Chirurgiska iakttagelser. Akademisk afhandling, med vidterfarna medicinska fakultetens i Upsala samtycke, under inseende af ... Carl Henr. Bergstrand ... för medicinska gradens erhållande utgifven af Elias Ekeroth af Östgötha nation och till offentlig gra

n

i ’ll

i

riirgiskn Iakttagelser.

HOCT.

A k a d e m i s k A f h a n d l i n g ,

med vidterfarna Medicinska Fakultetens i Upsala samt yc ke ,

under inseende af

C A HL III, M L B E R G S T R A M )

P rofessor i C hirurgien o ch B arn fö ilo ssn iiig sk o n sleii,

för Medi cinska Gradens erhållande

utgifven af

E L I A S E K E R 0 T 1 I

af Östgöllia Nalioa

»el» till offentlig granskning framställd

pä .Medicinska Auditorium d. 12 Februari ISA.'* p. r. t. f. m.

12

.

i psal a,

THYCKT nos LEFFI. Elt OCII 8EBEI. L.

1

Q \

Ögonklotet uppåt, ö g onl ockens tillslutande för en Uten s t u n d , lindrig tryckning på ögonklotets nedre del — kunde icke nedre kanten af starren framtränga igenom p upi l l e n, hvilket likväl efter dylik behandling vanligtvis blifver händel sen; hvarföre det äfven blef nödvändigt alt med D a v i e l ’s s k e d , införd igenom pupillen, försöka att skaffa ut l i n s e n, som äfven omsider l y c k a d es , ehuru ej utan svåri ghet, och vid detta tillfälle blef rcgnbågs- hinnans rand i yttre och nedre trakten af pupillen något kl ämd. Capseln kom ut på samma g å n g som linsen. Sedan operationen på vänstra ögat nu var fulländad, s k u l l e på det andra reclination genast hafva f öretagits, — eme dan förf. i vanliga fall bekänner sig till deras äsigt, hvi l ka anse det vara mest fördelakti gt, att vid samma tillfälle operera begge ö g o n e n , — så framt man ej trott si g hafva anledning till fruktan för en stark reaction redan efter den nu förrättade operationen, och det af sådan o r s a k , som igenom den nyss anförda berättelsen lätt in­ ses. Man inskränkte sig således med sina åtgärder för denna gången till det ena ögat. P å detta såg Pat. g e ­ nast efter operationen. — Vanl i gt förband nyttjades. Efterbehandlingen bl ef högst en k el , e me dan , emot för­ modan , inga symptomer infunno s i g , hvilka fordrade någon

kräftig behandling.

D e n

24

ltri"g ögat. DÅ efter H e n n e «hyn* förtopp lindrig stali- vaiion infann sig och värken tillika \;ii' f örsvuun<en, fortsattes ej denna behandling längre. Småni ngom, d.. v,

k . i satnina nian som salivationen a f l o g , erhöll Pilt. p*as-

sande tödoämnen, och efter icke lang tid an s å g inian sig kunna gifva så mycken mat, som på S j u k h u s e t får namn af full portion, \ a g o t fel i dieten ä g d e , o s s ve ­ terligen, icke rum. Utan känd anledning infann s i g å-

11 vo d. 8 Juni värk i det sist opererade ög a t , men U j p p -

hörde åter efter ett par dygn, och återkom ej fiere gtån- ge r , sedan samma behandling, som vid det f ö r e g å e n d o tillfället, blifvii använd. —

[*at. blef snart i del tillstånd, att hon utan ftura kunde försöka sin återställda synförmåga. \ a l u r l i g t v i s fingo försöken ej ske annorlunda än gradvis. Senian hon började nyttja starrglasögon — a f hvilken numme r e r - iuia vi oss ej nu — såg hon utan svårighet äf ven min» <lre föremål, och l äs t e, emot slutet af sitt vistande pä Sj ukhuset , temligen obehindrndt tryckt s t i l , s å framt hokstäfverna ej voro alltför sma. Vid de mä n g a g ä n ­ ger förnyade försök, hvilka gj ordes för att utröna o m någon olikhet emellan det ena och andra ögats s ynf ör­ måga verkligen fanns, erhöll man alltid ett nekande r e ­ sultat. I n gH L ö f s t r a n d hade fatt sin synf örmåga återställd till samma grad på begge ö g o n e n , och s å g d e f ö r e m å l , h v i l k a b e f u n n o s i g p å s a m m a a f- s t å n d , l i k a v ä l (d. v. s. i c k e a l l e n a s t m e d s a m ­ ma g r a d i i f l ä t t h e t e l l e r s v å r i g h e t h o s s y n f ö r - in ä g a n , u t a n ä f v e n iti e d s a m m a u t h å l l i g h e t , ) m e d h v a r d e r a ö g a t . Hon leiunade S j u kh us e t <1. 12 Juli.

