Volontärarbete för idrottens överlevnad En kvalitativ studie om vad som motiverar personer att ta förtroendeuppdrag i små idrottsföreningar

Volontärarbete för idrottens överlevnad

En kvalitativ studie om vad som motiverar personer att ta förtroendeuppdrag i

små idrottsföreningar

Nova Svanberg

Ekonomie, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

FÖRORD

Jag vill tacka samtliga personer som har varit delaktiga i framtagandet av denna kandidatuppsats. Främst vill jag tacka min handledare Johan Sandström som har väglett mig genom hela processen. Sedan vill jag tacka de personer som ställt upp på intervjuer och även mina vänner som har stöttat mig under arbetets gång.

Luleå, 28 maj 2020.

Nova Svanberg

SAMMANFATTNING

I Sverige finns idag ungefär 20 000 idrottsföreningar och inom tidigare forskning har fokus legat på stora idrottsföreningar där en blandning av betalt och ideellt arbete förekommer, trots att många föreningar är mindre än så. Inom mindre idrottsföreningar arbetar medlemmarna helt utan ekonomisk kompensation, vilket har lett till forskningsfrågan för denna kandidatuppsats,

”Vad motiverar personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar att arbeta ideellt för föreningen?”. Genom koppling till tidigare forskning och teorier har intervjuer utförts med personer med förtroendeuppdrag i föreningar som är aktiva inom idrotten styrkelyft med som mest 150 medlemmar. Volontärernas olika drivkrafter har analyserats och olika typindelningar av volontärer baserat på tidigare forskning har undersökts. Ekonomisk kompensation är ett återkommande begrepp i uppsatsen och volontärernas åsikter gällande ekonomisk kompensation har studerats. Denna studie resulterar i att den största drivkraften för personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar är hotet om föreningarnas existens.

Resultatet gällande ekonomisk kompensation varierar mellan de olika personerna. Förslag på framtida studier är att på ett mer djupgående sätt studera hur yttre belöning påverkar motivationen och hur små idrottsföreningar kan applicera yttre belöning trots bristande ekonomiska förutsättningar.

ABSTRACT

Today there is around 20 000 sports clubs in Sweden and in previous research focus has been on big sports clubs where there is a mix of payed people and volunteers, even though many sports clubs are smaller than that. In small sports clubs the members are working without financial compensation, which has led to the research question for this essay, “What motivates people with trust assignments in small sports clubs to work voluntarily for the club?” With help from previous research and theories, interviews has been done with people with trust assignments in powerlifting clubs with a maximum of 150 members. The driving forces of the volunteers has been analyzed and different types of volunteers based on previous research has been studied. Financial compensation is a recurring concept in this essay and the volunteers´

opinions about financial compensation have been studied. The result of the study is that the greatest driving force of the people with trust assignments in small sports clubs is the threat of the existence of the sports clubs. About the financial compensation the result varies between the interviewed people. Suggestions for future studies is to study more how external rewards affect the motivation and how small sports clubs can apply external rewards despite lack of financial conditions.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION ... 6

1.1 Inledning ... 6

1.2 Syfte och forskningsfrågor ... 7

2. TEORI ... 8

2.1 Volontärarbete ... 8

2.2 Monetär kompensation ... 8

2.3 Volontärarbete i idrottsföreningar ... 9

2.4 Sammanfattning av teorin ... 12

3. METOD ... 14

3.1 Metodteori ... 14

3.2 Litteraturstudie ... 14

3.3 Urval av idrottsföreningar och intervjupersoner ... 15

3.4 Tillvägagångssätt ... 15

3.5 Metodkritik ... 16

4. EMPIRI ... 17

4.1 Luleå Atletklubb ... 17

4.1.1 Ordförande ... 17

4.1.2 Lokal- och materialansvarig ... 18

4.2 Umeå Power ... 20

4.2.1 Ordförande ... 20

4.2.2 Kassör ... 21

4.3 Kiruna Atletklubb ... 22

4.3.1 Ordförande ... 22

4.3.2 Sekreterare ... 23

5. ANALYS ... 25

5.1 Inledning ... 25

5.2 Motivation ... 25

5.3 Fritid och utbildning ... 27

5.4 Förväntningar ... 28

5.5 Inre och yttre motivation ... 29

5.6 Sammanfattning ... 30

6. SLUTSATSER ... 32

6.1 Forskningsfråga ... 32

6.2 Framtida studier ... 32

REFERENSER ... 34

BILAGA 1 ... 36

1. INTRODUKTION

I detta avsnitt presenteras bakgrunden till denna rapport. Information om tidigare forskning presenteras i detta avsnitt för att sedan redovisa syfte och forskningsfråga.

1.1 Inledning

Idag finns ungefär 200 000 ideella föreningar registrerade (Alla Bolag, 2020) och dessa utför aktiviteter som inte är i direkt vinstsyfte (Thunberg, 2006). Enligt Thunberg (2006) engagerar den ideella sektorn mer än hälften av Sveriges befolkning. Det finns två typer av föreningar, ideella och ekonomiska föreningar. En ekonomisk förening arbetar för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Detta kan till exempel vara bostadsrättsföreningar. En ideell förening har istället ett ideellt syfte. Det innebär att aktiviteterna inte utförs för försörjningen. Dessa har istället ett ideellt ändamål och ser till medlemmarnas intresse istället för att generera vinst (Thunberg, 2006: Pallin, 2004). Vissa ideella föreningar kan ha som syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, men gör det genom en icke-ekonomisk verksamhet. Exempel på ideella föreningar är idrottsföreningar och fackförbund (Hemström, 2011).

Figur 1 – Ideell eller ekonomisk förening? (Pallin, 2004)

Medlemmarna i de ideella föreningarna arbetar ideellt, vilket också kallas för volontärarbete.

Volontärarbete innebär att personerna arbetar för väldigt låg lön eller ingen lön alls (Nationalencyklopedin, uå. a.). De ideella föreningarna kan inte fungera utan medlemmar som är engagerade och motiverade. Detta är på grund av att det är dessa medlemmar som utgör föreningen och därmed får den att utvecklas och leva vidare (Thunberg, 2006). Men att hitta personer som vill lägga sin lediga tid på att arbeta utan lön är inte det lättaste. Att få människor att engagera sig ideellt är ett ständigt problem för ideella föreningar. De personer som lägger mest tid i föreningarna är de som sitter i styrelsen eller har andra typer av förtroendeuppdrag.

De lägger ner många timmar av sin fritid varje vecka för att arbeta utan lön, men varför? Den här uppsatsen ska därför fokusera på vad som engagerar och motiverar personer med förtroendeuppdrag i en viss typ av föreningar – idrottsföreningar.

Idag finns det ungefär 20 000 idrottsföreningar registrerade i Sverige och där är nästan två och en halv miljon människor medlemmar (Riksidrottsförbundet, 2018). Idrottsföreningarnas medlemmar är den viktigaste delen i föreningen. Föreningarna är med i ett specialidrottsförbund, som i sin tur är medlemmar i Sveriges Riksidrottsförbund. Sveriges Riksidrottsförbund har stadgar, som ibland beskrivs som idrottens grundlag, som är en viktig norm för svensk idrott (Pallin, 2004). Idrottsföreningar kan ha antingen bara en idrott inom verksamheten eller flera olika. Om föreningen har fler än en idrott brukar verksamheten delas upp i mindre sektioner (Pallin, 2004).

Enligt Engelberg, Skinner och Zakus (2013) är vanliga anledningar till att personer engagerar sig att de är föräldrar till något barn som är aktiva inom föreningen, att de själva har tävlat för föreningen tidigare eller att de uppskattar att dela med sig av sina kunskaper och träffa nya människor. Wicker (2017) har gjort studier som pekar på att personer med mer fritid visar en sannolikhet att arbeta ideellt fler timmar än personer med lite fritid till följd av till exempel heltidsarbete och familj. I de studier som tidigare gjorts har idrottsföreningarna varit stora och där finns även en blandning av betalt och ideellt arbetande personer. Men något som är svårt att ta reda på genom tidigare forskning är hur det fungerar när alla i en idrottsförening arbetar ideellt och därmed inte mottar någon ekonomisk kompensation alls. Detta är något som sker i föreningar av betydligt mindre storlek. Där hamnar en stor del av föreningens arbete på ett fåtal individer med förtroendeuppdrag.

