Examensarbete
Vad innebär det empiriska fenomenet
hållbarhetscontroller och vad arbetar denna med?
-En explorativ studie på hållbarhetscontrollers roll i företag
Författare: Akash Parmar &
Isabella Kormos Bremberg Handledare: Elin Funck Examinator: Jan Alpenberg Ämne: Examensarbete i Företagsekonomi 30 hp Nivå: Magisternivå Termin: VT21 Kurskod: 4FE18E
Förord
Till en början vill vi rikta ett stort tack till varje respondent som varit med i studien och berikat oss med information, utan er medverkan hade denna studie inte varit genomförbar.
Vidare vill vi tacka vår fantastiska handledare Elin Funck för all hjälp och vägledning under arbetets gång. Vi vill också tacka alla opponenter och vår examinator Jan Alpenberg för kontinuerliga återkopplingar och infallsvinklar under samtliga seminarietillfällen. Slutligen
vill vi även tacka våra nära och kära för det stöd de bidragit med under samtliga fyra år på civilekonomprogrammet.
TACK!
Växjö, 28 maj 2021
Isabella Kormos Bremberg Akash Parmar
_________________________ _________________________
Sammanfattning
Magisteruppsats (4FE18E), Civilekonomprogrammet inriktning controller Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Vår 2021 Författare: Akash Parmar & Isabella Kormos Bremberg
Handledare: Elin Funck Examinator: Jan Alpenberg
Titel: Vad innebär det empiriska fenomenet hållbarhetscontroller och vad arbetar denne med?
-En explorativ studie på hållbarhetscontrollers roll i företag
Bakgrund och problem: Till följd av samhällets och företags ökade medvetenhet avseende hållbarhet har det banat ny väg för idéer om vad som utgör styrinformation i företag. Hållbarhet har blivit allt mer integrerat inom företag vilket har förändrat dess interna processer.
Förändringar i de interna processerna har lett till att det inte enbart handlar om finansiell information längre, utan nu även hållbarhetsinformation. Som följd av detta har arbetsuppgifter omformats och utmanats vilket har ändrat controllerns arbete. Hållbarhet har fått ett sådant stort fokus att det har tillkommit en ny roll vid namn hållbarhetscontroller. Vad en hållbarhetscontroller är har inte diskuterats tidigare i litteraturen, vilket följande studie ämnar att göra.
Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad en hållbarhetscontroller är och gör i en organisation. Detta kommer att undersökas genom att utreda vilka arbetsuppgifter och kunskaper en hållbarhetscontroller utför och besitter för att ytterligare förstå sig på rollen.
Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som omfattar en explorativ undersökning. Den empiriska datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer, som har hållits med åtta hållbarhetscontrollers samt en hållbarhetsstrateg. Vidare har det använts elektroniska källor och dokument i form av arbetsannonser. Det teoretiska materialet är hämtat från vetenskaplig litteratur och det utgörs av controllerns bakgrund, arbetsuppgifter, roll, kunskaper samt hållbarhet.
Slutsats: Utifrån studien anses hållbarhetscontrollers vara en kombination av en traditionell controller och business controller, därmed en hybrid. Detta då den arbetar med verksamhetens hållbarhetsredovisning men också som en affärspartner som bistår ledningen med underlag.
Hållbarhetscontrollers fundamentala roll är hållbarhetsredovisningen vilket kopplas till en kamrer. Rollen analytiker var den roll som framkom tydligast i hållbarhetscontrollern och därmed konstaterades vara den viktigaste. Rollen som pedagog ser vi idag vara mindre då hållbarhet har blivit så pass integrerat, däremot innebär rollen idag att agera mer som en coach till följd av det stora fokuset på hållbarhet. Studien kunde därmed se att rollen har skiftat från att vara en traditionell “bean counter” till en affärspartner till organisationen.
Hållbarhetscontrollern arbetar likt en controller där det som skiljer sig åt är att fokuset ligger på sociala och miljömässiga aspekter. Till följd av detta innebär det att kunskap kring hållbarhet och dess riktlinjer och ramverk var den viktigaste kunskapen för att besitta rollen. Vidare behövs god kunskap för verksamheten och ett innovativt tänkande vilket är viktigt för att ständigt kunna utveckla hållbarhetsarbetet och applicera nya riktlinjer i verksamhetens kontext.
Antalet hållbarhetscontrollers på marknaden ökar gradvis och med hjälp av denna studie kommer fler företag få en inblick i varför företag väljer att ha en hållbarhetscontroller i deras verksamhet.
Nyckelord: Hållbarhetscontroller, hållbarhetscontrollers roll, hållbarhetscontrollers arbetsuppgifter, hållbarhetscontrollerns kunskaper, hållbarhet, business controller, traditionell controller, hybrid controller
Abstract
Master Thesis (4FE18E), Program of Master of Business Administration and Economics - Controller
Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University in Vaxjo, Spring 2021 Authors: Akash Parmar & Isabella Kormos Bremberg
Advisor: Elin Funck Examiner: Jan Alpenberg
Title: What does the empirical phenomenon sustainability controller mean, and what do they work with? - An explorative study on the role of sustainability controllers in companies
Background and problem discussion: As a result of the company's and society's growing awareness of sustainability, it has established new ideas about what constitutes control information in companies. Increasingly, sustainability has been integrated within the organization, and the company's internal processes have changed. The change in the internal processes has developed it to be more than just financial information and sustainable information. Tasks have thus been reshaped and challenged, which has also changed the controller's work. Sustainability has received such a significant focus that a new role has been created, called a sustainability controller. A sustainability controller has not been discussed before in literature, which is the following study's intentions.
Purpose: This study aims to contribute knowledge about what a sustainability controller is and does in an organization. This matter is investigated on what tasks and knowledge a sustainability controller performs and possesses to understand the role further.
Methodology: The study is based on a qualitative method that includes an exploratory study.
The empirical data collection was done through semi-structured interviews, which have been held with eight sustainability controllers and a sustainability strategist—furthermore, utilizing electronic sources and documents in the form of job advertisements. The theoretical material is obtained from the scientific literature on background checks, tasks, roles, knowledge, and sustainability.
Conclusion: According to this study, sustainability controllers are considered a hybrid of traditional controllers and business controllers. It works with a business's sustainability reporting and being a business partner that assists the management with data. The fundamental role of sustainability controllers is the sustainability report, which is linked to a bean counter.
The role analyst emerged most clearly in the sustainability controller and was the most significant. Today's role as an educator is minor as sustainability has become so integrated;
however, the role needs to act more as a coach due to the significant focus on sustainability.
Thus, the study could see that the role has shifted from being a traditional bean counter to a more business partner to the organization. The sustainability controller works like a controller where what differs is that the focus is on social and environmental aspects. As a result, knowledge about sustainability, the guidelines, and the framework was essential to possess the role. Furthermore, good knowledge is expected for the business and innovative thinking, which is vital to constantly develop sustainability work and apply new guidelines in the business context. The number of sustainability controllers on the market will gradually increase. With the help of this study, more companies will gain insight into why companies choose to have a sustainability controller in their operations.