Att döintua af of vansl ående f all, skul l e t i e n n e o- fierationsmethoder för starr, e x t r a c t i o n och i n c l i n a ­ t i o n , vara, då de l yc kas, med hvarandra fullkomligt

j e m n g o d a , sa vidt frågan angar den återställda synför­ må g a n s beskaffenhet. Om likväl factiska bevis behöfva anskaffas i medicinska »Iler chirùrgiskn fragor, sa kan man lika life) här, som i andra liii del practiska lifvet hörande händelser, alnöja si g med anförandet af eit enda. Säke r h e l e n i bevisningen växer alllid i lika man med antalet af de sj ukdomsfall, hvilka såsom bevis anlöras; och af denna orsak skall förf. ej undeil ata all framdeles, vi«i alla de t illfällen, hvilka kunna inom bans verknings, kret s f öre komma, da de nemligen böra till den här af - handlade (rågan och synas passande att gifva upplysning derut i , lägga nya försök till d e t , som närvarande b e ­ rättelse omförmäler.

U t o m htifvudfrägan, bvilken vi nu l e m n a , torde en och annan omständighet i var sjukdoms- händolse förtjnna några ögonbl i cks uppmärksamhet. — D e n , som noggrannt läser berättelsen, skall troligen för­ undra sig öfver frånvaron af inflammation efter extrae- l i o n e n , i synnerhet som vald dervid maste användas. Det t a våld hade verkligen varit sa betydligt, att pupillen b l e f oj emn och något utdragen åt den s i d a , der tryck­ ningen på regnhågshinnan s k e d d e , d. v. s. den yttre och nedre, ett förhållande, hvilket vi förut icke omnämnt. V i kunna så mycket mindre förklara den ringa graden af fallenhet för inflammation på detta ö g a , som reclina- t i o n e n . hvilken förrättades på det andra, gick för sig med den största lätthet, men likväl hade till följd tvenne särskilda anfall af ett ej sä ringa inflammatoriskt lidan­ de. Man påstår, visserligen ined stort s k ä l , att extrac- t ionsmethoden är den mest vul nererande; men den, som en längre tid syselsatt sig med ögonsjukdomars behand­ l i n g , skall här finna en ny bekräftelse på ett förhållande, h v i l ke t , om han annars uppriktigt yppar sin erfarenhet, säkert måste hafva åt ski lliga gånger f örekommi t, det nemi i ge n, att beräkningar i afseende på en högre eller

l äg r e grad af reaction efter förrättade operat i oner' ej sällan slå f el t , ehuru man tror si g hafva orsaI; att aanse dem vara grundligt uppgjorda. — Utontdess kan det vara anmärkningsvärdt, att första inflainmationsanfatllet på högra ögat ej infann si g förrän tvenne dygn eefter o p e r at i on e n , da det bel edsagades af kräkningar. "Wan* ligtvis plägar den traumatiska i nfl ammati onen, da den inställer s i g , komma något tidigare; men det är ejj e- gent l i gen om denna sak vi nu vilja t al a , hvarföre v/i ej heller skola uppehålla os s vid det sista inffammatitons- anfallet, hvilket helt oväntadt kom goda 14 dagar eefter operationen. Om en annan omständighet vilja vi der- emot nämna några ord, — vi mena betydelsen aff do k räkni ngar, hvilka stundom följa på starrens d i s l o c a t i o n . En bekant s ak är det neml . , att n ervs ympt omer, nåigon gäng ganska häftiga, här kunna förekomma. Pat. ser gnistor för ö g a t , far starka kräkni ngar, lider derjeemte understundom af svär värk inuti ögat. Den nyss åiter- ställda synförmågan plägar af taga, och a m a u r o s i s han utveckla sig ganska snart. Orsaken till allt detta ainses ligga antingen i den t ryckning, som en häftigt nedstkju- ten lins utöfvar på ögat s nervhi nna, r e t i n a , ellier i denna hinnas möjli gtvi s skedda læsion förmedelst sttarr- nålen. Ciliarnervernas læsion kan utan tvifvel hiafva dylika följder, om ock ej i samma grad svåra. En strängt antiphlogrstisk behandling blifver i dessa hänidel- ser n öd v ä n d i g , ehuru, oaktadt d e n na, synens föirlust i åtskilliga fall af denna beskaffenhet ändå ej kan undvikas. D å linsens tryckning på nervhinnan är enda orsaken till anförda phænomener , är hjelp imöj- l i g att erhålla ge n om l insens åstadkomna uppsti gainde, hvi l ket säges låta si g göra vid åtskilliga tillfällen an­ t ingen blott förmedelst k r ä k n i n g a r n e , eller genom s t arka rörelser dels med huf vudet , dels med hela k r o p p e n „ — g e n o m ett slag i nacken af h a nden, och slutligen

