ff )
de p ü g n a pulta vens i
dissertatio
quam
eOKSENSU AMPL. FACULT. PHIL. UPSAL.
PR^SIDE
mag.
ER ICO GUST. GEIJER
historiar. prof. reg. et ord.
P. P.
carolus fabianus wrede
lib. baro, ostrog9thüs.
1
IN AUD, GUSTAV. D. XI. APRIL. AID C C CX VIII,
H, A. M. S.
■' ' ■ " ' ■ ■ ■" 1 ■ Iu ■
UPSALIiE
Excuderant Zeipel et Palmblad,
kJaeculo ineunte XVIII -gravlssimum per Septentrionaleni
Eu roparn exarserat hellum. Vicinas gentes in perniciem Sve-
corurn conjuratre arma sumserant; nec dubia videbatur vifto.
rias spes. Suecis enirn summo cum imperio Rex erat, pueri¬
les vix annos emensus, nulla magis re quam ludorum ju-
"venilium protervitate adhuc notus. Mireris, candide Re&or,
fuisse tempus , quo de virtute Caroli XII dubitare liceret!
At hunc operosa belli snoles, in sivura devoluta capur, ex- citavit. Perfida hostium arma insilas animo vires provoca-
runt Ilerois, ex ephebis modo egressi.
Danis
leges dedit pacis, Ruthenis cladem, novuin Polonis Regem.Augußum,
regno pulsum, in duras foederis adegit conditiones, quas,vel
in ipsoImperii Romano-Germanici sinu ediclas, repudiarenecper
Principes nec per Imperatorem stetit. Horumvero alii suosad Regem legatos miserunt, alii coram adparuerunt ipsi. Mirus
fuit ad castra regia prope Ripsiam concursus advenarum illu-
strium a) , quos admiratio Herois invi&i, spes vel timor ad.
duxeranf. Ex nutu Cakoli XII Europarn eo tempore pe-
pendisse dixeris. Nara Occidentem Sc Meridiem summo in
discrimine tenebat gravis de successione in regna Hispanica
contentio. Quibus se addiceret partibus Rex
Suecorum,
qu,o-l
a) XPrincipes, Legafps superXXXenumerat Nordberg Konung Carl den XII;s Hifioria. Stockh. /740. T. 1. p. jCj, 766.
<J
nam victricia converteret arma, anxius quacrebat orbis. Ea
certe fuit Begis Sc fortuna Sc virtus, quae arbitrum pacis 8c
belli facere viderentur.
At alia omnia Caroio, qui sua tantnm curabat, po- tius curae fuisse, non diu celatum est; licet ipse consilia sua alta mente represserit, Supererat hostis, eui, quamvis vi- fto, satis tarnen temporis datum fuit, quo ilamna viresque
reparavet. Hunc, qui, ipso in Saxonia versante, affiiétam P«- loniarn invaserat, nunc adoriri Bex secum constituerat, cer- tus propositi, viam 8c rationem belli gerendi parum cu- xans, fortunas, eui nirnium fidebat, omnia committens. Euit haec in summo viro Sc incomparabili invi&i anirni sublimitate uniea fere labes, & si incredibilern pr o positor um pertinaciam addas, fons onanium malorum. Viöoria Narvensis, clade
quavis Sueci® pernieiosior, Caroxum docuit hostem con- tempere omnium gravissimum, in quem nunc, sero nimisy
denuo signa movit. Obversabantur forte auirno pacis eondi.
tiones in ipso capite Begni Bussise a viftove ediceridoe. Hö¬
stes enim non solum repellere, sed etiam punire Caholo XII bellum fuit, Exitum talis eonsiiii, et, post ingentes res
gestas, pugnam denique Pultavensem, qua Suecia fruftus»
quos ex centum annorum viöoriis perceperat, principatum in orbe septentrionali Se momentum , quo polluit hucusque in
rebus Europeis, maximum amisit, paucis expösituri, remis- siorem tuam, G. L., qualem decet in ausa juvenilia, expo- scimus censuram.
Bex per integrum annum in Saxonia moratus, die xxni
Augusti (vet. st.) MDCCVII castra movit. Exercitus XL1V
erat millium
&),
optime instruöus. Die vir Septembris ad b) 43, 65o. Adlerfeld Histoire Milltairc dc Charles XII» Atnsterd. 174"»•** 2> P» Nordberg l, c. p.