Keywords: Sustainability controller, sustainability controller’s role, sustainability controllers task, sustainability controller knowledge, sustainability, business controller, traditional controller, hybrid controller
Innehållsförteckning
1.Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemdiskussion 5
1.3 Syfte 9
1.4 Frågeställning 9
1.6 Disposition 9
2. Metod 11
2.1 Forskningsdesign 11
2.2 Empirisk materialinsamling 12
2.2.1 Intervjuer 12
2.2.2 Urval av respondenter 13
2.2.3 Genomförande av intervjuer, inspelning och transkribering 14
2.2.4 Dokument och elektroniska källor (hemsidor) 15
2.3 Teoretisk materialinsamling 15
2.4 Analys av empiriska data 16
2.5 Kvalitetskriterier 18
2.6 Etiska överväganden 19
3. Teoretisk referensram 21
3.1 Controllerns bakgrund 21
3.2 Controllerns arbetsuppgifter 22
3.2.1 Traditionell controller kontra Business controller 24
3.3 Controllerns roll 26
3.3.1 Controllerns fyra roller 26
3.3.2 Utvecklingen från en bean counter till en affärspartner 28
3.3.3 Utvecklingen av controllerns nuvarande roll 30
3.4 Controllerns kunskaper 31
3.5. Hållbarhet 34
3.5.1 Triple bottom line 34
3.5.2 Hållbarhet och ekonomistyrning 35
3.5.3 Relationen mellan hållbarhet och styrning 36
3.5.4 Hållbarhetsredovisning 37
3.5.5 Regelverk och riktlinjer 37
3.6 Konceptuell modell 39
4. Empiri 42
4.1 Respondenternas bakgrund 42
4.1.2 Valet till att bli hållbarhetscontroller 43
4.1.3 Hållbarhetscontrollers placering i organisationen 44
4.2 Arbetsuppgifter 45
4.2.1 Huvudsakliga arbetsuppgifter 45
4.2.2 Omvärldsbevakning och andra arbetsuppgifter 47
4.2.3 En kombination av intern styrning och extern styrning 48
4.2.4 Mix av historisk- och framtidsorienterad data 49
4.2.5 En kombination av redovisningsinformation och affärsrelaterade händelser 50 4.2.6 Vad anses vara den viktigaste arbetsuppgiften för en hållbarhetscontroller? 51 4.2.7 Arbetsprocessen för framställning av hållbarhetsinformation 51 4.2.8 Arbetsuppgifter som hållbarhetscontrollers önskade arbeta mer med 53
4.3 Rollen 54
4.3.1 Hållbarhetscontrollerns medverkan för hållbarhet inom verksamheten 54
4.3.2 Förändring i rollen 55
4.3.3 Hållbarhetscontrollerns roll som rådgivare 56
4.3.4 Hållbarhetscontrollerns roll att påverka andra medarbetare och utveckla
verksamheten 57
4.4 Kunskaper 59
4.4.1 Krav för att bli hållbarhetscontroller 59
4.4.2 Kunskaper som betraktades viktiga av responderande hållbarhetscontrollers 61
5. Analys 64
5.1 Hållbarhetscontrollers arbetsuppgifter 64
5.1.1 Hållbarhetscontrollers huvudsakliga arbetsuppgifter och deras process 64 5.1.2 Arbetsuppgifter som en traditionell controller eller business controller 68
5.2 Hållbarhetscontrollers kunskaper 69
5.3 Hållbarhetscontrollers roll 74
5.3.1 Hållbarhetscontrollers utveckling av rollen 74
5.3.2 Hållbarhetscontroller utifrån controllerns fyra roller 77
5.4 Gränsdragningar 80
6. Slutsats 83
6.1 Förslag på framtida forskning 85
7. Referenser 86
8. Bilagor 92
Bilaga 1. Intervjuguide 92
Bilaga 2. Arbetsprocessen för framställning av hållbarhetsinformation 94
1.Inledning
1.1 Bakgrund
Denna uppsats handlar om den nya rollen hållbarhetscontroller som i skrivande stund inte finns placerad inom litteraturen. Rollen hållbarhetscontroller finns däremot inom flertalet organisationer. För att ta reda på vad en hållbarhetscontroller är kommer dess roll, arbetsuppgifter och kunskaper att studeras. Från ett ekonomistyrningsperspektiv är controllerns grundläggande uppgift att ansvara och informera ledningen om den finansiella informationen i organisationen (Jönsson, 2009; Weber, 2011). Begreppet controller började tillämpas runt 1890-talet i USA (Cieślak & Gullberg, 2018), detta begrepp växte fram från vad som då kallades “treasurership” vilket var en typ av kassör som hade hand om finansieringen samt de likvida medlen i företaget (Marjanović, 2010). Till följd av tillväxt och ökad decentralisering utvecklades det speciella ansvarsområden vilket resulterade i att controllerrollen sakta växte fram (Samuelsson, 1986). Controllerns arbetsuppgifter var då att hantera planering, rapportering, tolkande och utvärdering av data, viss omvärldsbevakning, rådgivning, rapportering till myndigheter och internrevision (Olve, 1988). Rollen tillkom Europa och därmed även Sverige runt 1970-talet. Redan under 1980-talet utfördes det ett antal studier av platsannonser med hänsyn till controllers arbetsuppgifter där resultatet presenterades vara sammanställningar och analyser av budget, bearbeta periodiska rapporter, verkställa lönsamhetsuppföljningar samt utföra kvalificerade analyser och utredningar (Samuelsson, 1999).
Controllerrollen har diskuterats och forskats kring under en lång tid där uppfattningen har varit väldigt tvetydigt. Detta till följd av att det har skett en stor utveckling inom rollen, flera forskare menar på att rollen gått från att vara en “bean-counter1” till att idag vara en affärskonsult (Siegel, 2000; Burns & Baldvinsdottir, 2005; Friedman & Lyne, 1997; Granlund & Lukka, 1997). Controllerns arbetsuppgifter sägs därav ha genomgått en övergång från att traditionell controller till en business controller (Burns & Baldvinsdottir, 2005; Ciéslak & Gullberg, 2018;
Weber, 2011). Den traditionella controllern beskrivs vara en oberoende aktör i en centraliserad
1 En “bean-counter” är en individ vars syfte är att “skriva exakt och korrekt ekonomisk historia” som svarar på formella informationsbehov (Granlund & Lukka, 1997).
redovisningsfunktion (Hopper, 1980) men även en intern aktör som prioriterar ledningens intressen (Chenhall & Langfield-Smith, 1998). Granlund & Lukka (1997) förklarar att den personliga kommunikationen hos en traditionell controller vanligtvis är begränsad till redovisningsfunktionen och att hen därmed endast kommunicerar till den externa organisationen genom skriftliga rapporter. Denna traditionella roll började dock ifrågasättas när forskare insåg att den finansiella informationen tog allt för stor plats i företag (Johnson &
Kaplan, 1987). Dem upptäckte att fokus inte endast kan ligga på finansiella element utan att de även måste fokusera på icke-finansiella element, vilket ledde till en framväxt av nya tekniker som integrerade dessa två element (Kaplan & Norton, 1992; Vaivio, 1999). Lindvall (2017) menar på att utvecklingen av den nya informationstekniken har ändrat företagens arbetssätt i helhet samtidigt som den tilltagande globaliseringen och informationsteknikens utveckling påverkat hur controller rollen utvecklats och därmed fått större roll i verksamheten (Cieślak &
Gullberg, 2018). Som svar på denna utveckling började controllern lägga mer fokus på affärsinriktade händelser (Hopwood, 2008), vilket innebar att rollen skiftade till en affärsrådgivare eller business controller med hög kommunikationsförmåga och strategisk kunskap (Burns & Baldvinsdottir, 2005; Friedman & Lyne, 1997; Granlund & Lukka, 1997;
Siegel, 2000).
Detta resulterade i att controllern började få fler arbetsuppgifter med ett bredare ansvarsområde som grundade sig i att ha kontroll, allt från att stödja ledningen med information till att ta fram redovisningsinformation och analysera data (Weber, 2011). Controllerrollen beskrivs som en stödjande hand till företagsledningen för att förverkliga olika mål genom utformning och underhåll av ekonomistyrning och ekonomisystem, samt hanteringen av information (Verstegen, De Loo, Mol, Slagter & Geerkens, 2007), vilket är i linje med Weber (2011). Även Graham, Davey-Evans och Toon (2012) menar på att controllern omfattar många av de uppgifter som förknippas med både ekonomisk rådgivning och ledning, vilket tyder på att rollen är väldigt bred och svårdefinierad.
Uppfattningen av controllerrollen och vilken inriktning denna besitter är väldigt tvetydigt.
Somliga forskare menar på att controllern ska ha en hybrid roll, där rollen omfattar både de traditionella aspekterna samt de affärsinriktade aspekterna (Caglio, 2003, Burns &
Baldvinsdottir, 2005; Lambert & Sponem, 2012; Maas & Matejka, 2009; Weber, 2011). Andra
hävdar att controllern inte alls har utvecklats utan återspeglar sig mycket i den traditionella rollen (Verstegen et al., 2007) och till sist menar vissa på att controllern helt har gått över till en affärspartner och numera är en business controller (Järvenpää, 2007; Goretzki, Strauss &
Weber, 2013).
