . H u r u d a n a sägas alltså p a r o n y m t —

d e e f t e r d e o f v a n n ä m n d a h u r u d a n h e t e r n a k a l l a d e * * ) — eller p å h v i l k e t a n n a t s ä t t s o m h e l s t a f d e m .

* ) S e B iese I. I. p. 7 9 : "îürtfiotelfö führt baé 33eifptel mt, lrte b e r ï u g e n b & a f t e nictyt ù ç s r a l o t à n o xijs à ç t t i j ç ,

fonbern a n o v S a l o t . "

* * ) S e T V a i t z l . I. p . 3 0 6 : " D e d i m u s le ction em difficiliorem ■x açojvvyojs r « p r o z à TtaQUivvpvji, q u o d e x correctione o r tu m v i d e t u r ; o p p o n u n t u r enim n u ç o j v v y o j s et ottojo-o v v ï k k t ottojo-o ç , v e r b a z à a n à ... X e y ö p tv a autcm a d d i t a s u n t , u t e x p l i c e t u r , tjuac d ic u n t u r rrapwi i i t o i i "

Äfven m o t s a t s f ö r e f i n n e s d u i a n s e e n d e t i l i d e t h u r u d a n a , såsom t. ex. rättvisa ä r m o t s a t t orättvisa ocli hvithet svarthet, och äfven de andra sam m aledes, sam t de e f t e r d e r a h u r u d a n a kallade, såsom t. ex. det orättvisa det rättvisa och det hvita det svarta. Men d e t t a gäller likväl i c k e om a l l a ; tv i n t e t ä r m otsatt det rödaktiga eller bleha eller de d y l i k a fä rg e rn a , bvilka äro h u r u d a n a . Dessutom såvida det e n a a f de m otsatta ä r ett h u r u d a n t . sa skall äfven det ö f r i g a vara ett h u r u d a n t. Detta iilir nu tydligt för den, som h v a r f ö r s i g genom går d e a n d r a u t s a g o r n a , såsom t. ex. om rättvisan är m o t s a t t o rä ttvisa n , men rättvisan är ett h u r u ­ d a n t , så ä r följaktligen äfven orättvisan ett h u r u ­ d a n t : ty i n g e n bland d e a n d r a u t s a g o r n a skall p a s s a in på o rä ttvisa n , hvarken det h u r u s t o r a , ejhelier det h ä n f ö r d a t i l l n å g o t , ejbeller h v a r . ejheller öfveitiufvud n å g o t e n d a bland de d y lik a, f ö r u t o m endast h u r u d a n t . Och s a m m a l e d e s äf- ven i afseende på d e a n d r a , bvilka i a n s e e n d e t i l l d e t h u r u d a n a är o m o t s a t t a .

De h u r u d a n a m o t t a g a nu d e t m e r a o c h d e t m i n d r e . Ty h ritt sä g e s (v a ra ) m e r a och m i n ­ d r e (/ivilt) det e n a än det a n d r a , och rättvist del

l o t e n a m e r a än det a n d r a . Och äfven e t t och d e t ­ s a m m a erh åller t i l l ö k n i n g : varande hcitt kan det ju b l i f v a än n a fivitare *). Likväl i c k e a l l a , men dock de f l e s t a . Ty huruvida rättvisa säges (v ara) m e r a och m i n d r e än rä ttv isa , derom torde någon vara oviss; och likaledes äfven i afseende på de a n d r a a n o r d n i n g a r n e . N ågra b e s t r i d a till och med de d y l i k a : de p å stå näm ligen, att rättvisa a l l s i c k e bör säg as (v a r a ) m e r a och m i n d r e än rättvisa, ej heller hälsa än h ä lsa , men «att väl d e n e n e m i n ­ d r e h a r hälsa än d e n a n d r e , och rättvisa den e n e än den a n d r e , och samin.aledes grammatik och de andra a n o r d n i n g a r n e . Men alltså åtminstone d e e f t e r d e s s a k a l l a d e ( h n r u d a n a ) mottaga o b e ­ s t r i d l i g e n det m e r a och det m i n d r e : den e n e sä- ges ju v ara m e r a grammatiker än den a n d r e och frisk a re och rä ttv isa re , och i afseende på d e a n ­

d r a sam m aledes. Men trehörnigt och fyrhörnigl sy­ nes i c k e m o t t a g a d e t m e r a , ejheller n å g o n e n ­ d a bland de a n d r a figurerna. Ty d e, hvilka m o t ­ t a g a triangelns begrepp eller cirkelns begrepp, äro a l l a l i k a d a n t trianglar eller cirklar, och bland de