Polonorum perventum est fines. Ager a Buthenls & palan-
tibus Polonis vastatur. At, quacurnque Rex advenit, retro
cesserunt vastatores. Anno MDCCVIII ipsis Jani Calendis,
Vistula trajefta, per vastas Mazuriae silvas, nulll nou agmi-
ni hactenus irnpervias, Grodnam accessio Iter erat labori-
bus prorsus inauditis insigne, non tantum ob molestias viae^
sed etiarn ob bostilem animurn incolarum, qui ad incitas red-
aeli 8c desperabundi in silvas ad latrocinandum ceitatim cci«
verunt, copias perpetno vexanfes. Exercitum Ruthenum,
clucibus Czaro Sc Msnzikoiü, G rodna vix egressum, Carolus
cum prirno Suecorurn agmine terret fugatque, urbem ipse in-
gressus. Moscovitae se subducere pergunt: insequitur mox Cargjlus. Die xir Februarii dum Smorgoniam Rex castra traducit, ratio & consiliurn totius belli mutatur. Grodnå Villnarn versus Czarus se convertens ornnes copias Ruthenas
trons Borysthenem se recipere jussit, ubi in agro, Mohile-
vias adjacente, vires nroscipuas colligere velle videbatur.
Huc itaque ille tetendit exercitus , cujus vestigia hucusque
Carolus insecutus erat: huc etiam alius, duce Repnin, ex
Volhynia SC Lithuania australi,qui
Lublinensibus
fcederatis,ar-ma jam contra Stanislaum instigante Czaro ferentibus, auxili-
um tulisset; huc denique tertius, qui Livoniam versus, in-
ter excercitum Regis & Comitis
Lewenhaupt,
stationem lia-buerat. Copiis Russorum ita dispositis, aditus ad Livoniam
Garolo patuit: cum
Leweuhauptio
se conjungendi via nullis impedimentis obstru&a fuit, 8csimul opportunitas inaxima Livo¬niam , Estoniam, Ingriam, provincias jam prope amissas, re- cuperandi. Moscovitis recedentibus, liberala erat Polonia, 8C Stanislaus, reconciliatione Familiarum Sapieha 8c fViesnowit-
sky
jam potentior faétus, ceteros, qui adhuc in armis erant, Polonos Suecorum cum auxilio facile ad officium redaäturusesse videbatur. Ex hoc temporis momento pendet totius bel¬
li fortuna. Cum vero res jam eo addufta esset, sors omnino
iratior Carolum ad consiliurn omnium periculosissimum sus»
X
4
eipiendum impul it. Kon in Livoniam, sed in Russiam in- teriorem contendit: quam simul ac primum ingressus est, vix;
dubius vid.ebat.ur belli exitus. Rationes consilii si quaeris,- prirnum de Carolo XII quaestionem esse te rneminisse opor¬
tet: cujus ita cornparata fuit natura, ut in bello id tanturn ante oninia ipse quasi eret: ubinam hostisp Maximae adversa-
iiorum copise viam, quas Muscoviam fert, insistunt: 8c satis
caussas est, cur eandetn 8c Cäsolüs perg-eret, 1 icet ipse Saxo¬
nia egressus approbasse videatur cönsilium, cujus exsequendi jam sponte se illi obtulit occasio , eundi scilieet Pleskoviatn, provirtcias amiss-as al» hostibus ante omftia repetitüm c). Pru- dentius vero hoc cönsilium, qu'od Rex ipse, omniurn peri-
culorum conterntor, nurnquam forte serio expendir, ita fuis-
se derelidtum, id quoque tribuendum est fa&ionibus, qute au- lam Regis militarem diviserunt. Duo viri, süo quisqüe fa- cinore, praeclare de patria meriii, Piper Sc Rehnskiuld, Comi- tes, ille suprernus Aulas Praefefrus Sc Consiliarius Cancella- xias Kegiae, hic Campi-Mareschallus, sumrnus post Regem co-
piarum dux, ambo regio favcne ornati, sed capitali inter se odio dissidentes, tunc temporis orhniä consilia SC ornnem fere exereilum in partes distrahebant. Quorum Piper utique is fuit, qui saluti R'egis Sc Patriae melius consuleret. At exi- rnia rerum civilinm experientia inntitritus, militarium etiam satis gnarus, in bis tarnen, utpote sua loco alienis, auctori-
tate apud Regem minus valuit; praesertim cum cautiora Sem¬
per suaderet. Rehnskiold, bellica virtute clarus, vir ferocis Si elati ingenii, qui Regis audacem bene calluit animum, SC
0 Rex, ante quam Saxonia egressus est, Castrorum Praefecto Axelio Gyllenkrok clixit: "Vi fcimna ingen annan dessein JiafVa, än drilva fienden ur
"Vart land, och taga bort Pleslcow, hvaroå J måste disponera otn altaqtten --
därhos lörbod Hans M:t mig att intet låta någon veta af déss desseht." A. Gy/«
Lenkroks Berättelse om Harts M.is Konung Carl ICIT.s Uppbrott ur Saxen,
samt hvad under Hans Fälitog till Pultava■ jÅmvSl hvad i dess hel3grbirg och derefterUplysninguti Pultavai Svenska Historien.BatailLe fSrefailit-■Tredje St. Ups.ediditiSoo:E. M-.P"SS'Fant,"a> 4*'Handlingar ull
huic induJgendo sibl Sc domino placuit , moderatis consiliis
Sc per se 8c auctoris caussa aversus erat. Cautionibus, a meticuloso profetis, militi non esse obtemperandum, cedere
armis togam
fl).