Exempel på föreningar av denna storlek är föreningar som är aktiva inom idrotten styrkelyft där ingen av de ansvarstagande medlemmarna arbetar mot någon ekonomisk kompensation.

Denna uppsats tar därför som exempel personer med förtroendeuppdrag i idrottsföreningar som är aktiva inom idrotten styrkelyft med som mest 150 medlemmar.

1.2 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera vad som motiverar personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar att arbeta ideellt för föreningen. Med hjälp av olika typindelningar ska volontärernas motivation och engagemang analyseras. Studien syftar därigenom till att bidra till att öppna upp för diskussioner i små idrottsföreningar om vad som gör att volontärer vill engagera sig och fortsätta utveckla föreningen.

Forskningsfrågan är således:

• Vad motiverar personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar att arbeta ideellt för föreningen?

2. TEORI

Detta avsnitt tar upp den teoretiska referensram och litteratur som är relevant för denna uppsats. Återkommande och viktiga begrepp beskrivs för att få en bättre förståelse för ämnet.

2.1 Volontärarbete

Att arbeta ideellt inom en ideell förening kallas även för volontärarbete. Det innebär att personer arbetar för det ideella ändamålet mot låg lön eller ingen lön alls (Nationalencyklopedin, uå. a.).

Enligt Swierzy, Wicker och Breuer (2017) kan volontärarbetare delas in i två olika kategorier.

Den ena kategorin är formella volontärer. De har en officiell roll inom föreningen, till exempel styrelsemedlemmar. Den andra kategorin är informella volontärer, som endast arbetar ideellt vid enstaka tillfällen. Detta kan gälla vid tillfälliga aktiviteter som föreningen anordnar.

Formella och informella volontärer går att jämföra med den indelning som Engelberg, Skinner och Zakus (2013) gör. De delar upp volontärerna i tre olika former; seriösa, ”vanliga” och projektbaserade. De seriösa volontärerna engagerar sig under en lång tid och skapar fördelar både för sig själva och för organisationen. De ”vanliga” volontärernas arbete kräver inte lika mycket ansträngning jämfört med de seriösa. Dessa personer har inte någon karriär de vill följa och arbetar därmed mindre systematiskt och inte lika regelbundet. De projektbaserade volontärerna är en speciell kategori som täcker engagemang vid enstaka tillfällen. Detta kan till exempel handla om idrottsevenemang och tävlingar (Engelberg, Skinner, Zakus, 2013). De seriösa volontärerna kan därmed ses som formella och de ”vanliga” och de projektbaserade är mer som de informella volontärerna.

Med tanke på att volontärer arbetar utan ersättning eller endast mot en låg ersättning så innebär det att vanliga teorier och förklaringar för arbetskraft där lön är en stor del, inte kan användas fullt ut för att förklara volontärarbete. Detta gör att undersökning och forskning gällande volontärarbete skiljer sig från betalt arbete (Wicker, 2017). Pengarnas roll är dock intressant och inte helt okomplicerad. Därför kommer en del av denna studie även handla om monetär kompensation.

2.2 Monetär kompensation

Här brukar det handla om två olika typer av motivation, inre och yttre motivation. Inre motivation är den motivation som kommer inifrån en person och yttre motivation innebär den motivation som tillfaller en person från yttre faktorer. Inre och yttre motivation kopplas sedan till inre och yttre belöningar. De inre belöningarna är den tillfredsställelse och känslan kopplat till att uppnå målet. Yttre belöningar handlar ofta om materiella belöningar eller ersättningar som betalning eller lön (Frey, Jegen, 2001: Anthony, Govindarajan, Hartmann, Kraus, Nilsson, 2014: Raban, 2008).

I en studie av Fiorillo (2011) undersöks det hur monetära belöningar påverkar den inre motivationen hos volontärer. Detta handlar om en teori som kallas Motivation Crowding Theory. Denna teori fokuserar på hur inre och yttre motivation förhåller sig till varandra. Teorin påstår att yttre motivation också påverkar den inre motivationen. Detta innebär att om den yttre belöningen skulle förändras, till exempel lönen för ett arbete höjs, är det inte bara den yttre

motivationen som förändras, utan även den inre (Anthony, Govindarajan, Hartmann, Kraus, Nilsson, 2014). I studien som Fiorillo (2011) gjort framkom det att monetära belöningar och inre motivation har stor betydelse för volontärarbete, men att monetära belöningar inte tränger ut den inre motivationen. De kommer fram till att de som arbetar ideellt har inre motivation, alltså att belöningarna och motivationen kommer inifrån istället för utifrån.

2.3 Volontärarbete i idrottsföreningar

En vetenskaplig artikel som sammanställer relevant forskning inom detta ämne är skriven av Pamela Wicker och hon intresserar sig för två olika aspekter. För det fösta hur det har forskats på fenomenet att människor arbetar för ingenting, och hur relevant eller viktigt det är med volontärer för ideella idrottsföreningar. Syftet med denna artikel är att reflektera över tidigare forskning gällande volontärer inom idrott och styrning av volontärer.

Enligt Wicker (2017) har fyra olika grupper av volontärer studerats. Den grupp som det gjorts mest forskning på är volontärer i ledarpositioner, som styrelsemedlemmar till exempel. Färre studier har gjorts på ideellt arbetande coacher och den grupp det har gjorts minst studier på är domare och andra som arbetar med idrotten. Detta gör att det finns många studier att använda sig av och applicera på denna studie gällande små idrottsföreningar, som fortfarande är ett ganska outforskat område.

Wicker (2017) tar upp det individuella perspektivet när det handlar om att arbeta ideellt.

Forskning har gjorts på faktorer som påverkar individers beslut att volontärarbeta, hur mycket tid som läggs ner och under hur lång period som arbetet sker. Faktorerna som sedan har fått uppmärksamhet är sociala och demografiska aspekter, motivation, engagemang, deltagande i idrotten, behörighet, solidaritet och tillfredsställelse.

Fritid är en central del när det gäller volontärarbete. Wicker (2017) skriver om att forskning visar att personer med mindre fritid till följd av heltidsarbete eller heltidsstudier visar mindre chans att arbeta ideellt än personer med mer fritid. Fiorillo (2017) tar upp att personer i förhållande eller i äktenskap visar mindre chans att arbeta ideellt än personer som lever ensamma. Arbetslösa och pensionerade personer visar sig också arbeta ideellt i en stor utsträckning, jämfört med anställda personer.Även detta har att göra med hur mycket fritid personerna har.

Wicker (2017) tar upp studier med ett fokus kring engagemang, involvering, frustration, arbetets omfång, fördelar och kostnader och förväntningar och skyldigheter. Studierna visar att olika typer av engagemang påverkar det ideella arbetet och att engagemang och involvering är betydligt bättre hos de formella volontärerna än de informella. Forskare har också betonat att det är vanligt att förväntningar som volontärerna har på sig själva inte stämmer överens med de förväntningar som ledningen av föreningen har på dem. De som arbetar ideellt är ute efter att arbeta på ett tillfredsställande och socialt sätt som passar in i deras vardag, när föreningens ledning vill att volontärerna ska arbeta på ett professionellt, lagligt och passande sätt. Det är även återkommande att volontärerna upplever dålig förberedelse, kommunikation och stöd från föreningens sida.

Wicker (2017) tar upp att det finns fyra olika typer av volontärer när de delas in baserat på förväntningar. Dessa typer kallas för bekräftelsesökande, materiella incitamentssökande, deltagande- och kommunikationssökande, och stödsökande volontärer. De som har tagit fram dessa typer av volontärer är Egli, Schlesinger och Nagel (2014). Den första typen, som kallas för bekräftelsesökande volontärer, förväntar sig att bli uppskattade för det ideella arbete de gör.

De vill också att speciella uppgifter de utför ska belönas med till exempel certifikat eller utmärkelser. Den andra typen, materiella incitamentssökande volontärer, förväntar sig att få någon monetär kompensation eller annan förmån för sitt arbete. Den tredje typen, deltagande- och kommunikationssökande volontärer, förväntar sig att bli tilldelade uppgifter som motsvarar deras förmågor och därmed ha möjlighet att bidra med sina kompetenser till föreningen. De vill också bli informerade om de viktiga beslut som tas inom föreningen och förväntar sig ett bra utbyte av kunskap och erfarenheter. Den sista typen, de stödsökande volontärerna, förväntar sig att deras ideella arbete ska stöttas så att de kan kombinera deras karriärer med volontärarbete.