-r) S e W a i t z I. I. p . 3 0 7: ” E t alia qualitas cum alia com­ p a r a ta tjra d u m a d m ittit, ct una eademque per se s p e ­ ctata a u g e ri p ö lest et minui. ’

i c k e m o t t a g a n d e å te r skall t c k c d e t e n a m e r a ä n d e t a n d r a säg as (v a ra triangel eller cirkel) : quadraten ä r nämligen a l l s i c k e m e r a än rektangeln en cirkel; ty i n g e n d e r a m ottager cirkelns begrepp. Men i allm änhet, såvida i c k e b å d a m o t t a g a det ifrågavarandes begrepp, så skall i c k e det e n a säg as ( v a r a ) m e r a än det a n d r a . A lltså m ottaga i e k e a l l a hurudana d e t m e r a och d e t m i n d r e .

Af de o f v a n n ä m n d a ä r nu i n t e t e g e t * ) f ö r h u r u d a n h e t e n , men likadana och olikadana siägas

K ö r a n d e a n v ä n d n i n g e n a f o r d e t iSiov h o s A r i s t o t r h * » i a l l m ä n h e t h ä n v i s a vi t i l l B i e s e I. I. p . 2 3 9 : " d i e JtWCttf 2lrt bed Sl nfi cb enthält b ie e i g e n t b ü m l i c b e n $te# f e b a f f e n t e i l e n (ïSm nà&Tj), wel#e ni#t für ft# c:twad ©elbfiänbiged unb ©ubftan/jielled ftnb, baber au# buri# ftr altem bad S efen ni#t beflimmt werben fann {Anal. post. II. 6); fte forbern ein #nen juin ©runbe tiegenbed ©ub# iect, mit Wel#ent fte in notbwenbigem 3ufammcnb'ange fteben, fo baf jwif#en beiben eine gegenfeitige Sejiebung jtatt ftnbet CTop. I. 5 : ï S i o v S' io tIv o prj Srtl o l p i r ro tl ijV t i r a i , pôvoi S' v n à ç x n y.al àvrixKTTjyoçiïrai).

d a b u r# , bafi bad ï S i o v für ft# allein bad S e f e n ei# ned © e g e n f t a n b e d n i e b t e r f l ä r t , unterf#eibet ed ft# fowol bon ber d e f i n i t i o n aid au# bon bem © a t # t u n g d b e g r t f f . SDîit ber definition bat ed bied gemtetn# f#aftU#, bafj ed mit feinem ©ubiect in gegenfeittger 2lb# folge jlebt, unb bierbar# unterf#eibet ed fi# bom '©at# tungdbegrtff unb ben 2lrtunterf#ieben, wel#e bon w eite# rem Umfange finb aid bad ©ubject, bon wel#em fte aud# gefagt werben; bie ©attung unb 2lrtunterf#iebe bejeii#ncn aber bagegen für fi# bad S efen eined ©egenftanbed ( Top.

ior> e f t e r h u r u d a n h e t e r n a e n s a m m a : likadant är nämligen det e n a med det a n d r a icke i anseende til! n å g o t a n n a t «än d e t , i i u r u d a n t d e t är . Så att det är e g e t f ö r h u r u d a n h e t e n , att d et likadana

oefi o likadana s ä g e s e f t e r deu.

Meh man bör icke låta förvirra s i g * ) , på det att icke någon må invända, att v i, eliurn hafvande gjort t i l l f ö r e m å l ( a tt t«da) om h u r u d a n h e t e n , tillika u p p t a g i t med i räkningen m å n g a b l a n d d e h ä n ­ f ö r d a t i l l n å g o t : vi sade ju a tt f ä r d i g h e t e r n a och a n o r d n i n g a r n e äro b l a n d d e h ä n f ö r d a t i l l n å g o t . Ty s n a r t s a g d t i afseende på a l l a d y l i k a säg as s l ä g t e n a (i förhållande) t i l l n å g o t , men i n ­ t e t b l a n d d e e n s k i l d a . Så t. ex. vetenskapen, s om ä r s l ä g t e , sä g e s ( v a r a ) e t t a n n a t s j u s t d e t ­ t a , s o m d e n ä r — den säges ju v a ra n å g o t s ve­

tenskap — men bland de e n s k i l d a säg es i n t e t vara e t t a n n a t s ju s t d e t t a , som d e t ä r , såsom t.