diftitanti-, Rex faciles prsebebat aures: idem (mirum diftu) ainbos tarnen, homines inter se inimicissirnos,corisueto favore amplexus. Hinc crescens SC suis se nutriens viribus odiurri. Ipsum quoque exerciturn in fatllones abire divisum videtes. Prudentiores Piper o assentiebant, Rehnskiol-
dio ceteri, qui Höstes Sc pericula superbe contemnendo, gra- tiam Regis aucupabantur. Mentione quoque dignum est, Prtsfectum quendam milirarem, ab exercitu Moscovitico trans-
fugam, Srnorgotiiam venisse, ibique multa cum Rege Sc Cam- pi Mareschallo seruisse coüoquia e). Fama) eo forte nuncio
orta, in castris Suecorum baud multo post percrebuit: res bostium desperatas esse, studium Czaii oinnia n ovandi poi pulurn ad\ seditionem prope conciiasse, adventum Suécorum signum rebtl iiohi daturum, Regem Moscoviam pétere, caput
regni Russici expugnare in expedito esse
f).
Vana 8c ir-rita sapiemiorum rrionila fuere
g).
O.uurn quinque hebdo-d)i "Hr Broder kan ej tro,hur litetCivil-Betjehter blifva ansedde hososs"
Littertz Consiliar. Hermelin ad Archiät. V. Hjifrne:eclidit C. C. G j 5rweL l, 5v,- Biblioteket,3 D. p, 166. — "När jag bederH. IST:t och fältmnrschalken se sig fö¬
re, och icke så öivevdådigt falas framsom vi göra; då ler Ii. TVT:fc och Faltma-- schalken åt mig, och traktera mig rätt eh ridlctil." Verba Cotnitis Piper ad' Gyllenkrok, Vide Gyllenkroks Beritti'else p, 34.
c) Nordberg l, c, p. SdS» Cfr. Gyllenkrok l, c, p. /JV f) Adlerfeld, l, c. T. 3. p. 174-17)1
g) Gyllenkrok Comiti Piper dixit: "Med Guds hjelp skola vt vidare kunä'
B a komma till rätta med denna fienden, om H. M:t allenast ej vfilentreprenera' den dangerensä des.sein till Moscow, som nu öfveralt talas pin, utan häller hålla sig 111 medsitt egit land, ty jag försäkrar F. Exc. o:n II. M;t det hasar¬
derar och ville så marchera i Ryssland, som han i Polen gjort, så bringar'han' sigvisserligen och in armee i'större ol.cka. än vi rru någonsin det k"i;na tro, H. fixe, svarade mig, at han sagt Konungen alt det samma och bedt honoin¬
för ( luds skull se sig före och ej så förak a denna fienden, ty denna armcen, som han 1111 har med sig i rit är hans kärna och om lian den arméen försätter.;
då vet Gud, huru läst hans Krona sitter; men det hjelpor ej livad jag beder, ty han är nu såensinter, at han in^a raisonor vill höra af, ech J må säkert-
madas Smorgonise Hex moratus esset, castra movit, ad iu(e- riora Hussiac deflectens. Per trimestre dein spaiium in oppi-
dulo Radoscovitz stationein habuit, copiis late dispersis, con¬
tra hostem nihil agens. Die xvru Junii Beresina trajecta
porro tendens hostes ad Hoiofzin (^die iv Julii) incredibili
audacia terret fugatque,"victiices copias a!ium laturus in or¬
bern1' h). Eorystheném transgrediens, qui tunc primuin
vexilla conspexit Suecana,die xi Septembris diurrio itineris spatio distabat Smolenscio. Heic Caroxus animi dubius ab
jlxelio
Gyllenkrok,
supremo castrorum Prsefecto, quasrit, quor-sum ulterius tenderet, et ei, de ratione totius belli prirnum interroganti, ingenue fassus est, se certum consilium belli
gerendi non iniisse. Castrorum vero Praefectus, re cum
tro mig, att han intet ändrar sin dessein och tankar, förr.än han har någon"
olycka och då faller hela varket afsig sjelf: minns attjag säger er det nu, och J lär få med tiden det se, 0111 vi lefve så länge, och är för oss nu intet an¬
nat att göra än nu bedja Gud, han ville honom regera och ledsaga. Gyl¬
lenkrok l, c. p, 10, Inter Regem & Gyllenkrok, quod sequilur colloquium
memorabile esL. "Under andra Discourser sade H. M.t: nu äre vi på stora vä¬
gen till Moscow. Jag svarade, att det är än långt; H. M:t svarade, att när ri begynna igenmarchera, så komma vi väl dit. Jag svarade, det fienden lärer väl bjuda till att disputera oss ditmavchen, H, M:t svarade: de kunna ej hin¬
dra oss; säg J mig eder mening, huru det skall kunna ske? J. S. om fienden någon bataille vågar med E M:t det tror jag ej; men de lära retranchera sig vid alla svåra passager att dem defendera det bästa de kunna. H. ]YI:t S. alla deras retranchementer aro af intet värde, och skallej kunna hindra vår mnrche.