Controllerns roll har gått ifrån en bean counter till en affärspartner (Siegel, 2000; Burns &
Baldvinsdottir, 2005; Friedman & Lyne, 1997; Granlund & Lukka, 1997), det är dock svårt att veta vilken inriktning2 controllerrollen ska ha (Burns & Baldvinsdottir, 2005; Caglio, 2003;
Goretzki, Strauss & Weber, 2013; Lambert & Sponem, 2012; Maas & Matejka, 2009;
Verstegen et al., 2007; Weber, 2011). Oavsett vilken inriktning controllern besitter så har controllerrollen blivit en omfattande roll i organisationen, vilket har inneburit att dem ska vara transparenta över vad som sker i omvärlden för att kunna stödja ledningen på bästa möjliga sätt (Frostenson, 2018). Oesterreich, Teuteberg, Bensberg & Buscher (2019) nämner olika externa faktorer som påverkat controllerrollen och dessa är bland annat globalisering, informationsteknik, kundbehov, e-handel, regleringar och ökad konkurrens. En annan extern faktor som också har påverkat controllerns roll är hållbarhet. Denna faktor integreras allt mer i verksamheter och anses vara otroligt viktig för alla organisationer, detta för en fortsatt konkurrenskraft på marknaden (Haanaes, 2016; Cieślak & Gullberg, 2018). För att placera hållbarhet på kartan presenteras FN världskommissions definition på hållbar utveckling nedan (UNDP, 2020).
“En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (WCED, 1987, s. 8).
Begreppet hållbar utveckling fick en internationell spridning efter att FN:s världskommission lanserade rapporten “Vår gemensamma framtid” (UNDP, 2020). Världsnaturfonden WWF (2020) uttrycker hållbar utveckling vara en av världens största utmaningar idag och att vi människor därmed behöver anpassa oss, tänka i nya tankesätt och ständigt vara uppdaterade om detta fenomen. Lik detta förklarar Jones (2000) hållbarhet vara en resa snarare än en
2 Inriktning= om controllern besitter en traditionell roll, hybrid roll eller affärspartner.
destination vilket kräver kontinuerlig uppmärksamhet från ledning likaväl som kapacitetsutveckling.
Hållbarhet består av tre dimensioner: miljömässigt, socialt och ekonomiskt där alla är beroende av varandra (Mamede & Gomes, 2014; Svensson & Wagner, 2015; WCED, 1987). Företag som arbetar med hållbarhet väljer olika riktningar, vissa företag lägger stort fokus på de miljömässiga aspekterna (Brammer & Pavelin, 2008), andra koncentrerar sig på den sociala dimensionen (Dhaliwal, Radhakrishnan, Tsang, & Yang, 2012) och några följer triple bottom- line strategin som innefattar alla tre dimensioner (Ho & Taylor, 2007). Skillnaden på företagens olika fokus förklaras av intressenternas varierande inflytande på verksamheten men även av utvecklingen på hållbarhetskonceptet vilket anger hur företag ska bedriva verksamheten (Weber & Marley, 2012). I denna uppsats kommer författarna utgå från triple bottom line konceptet som är utvecklat av Elkington (1999), vilket innebär att företag utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter i rapportering och prestationsmätning.
Relevansen av hållbarhetsinformation kan inte längre förbises av företag. Ett synligt exempel på detta är det ökade fokuset på hållbarhetsrapportering där det år 2017 tillkom en ny lag som innebär att alla stora svenska företag3 ska hållbarhetsrapportera (Bolagsverket, 2019). I hållbarhetsrapporten ska företag beskriva sitt ansvar gentemot samhället genom att presentera miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv (Bolagsverket, 2019).
Hållbarhetsrapportering är frivillig för små och medelstora företag (Rimmel, 2018), men vad forskare menar på är att företag med hjälp av en hållbarhetsrapport kan förhöja sitt varumärke gentemot företag inom samma marknad (Goswami & Ha-Brookshire, 2015; Nazari, Herremans
& Warsame, 2015;). Utöver lagen om hållbarhetsrapportering har Sverige som mål att vara ledande i genomförandet av agenda 2030 (Regeringskansliet, 2015). Även detta är ett synligt exempel på att hållbarhetsinformation inte kan förbises.
Avsikten med Agenda 2030 är att främja miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling och detta grundades år 2015. Agendan utformades av 17 globala mål av världens stats-och regeringschefer, målet är att dessa mål ska vara uppnådda år 2030 i världens alla länder
3 Företagets balansomsättning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor, nettoomsättningen ska vara mer än 350 miljoner kronor och medelantalet anställda ska vara över 250, se FAR (u.å.).
(Borglund, De Geer, Sweet, Frostenson, Lerpold, Nordbrand, Sjöström & Windell, 2017; FN, 2019). Dessa 17 globala mål har en stor positiv påverkan på hållbarhetsredovisning då de ställer ökat krav på just denna typ av redovisning och stärker dennes position gentemot den traditionella redovisningen (Bebbington & Unerman, 2018). Företag har en betydande roll i att driva den globala förändring och samhällsförbättring som FN efterfrågar med Agenda 2030.
Detta då företag har det globala inflytandet och ekonomiska makten som krävs för att göra skillnad där det mest betyder något, i samhällen där människor bor och arbetar (Barman &
Farrar, 2018). Faktum är att de största företagen i världen står för 25% av världens ekonomiska output vilket lägger ännu större vikt vid företagens roll (Gardiner et al., 2003), vilket gör det nästan omöjligt att uppnå hållbar utveckling utan deras bidrag (Isaksson och Steimle, 2009).
Det tilltagande fokuset på hållbarhet har lett till att företag inte längre kan förbise denna externa faktor, hållbarhet har blivit inkluderat i företags redovisning, dels för att svara på intressenter och vara konkurrenskraftiga (Haanaes, 2016; Nazari, Herremans & Warsame, 2015; Goswami
& Ha-Brookshire, 2015) men även för att det är lagstadgat (Bolagsverket, 2019). Den nya inriktning på redovisningen har mynnat ut i form av nya rapporter och mätningar kopplade till hållbarhet, vilket således antas påverka controllerrollen och dess arbetsuppgifter.
1.2 Problemdiskussion
En utav de mest angelägna utmaningarna för organisationer är idag att arbeta på ett miljövänligt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt (Gray, 2010). Hopwood, Unerman & Fries (2010) förklarar hur klimatförändringar, överkonsumtion av ändliga naturresurser och den hastigt ökade förstörelsen av jordens ekosystem kommer driva grundläggande förändringar i samhället likväl som ekonomin. Flertalet forskare menar att det är nödvändigt att ekonomistyrsystemet främjar integrationen av hållbar utveckling med de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna (Ball & Milne, 2005; Durden, 2008; Gond, Grubnic, Herzig &
Moon, 2012; Norris & O´Dwyer, 2004). Vidare krävs det att företag implementerar system som genererar och organiserar information för att möjliggöra extern hållbarhetsrapportering, detta för att underlätta styrningen och påverka det interna beslutfattandet (Joshi & Li, 2016).
Barman & Farrar (2018) menar att ekonomistyrningens fundamentala roll är att hjälpa företag maximera möjligheterna att driva långsiktig tillväxt. Genom att presentera etisk och miljömässig information med anknytning till de 17 globala målen kan ett ökat förtroende
skapas för företagets intressenter vilket kan bidra till en långsiktig tillväxt (ibid). Att integrera hållbarhet i styrningen innebär även förändringar i de interna processerna såsom organisationsstrukturen, affärsplanen eller värdekedjan. Dessa förändringar påverkar vidare ner till individerna, där roller och arbetsuppgifter formas om och förändras (Oesterreich et al.
2019).
Det finns tidigare studier som har undersökt hur hållbarhet integreras inom styrningen, där Nasserdine & Sayed (2019) undersökte ekonomistyrningens roll för hållbara strategier i Libanon. Studiens resultat presenterade att det finns en medvetenhet hos företag om hur viktigt det är att inkludera både miljömässiga och sociala dimensioner i ekonomistyrningen.