/ . 8 ) . ” J f r T r e n d e l e n b u r g , À risto te lis de minima p . 3 6 . 9 , o c h De  n im a / / . 6 : Xiyoi d ’ ïS io v p t v o p tj iv - iS éytza i é r ifja a to & yo ti a t o û à r to ü a i x a î n t ç i o pi) iv - S t y s z a t à n aT tj& tjvai.

* ) S e W a i t i 1. l. p . 3 0 7 : ov S t ï z a ç à z z ta & a i, in tell. z<Z à o x tïv zo a vzo 7T(joi r t Xiyto&cu x a i n o iô v \ in utroque e n im n u m e r a v it f f f V et dtå& toiv.

cx. gram m atiken i c le e säg es vara i i â g o t s gram m a­ tik, ejlieller m usiken n å g o t s musik. Utan e n d a s t *) e f t e r s l ä g t e t säg as äfven d e s s a vara bland de h ä n ­

f ö r d a t i l l n å g o t , såsom t. ex. gram m atiken säges

* ) aXX t i a ç a , n i f o r te , ” utan e n d a s t ” , e g e n t l. ” utan om så ä r , s å . ” S e W a i t z I. I. p . 3 0 7 : ”sin g u la e t^ tii ft

S ia & io eis non sunt zojv n ç o i r i , n isi quatenus eorum g e n t i s de iis p r a e d ic a tu r, s c i c n t i a de g r a m m a - t i c a et quae his sim ilia su n t.” R ö r a n d e b e t y d e l s e n at' o r d e n ix a o z o v , a v z o tx a o zo v ocli y.a tf 'txaozov ho s A r i ­ s t o t e l e s i a l l m ä n h e t hän vis a vi till Trekdei.kmdi'bg , A r i ­ sto te lis de A n im a p . 4 14: ”tx a o zo v el zo to v S i inter se o p p o s ita, illu d i n d i v i d u u m , quo quid u n u m con­ s titu itu r , hoc i l l i u s p a r s, a liq u a illiu s n a t u r a , certa qu aedam q u a l i t a s , quam ab u n iversa re m e t i ­ t e se g re g e s; a v z o tx a o z o v , quo A r isto te le s i d e a s sig n i­ ficat nom ine.” J f r R i e s e I. I. p . 9 9 : ” D e in terpret, c. 6 : Xtyoj S t xa&oXov p i v o i n i TzXttovojv 7z tq iv x i xa- z q y o Q tio & a t, xax? tx a o zo v Si o grj x. r . X. é t e r n it é gebt ber oor, baft v.a& tx a o zo v befonberé b a S Q r t n j e l n e be? jeicbnct, welcpeé © e g e n f t a n b b e r f t n n l i c b f n S a b t ; n e b m u n g tfl; eô w ir b aber aueb für buö I B e f o n b e r c , sPartifuläre g e b r a u s t , w ofü r in ben Anulptifen g t ç n

ober x a zà p t ç o i gefetjt ifl. S e n n baö A l l g e m e i n e niebt beflimmt a lé folcbeé bureb n ä s angebeutel ifl, fo wirb eé g?) xa&öXov ge nan nt , w of ür in ben Analp tifen à S ià q i- o zov gebraucht ifl ( A n a l. p r . I. 2 7 ) ; ” Ib . p . 2 4 2 : ”tù xa&öXov i|l feine m 3nb nlte nacb baöfentge A llgemeine, waö in bern S e f o n b e r e n juin © afe pn fomrnt unb ficb in bem- felben alö baé S e fe n f lic b e erhält ; bierbureb gew in nt bae= 33efonbere erjl allg emeingültige S e flim m u n g en , bie bent b e g r if f e entfpreeben. S k r g t . A n a l. p o st. 1. 0 , w o x a tfo - Xov unb ànXujs jufammcngeflellt werben, unb befotiberö

Ib. I. 2 4 , _{wo bemerft wirb, ba§ baö Allgemeine bat? 23e?}

fonbere in fiep fcbltefit unb al$ baö Anficp bie llrfacpe fei; ner felbfl ifl." J f r f ö r ü f r i g t p. 27.