J. S. om fienden ser, att det ej kan hindra Armeens marche, så lära de ofel¬
bart begynna bränna upp sitt egit land. H. M:t S. om de ej bränna sitt egit land, så skall jag det göra. J. S., E. M:t lär sjelf med tiden erfara, om det ej är farligt, att våga sig så långt in i fiendens land, ifrån E. M:ls egit land och communication. H. M:s S, Vi måste våga så länge vi äro i lyckan! J. S., lyckan är ibland bedräglig att våga på; ty E. M:t har ett klartexempel af Ko¬
nungen i Frankrike, som varit den lyckligaste Herre i allt sitt företagande;
men den fauten gjort, att dess Armée gådt för långt ifrån sitt land upp till Hogstedt vid Donauströinaien,M. där dess Armée blef nästan totaliter slagen. H.
»er, att han än intet kan repa sig, fast han nästan hvart år låter några ba- tailler, utan alltid förlorar? H. M:t S, leendes: stackars Fransman är olycklig,
han kommer aldrig mer upp. J. S. att det är ett mägtigt Rike och klokt folk,
om de en gång har lycklig a&ion, så redressera de säkert allt? H. M, S. det sker ej, Fransman är i olyckan." ibid, p. 20, 21.
h) Iascriptio numi«matis in memoijam hujns ri&orias cusi. Vid* Nord•
berg l, c. T, /, pt SJ?,
Comitibus Rehnskiüld Sc
Piper
separatem communicata, ab ersprimum nil nisi inutuas aecusaliones audivit i). Via, quae
Smolensciurn ducebat, hoatis, cum maxima copiarum vi con- stitutus SC munimentis firmatus,agros qC^quoversum ferro et incendio late vastabat, ita ut huc procedere non daretur.
Non nisi duse reslabant vias: aitera retro träns Borysthenem,
altera in Severiam Sc Ukraniam duxit. lllam regredi vetuit Regis animus, cui ornnis regressus ignominiosus videbaturt
hane itaque irigredi decretum est. Mazeppa, summus Gosac-
corum Ulcraniensium Dux, Rutheno se subducendi imperio
Gonsilia agitans, jam anno prsecedente per Stanislanm, Polo-
riiae Regem, auxilia Carolo obtulerat: in praesenti vero Eex'
eadem declinavit. j4dlerfeld Sc Nordberg tradunt, opem hane jam iterum oblatarn, a Carolo acceptam fuisse, eamque ob
caussam Regein expeditionem in Ukraniam decrevisse. Huic
vero narrationi repugnare visum est, copias Suecanas, tum etiam, quum fines IJkraniae appropinquarent, Cosaccos in nu-
mero hostium habuisse, ipsasque ab his hoslili aniino exce- ptas fuisse. Hinc fuere, qui dubitarint, anexpeditionem, in
Ukraniam susceptaui, fosdus quoddam cum Mazeppa prascesse- rit k). Nuncius vero i 11e, quem Mazeppa ad Regem, ur¬
hem Staradub jam cum exercitu prsetergressum, misit orans»
ut Novogardiam Severine propere occuparet, pactionem quan- dam antecessisse, satis testari videtur. Fuit veroeadem tam
i) "Jag gick straxt till H, Esc. Fältmarschalken, och honomupptäckte huru Konungen i trenne dagar har presserat, att råda, hvart ut Armeenvidare skul¬
le taga vägen, men som det mig ej tillkommer att göra, alltså har jag ej (Irl- stot r^a Konungen till något, utan bad H, Exc. såsom dess Fältmarschalk cch Rad ville nu råda H. M:t, till det, som han finner till Konungens tjenst nytti¬
gast och bast. H. Exc. tackade mig for det jag upptäckte honom II. M:ts åstuu—
dan, sade och därhos, att han tilförene talte med GrefPiper som oflast, att
vilja rada Konungen; men det är en underlig man, nar jag honom derem till¬
talar; ty lian svarade: den djeivul som tillförene rådt, han kan råda hädanef¬
ter. Jag bad H. Exc. vilja lör Guds skuil abandoneraall ovänskap ochjalousie,
som de kunna halva sig emellan och nu med mig helt råda Konungen till det3
som bäst och nyttigast kan vara." Gyllenkrok 1« c. pt 3l> 32.
k) Rühs Geschichte Schwedens 5 Th, p, 498^
«
.exer.citui Äiecano, quam Ipsis .Cosaccis ignofa; nam ex ils,
quas tradit
Nordberg,
apparet,Mazeppnm,
quam consili.um,quo cum Rege Suecnrurn paullo post se vellet conjungere,
vere aperuisset, a pleri que suorum desertum fuisse. llt- cumque sit, in Ukraniarn iredecretum est, spe quidem opis
a Cosaceis ferendae; re vero ipsa, quia a1ia, qua tendere posset exercitus, via non patuit.