r

f örande ånyo i ögat och linsens upplyftande med instru­ m e n t e t , då man på samma g å n g hör hemöda sig om, at t , så myckel s ke k a n , sönderdela starren (?). Man har för öfrigt a nmär kt , att stundom a m a u r o s i s , upp­ k o mme n efter d e p r e s s i o c a t a r a c t a e , äter förgått e f t er h a n d , hvilken händelse då s k ul l e hafva sin förkla­ ri ng uti l insens uppl ös ni ng, då naturligtvis tryckningen på r e t i n a också försvinner. Men vi återvända till det s y m p t o m , på hvilket det varit vår me n i ng att här fästa den hufvudsakl iga uppmär ksamhet en, — kräkningarne. D e s s a hafva icke alltid den svåra bet yde l se, hvarom vi n ys s ordat. Kräkningar efter en d i s l o c a t i o c a t a r a ­ c t a e kunna neml i gen vara förenade med värk i ögat, e l l er i c ke åtföljas deraf. 1 förra fallet tillkännagilva d e , s ås om vi redan hafva sett, att lidandet är af betänklig b e s k a f f e n he t , och derföre äfven fordrar kraftiga åtgärder; i det sednare åter kunna de förmodligen ej anses såsom annat än tecken till en viss retlighet hos Pat. , då det o c k s å kan vara t i llräckligt, att gifva till en början f r a s - p u l v e r och dylika m e d e l , eller vid ett envisare fortfa­ rande a f detta on da, n a r c o t i c a , t. e x. o p i u m , h y o ­ s c y a m u s eller a q u a l a u r o c e r a s i , hvarförutan det kan vara nyttigt att pålägga en senapsdeg i trakten af magen.

D å vi nu kommit att tala otn r e e l i n a t i o n af starr, så är ingen ting naturli gare, än att vi på samma gång yttra vår mening om dess förhållande till d e p r e s s i o n . Frågan är, vi veta del v ä l , ej ny; men vi tro det vara en s k y l di g he t för alla d e m, hvilka undersökt denna fråga ve t e ns k apl i gt , att yppa sin öfvertygelse. För vår del äro vi öfverlygade d e r o m, att en d epres si on, fulländad såsom sådan, verkl igen måste vara j emförel s evi s sällsynt, emedan l i n s e n, i stället för att rakt tryckas n e d , gerna viker sig något undan för tryckningen i en eller annan ri kt ni ng, och att man s å l e de s , då inan tror sig göra d e p r e s s i o n , l i kväl i sjelfva verket förrättar antingen