io;>

(v a r a ) n ä g o t s vetenskap, ic k e u ä g o t s g ra m m a tik, och m usiken sä g e s (v a r a ) n ä g o t s vetenskap, icke i i å g o t s m usik. Sä att de e n s k i l d a ( vetenskaper­ n a ) i c k e äro bland de h ä n f ö r d a till något. Men nu sä g a s vi ( v a r a ) l i u r u d a n a e f t e r de e n s k i l d a (v e ­ tenskaperna'): vi b e s i t t a ju äfven j u s t d e s s a ; ty vetenskapliga sä g a s vi (v a r a ) d e r fö r e , a tt vi b e ­ s i t t a n ä g o n b l a n d d e e n s k i l d a vetenskaperna. Sä a tt déssa e n s k i l d a (vetenskaper) äfven torde vara h u r u d a n h e t e r , e f t e r h v i l k a vi n å g o n g ä n g äfven s ä g a s vara h u r u d a n a ; men d e s s a äro i c k e bland de h ä n f ö r d a till något. Dessutom om e t t o c h d e t s a m mm a skulle råk a att vara h ä n f ö r d t till nå­ got och h u r u d a n t , sä är det ingenting orimligt d eri, att d e t t a dä u p p t a g e s med i räkningen bland b å d a s 1 a g e n.

N i o n d e k a p i t l e t . Äfven ( j i ö r a 't och L i d a 't mot­ tag a m o t s a t s e n sam t d e t m e r a och d e t m i n d r e : uppvärm a är j u m o t s a t t afkgla och uppvärm as (m o ts a tt) a ß g la s och glädja sig (m o tsa tt) bedräfva sig , s å att de m ottaga m o t s a t s . Men äfven d e t m e r a och d é t m i n d r e : det kan ju

m e r a

G ö r a ' t och l i d a ‘t m ottaga alltså d e t m e r a och d e t m i o d r e.

Angående d e s s a ma nu såm ycket v a ra sag d t; men äfvcn om L i g g a i är sagdt vid (fram ställningen a f) de h ä n f ö r d a t i l l n å g o t , at t d e t t a sä g e s p a - r o n y m t e f t e r l ä g e n a . B eträffande å te r de ö f r i g a , nämligen !V ä r och I l v a r och I f a f v a , s a sä g e s rö ­ rande d e m , emedan de äro s j e l f k l a r a , in te t annat ä n .h v a d som v id b ö r j a n blifvit s a g d t, näm ligen att h a f v a betecknar d e t, att vara b esko d d , Mi vara be­ väpnad, och h v a r åte r t. ex. i L yceu m , och alla de a n d r a , som sad es om dem.

Ti o n d e Ka p i t l e t. Angående d e t i l l u n d e r s ö k ­ n i n g f ö r e s a t t a s l a g e n är nu d e t s a g d a t i l l ­ r ä c k l i g t . Men rörande de M o t s a t t a , p å h u r u m å n g a s ä t t de pläga m o t s ä t t a s * ) , m åste talas.

* ) n t p l x w v å v T i x s i u t v o j v , T r o o a y w i ti i n & s v a v x i x e ï o & a t , d e o p p o s i t i s , q u o t m o d i s o p p o n i s o l e a n t , ” r o r a n d i » ile m o t s a t t a , p å h u r u i n å n g a s ä t t d e p l ä g a m o t s ä t t a s . ’1 R ö r a n d e a n v ä n d n i n g e n a f o r d e t a v t i Y . t i o b a t lios A r i ­ s t o t e l e s i a l l m ä n h e t h ä n v i s a vi t i l l W a i t z I. I. p . 3 0 8 - ” S i m p l i c i u s /». I. h a b e t å v x i x i & t o & a i p r o d r x i x c l o & a i , q u o d o m n i b u s e o d d . in v i t i s m u l a r e n o n a u s i s u m u s . U b i à v r ix s i fie v a c o m m e m o r a t c e r t a i n e o r u m s p e c i e m i n me nte h a b e r e s o l e t ; q u a r e x ijv d v x i x t i u t v q v w ç a v i d e m s iyn ifi cu t, q u o d d i c i t x à { lüç a s x â i i r a v r t a t . D e i n d e