Inde ab hoc tempore, adeo dubiis auspicils hoc bellum gerebatur, ut clades, quam prudentior quisque animo prassa-
giebat, baud longe abesse nequierit. Carolum tirnoris adeo fuisse nesciurn, ut periculis sit Itetatus, satis superque con- stat. Af quis non indignabitur, quo.d Rehnrkiuld, mali instar Dternonis, a latere ejus numquam discedens, ne vocula qui¬
dem Dominum a pernicie revocavit, sed potius acceleravit ruinam, suis tantummodo odiosis inserviens afFectibus. Ob privatum enim odium consilium il 1ucl per se infaustum U- lcraniam eundi, quod sufFragante Rheiiskioldio captum erat, in- felicissime vertit. Lewsnhaupt cum Rege se conjungere jus-
sus, copiis in Rivonia collectis, decem fere rnillibus, ad fi-
nem mensis Junii profectus est. Ob viarum vero difficulta-
tes SC irnpedirnentorum morain tärde satis procedere coactus, et, cum Mohileviam pervenit, urbem incendio absumtam, agros a Moscovitis ipsis undique vastatos inveniens, die de-
tu um xix Septembris ad ripas Rorysthenis prope oppidum Schklow castia posuit; tunc ab exercitu Regis non longius sejunctus, quam ut nuntii intermissi xx.iv horarurn tempore viam conöcerent. Exigua igitur a Rege interposita mora u- terque exercitus facile socia armajüngere potuisset. Id ante o- mnia urgebat Piper l); ali i contra: ob inoptam cibariorum 8c pabuli exercitum Regis eodem loco non diudus permanere pisse; Lewenhaptiuru satis habere copiarum , quibus se, ut-
cunque res verteret, defendere posset; hostes prosliu-m com-
l) Nordberg, l, c. I- §6$.
mittele non ausuros Hoc, consikum, quod clandestino ex odio contra Lewciihauptium pro'fe&um esse, satis indicant et res ipsa SC
Nordbergii
m) narratio, apud Kegem praeyaluit.Multos liabuit
Ltwenhciiipt
in exercitu sibi inimicos; quorurapotentissitnus Rehnskiuld, ipsi quod Piperi, uc suspicabatur ,
se addixisset partibus, graviter internus n), laudem etiam ejus beilicarn obliquo limare visus est oculo. Fuit hscc ver ra caussa expeditionis in Ukraniam ante conjunciionem exer-
cifuum tantopere acceleratre. Nam quas praetendebatur ciba- riorurn inopia, adventu Rewenhauphi, qui largarn eorum co-
piarn secum ferebat, Ievaia fuisset. Kex vero, castris a
pago Tartschin die xv Sept. motis, per silvas xvm rnillia- riurn Suecicorum, nuilis locorum difficuitatibus absterritus, o)
cum exercitu celeiiter rneridient versus tendens, initio O- ctobris accepit non sirnplicis calamitatis nuntios:
Lcgercronam,
qui ad oppidum Staradub, quo via in Ukraniam muniebatur, o.ccupandnm prremissus erat, itinere Sc propositostolide aber- xasse; exercitum
Lewenhaupüi
prcelio commisso ab hostibus ptene deleturn esse. Tum prtmum noctes egisse insomnesCaromjs dicitur p). Antequam ad Ukraniam Kex deflexe- rat,
Lewenhauptium
nuntiis missis jussit, quanta potuit cele-i
m) Cfr c. I. 84$ & 868-
n) Clr. Enväldets skadeliga påf&ljder cch Aggets bittra frukter tydligen afskildrade uthi then bcrättelfe, fom - . . Grefve Äd. Ludv. Leyonhufvud, (Lewenhaupt) uti thes fångenskap i Ryssland fammanfattattn. m. Stockholm 17 pt 191.
o) 'Hvad den skogsvägen},som var 18 mil Ung, kostade pu folk och Crea-
tur är nästan obeskrifligt. De sista Regemenlernabeböfde ingen vägvisare, all- deustund hästar,som creverat, vacante monderingar och gevär, och mänga andra saker,som man måste kasta borrt till att lätta bagagen, gjorde i dy måhl till¬
fyllest." Nordberg l, c. I, 8<>9,
p) "Sökte fuller H. M:t at cachera sin chngrin, han hade,at alla hans des»
seiner blefvo om inteU ochvar i några dagar så orolig, at han om natten kom till mitt qvarter, där Öfverste Carl Hå.d låg med mig i en stnga, då vi måste bägge entretenera H. !\T-,t med indiiferenta discourser, emedan Konungen ej kunde såfva och måste följa H. M:t till qvarter och sammaledes discourera med H, M:t emedan han låg på sin sang i sina kläder." Gyl lenkr ok l, c. p. 4<t%
I O"
ritåte insequi. Litterse vero bi duum in
cancellaria militari
data industria Sc Rege rtescio retentse sunt q.)