e g e n t l i g r e cI i 11 a ( i o n , wft ;iit linsens friimre y Ia v än de s

uppat och «less ölre rand hakat, eller stundom en d i s ­ l o c a t i o n i m o t s a t t r i k t n i n g , da främre yfan til! nagon <1**1 vändes ne«lat och öfre randen framät. A n t a g e r man l i k v ä l , att verklig «lepression skett ifrån opera f io - luMis höljan till «less s lut, sa lider «let intet tvifvel, alt den nedtryckta st arren, just frän ilen ställning han nu f a l t , lättast uppstiger pä sin förra plats, Ii vilket o b e h a g ­ liga f örhäl l ande, enligt hvad vi föreställa os s , ej g e r n a , k a n s k e aldrig, hör kunna inträIta efter en riktigt ntförd reclination. I)ä dessutom reclination är lättare :«tt v e r k ­ ställa än depressi on, sa förtjenar, skull e vi t ro, den förra disloeationsmelhoden af Here än eit skäl att f ö r e - trädesvis komma i fråga. Man torde emedleriid härvid paminna s i g , att ej mindre reclination, än dislocation i a l l mä nhe t , iötrnllad huru som helst, är contraiudicerad, dä starren har betydlig storlek. — Det kan för öfrigt vara möjl i gt, att åtskilliga egna methoder vid d i s lo c at io n , t. e x . 15. 15 e I I s och S c a r p a ' s d e p r e s s i o 1 a t e r a I i s, el l er J i i n g k e n ’s för«*ning af depression och reclination, som derföre kallas d e p r e s s i o - r e c I i n a t i o , vid sina tillfällen torde med njlta användas; men dä förf. ej ger­ na här vill utläta sig ont «iet, som han icke s j el f p m e ­ t i s k t k ä nn e r , sä inskränker han sig (ill det yt trande, att han väl åtskilliga gänger verkställt d e p r e s s i o - r e - c l i n a t i o , men icke kunnat öfverlyga sig om nägra he- stärnda fördelar hos denna method. Dens amma s k u l l e, enligt J i i n g k e n ' s meni ng, vara indicerad vid en c a t a r a ­ d a c a p s u I o - I e n t i c ti I a i i s , emedan eapselns främre vägg g e n o m detta operaiionssätt aflägsnas frän pu­ pillen pä samma g ä n g som linsen. Förf. h ar, vid iönät t andet af recl ination, ej annat funnit, än alt caps e l väggeu g a n s ka lätt följer med. Vi dare är den sammansatta operat ionen, d e p r e s s i o - r e c l i n a t i o , alltid i nagon män sv arare att utföra, än den enkla ttt- clinationen.

Ï af seende pH förbandet har förf. i dm föregående sj ukdomsberätt el sen varit ganska fåordig, alldenstund lian (Irr pj sagt taer, än at t, efter den gjor la extractionen, ett vanligt sådant nyttjades Beskaffenheten af ett dy­ likt förhand är utan tvifvel allmänt känd, så framt frå­ gan angår det i vårt land biukliga Khuru högst enkelt, svarar det likväl f ull komligt emot ändamålet. I amlta l ä n d e r , doek ej a l l e s t ä d e s , låder deruti samma enkel­ het. Förhandslärnn underrättar oss emedlertid dorom, att ögonhindor f i nnas, hvilka icke halva någon synner­ lig likhet med det nu för liden allmännast brukliga för­ b a n d e t , men dessa kunna ej heißmmns för ändamåls­ enl i ghet . Oc k s å lärer det väl vara ganska sällan, som man nu får se en Läkare t e x . i S v e r i g e eller T y s k ­ l a n d anlägga M o n o eu l u s eller B i n o c u l u s . Dessa bindor äro för varma och tuöfva dessutom en för stark t ryckni ng pa ögonen. \ iil händer det således, att man talar om dem i föreläsningar o. s v , men man nyttjar dein ej i pr;.etiken Man åtnöjer sig här med det \an- l i g a , e n k l a förbandet, bestående af compresser, hvilka hängas framför ö go n e n , o c h , pä sin höjd, håller man j emväl ögonl ocken tillsammans med remsor at så kalladt engel skt plåster. Men vi liafva redan sagt , att man icke på alla ställen nöjer sig härmed. Förf. påminner sig hafva sett l l o u x i Paris efter e x t r a c t i o c a t n r n c i æ på b eg g e ögonen använda — icke engelskt plåster, ulan — charpi ebol l ar, som lades på hvardera af de ii fre ögonl ocken öfver dessa en compress af linne med ut­ skärning för niisan; slutligen en dylik al taft, livilken fastades f örmedelst sammanknutna band, då den således qvarhöll det öfriga förbandet i sitt läge. Vi anmärka härvid lör det första, at t , ehuru Frankrikes Chirnrger i allmänhet förrätta ögonoperationer oförvitligt, j a , stun­ dom mästerligt, så torde l i kväl , i allt hvad som angår ögonsj nkdomarne och deras behandling, åtskilligt |ör dem vara att lära af Tys kar ne : för del andra , nit Di<

f-f e n b a c h kanake ej har alldeles orätt, dä han, om vårt mi nne i cke bedrager o s s , anser vulncrabilitetsgraden vara högre hos Fra ns mä nnen, än hos åtskilliga af grannfol­ k e n , hvilken oms tändi ghet, om den är v er kl ig , skul l e kunna förklara de förres behof af ett varmare förband.

2 2 och 25.

Tvenne händelser a f Caput obsti­

pum.

M yotom i.