De förväntar sig att ha en nära relation till de som styr i föreningen och vill ha stöttning i framtida utveckling inom föreningen (Egli, Schlesinger, Nagel, 2014).

En annan indelning som har gjorts är baserat på engagemang, vilka kallas för föräldrar, specialister, uppgiftsorienterade och grupporienterade volontärer. Denna indelning har Engelberg, Skinner och Zakus (2013) gjort genom en studie och för att kunna utveckla dessa kategorier använde de sig av två nyckelmått. Det första var styrkan på personens engagemang gällande det organisatoriska målet. Till exempel, volontärer som i första hand arbetar ideellt på grund av resten av gruppen som arbetar är mer sociala och bryr sig mindre om rollen eller organisationen. Volontärer som främst engagerar sig på grund av den rollen de har är mer uppgiftsorienterad och bryr sig mindre om resten av den arbetande gruppen och organisationen.

Det andra nyckelmåttet som använts är det som handlar om volontärerna är seriösa eller vanliga volontärer, som har nämnts tidigare. Vidare presenteras varje kategori mer detaljerat.

En vanlig motivation för att volontärarbeta är enligt Engelberg, Skinner och Zakus (2013) för att de är föräldrar till barn i idrottsföreningen. Deras engagemang baseras på att de känner sig skyldiga att hjälpa till i föreningen. Dessa personer är oftast kopplade till de sociala aspekterna och är inte de som vill ha en styrelseposition eller någon annan seriös position i föreningen.

Föräldrarna vill endast hjälpa till när det behövs och de har oftast väldigt lite kunskap om idrotten eller föreningen. En andra typ av volontärer är specialister. I detta fall, när det handlar om ungdomsidrott, är specialisterna oftast personer som tidigare varit involverad i idrotten eller i föreningen. Deras roll är ofta specifik, som coach eller tjänsteman, men de undviker oftast styrelsepositioner. Dessa personer kan ha varit en styrelsemedlem tidigare, men nu föredrar de att hjälpa till mer sporadiskt, till exempel vi event. Uppgiftsorienterade volontärer har oftast börjat sin karriär som en atlet eller coach. Det är detta, alltså historian, som är det primära för dessa personers motivation. Detta har gjort att de känner ett band och en stark koppling till föreningen. De har ofta en styrelseroll eller en annan roll som är viktig för att få föreningen att överleva. Dessa personer ser sig själva som hårt arbetande och uppfattar andra volontärer och icke-volontärer som oengagerade och kanske även inkompetenta. De grupporienterade volontärerna har likheter med de uppgiftsorienterade volontärerna för att de tar sitt ideella

arbete på ett seriöst sätt. De grupporienterade volontärerna är däremot mer socialt fokuserade och har ett starkt engagemang för de andra volontärerna och de har en mer vänskaplig attityd mot andra volontärer och icke-volontärer.

Det har även gjorts studier på volontärers egenskaper och anledningar till att de arbetar ideellt på idrottsevenemang, enligt Wicker (2017). Studierna visar att hög utbildningsnivå har en positiv påverkan på hur villig en person är att volontärarbeta och att heltidsjobb eller -studier påverkar mer negativt. Denna studie har kommit fram till att kön och ålder däremot inte påverkar beslutet att arbeta ideellt på idrottsevenemang. Studierna visar också att olika motiv till att arbeta ideellt på idrottsevenemang kan kopplas till nostalgi, kamratskap, intresse av idrotten och att personen vill dela och visa upp sin kunskap. En känsla av gemenskap är något som påverkar engagemanget på ett positivt sätt, vilket i sin tur leder till jobbtillfredsställelse, vilket är en viktig del vid ideellt arbete. Forskningen har också kommit fram till att volontärer som arbetar med idrottsevenemang har utvecklat ett socialt kapital genom att de skapar nya relationer, lär sig nya saker och arbetar för en social tillställning (Wicker, 2017).

Fiorillo (2011) tar upp flera studier som visar att utbildningsnivån har en betydelse när det handlar om att arbeta ideellt. Personer med enbart grundskoleutbildning eller universitetsutbildning arbetar märkbart mindre ideellt än personer som har gått ut gymnasiet, alltså har en så kallad mellanutbildningsnivå. En orsak till detta kan vara att personer med universitetsutbildning har en för hög alternativkostnad. Det skulle alltså kosta dem för mycket att avstå deras vanliga, avlönade arbete om de skulle arbeta ideellt.

Engelberg, Skinner och Zakus (2013) diskuterar begreppet organizational commitment i sin artikel. Det kan översättas till organisatoriskt engagemang och handlar om att man har en anknytning till organisationens mål, vilket enligt forskningen verkar leda till att volontärerna stannar kvar i organisationen, de tillfredsställs och de presterar bra. Denna artikel tar upp hur volontärer i ungdomsidrotter ser på sitt organisatoriska engagemang och hur detta påverkar deras motivation. Trots att detta har fokus på ungdomsidrott så kan resonemanget vara applicerbart även på andra idrottsföreningar, där inte ungdomarna utgör den största gruppen (Engelberg, Skinner, Zakus, 2013).

Författarna av denna artikel tar upp en modell för idrottsvolontärer som tidigare forskning har tagit fram. Denna modell har tre nivåer av volontärmotiv med olika betydelser. I toppen är en nivå de kallar för kärnmotiv, som sägs handla om att ”hjälpa en sak”. Alltså att göra någonting bra för andra. Detta är en vanlig och den viktigaste nivån för alla volontärer och motsvarar den osjälviska delen i att arbeta ideellt. Den andra nivån kallas för primära motiv och handlar om en persons egna behov och intressen. Genom denna forskning har de kommit fram till att volontärer inom idrott kommer med större sannolikhet att bli involverade på grund av att någon i deras närhet är involverade, jämfört med volontärer inom andra organisationer. I detta fall när det handlar om ungdomsidrott är detta väldigt vanligt då föräldrar arbetar ideellt på grund av att deras barn är medlemmar i föreningen. Nivån längst ner i denna modell kallas för sekundära motiv och täcker det sociala perspektivet och personlig utveckling (Engelberg, Skinner, Zakus, 2013).

Författarnas egen undersökning kommer fram till att en vanlig anledning till involvering i en idrottsförening är känslan av skyldighet. Dessa personer vill ge tillbaka till föreningen. Även utveckling av sina egna färdigheter är ett motiv för att arbeta ideellt (Engelberg, Skinner, Zakus, 2013).

2.4 Sammanfattning av teorin

Ett återkommande resultat av forskningen är att personer med heltidsarbete eller heltidsstudier, och därmed inte har så mycket fritid, arbetar mindre ideellt än personer som har mer fritid.

Även personer med familj arbetar mindre ideellt än de som inte bor med någon familj. Fiorillo (2011) kommer fram till att arbetslösa och pensionerade personer arbetar ideellt i stor utsträckning, vilket är på grund av att de har mycket fritid. Av denna forskning framkommer inget om att kön eller ålder har någon betydelse när det handlar om att arbeta ideellt.

Däremot har studier kommit fram till att utbildningsnivå har betydelse när det handlar om volontärarbete. Friorillo (2011) kommer fram till att personer med grundskoleutbildning eller universitetsutbildning arbetar mindre ideellt än personer med en gymnasieutbildning som högst. Fiorillo (2011) tar upp två stycken studier som menar på att personer med en så kallad mellanutbildningsnivå har störst sannolikhet att arbeta ideellt.

Det har även gjorts indelningar för olika typer av volontärer. Egli, Schleisinger och Nagel (2014) har tagit fram fyra olika typer baserat på volontärernas förväntningar. Dessa kallas för bekräftelsesökande, materiella incitamentssökande, deltagande- och kommunikationssökande och stödsökande volontärer. Engelberg, Skinner och Zakus (2013) har delat in volontärerna baserat på deras engagemang. Dessa har fått namnen föräldrar, specialister, uppgiftsorienterade och grupporienterade volontärer.