Tantum
va- luit exsecrabiiis invidia etiam in surrtmo reruin oumiiim dis- crimirie. Lnvcnhcinpt Regem järn abiisse tandem certiorfa.
&us , -eventum hujus consilii Funesfum statim sensit r). Bo.
Stium coHectis copiis, inter eurrr 8c Regem statim progres.
sis, solus objicitur.
Äpud
Liesnam pratfclare deceriaium est,tanta vero Suecorutn contra numerum multo superiorem stra- ge, ut sarcinis Sc impedimentis re1 ic t
i
s,cum sextantumrnodo
millibus fuerunt exercitus reliqtrise) nocte se subripere
coactus sit. Cum his per ignota Sc déserta Iboorum, per sla¬
gna fluvios, ab
instantibus
hösti
bus pressus,arduo adrno-
d.um plus quam L rfiilliariirm Sueci-coruin ittnere, ad regia ta¬
rnencastra pervenit-. Quo itinere,an ulla res in hoc beüo gesta
Sit gloriosior vel major, nescio. In hoc autern
viro
fortnna magis virtuti, quam virtus fortunas deessevisa
est. ARe¬
ge satis benigne exceptus, auctoritate tarnen
8C imperio
va-cuus, copiis,quassecum ferebat, per exerciturri dispersis, castra abhinc secutus est, spectator potius praeter voluntatem otio-
sus, quam consiliörum particeps.
Rehntkioid enirri,
postquarn.aemuium glorias militarispropé habuit,
ferocior factus, temeraria
quzeeur.que ausa läudando Regis
animum,
per se adtälia ni-
iriis pronum, ita tenuit obsessum, ut pmdenvioribus consi-
liis, in quorum auctores ut tiinidos etiarn graviter invehi
«onsueverat, nullus esset loeus relictus.
Regi, cum träns
Novogardiam Severise Pervenisset, Ma-
5) Utters Regis d. i4 Sept. dalas, d. 17 Sept. prlmum missae sunt. CfVy.
Leyonhufvud I. c. p. 264. Nordberg 1. c. l. 870.
r)"Jag såg den aldeles oundvikeliga faran klart för ögonen, ochkunde mär¬
ka■ at. man hade förestält H. M:t, at för mig ingen fara var at frukta:
sade ock till åtskillige, them jag val trodde, så snart jag vist förnam at Konun-
gen gådt öfver Soss-strömmen: nun-ist kein ander Mittel übrig, als sich Gott
alleiae zu befehlen, und als ehrliche Leutezuunseres Königes Dienste zu han-
*dn, denn es hßisset: Vogel friss oder sterb". Leyonhufvud /. c. p, 26G*
Zeppa
obvius fuit. Nutnerosorura, quas ille promiserat, auxilto.
rum, vix VII mil 1ia jam
adduxt*. Iiis au&us Rex perrexi,t
Raturinaui, urbem
Mazeppce principern
, aMoscoviiis vero
n,uper vastatam ätque
iricensam. Suscepto interim itineri magis
maqisque
aciversari hierns acerrirna; viöus .Sc v est i t us deesse;
eorpora
debiliiari
,frigoris impatientiora. Prope quatuor mil-
Jia rniiitum frigoris
intemperie brevi periisse constat sj. Pri¬
mi,s anni MDCGIX diebus
oppidurn Wiprek vi quidem ex.
pugnabanur:
sed quadringerftorum morte 8c septingentorum
vulnere inutilis illa
expugnalio Suecis stetit. Exercitus
qaurn hoc
modo fradtus esset, vit absque subsidiis in Russiam
progredi non posset;
Regi suadebatur, ut Borysthenem ver¬
sus se reciperet, unde
aditus ad Pol
oni
ampateret. In hac
sententia fuerunt Piper Sc
JUazeppa t). Rex vero, cui re-
cessus fugas haud
absimilis videbatur, Moscovitas Ukrania ex-
pellere, Pullava occupata,
statu i t. Ipse cum undecim Le-
gionibus
excursionem in Russiarn fecit. Ut antea, ita quoque
nunc Moscovitas ubique
fundit fugatque: quumauterri, veli-
tarlbus pugnis non
sine casde 8C lajiguine Suecorum peraöis,
paucitas copiartirn
darnno esset propior, liac arte hosti conti,
git, exercitum
Suecanum sensim imminuere imminutumque
frangere. Gum
ad oppidurn Kolornack perventum esset, Rex
iter in Asiam qusesivit,
quasi in ultirnam terrarum partem
expeditionen!
meditatus uj. Fafta ver® nivium fluminumque,
i) Nordberg l. c. T. i. p. 874.