D e n subcutana Myotomien och Te nol omi en utgöra ännu e n , snart s a g d t , alldeles ny gren a f Chirurgien, och likväl hafva de redan i så många, till det yttro hvarandra gans ka olika sjukdomsfall, fullkomligt förändrat och på samma gång i högsta måtto förbättrat behand­ lingen D e hafva på en kort tid hunnit uträtta ganska my c k e t , och de skola troligen framdeles ej något för­ lora af sin redan erhållna utsträckning, utan tvärtom föröka den. För hvar och en Chirurg, som vill följa med t i de n, måste s åledes de händelser, hvilka gifva h o­ nom anl edni ng till förvärfvande och utvidgning af den e g n a erfarenheten angående dessa operationer, vara väl­ komna. Förf. har haft tillfälle, att i främmande länder ofta se den subcutana genomskärni ngen af muskler och senor ver ks täl l as, och k a n , såsom ögonvittne, bestyrka den stora framgången deraf — D e n operation, hvilken närvarande afhandling skall vidröra, är väl ej ibland de modernaste af d e m, hvilka höra till myo- eller tenoto- mi c n ; men då det ej kan n ekas, att den är af vigt, och alldenstund de begge sjukdomsberättelserna gifva an­ l e dn i n g till betraktelser öfver hela den ifrågavarande n y a , nu mycket bearbetade grenen af operativa Chirur­ gi e n och de s j ukdo ma r, hvilka kunna blifva föremål för d e n s a mma , dröja vi ej att anföra dessa berättelser.

En for öfrigt frisk Flicka , nu på 9:de året, hade redan ifrån sina spädaste år haft sned hals, böjd åt h ögra sidan. D e n n a sj ukl i ga böjning tilltog med tiden, hvarföre också Föräldrarne om hösten 1841 ifrån sitt h e mv i s t på landet införde barnet till Upsal a, f örattder-

o i i i rådfråga förf., som fann snedheten, hvilken var t e m l i g e n b e t y d l i g , härröra af förkortning hos i n u s c .

s

muskel de l ens inre rand, ungefär ’ lum ofvanförc insertio- nt*n på c I a v i c u I a, orh framskjöt den tält bakom muskel n ined eggen viind nedåt, ända (ill det släl le af huden, sorn l a g på irislickningspunktcns h ö j d , men på andra sidan om p o r t i o c 1 a v i c n I a r i s. På detta ställe stannade man, så att knifspelsen ej starks ut igenom hud en, utan in­ strumentets riktning förändrades på samma g å n g som e g ­ g e n vändes framåt, då, under knifvens t l l b a k a d r n g n i n g , de l s förmedelst lindrig tryckning på honom f r a m å t , dels, och förnämligast, till följe af en tryckning i motsatt rikt­ n i n g , eller framifrån bakat, ined vänstra tummen på mu­ s k e l n , den sistnämnde g enomskars, h v a n id ett e g e t , kna ­ strande ljud, dock temligen s v a g t , hördes. Kni f ven drogs ut fullkomligt, och operatören s k ul l e j us t med tummen sammantrycka det ställe, der gen oms kär ni ngen s k e t t , för att hindra så väl luftens inträngande, som äf- ven samling af blod under h u d e n , då venöst blod med någon häftighet frambröt til ur det lilla såret. D e n n a blödning hämmades genast af tryckningen. En p l u ­ m a s s e a u pålades; denna betäcktes med en c o m p r e s s , och detta förband qvarhölls sedan med långa och breda häftplåsterremsor, h vi 1 ka fördes både bakåt och framåt samt fiistades på ryggen och hröstet. De r ef t e r lades en halsduk ofvanpå hela det öfriga förbandet och sainman- k nöl s under vänstra armen. För öfrigt bands en tjock manshalsduk omkring ha l s e n , för att på detta sätt under­ stödja honom. Pat. lades i en säng och erhöll der ett nästan horisontelt l äge, samt tillsades »tl l igga stilla. Di e t e n blef i början ganska knapp.

Ti l l en fullständig berättelse om operationen hörer ä f ven anförandet af den omständi gheten, att i samma ö- g o h b l i ck , som den förkortade p o r t i o cl a v i c u l a ri s ge n o ms k a r s , rätade halsen ut sig. — Den s mä rt a , som genomskärni ngen förorsakade, var förmodligen ej särde­ l e s svår: åtminstone klagade den unga Pat. f öga det ött er.