Olika motiv till varför personer arbetar ideellt har tagits fram. Wicker (2017) menar att olika anledningar till att arbeta ideellt kan vara nostalgi, intresse av idrotten och att personer vill dela och visa upp sin kunskap. En annan stor motivation handlar om kamratskap, gemenskap och att skapa nya relationer och även lära sig nya saker. Engelberg, Skinner och Zakus (2013) har kommit fram till att ett vanligt motiv till varför personer är villiga att arbeta ideellt är att de känner en skyldighet att ge tillbaka till föreningen. Denna forskning har också kommit fram till att engagemang i en idrottsförening är vanligare bland personer som sedan tidigare har någon i sin närhet som är engagerad i föreningen. Engelberg, Skinner och Zakus (2013) tar också upp att känslan av att göra en god sak, att vara osjälvisk, är ett vanligt motiv för att volontärarbeta.

En central del av volontärarbete är uppdelningen mellan formella och informella volontärer, som Wicker (2017) tar upp. Engelberg, Skinner och Zakus (2013) har gjort en liknande uppdelning, men kallar sina volontärer för seriösa, ”vanliga” och projektbaserade volontärer.

Detta handlar om att de formella och seriösa volontärerna har en mer formell och strukturerad roll i föreningen där de regelbundet arbetar för föreningen. Informella och vanliga volontärer arbetar mer sporadiskt och har inte en tydlig roll inom föreningen. Projektbaserade volontärer

kan också kopplas till informella volontärer. De arbetar endast vid speciella event eller projekt, när det behövs.

I nästa kapitel utvecklas ett metodavsnitt som förklarar hur empirin har tagits fram för denna uppsats. Sedan ska teorier ur detta avsnitt analyseras och jämföras med empirin. De delar av teorin som kommer få störst fokus i analysen är bakgrunden gällande fritid och utbildning, motivationens påverkan av ekonomisk kompensation och de olika typindelningarna som gjorts baserat på engagemang och förväntningar.

3. METOD

Detta kapitel beskriver hur undersökningen ska genomföras och de forskningsmetoder och den litteratur som valts.

3.1 Metodteori

I denna uppsats började processen med att teori samlades in inom ämnet. Efter detta samlades empirin in och analyserades med teorin. Detta innebär att ansatsen i denna uppsats huvudsakligen är deduktiv (Jacobsen, 2002).

För denna uppsats har en kvalitativ metod genom intervjuer valts. Intervjuerna sker dels via telefon och dels ansikte mot ansikte, beroende på den geografiska plats som personen som intervjuas befinner sig på.

Det finns två typer av struktur på en intervju, strukturerade och ostrukturerade. En strukturerad intervju har identisk form och ordning på frågorna i varje intervju. I den ostrukturerade intervjun kan frågorna skilja mer mellan varje intervju. Målet är att låta personen berätta sin historia med egna ord och ha mer möjlighet att påverka utformningen av intervjun. En kvalitativ intervju går mer åt de ostrukturerade hållet. En intervju är ett samtal med ett syfte, vilken skiljer intervju från ett tillfälligt samtal (David, Sutton, 2016). I denna uppsats används halvstrukturerade intervjuer. Det innebär att centrala teman har hittats ur tidigare forskning och av dessa teman har frågor formulerats att använda i intervjuerna. Dessa frågor kan användas på ett relativt strukturerat sätt eller som ett komplement (David, Sutton, 2016). På detta sätt är det möjligt att få en bra helhetsbild av det som undersöks och består av ett mindre antal intervjuer jämfört med användning av kvantitativ metod (Nationalencyklopedin, uå. c.).

Ett alternativ var att använda sig av kvantitativ metod. Detta skulle innebära en mer strukturerad och formaliserad metod som skulle sammanfattas i statistisk form. Detta sker ofta genom enkäter vilket gör att ett större antal personer kan användas i undersökningen (Nationalencyklopedin, uå. d.). Nackdelen med en kvantitativ metod är att intervjupersonen inte får så stort utrymme för sina svar och det blir inte så personligt som det kan bli vid en kvalitativ intervju (David, Sutton, 2016). Exempel på relevanta studier som använt en kvantitativ metod är Swierzy, Wicker och Breuer (2017). Även Egli, Schlesinger och Nagel (2014) har gjort en kvantitativ studie. I detta fall är det dock viktigt att få en tydlig bild av varje enskild persons erfarenheter och känslor för att kunna besvara forskningsfrågan. Det är även intressant att se en liknande studie ur ett kvalitativt perspektiv och därför lämpar sig en kvalitativ metod bäst för denna typ av undersökning.

3.2 Litteraturstudie

För att få fram relevanta teorier och tidigare forskning har olika databaser och nyckelord använts. Även en del tryckt litteratur har använts för att definiera olika begrepp och teorier. De databaser som använts för att hitta vetenskapliga artiklar är Google Scholar och Business Source Premier. För att hitta relevanta artiklar i dessa databaser har olika kombinationer av nyckelord använts. Dessa nyckelord är till exempel volonteer, sport clubs, management, motivation, non-profit organizations.

3.3 Urval av idrottsföreningar och intervjupersoner

Tre stycken idrottsföreningar har valts ut där två personer ur varje idrottsförening har intervjuats. Dessa idrottsföreningar är verksamma inom idrotten styrkelyft. Styrkelyft är en kraftsport där en tävling består av tre delgrenar, knäböj, bänkpress och marklyft. Det bästa resultatet i varje delgren räknas ihop till en total som är det sammanlagda resultatet (Svenska Styrkelyftsförbundet, 2019, a). Enligt Svenska Styrkelyftsförbundet består serien av fyra omgångar per år, där man även kan kvala till SM genom att uppnå vissa kvalgränser. I styrkelyft delas man in i kön, men också i olika vikt- och åldersklasser (Svenska Styrkelyftsförbundet, 2020, b).

Valet av idrottsföreningar baseras på föreningarnas storlek. Föreningarna är små och har som mest 150 medlemmar. De bedrivs helt ideellt, vilket innebär att alla personer i föreningen arbetar utan någon typ av lön. Idrottsföreningarna är belägna i norra delen av Sverige.

Författaren av denna uppsats är själv boende i norra delen av Sverige och aktiv tävlande inom styrkelyft. Detta har bidragit till att de tre största och mest aktiva föreningarna inom distriktet Norra Norrland har valts. Föreningarna som har valts ut bedriver inte någon form av barn- eller ungdomsverksamhet.

Urvalet av intervjupersoner grundar sig i att en ur varje förening är ordförande och en har på något annat sätt förtroendeuppdrag och arbetar ideellt för föreningen. Valet av den andra intervjupersonen har ofta baserats på tips från ordförande i samma förening eller att författaren till denna uppsats är bekant med personen i fråga. De personer som valts ut har någon typ av ansvar i föreningen och arbetar regelbundet ideellt i föreningen och kan även kallas för formella volontärer enligt teorin i föregående kapitel. För att personerna ska vara relevanta för studien krävs det att de har en tydlig post i föreningen där det krävs att de arbetar regelbundet.

3.4 Tillvägagångssätt

Intervjuprocessen började med att de aktuella personerna i idrottsföreningarna fick ett meddelande via Facebook Messenger där de fick frågan om de ville deltaga i en intervju.

Intervjupersonerna fick utskickat exempelfrågor innan intervjun för möjlighet för förberedelse.

Varje person som har intervjuats har även fått frågan om det är okej att nämnas vid namn eller om de vill vara anonyma. Ingen av intervjupersonerna kom fram till att de ville vara anonyma.

Intervjun skedde via ljudsamtal på Facebook Messenger för att underlätta inspelning och efter intervjun har allt transkriberats för enkel användning av empirin.

Empirikapitlet delades in i tre avsnitt baserat på varje förening. Där presenterades varje berättelse var för sig som framkommit av intervjuerna, för att få en bra överblick. I början av analyskapitlet sammanfattades vad som motiverar varje person och sedan skrevs ett jämförande avsnitt mellan varje person och diskuterades det vilka typindelningar som går att identifiera i de olika personerna. Sedan analyserades empirin mot den resterande teorin om fritid, utbildning, förväntningar och ekonomisk kompensation. Sist sammanställdes slutsatserna som studien kommit fram till.

3.5 Metodkritik

Då författaren av denna uppsats är involverad i den utvalda idrotten finns det på förhand en uppfattning av vad som motiverar personer inom idrotten. För att författarens åsikter eller värderingar inte skulle påverka studien har ett objektivt synsätt använts. Det innebär att intervjuguiden och samtalen baseras på vad tidigare forskning menar motiverar och engagerar volontärer, vilket har gjort att författaren kunnat hålla sig kritisk till sina egna uppfattningar.