L
eyo nhu f
v ud L.
c.p. 3 if?
t) Nordberg l. c. i. 889.
u) "Här i IColomack befalle H.
M:t
atinformera mig
omvägarne till As-ien,
J. S„ at Asien vore långt härifrån; och
aldeles fj åt d
nnatrakten. H. M:t
sade at Ma{eppa har sagt honom, at Asien
ej
vorelångt härifrån, altså måste
vi ock gå dit up, på det vi kunna säga, at
vi ock varit i Asien, J, S. at E, M:t
läror endast vilja ralliera med mig om Asien,
och aldrig tänka på någon march
dit år, H. M:t sade, jag rallierar ej; utan
J måste
nufråga efter yägett
dit åt. J. S. at jag vill gärna göra: men jag försäkrar, at
Asien är på några
hundrade mil härifrån, Altså gick jag från Konungen till Ma\eppa,
och bad,
at ban ville låta gifva mig efterrättelse om vägarne
åt
Asien,Han frågade mig*
hyad jag ville med de vägar? J, S, som
E, Exc. har
tagtH, M:t at Asien ej
12
subita coeli internperantia, solufio, qute vias inaccessas red- didit, Regem versus oppidum Qputzno recedere coegit, unde,
cum reliquo exercitu conjun&us, Pultavam appropinquavit.
Exercitus Suecanus per pagos, Pultavtje vicinos, jam dispertitus,
vix XX iniliiurn numerumconfecft, praeter quattuor vel quinque
millia Cosaccorurn Zaporoviensium. Regiones, quas al luit K».
xysthenes 8C ipsas insulas fluvii habitavit haecgens ,feva,pugnax
at perfida, nunc studiis
Mazeppce
Sc Regis pecuniå in partem Suecorum trafta Ante adventurn exercitus Moscovitici adPultavam, arx, qua urbs ista muniebatur, IV millium prae¬
ter Cosaccos tenens prsesidium , vi facile expugnari pofuisset vj;
periculo vero oppidi Wipreck expugnandi faéto, Rex forte jam absterritus, obsidione eam capere statuit.
Gyllenkrok,
huicpraeesse jussus, aliique consilia ab ol>sidenda arce ad oppu-
gnandam Vertexe studuerunt, praesertirn ob inopiam apparatur torinentarii & poliorcetici; fidem tarnen suam interposuit Reim.»
skiold, fore, ut arx primo i&u se esset deditura xj.
Duöa ipsis calendis Majis fossa obsidionali, mox apparuit,
quae fides fnerit Zaporovensium: sirnul enim ac Russi a val- lisxunt.in iIlosObsidiojacularentur, statim in fugam praeeipites se conjece- itaque, pro xe nata, tarde & partim auspieato
voregar,hanglorieusallenaoch viillångtHerre,härifrån;råt lieragåsomdit åt.t altsåmed H.åstundar,Ma{eppa blefhäröfverharM:tKonungenholiärom.vet, längre gåbefaTt mig informera migJ. S , mycket förskiäcktE.än nyttigtExc. serkansjelf, II.varaom sammaoch}M:tsade,aitsåärvä¬eaärat
sådan discours ibland farlig''. Gyllenkrok i, c. p. 69, 7o,
v) Gyllenkrok l. c. p. 7-f*
x) ' H. Exr. Fältmarschalken har sagttill alla (Ofitcerarne) vid bordet,det H»
M:tskjutersade, ftngo de»agtnutill dem:etthöltskottpåjaghöra fiendensöpna approchenua vid Pnltava,påtrorPultava såpå stancöntinuerligalära dede görastraxtsigskjutande,gifvagalna,oclisig.alomdåI deLhanH.desagtFältmarschalkenExc.viljaIIJältniarschalkertdefenderaAT.t, därdelhansig.ta
Detta vet Ofverste
Gyllenstjemaochandravaravist,ochsaligOIverst éhsagtmigoch honom. Som nu detta Fältmarschalken» tal med desse kommer öfverens, med det han mig sjelf sade, så kan hvaren slutaat H. Exc. måsterådt, samtycktock
jtådgifyit till dexuta belägringen". Gyllenkrok l„ c.p, S5.
processit.
Interea Russerum exercltus LXV milllum y) rrn-
litum , ad fluvium
Worsilam, ubi Pulfavam praeterlabilur,
se conlulit Sc munivit.