De n s >ii) behagar g e n o ml ä s a Im ad C' h e I i u s i feinte uppl agan af Ha n d ! ) , d e r C h i r u r g i e säger om den sub- ctifana genomskärni ngen af m u s e . s t e r n o cl e i d o m a s t o i- d e u s vid snedhet i h a l s e n , skal l f inna, att var opera­ tion i allmänhel gjordes efier de föreskrif ter, hvi l ka den nämnde Författaren gifver. Förfarandet efter C h e l i u s är o c k s å , med få undantag, detsamma som D i e f f e n b a c h ’s. D e n n a operation gj ordes sannolikt första g ången a f D u ­ p u y t r e n . Den är cmcdlertid så n y, att C h e l i u s icke omt al ar den i fjerde upplagan af sin H a n d b o k , u t k o m ­ men 1 8 3 3 ehuru h ä n id bör nämnas, att D i e f f e n b a c h i H a n d b. d e r C h i r u r g i e v. K u s t , 3 : t e r B. , B e r ­ l i n u. W i e n 1 8 3 0 , säger s i g då hafva flere gånger förrättat operat i onen, hvilken han derstädes påstår vara uppfunnen af D u p u y t r e n . I ett arbet e, utgifvet flere år deref ter D u r c h s c h n e i d u n g d e r S e h n e n u. M u ­ s k e l n , B e r l i n I 8 d ! — öfverlemnnr D i e f f e n b a c h , nu s ås om förut, på ett ställe (sidd. 17 o. 18) prioriteten åt D u p u y t r e n , men synes på ett annat (sid. 2 8 ) vilja anse den för sin egendom. Med denna sak må det för­ halla s i g huru som h e l s t ; hvad vi egent l i gen efter den lilla di'rressionen vilja s ä g a , ä r , att vid nya och tillika vigtiga operationer eller operationsmet h o d e r , torde det, om n å g o n s i n , vara nödvändigt , att i hufvudsaken efter­ följa det förfarande, som utmärkte Chirurger utstakat, desse må hafva uppfunnit el l er icke uppfunnit den ifrå­ gavarande operationen. — I valet af instrument rättade \ i os s icke efter D i e f f e n b a c h , som nyttjar en liten kni f , på hvilken eggen har c o n c a v böj n i ng, då dere- nint C h e l i u s hetjenar s i g af en med lindrigt convex. Oss förekom den sednure såsom ' mest lämpl i g, och v i kände dessutom D i e f f e n b a c h\s högst ovanliga konst­ färdighet, som frikallar honom ifrån besväret att mycket bekymra s i g om instrumenternas beskaffenhet.

1 s o

Vi återgå nu till var Pat , som af den i nf l ammat o­ ri ska reactionen hade blott ringa känning. St r ax e f t er operationen kunde m a n , ej allenast g e n o m hufvudets och hal sens riktiga s t äl l ni ng, utan äfven genom k ä n s e l n , då lingrarne lades på operat i onsst äl l et, öfverlyga si g o m , att muskel n hade hlifvit full komligt g e n oms ku r e n; m e n , det oaktadt, funno vi snart , sedan förbandet efter t r e nn e dagar af togs, da det lilla operationssåret var al l del es l ä k t , att halsen och hufvudet syntes vilja återtaga den g a m l a ställningen. I stöd af D i e f f e n b a c h’s erfarenhet a n s a - g o vi likväl detta förhallande ej kräfva någon nu g e ­ nast f öret agen, egen b ehandl i ng, utan atnöjde os s för det närvarande med att ånyo pålägga häfiplåsterremsor och låta Pat. bibehålla den h a l s du k , som hon förut haft b u n ­ den omkring halsen. Dess ut om inskärptes hos h e n n e nödvändighet en af att qvarblifva i det nästan h o r i s o n t cl a l ä g e , som hon strax efter operationen hade erhål l i t . Först efter ännu några dagars förlopp inlades i h a l s d u ­ k e n ett pappstycke af behöri g s t or l e k, hvari ge nom Pat. nödgades att föra hufvudet upprätt. N å g r a dagar se d- nare läto vi henne tillika nyttja en annan f örbandspe rse - d c l , bidragande till samma ändamål, nemligen en v a n l i g natt mössa, med t venne deruti på vänstra sidan fästade bi ndor, hvilka korsades under a x e l n , sedermera f ördes åt högra si dan, der de ånyo korsades, hvarefler de s l u t ­ ligen knötos t i llsammans på den vänstra Det t a f örband kunde således an s e s såsom en enkel ef t erbi l dni ng af K o h l e r ’s mössa. Vi dare användes äfven en bred st op­ pad läderrem, som hade till ändamål att draga högra skuldran nedåt. De n ha qvarhölls i sitt läge på skuldran g e n o m tvenne vid densamma fästade mindre remmar, hvi l ­ k a genom ett spänne sammanhöl l os under a x e l n . D e n större remmens ändar f ördes, den ena på bröst et , den andra på r y g g e n, snedt nedåt , d v. s. åt vänstra sidan, och spändes der fast vid en omkri ng lifvet anl agd lä­ d e r g ö r d e l , hvilken åter hindrades ifrån att g l i d a f