Genom att intervjuerna spelades in och dokumenterades säkerställdes det att informationen var korrekt och stämde överens med vad intervjupersonerna hade sagt. Att intervjupersonerna fick utskickat exempelfrågor innan intervjun för möjlighet för förberedelse kan ses som problematiskt. Detta kan ha lett till att intervjupersonerna lämnade på förhand bestämda svar som personen vill ska nämnas i studien, men som kan avvika från sanningen.

Gällande validiteten, matchningen mellan undersökningen och verkligheten, kan två indelningar göras. Intern och extern validitet. Den interna validiteten visar om den information som framtagits faktiskt stämmer överens med det som ska undersökas. Detta har kontrollerats genom att studenter och handledare har kritiskt granskat uppsatsen under seminarium. Den externa validiteten handlar om informationen visar verkligheten för den större populationen där urvalet har gjorts. I denna uppsats har endast sex personer intervjuats och dessa är endast aktiva inom en idrott. Detta innebär att studien inte kan generaliserats till större populationer och miljöer fullt ut (Matthew, Sutton, 2016). Studien kan däremot bidra till att täcka det forskningsgap som finns gällande små idrottsföreningar och öppna upp för diskussioner om vad som motiverar volontärer att engagera sig.

4. EMPIRI

I detta kapitel framförs empirin som kommit från intervjuer med sex stycken personer ur tre olika idrottsföreningar inom styrkelyft. Först presenteras den aktuella idrottsföreningen och efter följer intervjuerna ut respektive förening.

4.1 Luleå Atletklubb

Luleå Atletklubb riktar in sig på styrkelyft och tyngdlyftning i centrala Luleå. Ingen inom Luleå Atletklubb får någon typ av ersättning för sitt arbete, vilket innebär att alla i föreningen arbetar helt ideellt. Luleå Atletklubb har i dagsläget ungefär 150 medlemmar. De personer som har valts ut till intervjun är PärJohan Fredrickson som sitter som ordförande och Magnus Wikström som är en tidigare styrelsemedlem men har idag flera förtroendeuppdrag inom föreningen.

4.1.1 Ordförande

Luleå Atletklubbs ordförande PärJohan Fredrickson är 39 år och lever tillsammans med sambo och fyra barn. Han jobbar åt Luleå Kommun på Räddningstjänsten, som inspektör. Han har en yrkesförberedande utbildning som eftergymnasial. Han har suttit som ordförande sen i februari i år, alltså är han väldigt ny på den posten. Innan han tillträdde som ordförande har han suttit som sekreterare i ungefär tre år. Han är en aktiv tävlande för föreningen. PärJohan uppskattar att han arbetar mellan en och två timmar i veckan med föreningen. Han konstaterar dock att han hade mer att göra under sin tid som sekreterare jämfört med vad han har idag som ordförande.

”Normalt sett är det mindre sysslor som ordförande, känner jag.

Det var mer att styra upp som sekreterare, i och med de arbetsuppgifter som man hade då.”

PärJohan har suttit i styrelsen under hela sin tid inom Luleå Atletklubb. Det började med att han var delägare i ett privat företag som hette Crossfit Luleå. Han gick där över till att fokusera mer på tyngdlyftningen och bestämde sig för att starta upp en ideell förening som fick namnet Luleå Skivstångsklubb. Denna förening använde Crossfit Luleås lokaler och när Crossfit Luleå sattes i konkurs hade inte Luleå Skivstångsklubb någonstans att vara. Då tog PärJohan kontakt med Luleå Atletklubbs dåvarande ordförande och frågade om de var villiga att ta över lite lyftare. Då löstes Luleå Skivstångklubb upp och föreningens lyftare, den lilla utrustningen som fanns och kompetensen över till Luleå Atletklubb. Det är på den vägen som PärJohan har tagit sig in i föreningslivet och i Luleå Atletklubb. Han blev ansvarig över tyngdlyftningsdelen och det skapades inofficiellt två sektioner inom Luleå Atletklubb, en för styrkelyft och en för tyngdlyftning. Dessa två sektioner är endast uppdelade för enkelhetens skull gällande marknadsföring för att det ska synas att föreningen har båda delarna. I övrigt är allt inom samma förening och ekonomi.

När PärJohan får frågan om vad som motiverar honom till att arbeta ideellt svarar han bestämt:

”Motivationen är ju ganska enkel egentligen. Det är för att jag tycker om träningsformen som den är, jag vill att träningsformen

ska finnas i en så pass stor stad som Luleå faktiskt är.”

Han vill hålla Luleå Atletklubb vid liv och speciellt sektionen tyngdlyftning inom föreningen.

Han poängterar att det inte finns många alternativ att välja bland om man vill tävla i tyngdlyftning i Luleå, vilket gör det extra viktigt att det som finns ska finnas kvar.

För PärJohan är det inte jätteviktigt att han själv ska utvecklas av arbetet med föreningen, utan han ser det mer som en bonus. Även att lära känna andra människor ser han som en bonus, han tycker att det är roligt, men inte en anledning till varför han gör jobbet.

När det gäller ekonomisk kompensation är PärJohan väldigt tydlig med att hans eget arbete i föreningen inte borde kompenseras ekonomiskt på något sätt. Han tycker inte att tiden som läggs ner är tillräckligt för att det ska motsvara någon form av ekonomisk belöning. Han tycker att för att det ska vara aktuellt för att belönas ekonomiskt ska mer timmar läggas ner varje vecka. PärJohan tror att det hade varit positivt för hans motivation om det fanns möjlighet att få ekonomisk ersättning för arbetet. Han menar att han skulle ha möjlighet att lägga ner mer tid i föreningen. Problemet anser han är att det kostar för mycket om det ideella arbetet skulle ta tid från hans vanliga syssla, alltså heltidsarbetet. Om han därför hade kunnat gå ner i tid på sitt vanliga arbete och sedan fått betalt för det arbetet i föreningen så hade det kanske varit skäligt, menar han.

Han tror däremot att föreningslivet och styrkelyft hade förändrats på ett positivt sätt om det fanns möjlighet till ekonomisk kompensation för personer som arbetar. Han tror att folk idag är mer benägna att arbeta om de får någon ersättning. Han menar att det nog skulle bli motiverande från båda håll, att personerna får betalt och uppskattar det, men också att föreningen kan ställa högre krav.

PärJohan tycker att han har tydliga riktlinjer gällande vad som förväntas av honom som ordförande. Dessa riktlinjer är interna inom föreningen. Han säger att föreningen har press utifrån när det gäller anti doping till exempel, vilket är på PärJohans ansvar lite då han är ordförande.

4.1.2 Lokal- och materialansvarig

Magnus Wikström är lokal- och materialansvarig på Luleå Atletklubb. Han presenterar sig som 25 år gammal och student på Luleå Tekniska Universitet. Han har en flickvän men bor ensam.

Magnus har en hel del uppgifter inom föreningen. Just för tillfället sitter han inte i styrelsen men har tidigare suttit som ledamot. Han hoppade av sin styrelsepost på grund av att han ville fokusera på att avsluta sina studier, men har tagit tillbaka en del ansvarsuppgifter. Idag är han ansvarig för träningslokalen, för förråden och klädförsäljning. Han sköter även om kommunikation och hemsidan. Under tiden han satt som styrelseledamot hade han ungefär samma uppgifter som idag. Tidigare var han även ansvarig för den grupp av föreningstränare, med organisering och utbildning. I styrelsen satt Magnus i tre år. Han uppskattar att han i nuläget lägger ungefär två timmar i veckan på arbetet i föreningen.

Sammanlagt har Magnus varit medlem i Luleå Atletklubb i snart sex år. Under denna tid har han tävlat aktivt, men har för tillfället inte möjlighet att tävla på grund av skada. Målet är att återgå till tävling så fort kroppen är redo för det igen.

Magnus konstaterar att:

”Jag tycker att en viktig del för mig är att ge tillbaka till den andan som fanns här när jag kom ny till föreningen. Jag flyttade till en annan stad, i en

annan del av landet, helt själv och fann gemenskap och engagemang, som kom av ideellt arbete.”