Pars quidem Suecorum ripam adver-
sam Pullavaeque vicinam oceupaverat;
nihilo lamen minus be¬
stes occasionem nafti,
miile 8C ducentis militibus per fluvium
trajeöis,
oppidum au&iore praesidio muniverunt. Proelia
leviora quotidie fete
conserebantur, parum memorabilia,
usque dum Rex
die
xviiJunii pede vulneratur. Hinc
Suecis injeäus limor eo
gravier,
quolatius serpere tcepit ru¬
mor, Regem,
quoniam summis
sesemper obtulit periculis,
necem sibi velie maturare
zj. Timoris,
quojam percelle-
batur exercltus Suecanus, Czarus
baud inscius, castra protulit
8C, itinere
dimidii rnilliaris Worsklam sursum versus confe-
£to, die xxi
Junii fluvium trajecit, baud longius a castris
Suecanis se muniens, quam ut sonus tympanorum
utrimque
audiretur. Missus quidem
fuit, qui bostem fugaret, JRehn-
skiold a); nequicquam vero: quo
xeverso, propius aecesserunt
Ru,theni. Carolus
exercitum inopiain
, quain sirigulos dies
gravius
premebatur, imligriius ferre, baud ignarus, SCcertior
quoque faöus se
subsidia
aSianislae Rege frustra sperare,
sensit ista velitationum mala,
quibus
perpetuolacessebatur,
tandem animos militum fraöura esse; quapropter,
die
xxvnJunii ad vesperam flexo, de pugna
decretoria postridie com-
mittenda consilium ini it- Erat vero
Rex vulnere adeo
seger,ut equo insidere non posset,
sed leäica ferretur, summam iin-
perii
Campi-Mareschallo Rehnskicld tradens. Ex mandato
y) Secur.dum Adlerfeld Excercitus
Riissorum LX.XX ernt millium präster
XL inillia Calmuccorunr& Cosaccovnm 1. c. T. 4 p.T.
63 Suecoruin
veroXX
niillium & IV millium Zaporoviens.'um I. c. V. 4 p. 65.
{) "De gemene och Officerarne äro
mycket allarmeiade deröfver och i still,
het lala mellan sig, som jag fick sjelf cfbrnäikt en
ging höra,
atde sade, Ko.
nungcn vill lata skjuta ihjäl sig, efter han
gir altid dit, där de inäsi bi i skjut¬
ne", Gyllenkrok l, c■ p. 96.
a) Kort berättelse om thet, som vid värt Cav
all
eri
e passeratpä ätskillige tider
frän den 1 j Junii 1709-, af General Major
Cr
cut{apud Leyonhufvud l■ «.
p. 401.
;14
,eqnife.s in agrnine bis tripar(ito, pedites autern in qna-
driparfito deducerentur b). Rt-x inteiea ledica circumfeiö-
bjtu.r, ut nmnes, quot licuit, legiones inspiceret. Pri¬
ma sub nnfte legiones movebantur. Rehiiskiold, qui, ino- piarri consUii superciliosa fronte texit, Sc ante dimicationem
;«C
fla granti sub pugna quasi süi .nnn compos,Leivenhauptio,
ut ante omnia exercitus in oidinem bene ,dispo.situm redi¬
geretur, suadenti obtemperave noluit. Quo fadum est, ut -Legionum, quum sub tenebris una educeientur, magna sia- tim confusio oriretur. Turbatse vero aciei culparn Gampi- Mareschallus contumeliosis, quse impotens ira suggessit, non.
parcens didis r), in GorrrUem LewfAihciuptium rejiciebat. Gra-
dum sistendo rursus in ordines coadi sunt milites Sc prima
Iucg ante Russorum castella, haud procul ab is.torum castris
perventum est. Hunc locum Glampi.MareschaUus pugnos a- pturu judicaverat, Pedites tanta cumfesti natione processerunt,
ut Crsutz, qui equitatui praeerat, nondum adven'isset. Post- quam agmine bis tripartito, ut jussum erat, accessit, interro- ganti, an latera peditura equitatu te.geret , Campi-Mare.
schallus, mandafa suo se tempore daturum, respondit. Equi-
tatus itaque pone pedites lente processit; progressus est vero exercitus pedestris adversus castella, quae torrnentorurn idibus jam mediam aciem Suecanam attingerepossent. Stabant castella tormentis optime instruda; locorum quoque inter singula si-
tus tuebatur magna vis tam equitum quam pedit-um. Tormenta
vero Suecoruin ad ipsain impedimentorum stationern relida fuere, quo fadum est, ut priusquam cominus pugnare dare-
tur, magnum jam Suecie damnum illatum esset. Eques Sue-
canus hadenus semper a tergo secutus erat: cum vero pro-
b) Gyllenkrok /, c, p. 104. Leyonhufvud l. c. p. 343. Cr e u t\ l.
c. p. 4°S. Praeter hasc nulla de ordine proelii mandata exiisse, omnes te- stantur.
c) Ley o nhufv tid l, c. p, 349• Gyllenkrok l, c. p. 107. Inomnes fere duces Rehnshiild hau die pariter iuvectus est.