Författarna menar att företag är villiga att ändra om organisationsstrukturen och försöka bli mer hållbara, så länge det gynnar dem ekonomiskt. Birca (2016) presenterar innebörden av hållbarhetsrapporter och deras viktiga roll i organisationer, därav utforskade författaren hur hållbarhetsrapporter påverkade ekonomistyrningen överlag. Studiens resultat påvisade att rapporterna medför ökad transparens- och styrningskvalité för hållbara åtgärder. Även Rosca
& Bâc (2019) menar att hållbarhetsredovisningen är avgörande för den nuvarande affärsmiljön som kräver transparens och tillförlitlighet. Däremot menar Birca (2016) att presentation av de miljömässiga, sociala och ekonomiska risker inte räcker till och att det hela tiden behövs implementering av nya idéer, resurser, kunskap, färdigheter och innovationer för att kunna överleva marknaden under nuvarande förhållanden. Vidare poängterar Rosca & Bâc (2019) att mätning av hållbarhetsindikatorer stärker företagets position i marknaden, att hela tiden kunna mäta prestationen kring hållbarhet för att vidta åtgärder och ta beslut för fortsatt utveckling.
Dessa studier (Birca, 2016; Nasserdine & Sayed, 2019; Rosca & Bâc, 2019) indikerar att hållbarhet har blivit allt mer integrerat i företagets ekonomistyrning, där hållbarhetsredovisningen stärker företagets legitimitet mot både intressenter och samhället. För att stärka hållbarhetsarbetet finns det en stor utvecklingspotential att integrera hållbarhet ytterligare i styrningen (ibid). Till följd av att hållbarhet har blivit en del av ekonomistyrningen och företagets grund har detta utmynnat i att controllern behöver integrera det i sitt arbete, detta då controllerns primära uppgift enligt Nilsson & Olve (2018) är att ansvara för ekonomistyrningen och se till att det formaliserade styrsystemet motsvarar företagets situation
och krav. Därmed kan en controller förbättra ekonomistyrningen och vägleda ledningen med rätt beslutsfattande (ibid).
Controllerrollen har blivit allt mer integrerad i verksamheten där all relevant affärsinformation blir viktig för att hjälpa ledningen (Siegel, 2000; Burns & Baldvinsdottir, 2005; Friedman &
Lyne, 1997; Granlund & Lukka, 1997; Graham, Davey-Evans & Toon, 2012). I och med att controllern har blivit allt mer integrerad i verksamheten, ska controllern alltså vara en expert på många delar som är relaterade till främst rapportering och ekonomistyrning (Nilsson, 2013).
Detta har resulterat till att controllern har idag fått nya titlar som exempel finanscontroller, affärscontroller och miljöcontroller, bara för att nämna några av controllerns många titlar (ibid). Nilsson (2013) bekräftar även att rollens ansvar har utvidgats till att bli mer strategisk och kommit att bli närmare ledningen. I och med att den befintliga litteraturen visar på att controllerns roll och arbetsuppgifter är under ständig förändring är det även väldigt svårt att förstå sig på vilka arbetsuppgifter controllerrollen har (Karlsson, 2018).
Controllerns utvecklande roll styrks av Graham, Davey-Evans och Toon (2012). Studiens resultat kommer fram till att rollen inte har förändrats under de senaste åren utan snarare utvidgats och blivit allt mer komplex och framåtblickande. De beskriver denna roll som enormt skiftande då de driver ekonomi- och redovisnings avdelningen och ansvarar för rapporteringen av de finansiella rapporterna, styrsystemen och även de interna kontrollerna. Samtidigt som de rådgiver de ledande strategiska beslutsfattarna om viktiga ekonomiska frågor som organisationen står inför. Denna utveckling har alltså inte ersatt de traditionella uppgifterna som rapportering och kontroll, utan istället kompletterat dem (ibid). En annan studie av Pietrzak och Wnuk-Pel (2015) analyserade rollen och kvalitén hos controllers i Polen.
Författarna menar att utvecklingen av ekonomistyrning fortsätter, att den har utvecklats till att bli ett allt mer effektivt verktyg för att stödja beslutsfattande vilket också lett till förändringar i controllers arbetsuppgifter. Studien kom fram till att de viktigaste uppgifterna som utförs är av traditionell karaktär såsom budgetering, kostnadskontroll och prestationsmätning. Resultatet kom även fram till att det som har störst påverkan på arbetsuppgifternas utformning är externa faktorer såsom att möta kunders behov och utvecklingen av informationsteknik, interna faktorer såsom rekommendationer från företagets huvudkontor och implementering av IT- system (ibid).
Tidigare studier menar på att hållbarhet är något som integreras allt mer i ekonomistyrningen (Ball & Milne, 2005; Birca, 2016; Gond, Grubnic, Herzig & Moon, 2012; Nasserdine & Sayed, 2019; Rosca & Bâc, 2019) samtidigt som controllerns roll har blivit diffus och svårdefinierad till följd av utvecklingen inom rollen (Graham, Davey-Evans & Toon, 2012; Verstegen el al., 2007; Weber, 2011). Då hållbarhet har blivit inkluderat i företagens styrning har det även krävt att controllern arbetar och integrerar det i sitt arbete. Detta styrker Öhrnell (FAR, uå) som menar att controllern är en viktig del i hållbarhetsarbetet, eftersom hållbarhet idag är affärskritiskt som handlar om intäkter och kostnader. Det är alltså nödvändigt att controllern i företaget är delaktig i hållbarhetsarbetet för att företaget ska bli marknadsledande. För att uppnå ett framgångsrikt hållbarhetsarbete måste fördelar kunna visas och detta genom att ha uppsatta mål som sedan kan följas upp för att beakta utvecklingen. Det är i detta stadie Öhrnell (uå) menar att controllern kommer in. Även Schaltegger & Zvezdov (2015) påtalar att det ökade fokuset på hållbarhet har inneburit att controllern förväntas spela en viktig roll i hållbarhetsarbetet. Controllern kan förbättra och förmedla ut information kring de sociala aspekterna samt miljöpåverkan till intressenterna och även informera den högre ledningen om hur hållbarhetsfrågor ska hanteras inom verksamheten (ibid).
Cieślak & Gullberg (2018) samt Oesterreich et al. (2019) konstaterar att utvecklingen som skett i controllerrollen, till följd av digitalisering och hållbarhet har banat väg för nya idéer om vad som utgör styrinformation. Som en följd av utvecklingen har mängden data ökat och det handlar inte om enbart finansiell information längre. Därmed utmanas och omformas även controllerns arbete, där nya titlar växer fram (Cieślak & Gullberg, 2018; Nilsson, 2013).
Hållbarhet har fått ett sådant stort fokus att det tillkommit en ny roll vid namn hållbarhetscontroller. En förändring har skett där det kan ses som att controllerns roll har delats upp, till skillnad mot innan då rollen ständigt utvidgas med nya inriktningar och arbetsuppgifter. Studiens avsikt blir därmed att undersöka vad den nya rollen hållbarhetscontroller innebär, vad dess arbetsuppgifter är samt vilka kunskaper som krävs.
Detta nya empiriska fenomen har vuxit fram och existerar idag inom privat och offentlig sektor, på Stockholms Internationella Handelshögskola finns det även en utbildning som specifikt vänder sig till hållbarhetscontrollers. Detta är en vidareutbildning som kräver yrkeserfarenhet och särskilda ytterligare krav (SIH, 2020). Likväl finns det flertalet arbetsannonser som
efterfrågar hållbarhetscontrollers på den svenska arbetsmarknaden (arbetsförmedlingen, 2021;
Vakanser, 2021). Med hjälp av sökmotorerna Onesearch, Google scholar och EBSCO söktes artiklar med nyckelord såsom: hållbarhetscontroller, sustainability controller, “sustainable” &
“controller”, vilket resulterade i noll träffar. Det verkar således som att den nya rollen hållbarhetscontroller inte diskuterats tidigare i litteraturen. För att minska det teoretiska gapet som existerar är det därför högst relevant att studera detta fenomen. Studien vill därmed medföra djupare kunskap om detta empiriska fenomen, vilket slutligen kommer bidra till en ökad medvetenhet till vad en hållbarhetscontroller är, vad den gör och vilka kunskaper som krävs.
1.3 Syfte
Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om vad en hållbarhetscontroller är och gör i en organisation. Detta kommer att undersökas genom att utreda vilka arbetsuppgifter och kunskaper en hållbarhetscontroller utför och besitter för att ytterligare förstå sig på rollen.