Han vill vara med och fortsätta hålla denna anda, som han uttrycker det, till liv för att han tycker att det är en fin grej. Han tycker att han får lära sig mycket genom arbetet i föreningen. Han får en inblick i hur det är att arbeta och leda och driva olika projekt. Detta tycker han har varit givande för sin egen del, men också förhoppningsvis för sin framtida karriär.

Det Magnus anser är den största anledningen till varför han arbetar ideellt för Luleå Atletklubb är för att han brinner för sporten och han vet att sporten inte finns om föreningslivet inte finns.

”Det är anledningen till att jag är beredd att offra lite för att både jag, och andra ska få ta del av det som jag tycker är fint.”

Magnus säger att han förväntar sig en viss respekt för den tiden som han offrat i föreningen.

Han tycker inte att man ska få betalt för vanliga uppgifter men att få specifika uppgifter bör innebära finansierad ersättning. Detta är något som han själv har erfarenhet av. De personer som har i uppgift att sköta medlemskap i föreningen bär ett stort lass och arbetar nästan som personal. Dessa anser Magnus borde få ekonomisk ersättning efter väl utfört uppdrag, vid årets slut, till exempel genom att få medlemsavgiften återbetald. Han har även själv mottagit en engångssumma för ett projekt där han skrev ett träningsprogram som skulle vara tillgängligt för alla via Luleå Atletklubbs hemsida och under Luleå Atletklubbs namn. Detta var alltså ett projekt utöver Magnus vanliga arbetsuppgifter där man såg ett behov och där var Magnus den person som passade bäst för uppgiften. Magnus anser alltså att större uppgifter som kräver mycket tid bör ersättas ekonomiskt på något vis, men inte när det handlar om vanliga, mindre uppgifter för föreningen.

Magnus anser att han inte har dessa uppgifter endast för att någon ska ha dem. Han menar att han sitter på denna stol för att han vill göra arbetet och för att han passar bra för uppgiften. Han har själv satt ribban väldigt högt och anser att arbetet bli som bäst när han utför uppgifterna.

Magnus tror inte att han hade blivit mer motiverad om han skulle fått någon ekonomisk ersättning för sina arbetsuppgifter. Han är osäker på hur föreningar över lag skulle påverkas av att ekonomisk ersättning delades ut till de som arbetar. Han menar att det kan vara lättare att motivera människor till att hjälpa till men han är också rädd att det kan göra att personer blir inblandade av fel anledningar.

Något annat som Magnus kommit fram till är att det finns väldigt dåligt med riktlinjer inom föreningen. Detta tror han kan påverka att färre nya personer vill börja arbeta ideellt. Han upplever att det är svårt att fylla vissa poster där uppgifter kan ses som omfattande och komplicerade och att det även ibland är personer som blivit valda till poster utan att själva veta alls vad de har för arbetsuppgifter. Detta anser Magnus är något som bör förbättras.

4.2 Umeå Power

Umeå Power är belägen i Umeå och är endast aktiv inom styrkelyft. Umeå Power har för tillfället ungefär 30 medlemmar. Även Umeå Power är bedrivs helt ideellt och ingen inom föreningen får betalt för sitt arbete. Umeå Powers ordförande Jan Lundberg och Anna Eriksson som sitter som kassör har intervjuats.

4.2.1 Ordförande

Jan Lundberg sitter som ordförande för Umeå Power. Han är 52 år och ensamstående. Han är egenföretagare inom friskvård och har läst gymnasiet och sedan utbildat sig inom massage och friskvård efter gymnasiet. Jan har suttit som ordförande i 22 år och det är under hela föreningens livstid. Han var nämligen den som tog initiativet till att starta upp klubben för 22 år sedan. Jan tävlar aktivt för föreningen.

Jan säger att antalet timmar som han lägger på arbetet i föreningen varierar väldigt mycket från år till år, beroende på vad som finns att göra. Han tror att han snittar tio timmar i veckan, vilket allt då är ideellt arbete.

När Jan fick frågan om vad som är den största anledningen till att han arbetar ideellt svarar han:

”Det är väl för att jag är mån om klubben, helt enkelt. Det är ju någonting som jag själv tog initiativet till att starta upp och då ser

man ju det lite som sitt eget och i och med att jag inte har familj som att man har drivit det framåt genom alla åren.”

Anledningen till att han startade upp Umeå Power var för att den förening som han representerade innan inte gjorde tillräckligt med arbete mot doping, säger han. Då det inte fanns någon alternativ förening så startade han istället upp sin egen förening.

Jan berättar att han inte gör arbetet i föreningen för sin egen skull. Nu när han har gjort det så länge så är det rutin för honom.

”Just nu jobbar jag för att klubben ska utvecklas och må bra.”

Något som begränsar honom med att utveckla hela föreningen är att de tränar i en kommunal lokal, vilket han anser gör att det är svårt att utöka föreningen på önskat sätt.

Jan trycker på att han är för ideell verksamhet och därför inte tycker att arbetet ska kompenseras ekonomiskt. I dagsläget finns inga pengar att betala till de som arbetar, då alla pengar som

kommer in går till tävlingsverksamheten och gör så att klubben kan gå runt. Om verksamheten skulle se annorlunda ut kanske det skulle fungera, säger han. Om de till exempel hade ett eget gym som kräver mycket arbete och om den tiden som behövdes läggas ner skulle gå ut över ens vanliga arbete. Men i dagsläget gör det inte det, säger Jan. Om han skulle ha möjlighet att få ekonomisk kompensation för arbetet så skulle han bli mer motiverad att lägga ner mer tid på arbetet i föreningen, tror han. Men det skulle då kräva en ersättning som skulle motsvara den lön han får på sitt vanliga arbete, för att kunna välja bort det.

Jan konstaterar att han är lite orolig över vart styrkelyftet är på väg. Han tror att efter crossfiten kom in i bilden mer har det haft inflytande även på styrkelyftet. Där är det mer att människor bara vill betala en summa och sedan inte hjälpa till med något, säger han.

”Men då skulle det ofta bli så stora summor att betala att det skulle bli mer kommersiell verksamhet än en föreningsverksamhet.”

Detta är något som Jan inte tycker om. Han tror att det är lätt att de som arbetar i det tysta in får den uppmärksamhet de förtjänar och att en del föreningsverksamhet inte skulle gå runt om alla skulle få ersättning för sitt arbete.

Jan berättar att han också arbetar för att få de i föreningen att ta större poster än vad han har.

Till exempel styrelseposter i Norra Norrlands styrkelyftsförbund. Han vill att vissa ska ta klivet ut från föreningen och göra något större och bidra till styrkelyftet i stort. Det är en typ av engagemang som han saknar från andra föreningar i distriktet.

4.2.2 Kassör

Anna Eriksson sitter som kassör för Umeå Power. Anna är 28 år, lever med sin sambo och jobbar på trafikverket som projektingenjör. Hon har en civilingenjörsutbildning inom industriell ekonomi.

Som kassör har Anna suttit i ungefär tre år och varit medlem i föreningen i fem år totalt. Hon tävlar även aktivt för föreningen. Hon uppskattar att hon lägger ner någon timme varje vecka i föreningen i snitt, men att det varierar väldigt mycket beroende på om de ska hålla i en tävling eller liknande. Hon tar upp att hennes arbete tar mycket tid och att även hennes träning kräver mycket av hennes fritid. Därför menar hon att hon inte har så mycket tid över att lägga på föreningsarbete.

När det gäller Annas motivation till att arbeta ideellt anser hon att det finns många anledningar.

Hon säger att styrkelyft är den enda sporten hon verkligen har brunnit för och att hon är en person som är duktig på att ta tag i saker och drivande i olika situationer som kan vara bra för en förening. Hon menar att en stor anledning till att hon sitter som kassör är för att hon tycker att hon passar bra i den rollen och att hon kan bidra med mycket till föreningen, men också till styrkelyft i sig. Detta leder till att hon tycker att det är väldigt roligt och uppskattar att ha en ledande roll. Hon tror även att en anledning till att hon sitter kvar som kassör är för att hon är orolig att andra inte har lika bra koll som henne och att arbetet därför inte skulle bli lika bra.

Det skulle göra att om hon hoppade av skulle föreningen påverkas negativt och med tanke på att föreningen är så pass liten skulle det kunna påverka föreningens existens.