Det e n a sågos wi vara m o t s a t t det a n d r a på f y r - f a l d i g t s a t t , antingen såsom de h ä n f ö r da t i l l n å ­ g o t , eller såsom de m o t s t r i d i g a , eller såsom b e r ö f - n i n g och f ä r d i g h e t, eller såsom j a k n I ng oth n e li­ n i n g . H vart och ett bland de dylika m o t s a t t e s nu — för att i u t k a s t s ä g a — s å s o m de h a n f ö r d a t i l 1

e t i a m toi xocr à v x i c p a o i v d v z i x z i f i t v a n u d e v o c a n t u r à r - x i x t i p t v a ; q u a r e r à d v r i x t i o & a t o p p o n i t u r rw t v a v x i o v z i v a i , A l i i s lo ci s d i s t i n g u i t r à d v x i x s i p t v a , r à r e t v a v - x i a x a i r à y a r à d v x i c p a o i v ; tju are iis p r o p o s i t i o n i b u s , q u a s d i x i x t s u é v a ç v o c a t , c o n ti n e n tu r e ti a m a i i v a v t i a i , q u a s a li is loc is i l l i s o p p o n i t u t r a i t x « r ’ d v z i q a a i v . ” J f r D i e s e L I. p . 101 : ” d v x i x t ï o & a i , i/ d v z i x u p i v i j , n r t i T s & i v a i ttnb d v r l & t o t s i d t e r a ß g en t ei n e Sluébtucf f ü r tote © e g e n ü b e r f t e l l u n g bed ( ï o n t r a b i c t o r i * f c b e t i [àvTtipttTixôr) u n b k o n t r ä r e n ( i v a v x i o v ) ; b o # u n r b a v T i x i i o & a s ö f t e r a u # f p e c i e t l f ü r t a d C o n t r a ? b t e t o r i f e ß e g e b r a u # t ; " T r e n d e i . e k s u r g , A r i s t o t e l i s d e A n i m a p . 2 0 2 , 3 5 1 : ” A l i o se n su d i c u n t u r d v z i x t i p z v a , q u a e s en si b u s s u b j e c t a s u n t (rà v n o x z i f i s v a rfj a i o x t r - o a ) — z à à v rrx zi p& va. ea e r e s , qu a e f a c u l t a t e m v e l m o ­ r e n t v e l ab iis m o v e n t u r , q u a e s en si b u s o b j e c t a s u n t ; i t a n u t r i m e n t u m a n im a t' v e g e t a n t i , r e s , qu ae tn s e n s u s r a d u n t , s e n t i e n t i , q u a e i n t e l l i g u n t u r , m e n t i q u a s i e r e ­ g i o n e sunt p o s i t a : r à d v x i x z i p t v a — q u a e s e n si b u s q u a s i o p p o s i t a s u n t ; ” S c h w e g i e r I. I, p . 2 1 8 ; T r e n - DEi.EiVBURG, E l e m e n t a L o g i c e s A r i s t o t e l i c a e p . 4 0 : ” A r i ­ st o te li s I n o x i i f i t v o v d u o m a x i m e s i g n i f i c a t , t u m in e n u n ­ t i a ti o n e r e m , d e q u a a l t e r a d i c i t u r (s u b j e c t u m a p u d g r a m m a t i c o s ) , t u m in r e r u m n a t u r a s u b s t a n t i u m a c t i o ­ n i b u s q u a s i s u b s t r a t a m . U t r a q u e v i v n o x t i p z v o v a t . a - tin is s u b j e c t u m t r a n s l a t u m est. O b j e c t u m f e r e G r a e c o r u m d r x i x t i p t v o v e s t , q u a m q u a m h o c , quia l a t i u s p a t e t , a L a t i n i s , u t a l t o e t h i o , o p p o s i t u m v e r t i s o l e t . ”

n å g o t , t. ex. det dubbla m o t det halfen, och s å ­ s o m d c i n o t s t r i d i g a , t. ex. det.' onda m o t det g oda, och s å s o m d e i a n s e e n d e t i l l b e r iif n i n g och f ä r d i g h e t , t. ex. blindhet och s y n , och s å ­ s o m j a k n i n g o c h n e k n i n g , t. ex. sitte r — icke sitter.