Syftet har konkretiserat i följande frågeställning, vilket har varit utgångspunkt i hela studiens genomförande.
1.4 Frågeställning
Vad är en hållbarhetscontroller?
- Vilken roll har en hållbarhetscontroller inom en organisation?
- Vilka arbetsuppgifter har en hållbarhetscontroller?
- Vilka kunskaper har en hållbarhetscontroller?
1.6 Disposition
Kapitel 2: Metod
Kapitlet behandlar en kvalitativ ansats med inriktning till en explorativ undersökning, där semistrukturerade intervjuer ligger i fokus för metod. Vidare beskrivs det hur insamlingen av data har skett, både för den teoretiska referensramen men även den empiriska datan. Slutligen presenteras de kvalitetskriterier samt etiska överväganden som studien har tagit hänsyn till.
Kapitel 3: Teori
I detta kapitel kommer vi presentera controllerns roll, arbetsuppgifter samt kunskaper och hur det beskrivs i teorin samt teori kring hållbarhet i ekonomistyrning, dess regelverk och riktlinjer.
Den utvalda teorin kommer sedan sammanställas med en konceptuell modell som underlättar en vidare analys i kapitel 5.
Kapitel 4: Empiri
Det empiriska avsnittet kommer att grunda sig i de intervjuer som hållits med hållbarhetscontrollers och även sekundärkällor i form av arbetsannonser och elektroniska källor. Materialet från intervjuerna och de sekundära källorna sammanställdes och presenteras i löpande text där vi valt att tematisera dem i följande ordning respondenternas bakgrund, arbetsuppgifter, rollen och kunskaper.
Kapitel 5: Analys
Med hjälp av den teoretiska referensramen samt den insamlade empirin ska dessa analyseras mot varandra för att finna nya infallsvinklar och komma fram med underlag för att kunna svara på studiens frågeställning.
Kapitel 6: Slutsats
I detta avsnitt kommer studiens syfte och bidrag att framställas genom att svara på den utformade frågeställningen under tiden som reflektioner och förslag till framtida forskning presenteras.
2. Metod
2.1 Forskningsdesign
För att kunna besvara studiens formulerade frågeställning på bästa tänkbara sätt har en kvalitativ forskningsdesign tillämpats där information har samlats in utifrån praktiska fall vilket leder till en djupgående analys av information. Studien har fokuserat på vad en hållbarhetscontrollers roll, arbetsuppgifter och kunskaper är i företag och därmed blir det väldigt relevant att skapa en förståelse över vilka de olika individers verklighet och arbetsuppgifter är, vilket Jacobsen (2002) poängterar. Metoden ansågs lämplig till denna studie då den beskrivs ämna till utveckling av nya eller knapphändigt utforskade händelser (O'Brien, Harris, Beckman, Reed & Cook 2014). Då denna studies valda inriktning är outforskad är studien i enlighet med O'Brien et. al (2014) och Nylén (2006) som beskriver det karaktäristiskt för kvalitativ forskning, bidragit med teoretisk relevans gällande vilka arbetsuppgifter samt vilken roll en hållbarhetscontroller har i verksamheten. Datainsamlingen har främst baseras på muntlig information (intervjuer) istället för kvantitativ information vilket är syftet vid en kvalitativ forskningsansats (Bryman & Bell, 2017), detta för att få en djupare förståelse kring hållbarhetscontrollerns roll i företag och vad dennes arbetsuppgifter är.
Eftersom området hållbarhetscontroller nästintill är outforskat så konstateras det brist på kunskap avseende hållbarhetscontrollers roll, arbetsuppgifter och kunskap. Med hjälp av det empiriska materialet kommer studien bidra till en utveckling av ny kunskap inom området hållbarhetscontroller, vilket är i linje med vad David & Sutton (2016) samt Patel & Davidsson (2014) som förklarar vad en explorativ undersökning innebär. Med hjälp av ett explorativt syfte kan det skapas en mer detaljerad förståelse och kunskap kring problemområdet hållbarhetscontroller, därför ansågs en explorativ undersökning bäst tillämpad för denna studie.
Det blir således viktigt att skapa generella slutsatser med en explorativ studie, eftersom det inte finns någon kunskap kring ämnet hållbarhetscontroller. Eftersom studien utgick från ett explorativ syfte innebar det också att under studiens gång har det gått över till ett mer abduktivt arbetssätt där både deduktion samt induktion framhävs. Detta för att kunna dra logiska slutsatser och samtidigt utveckla teorin (Bryman & Bell, 2017) för att säkerställa den bästa
förklaringen för hållbarhetscontroller genom både empirin och den befintliga teorin (Mantere
& Ketokivi, 2013).
2.2 Empirisk materialinsamling
2.2.1 Intervjuer
En stor del av det empiriska materialet har insamlats genom semistrukturerade videointervjuer.
En anledning till valet av intervjuer är att det dels ger bättre beskrivningar och förklaringar men även tillåter fullständiga och utförliga svar vilket ger större förståelse inom forskningsområdet (Bryman & Bell, 2017; Yin, 2007; Loftland, Snow, Andersson & Loftland 2006). Vidare menar Dalen (2015) att intervjuer är ett effektivt verktyg för att tolka och skapa förståelse för ett visst ämne. Därav var det lämpligt att använda sig av intervjuer för att få en djupare och bredare kunskap över hållbarhetscontrollers roll och hur deras arbetsuppgifter är utformade i organisationer samt deras kunskap.
Intervjuns semistrukturerade karaktär har gjort det möjligt att upprätthålla en öppen dialog mellan respondent och intervjuare samtidigt som det råder någorlunda ämnesstruktur för att bidra till relevant information för att svara på studiens frågeställning (Skärvad & Lundahl, 2016). Frågorna har därmed sammanställs i en intervjuguide (se bilaga 1) för att kunna anpassa diskussion med respondenten till studiens ramar med hjälp av olika berörda teman (Bryman &
Bell, 2017). På så sätt kunde respondenterna ge både öppna och fria svar i mån med att alla viktiga delar behandlas för studiens forskningsändamål. Intervjuguiden utgick utifrån den teoretiska referensramen som studien har. De berörda teman som användes som grund till intervjuguiden var ett allmänt kapitel som handlade om dess bakgrund, controllerns roll, arbetsuppgifter och kunskaper. Sedan fanns det även ett tema som behandlade hållbarhet i styrningen, vilket omfattade hur denna roll påverkade organisationens hållbarhet.
Valet av videointervjuer motiverades främst för det geografiska avståndet mellan studiens respondenter och författarna. Vidare har det inte funnits någon möjlighet att genomföra fysiska intervjuer på grund av covid-19 och dess restriktioner under uppsatsens genomförande. Därav använde studien sig av videosamtal på kommunikationsplattformar såsom Zoom och Microsoft Teams, vilket Jacobsen (2002) menar på är både billigare och mer tidsbesparande jämfört med en fysisk intervju. Genom att använda sig av videosamtal elimineras de stora nackdelarna som
telefonintervjuer har, nämligen att inte kunna se på respondenterna och förstå sig på de visuella signalerna de ger via ansikts- eller kroppsspråk (Irvine, Drew och Sainsbury, 2012; Jacobsson, 2002). Eftersom det var två intervjuare inför varje intervju, kunde dessa förebygga svårigheter med förtydliganden genom att komplettera, tolka och bekräfta varandra.
2.2.2 Urval av respondenter
För att finna lämpliga respondenter till studien har ett målstyrt urval använts där hänsyn har tagits för intervjurespondenternas befattning (Merriam & Nilsson, 1994) detta för att kunna svara på vad en hållbarhetscontrollers roll, arbetsuppgifter och kunskap är. Kravet för att delta i en intervju var att respondenten ska ha befattningen som hållbarhetscontroller på den svenska marknaden. Detta med undantag för en respondent som besatt titeln hållbarhetsstrateg, respondenten uttryckte själv att hen till viss del har de arbetsuppgifter som en hållbarhetscontroller har utifrån Stockholms Internationella Handelshögskolans koncisa beskrivning på en hållbarhetscontroller. Utifrån denna beskrivning ansåg författarna att en intervju kan genomföras för att sedan se ifall hens svar är relevanta för studiens frågeställning.