örme-d e i s t b anörme-d , gåenörme-de unörme-der ljumsknrne. D e t venne sist­ n ämn da behandlingssätt en b l ef vo, till någon d e l , liktidigt nytt jade. Efter trenne vec kor var halsen fullkomligt rak. Föräl dr arne önskade att hemföra sin Do t t e r , m e n , all- denstund hufvudet ännu någon g å n g syntes luta sig åt h ö g r a s i d a n , då Flickan ej uppmärksamt höll böjningen t i l l b a k a g e n o m muskel verksamhet på den andr a, så bemö­ d a d e si g förf. om alt visa nödvändighet en af en under kort are el ler längre li d, allt efter omständi gheterna, fort­ satt behandl i ng, verkställd på samma sätt som förut. — M a n följde detta råd och lemnade oss sedermera den un­ d e r r ä t t e l s e n , att, inom k or t , ingen snedhet vidare kunde f ö r mä r k a s .

B )

grunda vår individuella å s i g t , angående den ena eil er an­ dra operaf ionsmethodens företräde. D e l p e c h , hvi l ken kan an s e s s åsom <len suhcutana tenotoiuiens egentlige grundl äggare , nyttjade vid denna operation t v enne knifvar, en lör hudens och en annan för senans g e n o m ­ skärande. B o u v i e r , en annan Fransman, som mycket sysolsatt si g med operationer af samma sl ag , gör hud- i nci s i onen med lancett, men förrättar den öfrign skär­ ni ngen med sin så kallade n å l , som i sjelfva verket är en liten och smal , rak och i ändan trubhig knif. S t o e s s använder två knifvar, en spetsig och en hotitonnerad. V i saknade s ål e de s icke föregångare. — Methoden funno vi e j , för vår de l , hafva något företräde framför a n \ ä n ­ dandet af blott ett instrument, utan tvärtom vara mindre bet]värn. — Ställ et, der muskeln g enomskar s, var obe­ tydligt längre aflägset ifrån c l a v i c u l a än i förra sjuk­ domsfallet. _{D å genomskärni ngen s k e d d e , hördes «let} knastrande ljudet mycket \äl . Xågon hlödning infann sig ej. N u , äfvensåväl som efter förra op erat ionen, ute- bl ef hvarje tecken till suppuration. Halsen raknade väl g e n a s t , men återtog sedermera till någon del sin åt si­ dan höjda ställning, och alldenstund detta skedde ined en _{något större ihärdighet än i händelsen A ) , så hl ef} b e h a ndl i ng en, ehuru i början ungefär densamma som der, likväl slutligen i visst afscende förändrad och tillika långvarigare. Denna slutliga behandling bestod deruti, att Pat. flere timmar om dagen fick hära en apparat, som vi här skola beskrifva. — Apparaten består hufvudsak- ligen af tvenne delar: ryggplåt oah halsband. Ryggpl å­ t e n , förfärdigad, äfvenson» halsbandet, af j e r n b l e c k , är nära nog hj ert form ig med en böjning, svarande emot ryg­ gens. S p e t s e n , som naturligtvis anl ägges nedåt, och som är, i likhet med de begge öfre hörnen, afrnndad och dessutom något t i llbakaböjd, hör sträcka sig åtmin­ stone till korsbenets öfra ända. Plåten är på sin bakre yta beklädd med svart skinn och på sin f rämre, åt ryg­