A l l a de, hvilka åro m o t s a t t a s å s o m d e / / « / i - f o r d a t i l l n å g o t , sä g as nu v a r a d e m o t s a t t a s j u s t d e t t a , s o m d e ä r o, eller p å h v i l k e t a n n a t s ä t t s o m h e l s t i f ö r h å l l a n d e t i l l d e m . såsom t. ex. det dubbla , j b v i l k e t d e t j u s t ä r , sä g es vara ett a n n a t s dubbla: n å g o t s dubbla näm ligen (s ä g e s det v a ra ). Vetenskapen å te r ä r m o t s a t t det vetbara s a - s o in de h ä n f ö r d a till n åg o t, och vetenskapen säg es ock ( v a r a ) det vetbaras ju s t d e t t a , som d e n ä r . Och det vetbara å te r säg es (v a r a ) ju st d e t t a , som d e t ä r , i f ö r h å l l a n d e t i l l d e t m o t s a t t a , (näm ligen) vetenskapen: det vetbara säg es ju vara vetbarl g e ­ n o m n å g o t , (näm ligen) g e n o m vetenskapen.

Alla de a llts å , hvilka äro m o t s a t t a såsom de h ä n f ö r d a till n å g o t, sä g as (v a ra ) a n d r a s ju s t d e t t a , som d e ä ro , eller säg as (v a r a ) pä hvilket s ä tt som helst i f ö r h å l l a n d e till hvarandra. Men d e , (hvilka

ä ro ) m o t s a t t a S å s o m d e m o t s t r i d i g a * ) , dessa sä g a s a l l s l c k e (v a r a ) ju st d e t t a , som d e äro, i f ö r - h ä l l a n d e t i l l h v a r a n d r a , utan de sägas (v a ra ) h v a r a n d r a m o t s t r i d i g a ; ty hvarken säges det goda (v a r a ) det ondas goda, utan (d e s s) m o t s t r i d i g a , ej heller ( s ä g e s ) det hrita (v a ra ) det svartas Avita,

* ) H ö r a n d e b e t y d e l s e n a f a r d e t iv a v rio v lios A r i s t o t e l e s i a l l m ä n h e t h ä n v is a vi tili W . m z l . l . p . 3 0 9 : vnoytio& oj 3 i ttq w to v iv a v r ia y a r d torror t ira i r à ni. ti n t ov ilrri- y o ir a y.axà r à n o v , vioireç y a r tiS oç iv a v r ia r d ■ni.r-.l- b'Tor d n ty o v x a x a r tiö o ? . A i iis locis ro iv a v tio v nihil significat n isi i d , quod repugn at e i, quod positum est , siv e y a r m j tirpaoiv oppon itu r , sive contrat ium est. 'E va v rios ovV koyiopot roi nQO.yp.ari d icitu r i s , quo con­ clu d itu r q u o d v e r ita ti re p u g n a t, sive y a r d v r iq a o iv est oppositum siv e quod p ro p rie dicitu r iv a v rio v . Vocabula v ir e v a v r io v , v n tv a v r io jo is et vn eva vtiw p a , autem non n isi de iis i n te lliq it, quae repugnantiam in sc continent.”

J f r ijif.se I. I. p . U 7: "Slriftoteteo nennt auch tab 0 it b# c e n t r a r e i v a v r i o v ,fc o # rtur x a rà iJ^ iv . 5)ifé bestehtfïc^ auf bte SJejKnmtung beé t£ on t r ä r e t i , n a $ n>eïcï;er cd baöi jentge bejetcfynet, m a é ttt e t n e n t unb b c m f e l b e n @e# f c b l e c b t e a m n m t e f î e n n o n e i n a n d e r e n t f e r n t i f f

(D e In te r p r e t, c. 1 4 ) ; ” T rerdei.ekburg, Elem enta L ogi­ ces A risto te lic a e p . 4 9 : ”p ro p o sitio n es, quae ita o p p o ­ s i t a e su n t ( d v r i x t i v r a i) , u t altera nihil s i t , n isi a lte ­ riu s mera n e q a tio , sib i in ter se c o n t r a d i c u n t [d vri- (panxdis d v n y e i p i v a i , c o n t r a d i c t o r i e oppositae). C u ju sm o d i su n t en u n tiation es, omnem hominem esse a l­ b u m , omnem hominem non esse album. S ed s i op p o ­ su e ris, omnem hominem esse a lbu m , nullum hominem esse a lb u m: hoe p lu s v a le t, quam m era illiu s negatio; n o vi enim a liq u id a s s e r it; aiqu e h o c a b i l l o q u a m l o n g i s s i m e d i s t a t , ut p la n e c o n t r a r i u m sit {ii'av- riujç àvTty.tifif vov ; c o n t r a r i e oppositum ^“