Efter hållbarhetsstrategens intervju började författarna se om det fanns likheter med de övriga respondenternas svar på intervjuguiden, där det fanns bra kopplingar krings hens roll och en hållbarhetscontroller. Därav ansåg författarna att hens medverkan skulle hjälpt med att förstå sig på hållbarhetscontroller, i empirin kommer hens svar skrivas komma från hållbarhetsstrateg för att förtydliga detta. I denna studie finns därför åtta med befattningen hållbarhetscontrollers och en med befattningen hållbarhetsstrateg. Med fokus på hållbarhetscontrollerns roll, arbetsuppgifter och kunskap ansågs det inte relevant med någon ytterligare avgränsning inom urvalet. Med hjälp av plattformen Linkedin sökte författarna upp personer med titeln hållbarhetscontroller, utav 11 funna personer på denna plattform var det nio som var villiga att delta i studien. Studiens respondenter arbetade antingen inom privat eller offentlig sektor, 5 individer från privat sektor och 4 från offentlig sektor vilket även illustreras i tabell 1. Genom att ha intervjuat nio olika respondenter stärks studiens syfte genom att det ger en klarare bild på vad hållbarhetscontrollerns roll är, vilket även ökar studiens trovärdighet. Kontakten med respondenterna skedde via mail och telefon, genom dessa kontaktvägar föregicks det en kort och koncis beskrivning angående studiens syfte och frågeställning som är en bra rekommendation enligt Loftland et al. (2006). Nedan presenteras en tabell över de respondenter som har blivit intervjuade (Tabell 1).
Namn Företag Privat/offentlig
sektor Datum Intervjutid
Katrin Heimstaden Privat sektor 22/3-2021 1h 16 min
Tanvir Postnord Offentlig sektor 23/3-2021 1h 15 min
Ullika Göteborgs
Universitet Offentlig sektor 25/3-2021 1h 20 min Anneli Systembolaget Offentlig sektor 22/3-2021 1h 30 min
Kenneth AMF
Fastigheter Privat sektor 29/3-2021 1h 20 min Adam Handelsbanken Privat sektor 22/3-2021 1h 20 min Hållbarhetsstrat
egen Företag X Privat sektor 26/3-2021 1h 10 min
Johanna Boliden Privat sektor 26/3-2021 1h 16 min
Erika Sundsvalls
kommun Offentlig sektor 25/3-2021 1h 5min Tabell 1. Intervjurespondenter
2.2.3 Genomförande av intervjuer, inspelning och transkribering
Kvalitativa studier resulterar arta i en stor mängd material, denna måste sammanställas och bearbetas för att kunna presenteras på ett läsbart och förståeligt sätt (Nylen, 2006). Denna studie innefattar empiri som samlats med hjälp av intervjuer från åtta hållbarhetscontollers och en hållbarhetsstrateg. Till följd av detta inledde författarna varje intervjutillfälle med att ställa frågan om det fick tillåtelse att spela in intervjun, vilket resulterade i ett godkännande från alla respondenter. Detta för att underlätta den empiriska insamlingen och även undvika missförstånd vid sammanställning av materialet vilket Patel och Davidsson (2011) beskriver fördelaktigt vid empirisk materialhantering. Fördelen med denna metod är att det fullständiga fokuset ligger i diskussionen med respondenten samtidigt som ingen information faller bort.
Vidare bidrar detta tillvägagångssätt till att materialet tolkas korrekt utifrån respondenternas exakta förklaringar. Alla de inspelade intervjuerna bearbetades sedan och blev till text, detta i form av fullständig transkribering av författarna. Transkribering belyser dock Bell & Waters
(2016) samt Patel & Davidsson (2011) vara en väldigt tidskrävande process där en inspelad timme kräver fyra-sex timmars skrivarbete. Denna process ansågs dock vara nödvändig för författarna eftersom det i senare steg underlättar arbetet med empiri och analys. Samtidigt ansåg författarna det smidigare att arbeta med en nedskriven text framför en ljudinspelning som hade behövts lyssnats om flertalet gånger för att identifiera önskat material. Efter transkriberingen skickades detta material ut till vardera respondent som fick möjlighet att bekräfta, korrigera och komplettera innehållet vid önskemål.
2.2.4 Dokument och elektroniska källor (hemsidor)
Utöver den information som tillhandahålls av videointervjer har även information samlats utifrån dokument i form av arbetsannonser och elektroniska källor såsom hemsidor.
Anledningen till varför information från både dokument och hemsidor används är att dessa källor blir ett bra komplement (Jacobsen, 2002) utöver den information studien har fått via intervjuer. Jacobsen (2002) menar även på att information från andra källor kan ge en tydligare bild av verkligheten, där alla synvinklar beaktas. Dessa källor kan även stärka empirin vilket således bidrar till att stärka studien (ibid). De berörda hemsidorna i studien utgörs av Stockholms Internationella Handelsskolas utbildningssida för hållbarhetscontroller och nio olika arbetsannonser för rollen hållbarhetscontroller som upptäckts vid sidan vakanser.se.
Dessa hemsidor ansågs tillföra en djupare förståelse tillsammans med videointervjuernas bidrag för att förstå sig på hållbarhetscontrollerns roll. Vidare ansågs dokument i form av arbetsannonser hjälpa studien att förstå vad företag efterfrågar i en hållbarhetscontroller och vilka krav på kunskaper som ställs för denna roll.
2.3 Teoretisk materialinsamling
Vid den teoretiska materialinsamlingen har det använts litteratur, vetenskapliga artiklar samt webbsidor. De litterära källorna har samlats in via Linnéuniversitetets universitetsbibliotek och de vetenskapliga artiklarna har tagits fram genom söktjänsterna OneSearch LNU, Google scholar samt Business Source Premier (EBSCO). För att få relevant teoretiskt material inom ett visst ämnesområde har det använts sökord, där ord som exempelvis controller, controller’s role, business controller, traditional controller, controller’s task, controller’s knowledge, sustainability, sustainability accounting, sustainability controller & sustainability control systems. Dessa sökord har använts både enskilt men också i olika kombinationer.
Alla de vetenskapliga artiklarna som har samlats in har varit peer-reviewed, det vill säga att artiklarna har blivit granskade av personer med expertis inom området. Med tillräcklig kvalitet och godkännande av experter kan det sedan publiceras i vetenskapliga journaler (Given, 2008).
Med hjälp av att använda sig utav flertalet olika forskare har flera synsätt tagits i beaktning vilket ger en bredare förståelse över ämnet. Vidare har studien både äldre och modernare källor, där de äldre källorna kan vara mindre tillförlitliga än de modernare vilket även Thurén (2019) poängterar. De äldre källorna har använts med försiktighet, men eftersom de äldre källorna har citerats i moderna studier anses det som att källorna är tillförlitliga.
2.4 Analys av empiriska data
Bearbetning och analys av de insamlade empiriska materialet handlar enligt Patton (2015) om att skapa mening och ta tillvara på det som tidigare sagts med hjälp av tolkning. Bryman och Bell (2017) förklarar svårigheter med att analysera kvalitativ data då det snabbt kan generera en stor mängd material. Till följd av detta krävs det hantering utav tre specifika problem där det första är kaosproblemet, det andra är representationsproblemet och till sist auktoritetsproblemet (Rennstam & Wästerfors, 2015). För att kunna bemöta dessa problem förklarar Rennstam & Wästerfors (2015) att aktiviteterna sortera, reducera och argumentera bör beaktas.
En uppsats kvalitativa material kommer aldrig anlända färdigsorterat, för att materialet skall kunna analyseras är en god idé att sortera det (Rennstam & Wästerfors, 2015). Alvehus (2019) menar att detta steg inleds med en kategorisering av materialet, vilket kan göras mer eller mindre systematiskt. I denna uppsats påbörjades kategoriseringsarbetet redan innan intervjuerna, där intervjuguiden delades upp i olika teman för att säkerställa att materialet skulle få en viss struktur och ordning, vilket är i linje med Alvehus (2019). Denna kategorisering samt transkriberingen av det empiriska materialet gav en överskådlig bild av materialet vilket underlättade hanteringen av kaosproblemet för intervjuerna. Sortering av materialet ger en bättre ordning och överblick, nästa steg i processen innebär att reducera material eftersom det inte går att presentera allt material i den slutgiltiga texten (Alvehus, 2019). Detta för att skapa en mer behändig mängd att arbeta med för att svara på representationsproblemet. Reduceringen är oundviklig och det finns många olika metoder för detta (Rennstam & Wästerfors, 2015).