”Jag tror det är just det att jag känner att jag har mycket att säga till om just innan styrkelyft, att det är någonting som jag brinner för och

då blir det som automatiskt att jag tycker att det är kul att få ha en lite ledande position.”

Anna tycker inte att den tid som läggs ner i föreningen är tillräckligt för att det skulle motsvara någon ekonomisk kompensation. Hon tycker därför inte att hon borde få någon typ av kompensation för arbetet. Men på ett sätt tror hon att det skulle motivera henne om det fanns ekonomisk kompensation att få för arbetet hon lägger ner. Det skulle göra att hon skulle ha möjlighet att lägga ner mer tid på föreningen. Hennes heltidsjobb är krävande och har inte tid att lägga väldigt mycket tid i arbetet i föreningen och därför skulle det bli mer motiverande att lägga lite extra tid på arbetet i föreningen om det fanns möjlighet att kompenseras ekonomiskt.

Anna tror också att idrotten skulle vinna på att ge ekonomisk ersättning till de som arbetar i föreningen.

”Det jag känner är att det blir ju lite problem med att jobba ideellt och folk gör det på sin fritid, folk tar inte sitt ansvar.”

Detta leder till att de få personer som verkligen är engagerade och tar ansvar, som hon själv, får allt på sitt eget bord istället, säger hon. Därför tror hon att om styrelsemedlemmar skulle kompenseras för arbetet så skulle det kunna ställas högre krav vilket troligtvis skulle leda till högre kvalitet på arbetet.

Anna tycker att det inte finns tydliga riktlinjer för varken hennes post eller andra poster i styrelsen. Hon tror att det kan vara bra att nya personer som vill engagera sig får en mindre introduktion om hur det är att vara med i en styrelse och vad en styrelse gör, för att göra det lättare för dem att ta en post.

4.3 Kiruna Atletklubb

Även Kiruna Atletklubb är helt ideell utan någon form av ekonomisk kompensation. Kiruna Atletklubb befinner sig i Kiruna och har ett trettiotal medlemmar och är endast aktiva inom styrkelyft. De personer som har deltagit i intervju är ordförande Markus Larsson och sekreterare André Johansson.

4.3.1 Ordförande

Markus Larsson är ordförande för Kiruna Atletklubb. Han är 45 år och har ett barn och en sambo. Han jobbar i vanliga fall som ordningsvakt men är för tillfället permitterad på grund av det rådande Covid-19. Han är utbildad på gymnasienivå. Markus tävlar aktivt för föreningen och har tävlat för landslaget under många år.

Markus har varit ordförande sedan 2005 då föreningen blev Kiruna Atletklubb. Tidigare hette den World Class Kiruna IF för att de började träna på ett World Class-gym. Men när det gymmet lade ner döptes föreningen om till Kiruna Atletklubb. Markus säger att mängden arbete i föreningen varierar hela tiden men uppskattar att det är ungefär tolv timmar i veckan, vilket allt är helt ideellt arbete.

Så varför lägger Markus all denna tid på ideellt arbete i föreningen?

”För att föreningen ska finnas kvar, för att jag ska kunna fortsätta medstyrkelyft och både träna och tävla. Det är väl den största

anledningen.”

När det inte är någon annan som har tagit på sig posten som ordförande, har det gjort att han har suttit kvar för att det krävs. Hans stora intresse för idrotten och föreningen ligger alltså bakom hans motivation.

Markus förväntar sig inte någon kompensation för arbetet i föreningen, på grund av att den möjligheten inte finns.

”Utan det duger om de uppskattar det jag gör, att jag känner att de övriga medlemmarna tycker om det jag gör, att man inte jobbar och lägger ner sin tid och det inte uppskattas, men det upplever

jag att det gör.”

För Markus personligen tror han inte att han hade motiverats mer av ekonomisk kompensation.

Han menar att han själv redan gör vad han kan och vet att han gör det för föreningen, inte för att han behöver betalt. Däremot tror han att det skulle bli lättare att få in fler nya människor att sitta i styrelsen om det skulle finnas möjlighet att kompensera dem ekonomiskt. Han säger att han tror att det skulle leda till mer variation i styrelsen och att det inte bara är de så kallade eldsjälarna som engagerar sig.

Markus konstaterar att det finns tydliga riktlinjer för varje styrelsepost, som gör det lättare för nya personer att ta en post.

4.3.2 Sekreterare

Den sista intervjun gjordes med André Johansson som sitter som sekreterare för Kiruna Atletklubb. Utöver detta sitter han även som kassör i styrelsen i Norra Norrlands styrkelyftsförbund. André är 30 år och bor ensam. Han arbetar som elektriker och har en gymnasial utbildning, med tillägg för vissa kurser inom elektronik. Som sekreterare har André suttit sedan 2014, alltså ungefär sex år, och detta är den enda styrelseposten han har haft inom Kiruna Atletklubb. Medlem i klubben har han varit sedan 2010, alltså i tio år i år. Han har tävlat aktivt för föreningen men med uppehåll för tillfället på grund av skador, men planerar att tävla igen. Han uppskattar att hans styrelsearbete ungefär ligger på 20 minuter i veckan i genomsnitt.

Andrés arbetsuppgifter går ut på att göra det mesta skriftliga arbetet inom föreningen och när de håller tävlingar sitter han alltid i sekretariatet. Han påpekar också att mång arbetsuppgifter inte är helt förutbestämda, utan alla gör lite av allt som behövs, i en så pass liten förening.

Det som motiverar André till att arbeta ideellt i föreningen är att han tycker att det är viktigt.

”Det måste ju finnas personer som arbetar ideellt eftersom vår verksamhet inte drivs ekonomiskt, det funkar ju inte på det viset.

Jag tycker det är viktigt och det känns bra att hjälpa till, oavsett om det är ideellt eller inte. ”

Han nämner även att han hoppas på att göra folk glada och han uppskattar om andra i föreningen tycker att han gör ett bra jobb. Han konstaterar också att umgänge och gemenskap är något han tycker är viktigt.

”Det är ju en väldigt stor del av föreningslivet, enligt mig.”

Gällande ekonomisk kompensation är André lite kluven. För arbetet inom Kiruna Atletklubb tycker han inte att han borde få någon kompensation. Däremot nämner han att hans arbete inom Norra Norrlands styrkelyftsförbund hade motiverats mer av kompensation.

”Det kan vara ganska omotiverade att åka ner till Örebro och förstöra en hel helg när det är möte där nere.”

Han konstaterar dock att han inte har några problem att arbeta ideellt och att han gör arbetet för Norra Norrlands styrkelyftsförbund, trots brist på kompensation. Men en ökad motivation hade kompensationen troligtvis lett till. När det handlar om idrotten i stort och om föreningslivet hade förändrats av att det fanns mer pengar i omlopp är André osäker. Han tror att det i sådana fall skulle krävas en lång tids utveckling.

5. ANALYS

I detta kapitel ska den insamlade empirin jämföras och analyseras mot teorin. Kapitlet börjar med en mindre inledning och sammanfattning av de olika personernas drivfaktorer för att sedan övergå till hur detta kopplas till teorin.

5.1 Inledning

Efter att ha intervjuat personerna från de olika idrottsföreningarna är det möjligt att se likheter mellan de olika personerna. Men trots det lilla urval av intervjupersoner finns även en del olikheter i vad som motiverar dem. För det första är det ett ganska brett åldersspann mellan intervjupersonerna, med den yngsta på 25 år och den äldsta på 52 år. Alla har även väldigt olika familjeförhållanden och arbeten. En gemensam faktor för alla intervjuade personer är att de tävlar aktivt för föreningen och därför är en del av idrotten.

Drivkrafterna skiljer sig åt mellan de intervjuade. Den främsta anledningen till PärJohan engagerar sig ideellt är uppskattningen av träningsformen och att han vill bidra till att föreningen ska finnas kvar. Magnus största drivkraft ligger i kopplingen till föreningen och intresset för idrotten. Han vill bidra till bra gemenskap i föreningen och vill att den och hela idrotten ska kunna leva vidare. Jan har en stark anknytning till föreningen, vilket är en stor motivationsfaktor för honom. Han var en av dem som startade upp föreningen och det har gjort att han är extra mån om att den ska må bra och fortsätta utvecklas. Annas stora intresse för sporten är en anledning till att hon vill engagera sig. Hon trivs även med att ha ett stort ansvar och uppskattar att andra tycker att hon gör ett bra jobb. Markus är också en av dom som arbetar för att föreningen ska finnas kvar och för att han ska kunna fortsätta med styrkelyft. André blir motiverad av att han får känna sig behövs och han tycker om att hjälpa till i föreningen.