utan ( d e s s ) m o t s t r i d i g a. Sa att d e s s a m otsätt­ ningar å t s k i l j a s i g frän. iivaram lra. A l l a de bland de m o t s t r i d i g a , hvilka äro s å d a n a , at t e t t d e r a af dem n ö d v ä n d i g t m a s t e f ö r e f i n u a s hos dem , iivilka de a f n a t u r e n t i l l k o m m a eller om hvilka de u t s ä g a s , dessas ä r i n t e t i m i d t e n (lig g a n d e ) *). Lie d erem o t, a f hvilka i c k e n ö d v ä n d i g t e t t d e r a m å ­ s t e f ö r e f i n n a s , dessas ä r alltid n å g o t i m i d t e n ( lig g a n d e ) , såsom t. ex. sjukdom ocli hälsa a f n a ­ t u r e n t i l l k o m m a d ju rs kropp, och e t t d e r a m åste ju n ö d v ä n d i g t f ö r e f i n n a s uti d ju rets kro p p , a n t i n g e n sjukdom e l l e r hälsa. Och udda och

xovxojv ovSév i ax tv à v à p é a o v , horum nihil- est in me dio (c o llo c a tu m ), ” d e s s a s är i n t e t i m i d t e n ( l i g g a n d e ) ” , i a f s e e n d e på d e s s a g e s d e t i n t e t m e l l a n l i g g a n d e t r e d j e , då a n t i n g e n d e t e n a e l l e r d e t a n d r a m å s t e t i l l k o m m a f ö r e m å l e t . H ö r a n d e b e t y d e l s e n a f

à v à p é a o v h o s A r i s t o t e l e s h ä n v is a vi t i l l W a i t z I. I. p . 3 1 0 : ” Q u a e in his vo ca t à v à fié o o v , ea a liis lo cis a p ­ p e lla t à va p sx a ^ v , p leru m q u e pexaÇv ■ sic e tia m xà p a - xa£i> XTjt ala& iqotw s vo c a t i d , quod i n t e r p o s i t u m in ter sensum et rem , quae suh sensum c a d i t , illu m cum hac ita c o n ju n g it, u t sensu s quodam m odo a ffic ia tu r.”

J f r Tr e n d e l e n b u r g, A r is to te lis de A n im a p . 2 4 7 , och

E lem en ta L ogices A r islo te lic a c p . 5 2: ’'àvxi& eoiç 7)s o ix ta x i p s x a ç v xaÿr avxr'jv — q u id q u id e s s e p o t e s t , d u a b u s e ju sm o d i p ro p o sitio n ib u s con tin etu r ; q u o d ex a f f i r m a n d i et n e g a n d i n a tu ra ita p e r se in tc llig i- t u r, ut p r i n c i p i u m , qu ale p o su e r u n t, e x c l u s i t e r ­ t i i s. m e d i i i n t e r d u o c o n t r a d i c t o r i a ed ic e re v ix opus s i t ; ’’ Bi e s e l. I. p . 514 ff.

je m n t u t s ä g a s om ta l, och e t t de r a mäste ju n ö d ­ v ä n d i g t f ö r e f i n n a s hos talet, a n t i n g e n udiia e l l e r jem nt. Och det är a l l s i c k e n å g o t d e s s a s i m i d t e n (lig g an d e) hvarken sjukdoms och hälsas, ejheller uddas och jem nls. Men d e , af hvilka i c k e e t t d e r a n ö d v ä n d i g t m å s t e f ö r e f i n n a s , dessas ä r n å g o t i m i d t e n (lig g a n d e ), såsom t. ex. svart och hvilt a f n a t u r e n t i l l k o m m e r kropp, ehuru likväl i c k e e t t d e r a af dem n ö d v ä n d i g t m å s t e f ö ­ r e f i n n a s hos kroppen: all kropp är ju i c k e an­ tingen hvit eller svart. Och dåligt och dvgtigt *) u t s ä g a s såv äl om menniska som om många a n d ra , men e t t d e r a a f dem måste likväl i c k e n ö d v ä n d i g t f ö r e f i n n a s hos dem , om hvilka de utsägas: a l l a t i n g äro nämligen i c k e antingen dåliga eller dug­ liga. Och det ä r äfven n å g o t i d e s s a s m i d t , (lig g a n d e ), såsom t. ex. (i) det hvitas och svartas

* ) R ö r a n d e b e t y d e l s e n a f m ot sa ts e n mellan (favkov oc h o n o v S d t o v ( i m p r o b u m och p r o b u m ) se B i e s e I. I. 11, p .