Alvehus (2019) förklarar att huvudprocessen är att beskriva de delar som är mest intressanta för analysen mer detaljerat och att komprimera ihop alternativt eliminera mindre intressanta delar. Efter att författarna transkriberat alla intervjuer samt fått dessa godkända och valt ut relevanta dokument så började arbetet med reduceringen av den transkriberade texten. Detta arbete påbörjades genom att markera vad som ansågs som överflödig eller icke användbar för studien, när båda författarna fullföljt detta steg lästes materialet igenom för att se att författarna var överens om vad som skulle elimineras. Genom detta tillvägagångssätt eliminerades onödig data vilket underbygger för ett minimerat representationsproblem. När reduceringen var klar återstod det att sammanställa materialet, detta eftersom det skulle blivit för mycket material att presentera varje respondent var och en. Empirin sammanställdes utifrån de teman som intervjuguiden var uppbyggd på, dock uteslöts det sista temat hållbarhet inom styrningen där den relevanta informationen från denna del fick presenteras i de redan existerade rubrikerna.
För att vidare strukturera upp empirin skapades det underrubriker där författarna utgick från frågorna i intervjuguiden men även utifrån generella förklaringar. Till exempel menade samtliga respondenter att de arbetade mixat med framtidsorienterade och historisk data vilket ledde till att rubriken “Mix av historisk- och framtidsorienterad data” skapades.
När sorteringen och reduceringen är utförd kvarstår det sista steget, vilket Rennstam &
Wästerfors (2015) förklarar vara argumentation av det kvarstående materialet. Alvehus (2019) beskriver hur analysen tydligt ska underbygga slutsatserna till de formulerade problemet. Här brottas författarna med auktoritetsproblemet där svårigheten blir att ställa sig bredvid eller tillomed under etablerade forskare. Detta genom att överta deras begrepp och perspektiv, komplettera men också nyansera dem samtidigt som det går att göra invändningar mot dem eller skapa helt egna motsvarigheter (Rennstam & Wästerfors, 2015). I denna studie handlar det om att belysa ett nytt empiriskt fenomen med hjälp av befintlig teori. Därav måste olika aspekter av fenomenet uttryckas och visa förståelse för hur fenomenet påverkar och förhåller sig till den aktuella teorin vilket är i linje med vad Alvehus (2019) förespråkar om empiriskt fenomen. För att behandla auktoritetsproblemet i denna studie har författarna använt det empiriska materialet i analysen samt kopplat detta material till de olika delarna som tas upp i teorin. För att vara extra tydliga har författarna även valt att presentera en del citat från respondenterna.
2.5 Kvalitetskriterier
Denna kvalitativa studie bedöms och värderas utifrån fyra specifika kriterier som Yin (2007) presenterat beskriva vilket kvalité en empirisk samhällsvetenskaplig undersökning har, dessa har varit i författarnas tankesätt under arbetets gång för att säkerställa uppsatsens kvalité. Dessa kriterier presenteras vara begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet och reliabilitet.
Begreppsvaliditet innebär att författarna utformar operationella mått för de begrepp som studeras (Yin, 2007). I denna studie har författarna förklarat nödvändiga begrepp för att läsaren skall få en god förståelse, vilket lägger grund för att misstolkningar kan avstås. För att stärka begreppsvaliditeten har studien även använt sig utav ett flertal empiriska källor vid insamling av data. Studiens empiri grundar sig på nio respondenter och detta för att få en sådan verklighetstrogen bild som möjligt av rollen hållbarhetscontroller. För att ytterligare stärka begreppsvaliditeten har sekundärdata i form av arbetsannonser och utbildningssidor granskats.
Intern validitet innebär att författarna drar rätt slutsatser utifrån de direkta och indirekta förhållanden samt förklaringar forskarna har beaktat (Yin, 2007). Vidare förklarar dock författaren att detta kriterium inte kan appliceras på explorativa studier eftersom denna typ av studie inte förutsätter några kausala relationer. Denna studie har inte sökt något samband mellan en händelse utan vill beskriva vad en hållbarhetscontroller är och vad deras arbetsuppgifter är, därför utesluts detta kriterium. Intern validitet beskriver Yin (2007) kunna appliceras på kvalitativa studier i den mån att hållbara slutsatser dras. För att minimera risken att uppnå en icke hållbar slutsats har författarna grundat analysen på befintlig teori samt beaktat möjliga aspekter som skulle ha kunnat påverka studiens slutsats. Författarna har även tagit avstånd från personliga preferenser och teoretiska inriktningar för att inte påverka undersökningens genomförande samt den framarbetade slutsatsen.
Extern validitet behandlar istället hur generaliserbar studiens resultat är och således hur resultatet kan överföras och tillämpas i andra sammanhang och miljöer (Yin, 2007). Då denna studie vill bidra med teoriutveckling och bidra med ytterligare kunskap om hållbarhetscontrollers roll blir studiens fokus att skapa allmänna slutsatser. Svensson och Starrin (1996) menar dock att kvalitativ forskning inte kan generera en systematisk generalisering vidare till en annan population. Studiens resultat kan dock generaliseras efter noggrann prövning till andra hållbarhetscontrollers utöver just de nio respondenter vi studerat.
Reliabilitet handlar om att studiens tillvägagångssätt skall vara väl dokumenterat, detta för att en annan forskare ska kunna upprepa studien och slutligen komma fram till samma resultat som den första forskaren (Yin, 2007). För att denna studie ska upprätthålla hög reliabilitet kommer forskarna upprätta en detaljerad dokumentation för forskningsprocessen i studiens metodkapitel. Denna dokumentation kommer möjliggöra upprepning av studien för andra forskare, det vill säga om tillvägagångssättet följs full ut. Således kommer detta tillvägagångssätt bidra till en ökad trovärdighet och tillit till denna studie samtidigt som det minskar utrymmet för skevhet vilket Yin (2007) menar vara syftet med reliabilitet. Utöver en detaljerad dokumentation har studien också granskats kontinuerligt av opponenter och examinatorn vid obligatoriska seminarier och av handledare vid olika handledningstillfällen vilket också bidrar till minimering av skevheter i studien.
2.6 Etiska överväganden
En viktig del i forskningsprocessen är att följa de forskningsetiska överväganden som råder.
Enligt Vetenskapsrådet riktlinjer (2017) finns det två olika forskningsetiska krav som bör följas, nämligen forskningskravet som tillgodoser samhällets utveckling och individskyddskravet som värnar om respondenterna. Denna studie har i enlighet med forskningskravet gjorts i syfte till att utveckla och fördjupa kunskapsgapet om hållbarhetscontrollers, samt att ge en verklighetsbild av deras arbetsuppgifter, kunskaper och roll. Fortsättningsvis har studien även tagit hänsyn till individskyddskravet vilket kan delas in i fyra grundprinciper: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Dessa principer har beaktats för att säkerställa att respondenterna har blivit rättvist behandlade under studiens gång (Vetenskapsrådet, 2017).
Inledningsvis skickades det ut förfrågan om en intervjumedverkan tillsammans med studiens syften i mail till varje respondent, detta för att de skulle va införstådda i vad studien handlade om. Vidare klargjordes det att denna medverkan är frivillig och att de kunde avbryta deltagandet innan, under eller efter intervjun. Respondenterna har därmed fått tillgång till väsentlig information för studiens syfte och genom respondentvalideringen har de haft möjlighet att bestämma över vilken information som skulle publiceras i studien. Detta uppfyller Vetenskapsrådets (2017) informations- och samtyckeskrav. Det tydliggjordes även under
intervjutillfället att det fanns möjlighet att vara anonym. Av nio respondenter önskade en respondent vara anonym, vilket innebar att författarna tog med de resterande respondenternas namn och företagets namn. Det försäkrades även om att insamlingen av det empiriska materialet skulle användas till vetenskapligt syfte och att informationen inte skulle föras vidare på felaktigt sätt för att missbruka respondenternas rättigheter och friheter, detta för att ta hänsyn till konfidentialitets- och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). För att kunna skydda respondenternas personuppgifter på bästa möjliga sätt har kraven verkställts via dataskyddsförordningen, vilket även är kallad GDPR (The General Data Protection Regulation) (Integritetsskyddsmyndigheten, u.å.). Med hjälp av förordningen har respondenternas uppgifter hanterats väl och med försiktighet för studiens syfte för att säkerställas respondenternas frihet.