get» l i ggande, med s ä ms k s k i n n , på hvilken sida den o c k s å är försedd med tillräcklig stoppning. Halsbandet, hvars bredd lättar si g efter halsens längd, men på ena sidan — son» här var den vänstra — måste äga en nå­ got större bredd, än på den andr a, för att kunna hålla upp hufviidet i riktig s t äl l n i n g, har samma beklädnad som plåten. D e s s a b e g g e , halsbandet och plåten, hållas t i l l sammans förmedelst en lång och smal skifva eller platt staf af j e r n b l e c k , genom en enkel inrättning sam­ manf ogad med plåten på sådant sätt, att skifvan kan flyttas upp el ler ned, och halsbandet sålunda efter behof höj as el l er sänkas. Pä nedre delen af plåtens bakre yta är fästad en bred ren», hvilken, då apparaten bäres, spännes omkr i ng l i h e t , och alltså gör tjenst såsom gördel. Tven- ne andra remmar äro fästade på plåtens ölre del, nära dess afrundade h ö r n , hviika hälla denna del af plåten intill kroppen genom det att de foras öfver axlarne och knäppas fast i gördel remmen. Halsbandet, framtill öp­ pet. complet t eras der med en kort och bred ren», hvar- medelst det till k näppes då apparaten nyttjas. — Såsom vi redan hafva s agt , bars denna apparat flere timmar h v a i j e dag. Pat. fortfor, om vårt minne ej bedrager o s s , med dess nyttjande ungefär två månader. Verkan deraf b l e f f ull komligt den man önskat , emedan hufvudet erhöll sin rikliga st äl l ni ng, som det äfven sedermera lär hafva bibehållit. Förf. har sj el f icke sett Flickan efter upphörandet med behandlingen.

Uppfi nningen af den apparat vi beskrifvit utgår icke ifrån oss. V i sågo densamma aftecknad i ett arbete af D : r C h . P h i l l i p s , öfversalt på Tyska äf D : 1’ K 6 § S - 1 e r , n e ml i g e n: D i e s u b c u i a n e I) u r c h s c b n ei d u n g d e r S e h n e n e t c . , L e i p z i g 1 8 1 2 , och vi ansågo den passande i vår h ä nd e l s e , såsom tjenlig för ätidamalet, enkel och ej förmycket dyr. Blott i några f å , mindre

väsendtliga punkt er s ki l j er s i g vår apparat ifrån d e n af P h i l l i p s nyttjade.

D e s s a t v e n n e sj ukdomsber ät t el ser föranleda till åt­ sk i l l i ga bet raktel ser, dels öfver oms t än di ghe t e r , speci el t t illhörande de b eg g e fallen , d e l s öfver muskl ers och se- nors g e n o m s k ä r n i ng i allmänhet.

En märkvärdig omständi ghet finner man g e n a s t i det f örhållandet, att af m. s t e r n o c l e i d o m a s t o i d e u s i b e g g e de anförda fallen endast nyckel bensdel en var för­ kortad. När förkortningen ej sträcker sig till hela mu ­ s k e l n , så är vanligtvis bröst bensdel en den lidande. Så säga alla de Förf at t ar e, h v i l k a blifvit af o s s i s aken rådf rågade, och 0111 man t. e x . slår upp D i e f f e n b a c h's

förut anförda arbete ( U e b e r d i e D u r c h s c h n e i d u n g d e r S e h n e n u n d M u s k e l n , B e r l i n 1 8 4 1 ) , träffar man ibland 6 1 f al l , d e r m , s l e r n o c l e i d o m a s t o i d e u s blifvit a f s k u r c n , antingen f ul l ko ml i g t , eller till en d e l , blott 1 eller 2 (ty framställningen i det ena a f dessa är något o t y d l i g) , hvarest m u s k e l ns nyckelbensdel ensam varit föremål för operationen; i hvart och ett af de öfriga 5 9 hafva de operativa åtgärderna angått än hela m u s k e l n . än dess bröstbensdeh — En förklaring torde vidare behöf vas deröf ver, att i sjukdomshändelsen B) operat ören, i stället för det sätt som der o m t a l a s , ej nyttjade D i e f f e n b a c h’s , så s o m det beskrifves i hans nyss omnämnda arbete, hvilken sednare method uppen­ barligen är den ändamål senl i gaste. Förklaringen är kan­ ske så mycket oundvi kl i gare, som vi just sjelfve velat ådagalägga nödvändigheten af att vid operat i oner, nyss införda i Chi rurgi en, gå samma v ä g , som m ä n , redan ä- gande ett namn i kons t e n , förut anvisat. V i göra alltså början med beskrifningen om D i e f f e n b a c h’s operalions- sätt. ”Emedan man” , säger denne ryktbare Chirurg (sid. 2 9 i det anförda arbetet), ” ined högra banden lättast