2 5 0 : t ft bemnach ber ojrovSaïos ber t ü c h t i g e , ftrebfame -Wann, befien 3 f e l bie 3îealiftrung bcé © u t e n ift; ter ©egenfatj baju ifl tpaZÅot, ber U n t ü c h t i g e , Sräge, ©dbwächltche, Unfräftige, welcher auf bad © e r t n g s f ü g i g e , kleinliche, Nichtige g e r i c h t e t ift/ Dä dessa

b e s t ä m n i n g a r h ä r g ä l l a i c k e b l o t t Oin m c n n i s k a n , u t a n ä f v e n o m a n n a t , h a f r a vi i cke k u n n a t f i nna l ä m p ­ l i g a r e u t t r y c k för d e s a m m a , än ” d å l i g t ” och ” d u g t i g t . ”

(m id t) d e t grå och d e t b leka, och alla an d ra dylika

fä rd e r, och ( i ) det dåligas och dugligas (m id t) Mei­

d e t l i v a r k e n dåliga ej h e l l e r dugliga. I nå gr r a fall föreflnnas nu b e s t ä m d a n a m n för d e i m i d i e n

(lig g a n d e ), såsom t. ex. hvftts och svarts det grå

och det bleka och alla andra dylika ( f ä r g e r ) * ) ; och

i a n d r a fall feter ä r det i c k e l ä t t att m e d e t t n a m n a n g l f v a d e t i m i d t e n ( lig g a n d e ) , ntan d e t i m i d t e n (lig g an d e) bestäm m es genom f ö r n e k n i n - g e n a f h v a r d c r a a f y t t e r l i g h e t e r n a * * ) , såsom

# ) W a i t z I. I. p. 3 1 1 : "r oi av TU o m i s e r u n t e d d . p r i o r e s e u m B o e t h i o , h a b e n t c o d d . o p t i m i ; v e r i s i m i l e e s t a u t e m e cor r e ct io ne n a t a e ss e o o a a i i . a '/çv'jfj.aza coll. v s . i S : q u a r e nobis q u i d e m v e r a lect io v i d e t u r d o a d/./.a z o i - cevza , q u u m p r o b a b i l e s i t y q v i f i a t a hi s a d d i t u m ess e e x p l i c a t i o n i s g r a t i a , d e i n d e d e l e t u m e t i a m e ss e r o i a v z a , ut lioee s im i l i a e ss e nt i i s , q u a e h a b u i m u s v s. 1 8 . ” K ö r a n d e b e t y d e l s e n a f r « u /.ç a ( e x t r e m a ) bo s A r i s t o t e ­ l e s h ä n v is a vi t i l l W a i t z I. I. p . 3 8 2 : ” dy.çja a p p e l l a r i t e r m i n u m m a j o r e m e t m i n o r e m v i d i m u s : te r m in u s m a j o r d ic itu r z o t t q w z o v z o jv u x ç v jv , v e l e tia m s i m ­ p lic ite r t o ä x q o v , te r m in u s m i n o r t o i o y a z o v a x Q o r,

e tia m s im p lic ite r t o o.y.qov. A l i o s e n s u d ic itu r in P h y ­ s ic is t o p t o o v 7TQOÇ ix a ztQ O V ? J y e z a i ttvjÇ t w v axQOjr • n a m e. q. z o ( p a to r , q u o d m e d i u m lo c u m te n e t in te r a lb u m et n i g r u m , u tr iq u e q u o d a m m o d o c o n t r a r i u m e s t . ” J f r B i e s e I. I. p . 1 3 9; T k e n d e l e n b u u g , E l e m e n ta l.o g ic e s A r is to te lic a e p . 72: ”h i p r a e te r m e d iu m t e r ­ m i n i e x t r e m i [ z à ity.ça) d i c u n t u r; a lte r e n im s u m ­ m u m lo c u m o c c u p a t, u t r e li q u a s n o tio n e s ta m q u a m s u b ­ je c tu s c o m p le c ta tu r ( f V «i d l/.o t o z t v ) , u lte r i n f i t u u m ,