Den anonyma respondenten har namnet Hållbarhetsstrateg och företagets namn presenterades med ett fiktivt företagsnamn i form av företag X. Således har författarna hanterat hens uppgifter i försiktighet då respondenten önskade sig vara anonym. All information som har erhållits från respondenterna har behandlats konfidentiellt och förvarats så ingen obehörig kunnat ta del av informationen.
3. Teoretisk referensram
3.1 Controllerns bakgrund
Controllerrollen har kommit att växa fram ur vad som tidigare kallades “treasureship” vilket förklaras vara en kassör i ett företag som ansvarar för finansieringen och likvida medel (Samuelson, 1986; Marjanović, 2010). Samuelson (1986) förklarar att företag i Amerika genomgick utmärkande förändringar inom sina organisationer på 1920-talet. Det som hände var att företag delades upp i olika sektioner till följd av tillväxt och ökad decentralisering för att nå lönsamhet, inte enbart genom att undvika förluster utan också genom inte missa chanser för framtida vinster. Till följd av detta utvecklades det speciella ansvarsområden vilket ledde till att controllerrollen sakta växte fram (ibid). Denna uppdelning kom sedan även att anammas i Europa under 1970- och 1980-talet, vilket är förklaringen till det senkomna intresset för controllerfunktionen i Europa (Ciéslak & Gullberg, 2018). På 1980-talet kom datoriserade ekonomisystem att påverka ekonomistyrningen vilket förändrade företags arbetssätt med verksamhetsinformation (Ciéslak & Gullberg, 2018). Detta förändrade controllerns uppgifter genom att vissa delar av arbetsuppgifterna automatiserats eller krävde mindre tid än tidigare till följd av automatiserad insamling, processande och framställning av data och information.
Under senare år har även nya moderna system förändrat informationens egenskaper vilket möjliggjort snabbare, bredare, mer korrekt och detaljerad information. Datoriserade system har tillfört controllerns arbetsuppgifter med mindre inslag av rutinuppgifter och mer inslag av analys i samband med verksamheten. Vidare har även nya affärsmodeller påverkat controllerrollen där de nu även behöver analysera data från andra aktörer än det egna företaget, då nya affärsmodeller oftast bygger på samspel av partnerföretag (ibid).
Den första empiriska studien angående controllerns arbete genomfördes i USA för ungefär 60 år sen. Denna studie kom fram till tre viktiga huvuduppgifter som controllern arbetar med, vilket handlar om “scorekeeping”, “attention directing” samt “problem solving” (Simons, 1954, i Lindvall, 2017). Dessa huvuduppgifter finns än idag inom litteraturen, men på grund av den tekniska och sociala utvecklingen bör dessa syften ständigt vidareutvecklas och ifrågasättas. “Scorekeeping” innebär att mäta, kontrollera och följa upp i en verksamhet vilket var väldigt enkelt förr då företag var mindre komplexa. Med mindre komplext menades att organisationsstrukturen var väldigt centraliserad och tillgängligheten av data inte fanns i större
utsträckning som det görs nu (Bragg, 2012; Lindvall, 2017). Företagets styrning koncentrerade sig då i stort på redovisning och budgetering. Utvecklingen av både företag samt omvärld medförde till att företag började ifrågasätta styrningens fokus och dess relevans och därmed började begreppet vidareutvecklas. “Attention directing” förklarar att det behövs en gemensam uppmärksamhet inom verksamheten som har blivit alltmer svår och viktigare att uppnå.
Controllerns syfte blir att förklara de praktiska handlingarna för medarbetare och driva företaget framåt. “Problem solving” grundar sig i att controllern ska kommunicera och agera pedagogiskt istället för att enbart använda sig av finansiella siffror och kalkylering. Detta genom att förstå olika situationer och inse vad som är bäst lämpad för verksamheten (Lindvall, 2017).
3.2 Controllerns arbetsuppgifter
Bragg (2012) förklarar att controllern har fyra olika arbetsområden vilket är planering, kontroll, rapportering, underhållning av viktiga redovisningsprocesser samt att förändra dessa när nya funktioner tillkommer i controllerns arbete. Planering innebär att controllern ska fungera likt en koordinator som ska sätta ihop och underhålla den uppsatta planen för att nå företagets affärsmål. Detta innefattar kontroll för att se om intäktsplanen kan nås, att produktionsplanen stödjer försäljningsschemat, att kostnadsnivåerna står i proportion med andra aktiviteter, att företaget spenderar tillräckligt på FoU4 och att det finns tillräckligt med kapital för de beräknade aktiviteterna. En controller har huvudansvaret för företagets kontrollsystem som övervakar bokföringstransaktioner. Controllern arbetsuppgift är att kartlägga, övervaka och bedöma nyttan kontra kostnaden av alla kontrollpunkter för att säkerställa att de fungerar enligt plan. Förändring i verksamheten kräver justering av kontrollsystemet vilket kan innebära tillägg av nya kontroller eller eventuell eliminering, detta för att kontrollsystemet ska återspegla verksamhetens förändringar. Det tredje området innefattar rapportering vilket är en viktig del för att kunna effektivisera de två tidigare nämnda, planering och kontroll. Detta innebär att controllern ska tolka och presentera siffrorna för ledningen så att dem förstår vad som presenteras. Controllerns uppgift blir därmed att presentera månadsbokslutet i ett brev där månadens viktiga förändringar presenteras och eventuellt notera händelser som förväntas inträffa inom snar framtid. Ytterligare behöver controllern rapportera externt vilket innebär en
4 Forskning och Utveckling
omformatering och utvidgning av de interna rapporterna. Det sista ledningsområdet är redovisningsfunktionen, vilket ofta betraktas som controllerns huvudansvar. Controllern förväntas tillämpa förnuftiga redovisningsprinciper att utöva inom verksamheten likväl som hen ska vara uppdaterad på de nya tekniska framstegen för att kunna göra arbetet så effektivt som möjligt. Arbetsuppgifter som är kopplade till redovisningsfunktionen kan vara dels att
“benchmarka” nyckelmetoder för att kontinuerligt jämföra verksamheter som är mer effektiva än dem själva. Vidare arbetar controllern med olika metoder för att effektivisera ekonomiavdelningen som att minimera cykeltider, outsourca delar av verksamheten och installera nya system (ibid).
Vidare beskriver Lindvall (2017) samt Nilsson & Olve (2018) att controllerns arbete ses som ett flöde av arbetsuppgifter för att framställa information om verksamheten. Det första fasen i processen är produktion av information vilket innebär att ta fram rätt information vid rätt tidpunkt till rätt mottagare för att kunna ta fram relevanta rapporter. Caligo (2003) menar dock på att insamling av information är något en controller har mindre ansvar över och istället fokuserar mer på bakgrunden till informationen. Med hjälp av datasystem kan controllern fokusera på andra saker än framställning av information som var tidigare controllerns dagliga arbete (ibid). Analys av information innebär att controllern utifrån rapporterna ska få en mer förståelse över utfallet och analysera. Analysen ska ses från ett historiskt perspektiv men även ett framtidsperspektiv vilket innebär att controllern ska arbeta både reaktivt och proaktivt. Den tredje aktiviteten beslut utifrån information grundar sig i att kunna ta beslut kring den information som har analyserats, till exempelvis investerings- eller allokeringsbeslut. Kalkyler används oftast som beslutsstöd vid sådana beslut för att tydliggöra ifall beslutet är bra för verksamheten. Till sist är det väldigt viktigt att controllern kommunicerar framtagen information till mottagaren så informationen blir väldigt självklar och tydlig, annars ökar risken för feltolkningar (Lindvall, 2017; Nilsson & Olve, 2018).