En röd tråd som går att se genom nästan varje person är föreningens och idrottens överlevnad.

Detta kan kopplas till att detta är en så pass liten idrott med väldigt små idrottsföreningar. Det innebär att om dessa personer säger upp sitt ansvarstagande så innebär det en risk för föreningens existens. Om föreningarnas överlevnad hotas så hotas även idrotten.

Det finns alltså olika motivationer och drivkrafter bakom dessa personer, men det går även att se likheter. Dessa och annat som kan påverka personernas ideella arbete kommer att diskuteras och analyseras i fortsättningen av detta kapitel.

5.2 Motivation

Huvudfokus för denna uppsats ligger i frågan om vad som motiverar dessa intervjupersoner att arbeta ideellt inom respektive idrottsförening.

En första gemensam faktor bland alla intervjupersoner är att de tävlar aktivt för sin idrottsförening. Detta kopplas till att faktiskt alla nämner att det är viktigt att arbeta ideellt för idrottens skull. De vet att idrotten kräver ideellt arbete från föreningslivet och alla vill kunna fortsätta träna och tävla.

En annan återkommande motivationsfaktor är kopplingen till den specifika föreningen. Magnus och Jan nämner detta i intervjun. För Magnus är det viktigt att ge tillbaka till föreningen. Han förklarar att föreningen betydde mycket för honom när han flyttade till en helt ny stad ensam och han vill fortsätta hålla detta vid liv för att andra ska bemötas av samma anda, som han uttrycker det. Jan har en annan typ av koppling till föreningen då han var den som tog initiativet till att starta upp den för 22 år sedan. Detta menar han har gjort att han tycker att föreningen är lite som hans egen och är väldigt mån om den och vill att den ska fortsätta leva vidare. Han tar även upp att detta också har att göra med att han inte har någon egen familj, vilket har gjort att han har lagt mycket tid på föreningen istället.

I teoriavsnittet beskrivs en indelning av volontärer som gjorts baserat på deras engagemang.

Dessa grupper har benämnts, föräldrar, specialister, uppgiftsorienterade och grupporienterade volontärer (Engelberg, Skinner, Zakus, 2013). I detta fall är gruppen föräldrar inte aktuell, detta på grund av att ingen av de utvalda föreningarna bedriver någon direkt barn- eller ungdomsverksamhet. Gruppen som kallas specialister innebär personer som tidigare varit involverad i idrotten eller föreningen och numer antingen coachar eller på annat sätt arbetar för föreningen. Enligt teorin undviker dessa personer styrelseposter och arbetar mer vid enstaka tillfällen. Ingen av intervjupersonerna i denna studie stämmer överens med urvalsgruppen för denna uppsats, då alla antingen sitter i styrelsen eller på annat sätt har regelbundna arbetsuppgifter. Alla utvalda personer är även involverade i idrotten i dagsläget, då alla tävlar aktivt. Men grupperna uppgiftsorienterade volontärer och grupporienterade volontärer är däremot intressanta i denna studie.

De uppgiftsorienterade volontärerna beskrivs som att de har en historia i föreningen som gör att de motiveras att arbeta ideellt. Denna historia gör att de känner en stark koppling till föreningen och de engagerar sig ofta regelbundet och sitter ofta i styrelsen. De är mån om att föreningen ska överleva och arbetar hårt för föreningens bästa. Denna grupp stämmer in på flera av de personer som intervjuats. Detta kan tydligt kopplas till Magnus, Jan och Markus. De nämner i intervjun hur de är mån om föreningen och att den betyder mycket för dem. Alla intervjuade personer nämner att de arbetar för att de vill att föreningen ska finnas kvar, därför kan denna teori kopplas till alla personer mer eller mindre. Sedan finns de grupporienterade volontärerna. Enligt teorin liknar dessa volontärer de uppgiftsorienterade när det gäller det seriösa och regelbundna arbetet som de lägger ner. Det som skiljer dem åt är att de fokuserar mer på den sociala delen av arbetet. Den person som nämner det sociala med att arbeta i idrottsföreningen är PärJohan. Han påpekar dock att detta inte är en central anledning till hans engagemang, utan ser det mer som en bonus som han får tack vare att han engagerar sig. Även Magnus kommenterar den sociala delen i intervjun. Som tidigare nämnt pratar han om den anda och gemenskap som fanns i föreningen när han kom in i den första gången. Han togs emot i föreningen på ett bra sätt och detta vill han fortsätta bidra till. Han vill att föreningen ska vara en fin plats där nya människor känner sig välkomna. André säger i intervjun att umgänge och gemenskap är en stor del av föreningslivet och någonting som han tycker är viktigt. De resterande av intervjupersonerna nämner inte något om det sociala med att arbeta ideellt. I och med detta utesluts inte att de inte uppskattar de andra människorna och gemenskapen, men det

är inte någon av de viktigaste anledningarna till deras engagemang. Därför är det i första hand Magnus, PärJohan och André som passar in i gruppen gällande grupporienterade volontärer.

5.3 Fritid och utbildning

En central del när det gäller volontärarbete enligt teorin är mängden fritid som personerna har.

Forskningen säger att personer med mindre fritid som följer av till exempel heltidsarbete, studier och familj arbetar färre timmar ideellt än personer med mer fritid (Wicker, 2017:

Fiorillo, 2017). Detta är något som går att analysera med hjälp av intervjuerna som gjorts.

Genom intervjuerna framkom det hur många timmar i veckan varje person arbetar ideellt inom föreningen. Fyra av de intervjuade sa att de lägger som mest två timmar i veckan på arbetet inom deras idrottsförening. Dessa är PärJohan, Magnus, Anna och André. PärJohan lever tillsammans med sambo och fyra barn och han arbetar heltid. Detta innebär att han inte har så mycket fritid att lägga på ideellt arbete. Anna arbetar heltid och bor tillsammans med sin sambo.

Hon tar upp i intervjun att hennes arbete och träning tar mycket tid och därför inte har speciellt mycket tid att lägga på arbetet med föreningen. Även att hon har ett förhållande leder till att hon har mindre fritid. PärJohan och Anna har alltså ganska lite fritid och är alltså två av dem som arbetar minst antal timmar av alla intervjupersoner, vilket stämmer överens med det som teorin tagit upp.

Magnus studerar på heltid på universitet men lever inte tillsammans med någon familj, men i ett förhållande. Magnus kan därför ses som en person som har ganska mycket fritid. André lägger ungefär 20 minuter i veckan på föreningsarbetet och är alltså den person som lägger minst tid på att arbeta ideellt. André bor ensam och arbetar heltid som elektriker. Detta kan därför tolkas som att även André har ganska mycket fritid utöver sitt arbete. Dessa personer lägger alltså relativt lite tid på det ideella arbetet i förhållande till de andra intervjupersonerna.

Men trots detta så har de mycket fritid utöver sina studier och arbete. Detta innebär att Magnus och Andrés fall inte stämmer överens med vad teorin säger gällande fritid och volontärarbete.

De två som sticker ut när det handlar om antal ideellt arbetande timmar är Jan och Markus. Jan säger i intervjun att han lägger ungefär tio timmar i veckan på föreningsarbete. Utöver det arbetar han som egenföretagare och är ensamstående. Jan tar själv upp i intervjun att föreningsarbetet är extra speciellt för honom då han inte har någon familj att lägga sin tid på.

Detta leder till att han har mer fritid, som han kan använda till föreningsarbetet och han är även en av dem som lägger mest tid på det ideella arbetet, vilket stämmer överens med den aktuella teorin.

Markus arbetar ungefär tolv timmar varje vecka med föreningen. Han bor tillsammans med sambo och ett barn och arbetar heltid. Detta kan ses som att han inte har mycket fritid. Men trots detta lägger han många timmar på arbetet i föreningen.

När det gäller mängden fritid är det således svårt att se någon koppling till teorin. Det är tre personer som går att koppla till den teori som sammanställts. Dessa personer är PärJohan, Anna och Jan. Resterande stämmer därmed inte överens med teorin. Detta innebär att teorin i detta